Plan för systematiskt kvalitetsarbete - Södertälje kommun

Utbildningskontoret 

Plan för systematiskt 

kvalitetsarbete 

2012/2013 

-kommunnivå 

-för den kommunala förskole- och 

skolverksamheten i Södertälje kommun

Södertälje kommun, /Plan för systematiskt kvalitetsarbete, Kommunnivå 

Innehåll 

Inledning ............................................................................................................................................3 

Presentation av verksamheterna.........................................................................................................4 

Det systematiska kvalitetsarbetet.......................................................................................................4 

Resultat...............................................................................................................................................5 

Uppföljning av prioriterade förbättringsområden, läsåret 2011/2012 ...........................................5 

Uppföljning av utvecklingsområden, läsåret 2011/2012 ...............................................................7 

Uppföljning av förskolan .................................................................................................................11 

Prioriterade kunskapsområden.....................................................................................................11 

Uppföljning av grundskolan.............................................................................................................11 

Nationella prov år 3......................................................................................................................11 

Elever i årskurs 9, meritvärde ......................................................................................................11 

Behörighet för fortsatta studier ....................................................................................................12 

Andel elever med betyg i samtliga ämnen...................................................................................12 

Uppföljning av gymnasieskolan.......................................................................................................12 

Medelvärde...................................................................................................................................12 

Resultat för introduktionsprogram...............................................................................................12 

Antal elever som avslutat sina studier vid Yrkesintroduktionsutbildningen ...............................12 

Uppföljning av Likabehandligsplan/plan mot kränkande behandlig ...........................................12 

Uppföljning av strategier för högre måluppfyllelse.........................................................................13 

Pedagogisk ledning ......................................................................................................................13 

Lärande organisation....................................................................................................................13 

Mål- och resultatstyrning .............................................................................................................14 

Kvalité i undervisningen/lärandet ................................................................................................14 

Analysdel .........................................................................................................................................14 

Kommentar till resultaten utifrån ett jämförande perspektiv.......................................................14 

Analys utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv....................................................................15 

Analys utifrån ett organisations- och ledningsperspektiv............................................................16 

Analys utifrån ett metod- och forskningsperspektiv....................................................................17 

Analys utifrån ett intersektionalistiskt perspektiv........................................................................18 

Utveckling........................................................................................................................................19 

Förbättringsområden, läsåret 2012/2013......................................................................................19 

Utvecklingsområden, läsåret 2012/2013......................................................................................22 

2(25)


Inledning 

Varje kommun är enligt skollagen skyldig att planera, följa upp och utveckla sin verksamhet på 

det sätt kommunen anser vara lämpligast. Särskild vikt läggs vid att kommunen säkrar att det finns 

en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. 

Målgruppen för den kommunövergripande planen för systematiskt kvalitetsarbete är främst 

tjänstemän på utbildningskontoret och ledamöter i utbildningsnämnderna. Syftet är att: 

• Ge en samlad bild av verksamheterna, 

• Beskriva resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella och kommunala målen, 

• Analysera och bedöma måluppfyllelsen i verksamheterna, 

• Ange åtgärder för förbättring, 

• Ge nämnderna ett bra beslutsunderlag inför kommande års mål- och budgetarbete. 

Ytterst syftar den kommunövergripande planen för systematiskt kvalitetsarbete till att kommunens 

förskolor och skolor når de mål utbildningsnämnderna satt för verksamheterna. 

Samtliga medarbetare har ett ansvar att arbeta utifrån de förhållningssätt och de lärandeperspektiv 

som nämnderna fattat beslut om: 

Förhållningssätt 

• Elevens framgång är skolans ansvar. 

• Förväntningarna är höga på elever, men också på skolledning, lärare och andra 

medarbetare. 

• Kunskapsutveckling ska stå i fokus i skolans arbete. 

• Tiden i skolan ska fyllas med kvalitet och utmaningar. 

• Skolan ska inspirera till kreativitet. 

• Undervisningen ska utgå från varje elevs behov och förutsättningar. 

• Styrning och uppföljning ska vara tydlig och sträva efter ständigt förbättrade resultat. 

Lärandeperspektiv 

• Språkutvecklande perspektiv 

• Inkluderande perspektiv 

• Interkulturellt perspektiv 

• Forskningsperspektiv 

Peter Fredriksson 

Utbildningsdirektör 

3(25)


Presentation av verksamheterna 

Inom utbildningskontoret i Södertälje kommun finns 12 förskoleenheter, 16 grundskoleenheter 

samt 6 gymnasieenheter, varav en är gymnasiesärskola. I grundskolan är särskolan organisatoriskt 

inrymd i fyra av enheterna. Utöver dessa enheter finns inom utbildningskontoret Resurscentrum, 

en enhet som består av kostenhet, elevhälsa, modersmålsenhet och ungdomsmottagning. Inom 

Resurscentrum finns även samlat de pedagogiska resurser som på en kommunövergripande nivå 

ska stödja enheterna i en ökad måluppfyllelse. 

Ansvarig chef på enhetsnivå är förskolechef respektive rektor. Ansvarig chef på verksamhetsnivå 

är tre verksamhetschefer, en för vardera förskola, grundskola och gymnasium. Därtill finns en 

verksamhetschef med ansvar för Resurscentrum. Chef för utbildningskontoret och ytterst ansvarig 

tjänsteman för kommunens samlade skolverksamhet är kommunens utbildningsdirektör. 

Det systematiska kvalitetsarbetet 

Utbildningskontoret har i uppdrag att arbeta utifrån de mål som sätts på politisk nivå. I Södertälje 

är den politiska målsättningen att resultaten i kommunens förskolor och skolor ska förbättras. En 

förutsättning för bättre resultat är att resultatuppföljning och utvecklingsarbete är tydligt 

strukturerat och systematiskt. 

Under hösten 2011 arbetade ledningsgruppen på utbildningskontoret tillsammans med 

förskolechefer och rektorer fram en struktur för ett långsiktigt och systematiskt kvalitetsarbete för 

kommunens förskolor och skolor. I arbetet ingick att ta fram de resultat respektive verksamhet 

behöver synliggöra samt de perspektiv resultaten behöver analyseras utifrån. I arbetet ingick också 

att med stöd av forskning om framgångsrika skolor se vilka strategier förbättringsarbetet ska utgå 

ifrån. Slutligen ingick i arbetet att enas om ett antal kommungemensamma och 

verksamhetsövergripande förbättrings- och utvecklingsområden. 

Den struktur för systematiskt kvalitetsarbete som nu föreligger är densamma för förskola, 

grundskola, gymnasium och särskola, samt för alla ansvarsnivåer: arbetslagsnivå, enhetsnivå, 

verksamhetsnivå och kommunnivå. Innehållsligt finns en anpassning utifrån de olika 

skolformernas och ansvarsnivåernas mål och uppdrag. Strukturen består av tre delar: En 

resultatdel som beskriver nuläget i form av statistik och självskattningar, en analysdel som belyser 

nuläget utifrån en rad olika perspektiv, samt en utvecklingsdel som anger åtgärder som ska leda till 

förbättring av verksamheten och ökad måluppfyllelse. 

