Krusbär eller måbär - Vem bryr sig? Lillhärad, 2004 - Skogsstyrelsen

Vitmossen
Vid tiden för Eva Timms fotografering av Lillhäradsborna, finns det många olika brukare av torpet
Vitmossen. De flesta stannar bara ett par år och vid flera tillfällen står det till och med tomt, så vilka
de tre flickorna på bilden är, går inte att säga. Den senaste torparen hette Gustaf Teodor Björk (född
1899) och hans fru Märta Sofia Konstantina Danielsson (född 1906). De flyttar in 1934, efter att
Vitmossen stått tomt i tio år och flyttar därifrån 1944 till Västerås. 1947 arrenderas stället ut men
rivs strax efteråt.
Äldsta kartbelägg är från en geometrisk avmätning av torpet ”Witmåsen” år 1753, vilket visar på att
det då skattlagts. Två generationer byggnader på två olika platser har funnits vid Vitmossen. Den
stuga vi ser på bilden är den äldsta och efter denna finns ingen husgrund kvar idag, bara en
upphöjning i markytan visar var stugan har stått. Uthusgrunden liksom källargrunden finns däremot
kvar. Ungefär 75 meter norrut byggs det nya bostadshuset, liksom ny källare och uthuslänga någon
gång mellan åren 1910-20.
Terräng: Lämningarna ligger i flack moränmark öster om och i kanten av en kuperad, blockrik
moränhöjd. I norr, öster och söder är åkermark som fortfarande delvis brukas.
Beskrivning: Lämningarna efter den södra och äldsta torpstugan syns idag endast som en ca 7x7
meter stor upphöjning i markytan med längdriktningen i norr-söder. Grundstenar liksom
spismursröse saknas helt. Tio meter åt väster finns däremot uthusgrunden kvar, med måtten 18x5,5
meter i norr-söder. Den norra och yngsta husgrunden är 9x8 meter, med längdriktningen i öst-väst.
Stenfoten består av tuktade stenar och mitt i grunden är ett stort spismursröse. Intill södra väggen
finns grunden efter en förstukvist. Den tillhörande ladugårds- och uthusgrunden ligger 60 meter mot
norr, denna finns inte med på situationsplanen på grund av utrymmesbrist.
Skador: Den yngsta ladugårdsgrunden har nya skador efter plöjning av åkern intill.
Växter: Äpple, svarta vinbär, krusbär, berberis, kanadensiskt gullris, höstaster, såpnejlika,
åkervinda, snöbär, syren och humle.
Växtligheten runt den äldre bebyggelsen i söder, domineras av syrener och krusbär. Öster om
boningsgrunden står ett äppelträd och bakom den slingrandes i buskaget, finns ett par plantor av
humle. Det är troligen frågan om honplantor som odlats för öltillverkning. Kanske finns det här ett
samband mellan vårt fynd av humle och det faktum att torpet en gång i tiden skattlagts? Vid den
nya husgrunden finns ett stort buskage med snöbär och syrener. I husgrunden återfinns såpnejlika
och åkervinda. Vitmossen är det enda torpet med vita syrener, på alla de andra finns den blålila
bondsyrenen. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns mer växtlighet runt den äldre än den yngre
lämningen. Runt den äldre lämningen finns stora mängder av träjon och likaså mot skogen i väster
hela vägen bort mot och förbi den yngre delen. Äppelträdet är av sorten Trogsta, som har dragits
upp av Karl Erik Johansson, Trogsta, Enköpings Näs församling. Detta skedde någon gång under
senare delen av 1800-talet. Johansson som avled 1907, hade en plantskola och förökade där bland
annat Trogstaäpplet. Han försökte på alla sätt att få folk att plantera fruktträd. Det berättas att han
gick omkring i Enköpingstrakten och bar sina fruktplantor i en ryggsäck. Vare sig folk ville eller ej,
så planterade han fruktträd åt dem. En son till honom startade Enköpings plantskola (Nilsson,
1986). Äppelträdet är av intresse för Vallby friluftsmuseum och ympris kommer att tas så att de kan
bevara sorten för framtiden. Höstastern är av intresse för POM:s perenna upprop och plantor av
astern kommer att flyttas till Vallby.
16