Alla abstracts (PDF) - SÃ¶dertÃ¶rns hÃ¶gskola

More documents

Recommendations

Info

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola Abstracts Vår undersökning ingår i en longitudinell studie om läs- och skrivutveckling inom projektet Språk- och kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever i olika språkstödsprogram (Svensson et al. 2010). Eleverna består av tre grupper. I två av grupperna är alla födda i Sverige och har ett annat modersmål än svenska. Den ena gruppen har fått sin läsinlärning på förstaspråket albanska, den andra på andraspråket svenska. Den tredje gruppen består av elever med förstaspråket svenska. Läsförståelseprovet bestod av en 3-sidig text, Människors och djurs kroppsspråk, och flervalsfrågor. Eleverna med svenska som förstaspråk hade i genomsnitt högst resultat tätt följda av elever som fått sin första läsinlärning på albanska, medan de elever som fått sin läsinlärning på andraspråket var knappt godkända. I denna studie har vi undersökt frågornas uppbyggnad, karaktär och anknytning till texten och relaterat dem till elevresultaten. Referenser Bråten, Ivar. 2008. Läsförståelse i teori och praktik. Läsförståelse – inledning och översikt. Lund: Studentlitteratur. Skolverket. 2009. Nationella provet i svenska, årskurs 3. Svensson et al. 2010. Språk- och kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever i olika språkstödsprogram. VR-ansökan april 2010. Maria Söderling, Lärarlyftets forskarskola i svenska med didaktisk inriktning på Malmö högskola/vid Lunds universitet. ”Olika tecken system triggar olika elever” Inom ramen för min egen svenskundervisning genomför jag ett forskningsprojekt på en skola i södra Sverige. Projektets syfte är att undersöka hur elever i år 7 läser film samt utforska vilka didaktiska möjligheter deras läsning bär på. Föredraget fokuserar den del av min empiri som utgörs av elevernas arbete med att arbeta fram en filmad scen som skulle kunna fylla ett tomrum i filmen Sjätte sinnet. Det huvudsakliga materialet utgörs av inspelade gruppsamtal i vilka eleverna först läser varandra sskrivna texter kring vad detta tomrum skulle kunna innehålla, sedan arbetar fram ett synopsis till sin scen och därefter arbetar fram ett bildmanus. I det inspelade materialet sprudlar elever av idéer som när de skulle använda det skriftspråkliga teckensystemet till egna texter sa att de inte visste vad de skulle skriva. Jag hör även elever tystna respektive börja ta plats när arbetet skiftar från det skriftspråkliga arbetet med att ta fram ett synopsis till de teckensystem som tas i anspråk när bildmanuset arbetas fram. Utifrån dessa iakttagelser ställer jag frågor kring vilka didaktiska möjligheter växlingar mellan olika teckensystem kan ha för svenskundervisning. Anders Öhman, Luleå tekniska universitet Intrig, perspektiv och narrativ kompetens Flera har framhållit berättelsens centrala roll i undervisningen. Jerome Bruner har betonat berättandets betydelse när det gäller att skapa mening åt våra vardagliga erfarenheter. Det är via berättelserna som vi får tillträde till verkligheten, och det måste vi träna i skolan. Neil Postman menar att utan berättelsen förlorar livet meningen, och om ”livet saknar mening har kunskapstillägnelsen inget syfte”. Att tala om berättande riskerar emellertid lätt att bli generellt och vagt. Jag vill fokusera på det som alltsedan Aristoteles Poetik uppfattats som kärnan i berättelsen, intrigen. Intrigen är det som utgör berättelsens motor, men den har länge nedvärderats av den dominerande litterära smaken. Därför har den också underskattats i skolans 16 (17)
SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola Abstracts litteraturundervisning. Där har man koncentrerat sig på, med Aristoteles ord, hur saker och ting berättas, dvs. symboler, stil, karaktärsgestaltning. Genom att fokusera på intrigen är det rimligt att anta, menar jag, att man övar eleverna på att skapa sammanhang. Intrigen förenar berättandet i olika medier, vilket Marie‐Laure Ryan visat. En poäng är att intrigen är länken som får oss att komma i kontakt med andra perspektiv, vilket gör dess didaktiska dimensioner angelägna i en demokratisk mening, något Martha Nussbaum poängterat i sin senaste bok. Eva Östlund-Stjärnegårdh, Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Inst. för nordiska språk, UPPSALA UNIVERSITET Multimodala pappersprov I mitt föredrag vill jag resonera om de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk ur ett multimodalitetsperspektiv. De resultat som presenteras kommer från uppföljningsstudier inom provkonstruktionen, och dessa diskuteras med bakgrund i forskning kring moderna medier. Gällande kursplaner talar om ett vidgat textbegrepp som ”innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder”. Detta textbegrepp exemplifieras t.ex. med drama, rollspel, film, video och bildstudium. Begreppet infördes i 1994 års kursplaner utan närmare förklaring eller redogörelse för vetenskaplig bakgrund. Diskussion av begreppet har förekommit, se t.ex. Forstorp 2007 från en konferens med titeln Ett vidgat textbegrepp, men här diskuteras inte själva termen. Idag behövs en generell mediekompetens, en ”media literacy” (Kress 2003). En sådan mediekompetens gör att användarna av de nya medierna kan förhålla sig kritiska och självständiga till det de möter. I kursplanens mål att sträva mot ingår just detta: eleven ”fortsätter att utveckla den egna läskunnigheten, så att förmågan att tolka, kritiskt granska och analysera olika slag av texter, såväl skrift- som bildbaserade, svarar mot de krav som ställs i ett komplicerat och informationsrikt samhälle”. De prov som vi i Uppsala har Skolverkets uppdrag att konstruera ska följa kursplanerna nära och hjälpa lärarna att bedöma om och hur väl eleverna har nått kursplanens mål. Proven trycks än så länge på vanligt papper. Hur gör vi då med det vidgade textbegreppet i proven? Referens Ett vidgat textbegrepp, 2007. Red. av Britt-Louise Gunnarsson & Anna-Malin Karlsson. (TEFA nr 46.) Uppsala universitet. Kress, Gunther, 2003: Literacy in the New Media Age. London. 17 (17)
Page 1 and 2: SMDI 25‐26 november 2010 Södert
Page 15: SMDI 25‐26 november 2010 Södert

Alla abstracts (PDF) - SÃ¶dertÃ¶rns hÃ¶gskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?