Varje arbetslag har i ansvar att ta fram en plan för kvalitetsarbetet på arbetslagsnivå. 

Förskolechefer och rektor ansvar för att det tas fram en plan för kvalitetsarbetet på enhetsnivå. 

Verksamhetscheferna i sin tur ansvarar för att det finns en plan för systematiskt kvalitetsarbete på 

verksamhetsnivå. Slutligen ansvarar utbildningsdirektören för att det görs en plan på 

kommunövergripande nivå. Ovan beskriva arbete sker kontinuerligt och parallellt på de olika 

4(25)


nivåerna. På samtliga nivåer ansvarar var och en för att använda det handlingsutrymme man har så 

att rätt åtgärder vidtas utifrån resultat och analyser. 

Planerna för det systematiska kvalitetsarbetet har en aktualitet på ett år. Kontinuiteten och 

långsiktigheten säkras av att strukturen, processerna och ett antal förbättrings- och 

utvecklingsområden är desamma över tid. Planerna i sig säkrar inte att det sker ett nödvändigt 

förbättringsarbete i Södertäljes förskolor och skolor. Det krävs också en väl genomtänkt process 

för hur man tar fram planerna, hur man arbetar med genomförandefasen och hur man kontinuerligt 

följer upp och utvärderar insatser och effekter. Processen kan och bör se olika ut inom olika 

verksamheter och olika enheter. Ansvarig för att arbetslagen har en effektiv och värdeskapande 

process är förskolechefer och rektorer. Dessa ska i sitt arbete stödja och följa upp arbetslagens 

arbete. Samma ansvar har verksamhetscheferna gentemot förskolechefer och rektorer, samt 

utbildningsdirektören gentemot verksamhetscheferna. När man på alla nivåer tar detta ansvar och 

gör det med kompetens, engagemang och mod, kommer Södertäljes förskolor och skolor att på 

kort sikt förbättra sina resultat och på lång sikt vara ett föredöme i det svenska skolsystemet. 

Resultat 

Uppföljning av prioriterade förbättringsområden, läsåret 2011/2012 

Inom förbättringsområden ryms områden som är mer innehållsligt och tidsmässigt avgränsade 

eller mer strukturella till sin karaktär. Tre områden är gemensamma för alla verksamheter: 

Språkutvecklande arbete, Inkluderande arbete – effektiva insatser för barn och elever i behov av 

stöd, samt IKT – en pedagogisk resurs. Andra förbättringsområden kan tillkomma utifrån resultat 

och analyser. I nedanstående redovisning redovisas de åtgärder som vidtagits på 

kommunövergripande nivå. Åtgärder vidtagna på övriga nivåer redovisas i respektive planer. 

Förbättringsområde 1 

Mål 

Vidtagna åtgärder 

Resultat och framtida 

behov 

Språkutvecklande arbete 

Att enheterna har ett systematisk och metodologiskt arbete för att 

stödja barnens och elevernas språkutveckling. 

1. En utbildning för rektorer och biträdande rektorer om hur man 

leder och driver ett språkutvecklande arbete har förberetts med 

Stockholms universitet. Utbildningen påbörjades våren 2012. 

2. En kompetenssatsning i språkutvecklande arbete för medarbetare 

inom förskola, grundskola och gymnasium har genomförts av 

personal inom Resurscentrum och av extern utbildare. 

3. Utbildningar inom språkutvecklande arbete har prioriterats inom 

ramen för lärarlyftet. 

Målet är inte nått. De vidtagna åtgärderna har bidragit till att 

medvetenheten om vikten av att ha ett språkutvecklande arbete har 

förbättrats. Men alla enheter är långt ifrån systematiska och 

metodologiska i det språkutvecklande arbetet. Inom förskolan kan 

man se att personalen i större utsträckning arbetar systematiskt med 

att stärka barnens språkutveckling, Inom grundskola och 

5(25)


gymnasium finns grupper av lärare som arbetar utifrån framför allt 

genrepedagogikens idéer, dvs att eleverna får tillgång till ett 

ämnesrelaterat språk. Behovet av ytterligare kompetensutveckling 

är omfattande. Det finns också ett behov av att på Resurscentrum 

prioritera det språkutvecklande arbetet. 


Mål 



behov 

Inkluderande arbete – effektiva insatser för barn och elever i behov 

av stöd 

Att enheterna utvecklar metoder att möta barn och elever utifrån 

deras olika behov och förutsättningar. 

1. En forskningsstudie om hur kommunens skolor arbetar med 

nyanlända elever har genomförts av en forskare vid Stockholms 

universitet. 

2. En inventering av insatser som görs för barn och elever i behov 

av omfattande stöd har genomförts av medarbetare på Utbildningskontoret 

och Socialkontoret. 

3. Ett klassrumsnära lärande utifrån ett inkluderande 

förhållningssätt har genomförts på en av kommunens grundskolor 

med hjälp av en extern handledare. 

Målet är inte nått. Det finns fortfarande brister i skolornas och 

förskolornas arbetet med barn/elever i behov av stöd. 

Den forskningsstudie som gjordes om arbetet med nyanlända elever 

visade att direktiven till skolorna är otydliga, att kvalitén i arbetet 

med nyanlända elever inte är likvärdig på skolorna och att 

framgångsfaktorer i arbetet med nyanlända elever inte beaktas. 

Behov finns att tydliggöra direktiven, att öka likvärdigheten och att 

säkra att skolorna utgår från de framgångsfaktorer forskningen har 

visat i arbetet med nyanlända elever. 

Vår resultatuppföljning visar också att många insatser för elever 

i behov av omfattande stöd är både dyra och ineffektiva, samt att 

samarbetet mellan Utbildningskontoret och Socialkontoret behöver 

utvecklas. Ett normalläge för samarbete mellan främst 

förskolor/skolor och Socialtjänsten behöver tas fram. Likaså krävs 

en fördjupad kunskap om vilka insatser som är effektiva. 

Resultaten i det klassrumsnära lärandet visar på framgångar. De 

deltagande lärarna får syn på sin egen praktik och kan i dialog med 

handledaren fördjupa sin förståelse för hur de kan möta fler elever 

utifrån elevernas olika behov. Behovet av klassrumsnära lärande är 

stort och fler skolor och lärare behöver få tillgång till denna form av 

kompetensutveckling. 


Mål 

IKT – en pedagogisk resurs 

Att utbildningskontoret och enheterna har ett i huvudsak 

6(25)




behov 

pedagogiskt perspektiv på IKT och försäkrar sig om att olika 

satsningar och aktiviteter bidrar till ökad måluppfyllelse. 

1. En kommungemensam strategi för IKT i kommunens förskolor 

och skolor har tagits fram. 

