Alla abstracts (PDF) - Södertörns högskola

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
Vår undersökning ingår i en longitudinell studie om läs- och skrivutveckling inom projektet
Språk- och kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever i olika språkstödsprogram (Svensson et al.
2010). Eleverna består av tre grupper. I två av grupperna är alla födda i Sverige och har ett annat
modersmål än svenska. Den ena gruppen har fått sin läsinlärning på förstaspråket albanska, den
andra på andraspråket svenska. Den tredje gruppen består av elever med förstaspråket svenska.
Läsförståelseprovet bestod av en 3-sidig text, Människors och djurs kroppsspråk, och
flervalsfrågor. Eleverna med svenska som förstaspråk hade i genomsnitt högst resultat tätt följda
av elever som fått sin första läsinlärning på albanska, medan de elever som fått sin läsinlärning på
andraspråket var knappt godkända.
I denna studie har vi undersökt frågornas uppbyggnad, karaktär och anknytning till texten och
relaterat dem till elevresultaten.
Referenser
Bråten, Ivar. 2008. Läsförståelse i teori och praktik. Läsförståelse – inledning och översikt. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. 2009. Nationella provet i svenska, årskurs 3.
Svensson et al. 2010. Språk- och kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever i olika språkstödsprogram. VR-ansökan
april 2010.
Maria Söderling, Lärarlyftets forskarskola i svenska med didaktisk inriktning på Malmö
högskola/vid Lunds universitet.
”Olika tecken system triggar olika elever”
Inom ramen för min egen svenskundervisning genomför jag ett forskningsprojekt på en skola i
södra Sverige. Projektets syfte är att undersöka hur elever i år 7 läser film samt utforska vilka
didaktiska möjligheter deras läsning bär på. Föredraget fokuserar den del av min empiri som
utgörs av elevernas arbete med att arbeta fram en filmad scen som skulle kunna fylla ett tomrum i
filmen Sjätte sinnet. Det huvudsakliga materialet utgörs av inspelade gruppsamtal i vilka eleverna
först läser varandra sskrivna texter kring vad detta tomrum skulle kunna innehålla, sedan arbetar
fram ett synopsis till sin scen och därefter arbetar fram ett bildmanus.
I det inspelade materialet sprudlar elever av idéer som när de skulle använda det skriftspråkliga
teckensystemet till egna texter sa att de inte visste vad de skulle skriva. Jag hör även elever tystna
respektive börja ta plats när arbetet skiftar från det skriftspråkliga arbetet med att ta fram ett
synopsis till de teckensystem som tas i anspråk när bildmanuset arbetas fram. Utifrån dessa
iakttagelser ställer jag frågor kring vilka didaktiska möjligheter växlingar mellan olika
teckensystem kan ha för svenskundervisning.
Anders Öhman, Luleå tekniska universitet
Intrig, perspektiv och narrativ kompetens
Flera har framhållit berättelsens centrala roll i undervisningen. Jerome Bruner har betonat
berättandets betydelse när det gäller att skapa mening åt våra vardagliga erfarenheter. Det är via
berättelserna som vi får tillträde till verkligheten, och det måste vi träna i skolan. Neil Postman
menar att utan berättelsen förlorar livet meningen, och om ”livet saknar mening har
kunskapstillägnelsen inget syfte”. Att tala om berättande riskerar emellertid lätt att bli generellt
och vagt. Jag vill fokusera på det som alltsedan Aristoteles Poetik uppfattats som kärnan i
berättelsen, intrigen. Intrigen är det som utgör berättelsens motor, men den har länge
nedvärderats av den dominerande litterära smaken. Därför har den också underskattats i skolans
16 (17)