Krusbär eller måbär - Vem bryr sig? Lillhärad, 2004 - Skogsstyrelsen

Metod
Utgångspunkten var alltså de bilder som Eva Timm fotograferade vid sekelskiftet år 1900. Bilderna
förvaras i Västmanlands läns museums topografiska arkiv under respektive gårdsäga, varför
samtliga mappar över Lillhärads gårdar gicks igenom. Fotografierna studerades och ju mer
växtlighet det fanns kring torpen desto intressantare. Alla dessa är inte övergivna idag vilket
givetvis är ett måste. Utifrån fotografierna på de torp som idag är övergivna och belägna tillräckligt
isolerade från nuvarande bebyggelse, återstod drygt tio olika ställen. Avgörande var att vara helt
säker på vilket torpställe som var fotograferat. Vid genomgången av bilderna visade det sig att den
information som fanns i bildtexten oftast endast bestod av ett namn, antingen torpets eller familjens
som var med på bilden. Någon relation till en karta fanns alltså inte, vilket förstås försvårade
identifieringen.
De tio torpställen som studien bygger på är belägna inom gårdsägorna Nedervi; med torpen
Liljanstorp, Nedervi soldattorp eller ”Närtorpet” och Vitmossen, Skästa; med torpen Björnmyran
och Hjulsätra, Slagårda; med torpen Kolartorp, Rönningstorp, Smedstorp och Svarvartorp och
slutligen på Tuhundra häradsallmänning torpet Gräsmyran. Hälften av de övergivna ställena ligger i
skogsmark, ett par i betesmark och övriga i skogsbrynet intill öppen mark.
För att få fram ett äldsta belägg för torpen, dess bebyggelseutveckling, liksom för att säkerställa
bebyggelsens lokalisering vid fotograferingstillfället, studerades de historiska kartorna dels på
Lantmäteriets arkiv i Västerås, dels via Lantmäteriverkets skannade kartor på Internet. Se bilaga 2,
sidan 52. Uppgifterna kring de personer som finns med på Eva Timms fotografier, liksom vilka som
var sista brukare av torpen, har hämtats från Dingtuna-Lillhärad Sockengilles arkiv i Dingtuna.
Inför fältarbetet skannades och kopierades fotografierna på de utvalda torpen. Med dessa i handen
besöktes varje torpställe, varefter ett ibland mödosamt arbete vidtog för att finna den exakta platsen
som Eva Timm stått vid när hon fotograferade. Ett digitalt foto har sedan tagits från samma plats
och får visa på hur området ser ut idag. Generellt för alla torpbilderna gäller att Eva Timm har haft
något mera vidvinkel på sitt objektiv än vad vi har haft på vår kamera. Platsen från vilken
fotograferingen skett är markerad med en kameraikon. Växterna på bilden har identifierats och
eftersökts.
En ungefärlig situationsplan behövdes över varje torplämning. Flertalet fick upprättas och resten
kunde vi använda de som sockengillet hade skissat upp. På denna markerades de olika typer av
kulturväxter som förekommer idag. Observera att dessa inte gör anspråk på att vara exakta, vid ett
par ställen har vi varit tvungna att skjuta ihop planen av utrymmesskäl.
De tio torpen har besökts vid minst tre tillfällen vardera. Det första besöket skedde i mitten av juni
då träd, buskar och tidiga sommarväxter inventerades. Vid andra besöket i slutet av juli,
inventerades sommarväxterna och hamlade träd eftersöktes i terrängen runt torpen. Vid det tredje
besöket i början av september inventerades senblommande växter och mogen frukt samlades in för
bestämning. Bestämning och namngivning av växterna följer Krok & Almquist 1994, 28:e
upplagan.
9