2. Trådlöst nätverk har installerats på alla enheter. 

Målet är inte nått. Uppföljningen visar att det råder oklarheter om 

mål och inriktning för skolornas och förskolornas IKT-satsningar. 

Uppföljningar visar också att det pedagogiska perspektivet inte 

alltid är tydligt i förskolornas/skolornas arbete. Den framtagna 

strategin tydliggör de krav utbildningskontoret ställer på förskolor 

och skolor för det fortsatta utvecklingsarbetet med IKT. Strategin 

betonar dels värdet av att se IKT som en resurs i arbetet med barn 

och elever i behov av stöd, dels värdet av att IKT på ett effektivare 

sätt används i den interna och externa dokumentationen och 

kommunikationen. Strategin behöver bli ett tydligare styrdokument 

på enheterna. Arbetet med att utnyttja IKT som en resurs för barn 

och elever i behov av stöd behöver intensifieras. 


Mål 


Resultat 

Uppföljning av Skolinspektionens rapport 

Att utbildningskontoret säkrar att åtgärder vidtas utifrån den kritik 

Skolinspektionen i sin tillsyn riktat mot skolverksamheten i 

Södertälje. 

1. Samtliga enheter har skrivit åtgärdsplaner utifrån aktuell kritik. 

Åtgärdsplanerna har följts upp av ansvarig verksamhetschef. 

2. En arbetsgrupp bestående av chefer på utbildningskontoret har 

prioriterat en handfull enheter i uppföljningen genom att ha 

återkommande uppföljningsmöten med berörda enheters 

ledningsgrupper. 

3. Utbildningskontoret har vidtagit åtgärder relaterat till den kritik 

som gäller utbildningskontorets ansvar, men också nämndernas 

ansvar. 

4. Kommunen har lämnat in ett svar till Skolinspektionen som 

beskriver kommunens långsiktiga arbete att säkra att verksamheten 

bedrivs utifrån lagar och förordningar och att måluppfyllelsen ökar. 

Målet är i huvudsak nått. Åtgärder är vidtagna utifrån 

skolinspektionens kritik. Det fortsatta arbetet kommer att integreras 

i det systematiska kvalitetsarbetet. Utbildningskontoret kommer 

under året att ha fortsatta kontakter med Skolinspektionen för att 

rapportera resultat och aktuellt förändringsarbete. 

Uppföljning av utvecklingsområden, läsåret 2011/2012 

Inom utvecklingsområden ryms områden som mer handlar om kognitiva processer som sätter 

lärande och förståelse i centrum. Alla verksamheter har fyra gemensamma utvecklingsområden. 

7(25)


Dessa är: Pedagogisk ledning, Lärande organisation, Mål- och resultatstyrning, samt Kvalité i 

undervisningen. I nedanstående redovisning redovisas de åtgärder som vidtagits på 

kommunövergripande nivå. Åtgärder vidtagna på övriga nivåer redovisas i respektive planer. 

Utvecklingsområde 1 

Mål 


Resultat 

Framtida behov 

Pedagogisk ledning 

Målet har varit att stärka utbildningsdirektören, verksamhetscheferna 

och förskolechefers/rektorer i deras pedagogiska 

ledarskap, ett ledarskap som har fokus på verksamhetens idé, som 

använder en stor del av tiden till observationer och samtal och som 

initierar och driver förbättringsarbete. 

1. Ett normalläge för det pedagogiska ledarskapet har tagits fram, 

vilket tydliggör de krav som finns på ledarskapet i kommunens 

förskolor och skolor. 

2. Förväntansstrukturer med tydligt pedagogiskt fokus har tagits 

fram för verksamhetschefer och förskolechefer/rektorer, vilka 

utgör underlag för uppföljning i samtal och i observationer. 

3. En utbildning i hur man leder och driver ett systematiskt 

kvalitetsarbete har genomförts för samtliga förskolechefer och 

rektorer. 

4. Två verksamhetsstrateger, en för förskolan och en för 

grundskolan, har anställts på utbildningskontoret i syfte att skapa 

förutsättningar för verksamhetscheferna att vara pedagogiska 

ledare. 

5. En administrativ chef och en ekonomichef har tillsatts på 

utbildningskontoret, i syfte att möjliggöra för utbildningsdirektören 

att driva ett pedagogiskt utvecklingsarbete. 

6. En översyn av utbildningskontorets organisation har genomförts, 

i syfte att tydliggöra roller och ansvar. 

7. Behovet av att utveckla ett idébaserat ledarskap och 

förskolor/skolor med en tydlig verksamhetsidé har kommunicerats 

och diskuterats. I anslutning till det har utbildningskontoret vidtagit 

åtgärder som stärker en sådan utveckling på några av 

grundskolorna. 

Målet har delvis nåtts. Samtliga chefer har ett ökat fokus på 

förändrings- och utvecklingsarbete. Förutsättningarna för 

utbildningsdirektören och verksamhetscheferna att fokusera på det 

pedagogiska ledarskapet är stärkt. Bland förskolechefer/rektorer 

finns en medvetenhet om vilket ledarskap de förväntas utöva. 

Utbildningskontoret och enheterna behöver i större utsträckning 

anpassa organisationen till de krav och förväntningar som finns på 

att ledarskapet ska vara idébaserat och pedagogiskt till sin karaktär. 

Det idébaserade ledarskapet behöver stärkas. Samtliga enheter 

inom förskolan och grundskolan behöver tydliggöra 

8(25)


verksamhetsidén. 


Mål 


Resultat 


Lärande organisation 

Målet har varit att utbildningskontoret och enheterna ska utveckla 

en lärande organisation och en kultur där man utbyter erfarenheter, 

granskar den egna måluppfyllelse, och där man med stöd av 

forskning och beprövad erfarenhet utvecklar ett lösningsfokuserat 

förhållningssätt. 

1. Ett normalläge för den lärande organisationen har tagits fram, 

vilket tydliggör de krav som finns på organisationskulturen i 

kommunens förskolor och skolor. 

2. Utbildningskontoret har genomfört en omorganisation där 

Resurscentrum och Pedagogiskt centrum har sammanförts till en 

enhet, i syfte att samordna och effektivare använda de kommunövergripande 

resurser som ska stärka enheternas i deras utveckling. 

3. Tre arbetsgrupper har etablerats med ansvar för att driva och 

följa upp pedagogisk utveckling inom förskola, grundskola 

respektive gymnasium. I arbetsgrupperna finns chefer och 

medarbetare från kontoret och från Resurscentrum. 

4. Ett antal forskningsstudier har genomförts i syfte att få ett 

utvecklingsarbete där forskning möter beprövad erfarenhet och 

fördjupar förståelsen i samtal och beslutsfattande. 

Målet är delvis nått. På utbildningskontoret har viktiga steg tagits 

mot en lärande organisation. Samarbetet mellan verksamhetschefer 

och Resurscentrum är stärkt. Forskningsperspektivet är i högre 

utsträckning beaktat i utvecklingsarbetet. Resultatet på enhetsnivå 

varierar, men majoriteten av Södertäljes förskolor och skolor har 

inte en samarbetande och lärande kultur. 

