Figur 7: För teckenförklaring se bilaga 1, sidan 51 15
Vitmossen Vid tiden för Eva Timms fotografering av Lillhäradsborna, finns det många olika brukare av torpet Vitmossen. De flesta stannar bara ett par år och vid flera tillfällen står det till och med tomt, så vilka de tre flickorna på bilden är, går inte att säga. Den senaste torparen hette Gustaf Teodor Björk (född 1899) och hans fru Märta Sofia Konstantina Danielsson (född 1906). De flyttar in 1934, efter att Vitmossen stått tomt i tio år och flyttar därifrån 1944 till Västerås. 1947 arrenderas stället ut men rivs strax efteråt. Äldsta kartbelägg är från en geometrisk avmätning av torpet ”Witmåsen” år 1753, vilket visar på att det då skattlagts. Två generationer byggnader på två olika platser har funnits vid Vitmossen. Den stuga vi ser på bilden är den äldsta och efter denna finns ingen husgrund kvar idag, bara en upphöjning i markytan visar var stugan har stått. Uthusgrunden liksom källargrunden finns däremot kvar. Ungefär 75 meter norrut byggs det nya bostadshuset, liksom ny källare och uthuslänga någon gång mellan åren 1910-20. Terräng: Lämningarna ligger i flack moränmark öster om och i kanten av en kuperad, blockrik moränhöjd. I norr, öster och söder är åkermark som fortfarande delvis brukas. Beskrivning: Lämningarna efter den södra och äldsta torpstugan syns idag endast som en ca 7x7 meter stor upphöjning i markytan med längdriktningen i norr-söder. Grundstenar liksom spismursröse saknas helt. Tio meter åt väster finns däremot uthusgrunden kvar, med måtten 18x5,5 meter i norr-söder. Den norra och yngsta husgrunden är 9x8 meter, med längdriktningen i öst-väst. Stenfoten består av tuktade stenar och mitt i grunden är ett stort spismursröse. Intill södra väggen finns grunden efter en förstukvist. Den tillhörande ladugårds- och uthusgrunden ligger 60 meter mot norr, denna finns inte med på situationsplanen på grund av utrymmesbrist. Skador: Den yngsta ladugårdsgrunden har nya skador efter plöjning av åkern intill. Växter: Äpple, svarta vinbär, krusbär, berberis, kanadensiskt gullris, höstaster, såpnejlika, åkervinda, snöbär, syren och humle. Växtligheten runt den äldre bebyggelsen i söder, domineras av syrener och krusbär. Öster om boningsgrunden står ett äppelträd och bakom den slingrandes i buskaget, finns ett par plantor av humle. Det är troligen frågan om honplantor som odlats för öltillverkning. Kanske finns det här ett samband mellan vårt fynd av humle och det faktum att torpet en gång i tiden skattlagts? Vid den nya husgrunden finns ett stort buskage med snöbär och syrener. I husgrunden återfinns såpnejlika och åkervinda. Vitmossen är det enda torpet med vita syrener, på alla de andra finns den blålila bondsyrenen. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns mer växtlighet runt den äldre än den yngre lämningen. Runt den äldre lämningen finns stora mängder av träjon och likaså mot skogen i väster hela vägen bort mot och förbi den yngre delen. Äppelträdet är av sorten Trogsta, som har dragits upp av Karl Erik Johansson, Trogsta, Enköpings Näs församling. Detta skedde någon gång under senare delen av 1800-talet. Johansson som avled 1907, hade en plantskola och förökade där bland annat Trogstaäpplet. Han försökte på alla sätt att få folk att plantera fruktträd. Det berättas att han gick omkring i Enköpingstrakten och bar sina fruktplantor i en ryggsäck. Vare <strong>sig</strong> folk ville <strong>eller</strong> ej, så planterade han fruktträd åt dem. En son till honom startade Enköpings plantskola (Nilsson, 1986). Äppelträdet är av intresse för Vallby friluftsmuseum och ympris kommer att tas så att de kan bevara sorten för framtiden. Höstastern är av intresse för POM:s perenna upprop och plantor av astern kommer att flyttas till Vallby. 16
- Page 1 and 2: Västmanlands läns museum Kulturmi
- Page 3 and 4: Utgivning och distribution: Västma
- Page 5 and 6: Figur 1. Lillhärads socken i Väst
- Page 7 and 8: Introduktion Inledning Följande pr
- Page 9 and 10: Syfte och målsättning De förvän
- Page 11 and 12: Resultat och diskussion Upplägg Vi
- Page 13 and 14: Figur 4: För teckenförklaring se
- Page 15: Figur 5 och 6 Närtorpet: Pärontr
- Page 19 and 20: Figur 10: För teckenförklaring se
- Page 21 and 22: Figur 11, 12 och 13 Björnmyran: In
- Page 23 and 24: Hjulsätra/Djursätra Den krumma gu
- Page 25 and 26: Figur 18: För teckenförklaring se
- Page 27 and 28: Figur 19 och 20 Kolartorp: Till hö
- Page 29 and 30: Rönningstorp På bilden ser vi tor
- Page 31 and 32: Figur 24: För teckenförklaring se
- Page 33 and 34: Figur 25 och 26, Smedstorp boningsh
- Page 35 and 36: Figur 29: För teckenförklaring se
- Page 37 and 38: Figur 30 och 31, Svarvartorp: Bakom
- Page 39 and 40: Gräsmyran På bilden syns Dr Jakob
- Page 41 and 42: Figur 35: För teckenförklaring se
- Page 43 and 44: Hallon, Rubus idaeus, har påträff
- Page 45 and 46: Akleja, Aquilegia vulgaris, kallas
- Page 47 and 48: Några slingerväxter återfinns bl
- Page 49 and 50: Kirskål, Aegopodium podagraria, be
- Page 51 and 52: Hur går man vidare? Att på något
- Page 53 and 54: Bilaga 2: Tabell 1: Torpens föreko
- Page 55 and 56: Växter Hjulsätra Rosaceae Päron
- Page 57: Förkortningar LM= Lantmäteriet, V
Change language