Alla abstracts (PDF) - Södertörns högskola

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
Susanne Staf, Forskarskolan i läs ‐ och skrivutveckling vid Stockholms universitet
Digerdöden och det vidgade textbegreppet
Bilden är en självklar del av mellanstadiets textvärld och att arbeta med ett vidgat textbegrepp kan
i viss mån sägas höra till vardagen i en fjärdeklass. Det syns i läromedlen där andelen bilder är
större än på högre skolstadier och i klassrummet där färgpennor och skrivpapper med plats för
bild är vardagliga företeelser. Men hur uppmuntras eleverna att använda bilder i erövrandet av ett
nytt kunskapsområde? Och vad gör de i praktiken av bildens roll i de sammansatta texter som de
skriver och illustrerar?
I detta föredrag presenteras några elevtexter hämtade ur en kommande licentiats ‐ avhandling om
textskapande i historia . Texterna är tillkomna som svar på en skoluppgift där elever i årskurs 4,
med utgångspunkt i flera lärobokskällor, berättar om digerdöden. Texterna visar att eleverna
förstår och tar sig an uppgiften på en rad olika sätt. Inte minst gäller detta bildens roll i texten.
Några elever väljer att helt utesluta bilder, andra använder de kopierade läroboksbilder som finns
tillgängliga i klassrummet medan ytterligare några nästan uteslutande berättar i bild.
Min analys inriktar sig dels på de kunskaper om digerdöden som några elever redovisar
i sina bilder, dels på relationen mellan bild och text och mellan elevtexter och lärobokstexter. Mot
denna bakgrund vill jag diskutera frågan om bildens roll i ett språkutvecklande arbetssätt i ämnet
historia.
Elżbieta Strzelecka , Institutionen för humaniora, Mittuniversitetet
Rumsrelationer i läromedel i svenska som andraspråk
Rumrelationer utgör en basal kognitiv kategori och dess språkliga uttryck är en central del av ordförrådet.
Enligt den kognitiva lingvistiken är vårt tänkande nära kopplat till den fysiska verkligheten
och beroende av människans biologiska liv. Olika språk konceptualiserar dock en spatial
situation på olika sätt och detta kan ge upphov till problem vid inlärning av andra språk, inte bara
vid ordens prototypiska rumsbetydelser utan även då dessa utvidgas till icke-spatiala domäner.
Hur presenteras rumsrelationer i läromedel i svenska som andraspråk? På vilket sätt illustrerar
man svenska prepositioner eller adverb? Är det verkligen så att en bild säger mer än tusen ord för
elever med annan språklig bakgrund? Eller måste man kunna språket för att förstå bilden? Jag har
undersökt hur rumsuttryck (prepositioner, adverb, verbpartiklar) presenteras i ett tiotal
läroböcker i svenska som andraspråk utgivna under de senaste 30 åren. Analysen har visat att
skillnaderna i sättet att beskriva, illustrera och exemplifiera rumsrelationer inte är så stora som
man skulle kunna vänta sig med tanke på det tidsspann som undersökningen omfattar. Rumsuttryck
har dock en mycket undanskymd plats i så gott som alla granskade läromedel.
Gudrun Svensson, Institutionen för Språk och litteratur, Linnéuniversitetet & Ing-Marie
Sandberg, Institutionen för pedagogik psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet
Människors och djurs kroppsspråk – en analys av
läsförståelseprovet i åk 3
I detta föredrag diskuterar vi bedömning av elevers läsförståelse (Bråten 2008) med utgångspunkt
från en text för årskurs 3 i NP 2009 (Skolverket 2009).
15 (17)