Strukturer som ska stödja en samarbetande och lärande kultur 

mellan verksamhetschefer, mellan enheter samt i och mellan 

arbetslagen behöver utvecklas. 


Mål 


Mål- och resultatstyrning 

Målet har varit att på utbildningskontor och enheter utveckla en 

mål- och resultatstyrd kultur, en kultur där målen är väl kända och 

där resultaten och analyserna styr resursanvändning och beslut om 

åtgärder. 

1. Ett normalläge för mål- och resultatstyrning har tagits fram, 

vilket tydliggör de krav som finns på styrning i kommunens 

förskolor och skolor. 

2. En kommungemensam struktur för systematiskt kvalitetsarbetet 

har tagits fram, vilken har ett tydligt mål- och 

resultatstyrningsperspektiv. 

9(25)


Resultat 


3. En struktur för resultatrapportering till nämnderna har tagits 

fram. 

Målet är delvis nått. Samtliga enheter arbetar nu utifrån en 

gemensam struktur i det systematiska kvalitetsarbetet. Dock är 

arbetet långt ifrån integrerat i det dagliga arbetet. På samtliga nivåer 

är målfokuseringen stärkt, likaså kunskapen om måluppfyllelse och 

resultat. På många enheter saknas en tydlig koppling mellan resultat 

och åtgärder. Resultatstyrningen är otillräcklig. Förändringsarbetet 

är för lite normkritiskt. För få nyskapande åtgärder vidtas för att 

åstadkomma den förbättring som är nödvändig. 

Utfallet av det systematiska kvalitetsarbetet på verksamhets- och 

enhetsnivå behöver följas upp. Dessutom måste det säkras att det på 

alla nivåer finns en process för delaktighet, ansvarstagande och 

uppföljning som gör det systematiska kvalitetsarbetet till en 

integrerad del i det dagliga arbetet. Inom det systematiska 

kvalitetsarbetet behöver resultatstyrningen stärkas, liksom 

förändringsbenägenheten. 


Mål 


Resultat 


Kvalité i undervisningen 

Målet har varit att skapa bättre förutsättningar för god kvalitet i 

förskolornas och skolornas undervisning, vilket ställer krav på såväl 

lärarens som organisationens kompetens och mognad. 

1. Ett normalläge för undervisningens kvalitet har tagits fram, vilket 

tydliggör de krav som finns på pedagogisk personal, ledning och 

kultur i kommunens förskolor och skolor. 

2. Kompetensutveckling om likvärdig bedömning för lärare inom 

grundskolan har genomförts av medarbetare på Resurscentrum. 

3. Olika kompetensstärkande insatser inom det språkutvecklande 

arbetet har genomförts inom samtliga verksamheter av medarbetare 

på Resurscentrum och av externa utbildare. 

4. Kommungemensamma mallar för olika uppgifter, som IUP, 

pedagogisk utredning och åtgärdsprogram, har tagits fram i syfte att 

underlätta och effektivisera kravet på dokumentation. 

5. Måluppfyllelsen inom förskolans och skolans olika 

kunskapsområden respektive ämnen har analyserats, i syfte att 

synliggöra styrkor och brister i undervisningen. 

Målet är delvis nått. En större medvetenhet finns om vad som är 

kvalitet i undervisningen och vad som kännetecknar god 

undervisning. Variationen är dock stor mellan och inom enheterna, 

vilket leder till att likvärdigheten brister. 

Utbildningskontoret behöver säkra att man på alla enheter 

regelbundet och systematiskt följer upp undervisningens kvalitet. 

Utbildningskontoret behöver också uppmärksamma upplevelsen av 

10(25)


en växande administrativ börda för förskollärare och lärare. 

Utbildningskontoret behöver slutligen säkra att insatser görs för att 

stärka kvalitén inom de områden eller ämnen som uppvisar låg 

måluppfyllelse. I förskolan är det naturvetenskap, i grundskolan är 

det svenska, framför allt i år 3, svenska som andra språk, matematik 

och NO-ämnen. 

Uppföljning av förskolan 

Prioriterade kunskapsområden 

I svaret anges hur stor andel av barnen som har nått de mål som finns för förskolans olika 

kunskapsområden. Någon jämförande siffra finns inte, eftersom förskolan inte tidigare har gjort 

denna uppföljning. 

Språkutveckling Lek och samspel Naturvetenskap Teknik 

Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej 

Samtliga 

kommunala 

förskolor 

84,6 15,4 86,5 13,5 80,7 19,3 87,3 12,7 

Uppföljning av grundskolan 

Nationella prov år 3 

Svenska, år 3 Ej deltagit Ej nått målen Nått målen 

Antal Andel Antal Andel Antal Andel 

Totalt 16 3% 138 29% 337 71% 

Svenska A, år 3 Ej deltagit Ej nått målen Nått målen 


Totalt 0 0% 181 60% 121 40% 

Matematik, år 3 Ej deltagit Ej nått målen Nått målen 


Totalt 40 5% 282 37% 471 63% 

Elever i årskurs 9, meritvärde 

Antal Meritvärde alla 

elever elever 

Samtliga 

kommunala skolor 

Meritvärde 

flickor 

Meritvärde 

pojkar 

2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 

738 191.8 198,3 201,5 211,0 183,6 184,3 

11(25)


Behörighet för fortsatta studier 

Andel behöriga för 

högskoleförberedande 

program 

Samtliga 


Andel behöriga för 

yrkesprogram 

Andel elever som inte är 

behöriga för vare sig 

högskoleförberedande 

program eller yrkesprogram 

Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 

74,8 75,8 73,7 76,1 76,9 75,3 23,9 23,1 24,7 

Andel elever med betyg i samtliga ämnen 

Samtliga 


Totalt 

2011 

Totalt 

2012 

Flickor 

2011 

Flickor 

2012 

Pojkar 

2011 

Pojkar 

2012 

66 % 68 % 67 % 69 % 65 % 67 % 

Uppföljning av gymnasieskolan 

Medelvärde 

2010 2011 2012 

Totalt 13,41 13,59 13,64 

Resultat för introduktionsprogram 

Andel elever vid preparandutbildning som nått behörighet till 

nationellt program inom ett år. 

Andel elever vid programinriktat individuellt val som nått 

behörighet till nationellt program inom ett år. 

Antal elever som avbrutit sina studier vid något 

introduktionsprogram. 

83 % (77/93) 

17 % (7/42) 

19 % (99/529) 

Antal elever som avslutat sina studier vid Yrkesintroduktionsutbildningen 

Yrkesprogram Totalt antal elever 

som påbörjat 

utbildningen 

Antal elever som 

gått till arbete 


gått till annat 

intro. program 

Anta elever som 

gått till nationellt 

program 


avbrutit studierna 

71 14 5 10 25 

Uppföljning av Likabehandligsplan/plan mot kränkande behandlig 

Aktiviteter Resultat Revidering 

Varje skola och förskola har 

tagit fram en Likabehandlingsplan/plan 

mot kränkande 

behandling. 

