Alla abstracts (PDF) - Södertörns högskola

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
Referens
HALLIDAY, M.A.K. and MATTHIESSEN, C.M.I.M., 2004. An introduction to functional grammar. 3 edn.
London: Arnold.
HOLMBERG, P. och KARLSSON, A-M., 2004. Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell
grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
STREET, B.V., 2008. New literacies, new times: Developments in literacy studies. Encyclopedia of language and
education. Street, Brian V.; Hornberger, Nancy H. edn. New York: Springer.
Cecilia Nielsen, Institutionen för Individ och Samhälle, Högskolan Väst
Ett filosofiskt strövtåg i läsningens och skrivningens tid och rum
Med utgångspunkt i Martin Heideggers (1993) och Maurice Merleau-Pontys (1962, 1999) filosofi
om existentiell tid och levt rum kommer jag att resonera om hur läsande och skrivande
människor förhåller sig till rummet och vilken betydelse tiden har för dem. Frågor som kommer
att belysas är bland annat: Hur skapas ett läsandets rum? Hur går man in i och ut ur bokens
speciella värld? Behövs olika rum för olika sorters texter? Hur förhåller sig läsning och skrivning
till människors olika behov av svängrum eller integritet? Läsningens och skrivningens tid, och
berättelsens tid. Ålder, erfarenhet, levd tid och förståelse. I presentationen hämtar jag empiri från
två olika studier, en intervjustudie med fokus på läsoch skriverfarenheter hos människor med läsoch
skrivsvårigheter/dyslexi, och en etnografiskt inspirerad studie som avser hur lärare skapar
och använder tid och rum i literacyundervisningen.
Referenser:
Heidegger, M. (1993). Varat och tiden. Göteborg: Daidalos.
Merleau-Ponty, M. (1962). Phenomenology of Perception. London och New York: Routledge
Merleau-Ponty, M. (1999). Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Anita Norlund, Högskolan i Borås
Läroböckernas bilder och svenskämnets identitet
Visuella inslag tar enligt tradition olika form i olika skolämnen. Exempelvis betraktar vi grafiska
översikter och kartor som tillhörande det naturvetenskapliga ämnesområdet. Men vad
kännetecknar då svenskämnets bilder? I min presentation kommer jag att behandla de bilder som
ingår i svenskämnets läromedel för årskurs 8. Urvalet består av fyra olika läromedel och
representerar både ’det mycket använda’ och ’det nydanande’. Mitt urval inkluderar såväl
huvudböcker som arbetsböcker.
Jag kommer att presentera vilka bilder som är vanligt och mindre vanligt förekommande i de
aktuella läromedlen. I min analys utgår jag från begreppen klassifikation och formalitet. Denna
indelning följer delvis Basil Bernsteins teoretiska ramverk och kan kopplas till företeelsen
rekontextualisering. Jag kommer att dra slutsatser om vilken identitet svenskämnet implicit och
explicit ges via de olika läroboksversionerna.
Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet
12 (17)