Alla abstracts (PDF) - SÃ¶dertÃ¶rns hÃ¶gskola

More documents

Recommendations

Info

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola Abstracts kommer till uttryck. i form av bilder, musik, dans och rörelse och digitalt berättande samt vilka eventuella synergieffekter det kan ha gett, likaså hur pedagoger i grundskola, kulturskola och universitet ser på "Det vidgade text- och språkbegreppet" och hur detta kommer till uttryck i praxis, eftersom det kan ha betydelse för elevernas fortsatta läs- och skrivutveckling. Referenser Bruner, J. (2002). Kulturens väv. Göteborg: Daidalos AB Postman, N. (1997). När skolans klocka klämtar. Göteborg: Daidalos AB Svensklärarföreningens årsskrift 2006. Svensklärarserien 229. Ord och bild ger mening Wiklund, U. (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Klippan: Sveriges Utbildningsradio AB Peter Andersson, Högskolan i Skövde Nätbaserad argumentation i mellanåren Argumenterande skrivande har i den svenska skolkontexten haft relativt svårt att hävda sin plats i relation till narrativt skrivande, trots ökad fokus i nationella styrdokument och skrivpedagogisk diskurs (se t.ex. Nyström 2000, Brorsson 2007, jfr Berge et. al. 2005). Elever i alla åldrar tycks kämpa med att argumentera i skrift. Bristen på stoff och logisk struktur och en till synes alltför expressiv och personligt präglad stil anges vanligen som överordnade problem (se översikten i Igeland 2007). Att elever behöver mer erfarenhet av att läsa och studera goda förebilder framhålls ofta som en viktig förutsättning för att förbättra elevprestationerna. Ett resultat som delvis pekar i en annan riktning är Igeland (2007), som visar hur svårt elever i slutet av norsk grundskola har att – efter given lärarrespons – förbättra sina texter. I synnerhet gäller detta deras förmåga att utveckla och reflektera över sina egna och andras ståndpunkter, något som Igeland tolkar som ett tecken på att eleverna saknar det kognitiva arbetet, snarare än förståelse för genrestruktur. Med utgångspunkt i Igeland (2007) har jag tillsammans med lärare i åk 5 och 6 låtit en grupp elever genomföra en uppgift som innebär nätbaserat meningsutbyte. Dessa elevers behandling av respons och deras slutgiltiga texter jämförs med en kontrollgrupp som har genomfört en mer traditionell skoluppgift med sedvanlig lärarrespons. De preliminära resultaten visar på några intressanta skillnader med hänsyn till den roll som medium och plats spelar för behandling av egna och andras argument i den skriftliga argumentationen. Referenser Berge, K. L. (2005). Tekstkulturer og tekstkvaliteter. I: K. L. Berge m.fl. (red.) Ungdommers skrivekompetanse. Bind II. Norskeksamen som tekst. Oslo: Universitetsförlaget, s. 11–190. Brorsson, B.N. (2007). Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8. Örebro. Igeland, M. A. (2007). ”Svinaktig vanskelig”? Skriftlig argumentasjon på ungdomssteget. I: Matre, S. og T. Løkensgard Hoel (red.), Å skrive for nåtid og framtid, bind 1. Skriving i arbeidsliv og skole. Trondheim. Nyström, C. (2000). Gymnasisters skrivande. En studie av genre, textstruktur och sammanhang. Uppsala. Pia Anderson, Forskarskolan i Läs- och Skrivutveckling, USOS, Stockholms Universitet Textuell makt – fem gymnasieelever läser och skriver i svenska och samhällskunskap Skolans verksamhet orienteras mot skriven text. Läsning och skrivande på alltmer avancerade nivåer förutsätter förståelse för meningsskapande (Säljö. 2000) och innebär maktaspekter. Olika positioner i spänningsfältet mellan makt och vanmakt inför textarbetet skapar olika 2 (17)
SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola Abstracts förutsättningar för lärande. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från begreppen envisionment building (Langer. 1995), appraisal (Martin & White. 2005) och kontexter/dialogicitet (Linell. 2009) och till viss del literacy (Barton. 2007. Street. 1993, 2003). Ur begreppen ”textual authority,” McCormick (1994), och ”reading authority,” Pradl (1996), härleder jag begreppet textuell makt, vilket här innebär förmåga och möjlighet att: − Positionera sig i relation till texten − Läsa/tolka kritiskt − Kunna läsa och skriva inom genren Material från fem gymnasieelevers skrivande och samtal om texter i samhällskunskap och svenska under första året på samhällsprogrammet har undersökts utifrån frågeställningarna: − Hur uttrycker eleverna språkligt textuell makt och/eller textuell vanmakt, i skrivande och samtal om textläsning? − Vilka möjligheter har eleverna att läsa och skriva med textuell makt? Resultaten tyder på att eleverna positionerar sig associativt i relation till texterna, inte läser kritiskt och har osäker genrebehandling. De löser uppgifterna genom att orientera sig mot aspekter som gjorts kommunikativt relevanta. Uppgiftskonstruktion och undervisning ger förutsättningar för elevernas möjligheter att språkligt uttrycka textuell makt. Referenser: Barton, David. 2007. Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Blackwell Publishing. Langer, Judith A. 1995. Envisioning Literature. Literary Understanding and Literature Instruction. Teachers Collage, Columbia University. Linell, Per. 2009. Rethinking Language, Mind, and World Dialogically. Interactional and Contextual Theories of Human Sense-making. Charlotte: Information Age Publishing Martin. J.R. & P.R.R White. 2005. The language of Evaluation. Appraisal in English. New York: Palgrave MacMillan McCormick, Kathleen. 1994. The Culture of reading and the teaching of English. Manchester: University Press. Pradl, Gordon, M. 1996. Literature for democracy. Reading as a Social Act. Portsmouth, NH: Boynton/Cook Publishers, HEINEMANN. Street, Brian. 1993. Cross-cultural approaches to literacy. Cambridge Studies in Oral and Literate Culture. Street, Brian. 2003. “What’s “new” in New Literacy Studies? Critical approaches to literacy in theory and practice.” Current Issues in Comparative Education, Vol.5 (2) Teachers College, Columbia University Säljö, Roger. 2000. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Aurelio Berardi, Aarhus Universitet Kropsprog hos Rousseau, Amiel, Ramuz, Cendrars Svejtsisk litteratur bliver sjældent undersøgt i lyset af temaerne kropskultur, idræt og sport. Kropsprog spiller en vigtig rolle hos Rousseau, Amiel, Ramuz og Cendrars. Én ting, der gør disse forfattere spændende at læse i dag er nemlig deres hemmelige forhold til kroppen og deres sportslige stil, en stil der giver ”kroppen” til sprog og identitet, en sportslige stil der ændrer ved vores måde at forstå deres liv og skrifter. Forfattere opfattes gerne som sygelige og skrøbelige personer: de har alt i hovedet og intet i musklerne. Atleter derimod opfattes som sunde og sprudlende af liv: de har alt i musklerne og intet i hovedet. Denne fordom bør nuanceres, mener Rousseau, Amiel, Ramuz og Cendrars, hvis sport og kreative skrifter ikke nødvendigvis er ukompatible. Det mener også det ny fransk litterære kritik, som beviser at det eksisterer et forhold mellem krop og sprog, en litterære kritik der forklarer nemlig teksten i lyset af ”gymnastik”, ”atletik”, ”kropskultur”, ”sport”, ”olympik”, ”alpinism”, ”svømmning”, ”fodbold”, ”fetning”, ”bil racing” og ”tennis”. 3 (17)
Page 1: SMDI 25‐26 november 2010 Södert
Page 5 and 6: SMDI 25‐26 november 2010 Södert
Page 17: SMDI 25‐26 november 2010 Södert

Alla abstracts (PDF) - SÃ¶dertÃ¶rns hÃ¶gskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?