Utbildningskontoret har följt 

upp planerna och under året 

haft olika kompetensstärkande 

insatser för att 

Uppföljningarna visar att 

barn/elever i kommunens 

förskolor och skolor utsätts 

för kränkande behandling. 

Uppföljningar visar också på 

bristande studiero i 

förskolor/skolor. 

Förskolornas/skolornas 

planer behöver bli mer 

konkreta. Åtgärder behöver 

vidtas för att minimera de 

kränkningar man vet 

förekommer. I planerna 

måste också åtgärder som 

leder till ökad studiero 

12(25)


motverka kränkningar av 

olika slag. 

prioriteras. Här behöver 

utbildningskontoret säkra att 

förskolornas/skolornas arbete 

är forskningsbaserat. 

Uppföljning av strategier för högre måluppfyllelse 

Utbildningskontoret har tillsammans med rektorer och förskolechefer tagit fram fyra strategier för 

högre måluppfyllelse. Till strategierna hör ett antal kriterier som definierar ett normalläge som 

enheterna ska eftersträva. Enheten gör varje år som en del av det systematiska kvalitetsarbetet en 

självskattning, en bedömning, av den egna verksamhetens kvalitet utifrån kriterierna där: 

1 motsvarar Stämmer dåligt, 

2 motsvarar Stämmer ganska dåligt, 

3 motsvarar Stämmer ganska bra, 

4 motsvarar Stämmer bra. 

I nedanstående sammanställning framgår verksamhetschefernas (V) och utbildningsdirektörens 

(U) bedömningar av normalläget. Verksamhetscheferna har gjort en bedömning av respektive 

verksamhet. Utbildningsdirektören har gjort en samlad bedömning. 

Pedagogisk ledning 

Normalläge V U 

1. Ledningen är i ord och handling tydlig med verksamhetens idé, uppdrag och mål. 2 2 

2. Ledningen har väl kända förväntansstrukturer och kvalitetskrav på medarbetarnas 

arbete och följer upp detta med medarbetarna enskilt och i grupp. 

3. Ledningen använder en stor del av sin tid till observationer och samtal, vilket leder 

till ny förståelse och förändringsarbete. 

4. Ledningen startar processer som leder till ett gemensamt utvecklande av 

verksamhetens idé och ökad måluppfyllelse. 

5. Ledningen har ett normkritiskt förhållningssätt till verksamhetens arbetsformer och 

innehåll, utmanar traditioner och vågar driva ett nödvändigt förbättringsarbete. 

1,8 2 

2,4 2 

2,4 3 

2,2 2 



1. Organisationen kännetecknas av samarbete, flexibilitet, och utmaning. 2,2 2 

2. Arbetet är utvecklingsorienterat och i arbetsprocessen är graden av självvärdering 

hög hos medarbetarna. 

3. Personalen är lösningsfokuserad och strävar efter att själv inom de givna ramarna ta 

ansvar för problem och svårigheter. 

4. Graden av aktuell och relevant forskning är påtaglig i det dagliga arbetet och i 

diskussioner, samt påverkar de beslut som fattas om åtgärder och aktiviteter. 

5. I organisationen lär man av egna och andras erfarenheter, när det kan stödja 

måluppfyllelsen. 

1,6 2 

2,2 3 

2,4 1 

2,2 2 

13(25)




1. Verksamhetens mål och resultat är väl kända hos ledare och medarbetare. 2,4 3 

2. Resultaten analyseras kontinuerligt på olika nivåer i skolans/förskolans organisation 

- ledningsnivå, arbetslagsnivå och medarbetarnivå. 

3. Resultaten och analyserna styr resursanvändning och beslut om åtgärder och 

aktiviteter. 

4. Elever/barn och vårdnadshavare har kännedom om målen och får regelbunden 

uppföljning genom såväl summativ som formativ bedömning. 

5. Personalen har höga förväntningar på eleverna/barnen och ger dem inflytande på 

individuell nivå utifrån elevernas/barnens olika behov och förutsättningar. 

2,2 1 

2 1 

2,2 3 

2 2 

Kvalité i undervisningen/lärandet 


1. Undervisningen är målstyrd, utmanande och har en innehållslig och metodologisk 1,8 2 

variation, samt kännetecknas av studiero och en ömsesidig respekt mellan lärare och 

barn/elev. 

2. Verksamheten har väl kända och effektiva system och rutiner för administrativa 2,2 2 

arbetsuppgifter. 

3. Verksamheten har en kompetensutveckling som utgår från resultat och analyser och 2,2 2 

som ger lärarna bättre förutsättningar i arbetet med elever. 

4. I verksamheten finns stödfunktioner med kompetenser som kompletterar lärarna i 2,6 3 

arbetet med elevernas personliga och sociala utveckling 

5. Tiden för möten upplevs av lärarna/förskollärarna som meningsfull och ger 

möjlighet till utveckling av undervisningen. 

2,2 2 

Analysdel 

Kommentar till resultaten utifrån ett jämförande perspektiv 

I förskolan har man för första gången gjort en uppföljning av måluppfyllelse inom de prioriterade 

kunskapsområdena. Det finns därför inga resultat att jämför med. De nu befintliga resultaten visar 

att måluppfyllelsen ser olika ut för de prioriterade kunskapsområdena. Fler barn når målen inom 

området ”Språkutveckling” och färre inom området ”Naturvetenskap”. En förklaring till det är att 

förskolorna i Södertälje under lång tid systematiskt har arbetat med en språkutvecklande metodik, 

medan naturvetenskap inte har varit ett prioriterat kunskapsområde. 

I grundskolan har meritvärdet förbättrats. Läsåret 2011/2012 är meritvärdet i de kommunala 

skolorna 198,3. Det ska jämföras med siffran 191,8 läsåret 2010/2011. Det är en kraftig 

förbättring. Nästan en fjärdedel, 23,9%, av eleverna i år 9 saknar behörighet för 

högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Det är en hög siffra. Kommunen behöver 

utifrån den se över verksamheten för elever som lämnar grundskolan utan att vara behöriga för ett 

nationellt program. Andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen har ökat. Läsåret 

2011/2012 är siffran 68 %, att jämföra med 66 % läsåret 2010/2011. Skillnaden mellan flickors 

och pojkars resultat är fortsatt stor. Flickornas meritvärde läsåret 2011/2012 är 211,0, medan 

14(25)


pojkarna har ett meritvärde på 184,3. Jämför man med föregående år kan man se att skillnaden 

inte bara består, utan att den dessutom ökar. 

I gymnasiet är resultatförändringarna små. En jämförelse mellan resultaten 20011/2012 och 

närmast föregående år är svår att göra, eftersom kommunens gymnasieskolor genomgick en stor 

omorganisation inför läsåret 2011/2012. Vad man kan se är att det totala medelvärdet har 

förbättrats marginellt. Läsåret 2011/2012 är medelvärdet 13,64, vilket ska jämföras med 13,59 

läsåret 2010/2011. Skillnaderna mellan flickors och pojkars betyg är mindre i gymnasiet än i 

grundskolan. Inom flera program har pojkarna bättre betyg än flickorna. Resultaten visar inte att 

elever som gör ickestereotypa val missgynnas. 

Några jämförande siffror för uppföljningen av de kommungemensamma strategierna för högre 

måluppfyllelse finns inte, eftersom det är första gången strategierna följs upp. Uppföljningen visar 

på stor samstämmighet mellan verksamhetschefernas och utbildningsdirektörens bedömningar av 

normalläget ute på förskolor och skolor. Sammantaget tydliggör uppföljningen att det krävs 

krafttag för att stärka kvalitén inom samtliga fyra strategier. 

Analys utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv 

Grundskolans uppföljning av resultaten i de nationella proven i år 3 visar på en mycket låg 

måluppfyllelse i svenska, svenska som andra språk och matematik. Inget är viktigare än att elever 

tidigt i skolan lär sig läsa och skriva och lär sig grunderna i matematik. Utbildningskontoret 

behöver därför utifrån forskning och beprövad erfarenhet se över vilka insatser som kan stärka 

måluppfyllelsen. Den låga måluppfyllelsen i årskurs 3 föranleder också skolorna att se över 

kompetensnivån hos lärarna. Det är av största vikt att eleverna de första åren i grundskolan får 

undervisning i svenska och matematik av behöriga och kompetenta lärare. Likaså behöver 

skolorna se över hur samarbetet mellan lärare och fritidspersonal under de första skolåren i högre 

grad kan stödja elevernas måluppfyllelse. Fritids är på många skolor en dåligt utnyttjad resurs. En 

annan resurs som skolan behöver beakta är IKT, som rätt använd kan vara ett värdefullt 

hjälpmedel i elevernas kunskapsutveckling i svenska, svenska som andra språk och matematik. 

Betyg och resultat visar att allt för många elever lämnar grundskolan utan behörighet för 

nationella program och gymnasiet utan behörighet för högskolestudier. Grundskolan och 

gymnasiet behöver stärka sin kompensatoriska roll. Många elever är svagt motiverade, har dåliga 

kunskaper om skolans betydelse, om olika utbildningsvägar och om arbetslivet. 

Utbildningskontoret behöver därför avsätta resurser för att stärka kompetensen och intensifiera 

arbetet med studie- och arbetsmarknadsfrågor. Utbildningskontoret behöver också intensifiera 

samarbetet med Kultur och fritid. Fler barn/elever måste få tillgång till meningsskapande och 

utvecklande fritidsaktiviteter. Fler skolor måste utveckla lärandet utifrån ett estetiskt och kreativt 

perspektiv. Ett bättre samarbete med Kultur och fritid kan bidra till ökad måluppfyllelse. 

Utifrån den höga andel barn och elever med utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska 

behöver främst grundskola och gymnasiet stärka sina kompetenser inom det språkutvecklande 

arbetet. Resultaten i förskolan indikerar att man där i större utsträckning har kompetens inom 

15(25)


området. Dock behövs en vidare kompetensutveckling också i förskolan, för att säkra att barnen 

när de börjar skolan har de språkliga förutsättningar som krävs för att lyckas i skolan. Samtliga 

verksamheter, inklusive Resurscentrum, måste tydligare prioritera det språkutvecklande arbetet 

inom ramen för medarbetarnas kompetensutveckling. Modersmålsenheten är en viktig resurs för 

förskolor/skolor när det gäller att utveckla barnens/elevernas språk. Samarbetet mellan enheterna 

och Modersmålsenheten behöver förbättras. Men utbildningskontoret behöver också se över hur 

man internt på ett effektivare sätt kan organisera sina resurser för att ge eleverna tillgång till mer 

studiehandledning och stöd i den målstyrda ämnesundervisningen. 

Många av de elever som inte når målen i grundskolan och gymnasiet har varit begränsad tid i 

Sverige Att stärka kompetensen i arbetet med nyanlända barn och elever är nödvändigt. Ska 

skolorna i större utsträckning lyckas med denna elevgrupp krävs ett arbete som är mer 

forskningsbaserat, som är mer individuellt planerat och som i högre grad bygger på de kunskaper 

eleverna redan har och i mindre grad på de kunskaper som elever saknar. 

En annan grupp som har svårt att nå målen är förstås barn och elever i behov av stöd. Den gruppen 

är omfattande och bedömningen ute på förskolor och skolor är att gruppen växer. Här behöver 

skolor och förskolor utveckla kompetensen för att möta denna grupp utifrån ett inkluderande 

förhållningssätt. Kompetensen i hur man utgår från varje barns/elev behov och förutsättningar 

måste stärkas. Utbildningskontoret behöver via Resurscentrum prioritera sina resurser för att 

stödja förskolor och skolor i detta arbete. Specialpedagoger och psykologer inom Resurscentrum 

behöver få ett tydligare uppdrag att via ett modellärande öka kompetensen om hur man inkluderar 

fler barn och elever inom ordinarie verksamhet. 

Utbildningskontoret behöver också stödja förskolorna och skolorna i att bättre använda IKT som 

ett hjälpmedel i arbetet med de här nämnda grupperna. IKT är delvis fortfarande en outnyttjad 

resurs i det inkluderande arbetet. Utbildningskontoret behöver säkra att de omfattande ekonomiska 

resurser som läggs på IKT framför allt kommer barn/elever med annat modersmål, nyanlända 

barn/elever och barn/elever i behov av stöd till del. 

En stor grupp elever misslyckas helt i skolan och lämnar skolan utan några godkända resultat alls. 

Den gruppen minskar visserligen något när man jämför årets resultat med föregående års resultat. 

Men behovet av en översyn vad gäller arbetet, inte minst samarbetet, kring denna elevgrupp är 

stort. Mycket stora ekonomiska resurser används på inte alltid effektiva åtgärder. Dessa resurser 

kan användas på ett bättre sätt. Önskvärt är ett mer förebyggande arbete i såväl förskolor och 

skolor så att behovet av omfattande stödinsatser minskar. 

Analys utifrån ett organisations- och ledningsperspektiv 

Resultaten från uppföljningen av strategier för ökad måluppfyllelse och barnens/elevernas 

måluppfyllelse visar på brister i förskolornas och skolornas organisation. Organisationen, eller 

kulturen, är inte tillräckligt samarbetande och flexibel. Variationen är förstås stor. Det finns 

enheter, inte minst förskolor, där kulturen har utvecklats. Men generellt finns ett krav på 

kulturförflyttning. Denna kulturförflyttning handlar om att gå från en kultur som kännetecknas av 

16(25)


ensamarbete, traditioner och en bekräftelse till en kultur som kännetecknas av samarbete, 

flexibilitet och utmaning. Resultaten i skolorna talar sitt tydliga språk. De många elever som inte 

når målen har rätt till en skola som vågar bryta med traditioner, som vågar pröva nytt och som har 

en beredskap att göra förändringar utifrån aktuella resultat och analyser. Flexibiliteten behöver 

stärkas. Skolorna behöver i större utsträckning anpassa sin praktik utifrån de elever man har. 

Skolorna behöver också hitta former för ökat samarbete och lärande. Det saknas i hög grad 

strukturer för ett lärande där medarbetarna lär av egna och andras erfarenheter. Ett sådant lärande 

skulle gynna både medarbetare och elever. Utbildningskontoret har här en viktig uppgift att med 

stöd av växthusarbetet säkra att man på arbetslags - och/eller ämnesgruppsnivå utvecklar en mer 

lärande kultur. 

Resultaten visar också på brister i ledarskapet. Även här är variationen stor. Det finns 

förskolechefer/rektorer som har ett utpräglat pedagogiskt ledarskap, som är mycket tydliga med 

verksamhetens uppdrag och idé, och som prioriterar det pedagogiska förändringsarbetet. Men en 

resultatförbättring i kommunen kräver att ledarskapet är idébaserat och förändringsorienterat på 

samtliga förskolor och skolor. En förutsättning för att åstadkomma det efterfrågade ledarskapet är 

att man på kommunnivå, verksamhetsnivå och enhetsnivå initierar diskussioner om hur arbetet på 

förskolorna/skolorna kan organiseras och hur olika arbetsuppgifter kan fördelas. Den struktur för 

systematiskt kvalitetsarbete som nu är framtagen ställer nya krav på organisation och ledning. En 

anpassning till prioriterade utvecklings- och förändringsområden är nödvändig. 

Analys utifrån ett metod- och forskningsperspektiv 

Uppföljningen av strategier för ökad måluppfyllelse visar att arbetet i förskolan och skolan är för 

lite forskningsbaserat. Utbildningskontoret har det senaste året vid flera tillfällen använt sig av 

externa forskare för att granska olika insatser. Närmast på tur står nu en forskningsstudie kring de 

nyanställda utvecklingslärarna och den effekt deras arbete får i skolornas förbättringsarbete. Ett 

mer forskningsbaserat arbete är nödvändigt för att säkra att resurserna används rätt. Detta 

förhållningssätt behövs på Utbildningskontoret, men också på förskolor och skolor. En 

förutsättning för att resultaten i Södertäljes förskolor och skolor ska förbättras är att 

rektorer/förskolechefer och medarbetare hittar bättre former för att låta den egna praktiken och 

erfarenheterna möta forskningens och vetenskapens resultat. Utvecklings- och förändringsarbetet 

med tillhörande kompetensinsatser måste bli mer forskningsbaserat. 

En granskning av måluppfyllelsen av förskolan och skolan på ämnesnivå, visar att behovet av 

metodutveckling i de olika ämnena är stort. Inte i något ämne är måluppfyllelsen på en sådan nivå 

att förskolan/skolan kan luta sig mot gamla metoder. Förskolans/skolans ansvar är att möta alla 

barn/elever utifrån behov och förutsättningar. En förklaring till de relativt låga resultat Södertäljes 

skolor uppvisar är att förskolans/skolans personal inte förmår att ta det ansvaret. Man saknar den 

metodologiska mångfald som är nödvändig. Nya metoder för barns/elevers lärande behöver prövas 

och utvecklas. 

Måluppfyllelsen är särskilt låg inom de naturvetenskapliga ämnena. De naturvetenskapliga 

ämnena uppfattas av eleverna ofta som tråkiga och svåra. Det är en förklaring till de dåliga 

17(25)


resultaten. En annan förklaring är att kompetensnivån inom detta ämnesområde generellt är på en 

otillräcklig nivå i förskolorna/skolorna. Många enheter behöver därför stärka sin kompetens och 

utveckla nya metoder i dessa ämnen. Utbildningskontoret har resurser att stödja enheterna i detta. 

Dessa resurser, i form av medarbetare på Resurscentrum, NTA-utbildningar och samarbete med 

Tom Tit, måste användas mer effektivt. 

Analys utifrån ett intersektionalistiskt perspektiv 

Det intersektionalistiska perspektivet beaktar individens olika identiteter och samspelet mellan 

dessa identiteter. Detta perspektiv bör uppmärksammas mer i förskolan och skolan. I allt för stor 

utsträckning kategoriseras barnen/eleverna som bara pojkar eller flickor eller som bara elever med 

utländsk eller icke utländsk bakgrund. Alla sådana kategoriseringar och kollektiviseringar riskerar 

att reducera den enskilda individen. Pojkar är olika, flickor är olika, elever med utländsk bakgrund 

är olika. Förskolan och skolan har ett ansvar att möta varje barn och elever utifrån behov och 

förutsättningar. Då krävs att man i större utsträckning ser barnet/eleven som en individ med en 

unik identitet och inte som bärare av en kollektiv identitet. 

En granskning av resultaten visar att barnens/eleverna sociokulturella bakgrund i hög utsträckning 

påverkar måluppfyllelsen. Förskolan/skolan förmår bara i begränsad utsträckning att kompensera 

för den ojämlikhet som råder på en sociokulturell nivå. Det sociala arvet får stort genomslag i 

elevernas måluppfyllelse. Måluppfyllelsen är högst i områden där föräldrarna har en högre 

utbildningsnivå, lägst i områden där föräldrarnas utbildningsnivå är låg. Förskolan/skolan behöver 

mer medvetet bedriva lärandet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. 

Med tanke på den höga andel elever med utländsk bakgrund är det för Södertäljes del också helt 

nödvändigt att i lärandet ha ett interkulturellt perspektiv, d.v.s. ett perspektiv som beaktar 

etnicitetens betydelse. Inget barn och ingen elev är bara sin etnicitet, men en större kunskap om 

dominerande strukturer, kulturella uttryck och ideal inom olika grupper gör det lättare för 

förskolan och skolan att ta sitt kompensatoriska ansvar. 

Genusperspektivet på förskolornas och skolornas resultat behöver uppmärksammas mer. Olika 

flick- och pojkidentiteter måste identifieras och problematiseras. Det är inte rimligt att skillnaden 

mellan flickors och pojkars resultat i grundskolan är drygt 26 poäng. Störst är skillnaden i 

områden med lägre andel elever med utländsk bakgrund och med högre utbildningsnivå i 

föräldragruppen. Resultaten i Södertälje överensstämmer med resultaten på nationell nivå, det är 

medelklassens ”skötsamma flickor” som är mest framgångsrika i svensk skola. Åtgärder behövs 

för att komma tillrätta med de stora skillnader som finns i flickors och pojkars resultat. Åtgärder 

behövs också för att komma tillrätta med de stora skillnader som finns vad gäller måluppfyllelse 

inom flickgruppen respektive pojkgruppen. 

18(25)


Utveckling 

Förbättringsområden, läsåret 2012/2013 

Förbättringsområde 1 Språkutvecklande arbete 

Mål 

Att fler barn och elever ges möjlighet att nå målen genom att man 

på förskolor och skolor utvecklar metoder för ett systematiskt och 

ämnesrelaterat språkutvecklande arbete. 

Åtgärder 

1. Utbildningskontoret tar fram en kommunövergripande strategi 

för det språkutvecklande arbetet i förskolor och skolor. 

2. Utbildningskontoret ansvarar för att rektorer och biträdande 

rektorer i grundskolan och gymnasiet via Stockholms universitet 

utbildas i att leda och styra ett språkutvecklande arbetet. 

3. Chefen för resurscentrum får i uppdrag att planera och 

genomföra kompetensutveckling i språkutvecklande arbete och 

genrepedagogik. 

4. Chefen för resurscentrum får i uppdrag att tillsammans med 

chefen för modersmålsenheten se över hur elever kan erbjudas 

mer studiehandledning samt hur samarbetet mellan 

modersmålslärarna och personalen ute på förskolor och skolor 

kan stärkas. 

5. Verksamhetscheferna får i uppdrag att säkra att alla 

medarbetare i plussamtalet får berätta och visa hur de arbetar 

språkutvecklande. 


Mål 

Åtgärder 

Inkluderande arbete – effektiva insatser för barn och elever i 

behov av stöd 


på förskolor och skolor utvecklar metoder att möta barn och 

elever i behov av stöd inom den ordinarie verksamheten och 

därmed reducerar behovet av exkludering. 

1. Utbildningskontoret tar fram en kommunövergripande strategi 

för det inkluderande arbetet i förskolor och skolor. 

2. Chefen för resurscentrum får i uppdrag att ta fram tydliga 

direktiv för arbetet med nyanlända barn och elever, samt 

nödvändiga mallar för bland annat kartläggning och planering. 

3. Chefen för resurscentrum får i uppdrag att via ett modellärande 

utbilda pedagogisk personal i metoder att möta barn och elever i 

behov av stöd. 


medarbetare i plussamtalet får berätta och visa hur de arbetar 

inkluderande. 

19(25)



Mål 

Åtgärder 

IKT – en pedagogisk resurs 


på förskolor och skolor använder de möjligheter IKT ger för 

framför allt barn och elever i behov av stöd. 

1. Chefen för resurscentrum får i uppdrag att planer och 

genomföra kompetensutveckling o hur IKT kan stödja nyanlända 

elever, elever med läs- och skrivsvårigheter, samt elever med 

svårigheter att nå målen i matematik. 


medarbetare i plussamtalet får berätta och visa hur de arbetar med 

IKT som ett hjälpmedel för främst nyanlända elever och elever i 

behov av stöd. 


Mål 

Åtgärder 

Värdegrunds- och likabehandlingsarbete 


på förskolor och skolor fördjupar sin kunskap om barns och 

elevers olika förutsättningar utifrån ett intersektionalistiskt 

förhållningssätt. 

1. Utbildningskontoret planerar och genomför ett antal 

föreläsningar för förskolechefer och rektorer med fokus på 

genusperspektiv, interkulturellt perspektiv och hederskultur. 

2. Chefen för resurscentrum får i uppdrag att granska och stödja 

förskolornas och skolornas med värdegrunds- och 

likabehandlingsarbete. 

3. Verksamhetscheferna får i uppdrag att säkra att det på varje 

enhet finns en arbetsgrupp med ansvar för att utveckla och 

förbättra enhetens värdegrunds- och likabehandlingsarbete. 


Mål 

Åtgärder 

Gymnasiets programutbud 

Att andelen elever i gymnasieskolan som når målen ökar genom 

att de erbjuds program med hög kvalitet. 

1. Utbildningskontoret inventerar programutbud och lokalisering 

och föreslår nämnden åtgärder som ska leda till ökad 

attraktionskraft i kommunens gymnasieskolor. 


Mål 

Åtgärder 

Studie- och arbetsmarknadsfrågor 

Att andelen elever i grundskolan och gymnasiet med behörighet 

för fortsatta studier ökar, samt att andelen elever som hoppar av 

eller gör omval minskar. 

1. Utbildningskontoret inrättar en särskild tjänst, 

utvecklingsstrateg för skola och arbetsliv, med ansvar för frågor 

som rör skolornas arbete med studie- och arbetsmarknadsfrågor. 

20(25)


2. Utvecklingsstrategen för skola och arbetsliv får i uppdrag att ta 

fram en strategi med åtgärder som ska ligga till grund för 

grundskolans arbete med studie- och arbetsmarknadsfrågor. 

3. Utvecklingsstrategen för skola och arbetsliv får i uppdrag att ta 

fram en strategi med åtgärder som ska ligga till grund för 

gymnasieskolans arbete med studie- och arbetsmarknadsfrågor. 

4. Utbildningskontoret ser över organisationen och insatser för 

elever som inte är behöriga för gymnasiet och föreslår nämnden 

förslag på adekvata åtgärder. 


Mål 

Åtgärder 

Förebyggande arbete för barn i förskoleåldern i behov av stöd. 

Att andelen barn i förskolan som tidigt får stöd utifrån behov och 

förutsättningar ökar. 

1. Verksamhetschefen för förskolan får i uppdrag att i förskolan 

etablera en systematisk uppföljning kring varje barns utveckling. 

2. Verksamhetschefen för förskolan får i uppdrag att tillsammans 

med personal på socialkontoret ta fram en strategi för samarbete 

mellan förskola och socialtjänst kring barn i behov av stöd. 


Mål 

Åtgärder 

Elever i behov av omfattande stöd. 

Att andelen elever i kostsamma och ineffektiva stödåtgärder 

minskar. 

1. Chefen för resurscentrum får i uppdrag att tillsammans med 

personal från socialkontoret ta fram en strategi för samarbete 

mellan skola och socialtjänst kring elever i behov av omfattande 

stöd. 


Mål 

Åtgärder 

Barns och ungdomars utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. 

Att andelen barn och elever i fritidsaktiviteter som stödjer deras 

personliga utveckling och måluppfyllelse i förskolan och skolan 

ökar. 

1. Utvecklingsstrategen för grundskolan får i uppdrag att 

tillsammans med personal på kultur och fritidskontoret ta fram en 

strategi för samarbete mellan förskolor/skolor och kultur och 

fritidskontoret. 

2. Verksamhetschefen för grundskolan får i uppdrag att säkra att 

varje enhet har ett mål- och resultatstyrt samarbete med kultur 

och fritidskontoret utifrån verksamhetsidé och barnens/elevernas 

behov. 

21(25)


Utvecklingsområden, läsåret 2012/2013 

Utvecklingsområde 1 Pedagogisk ledning 

Bakgrund 

En förutsättning och framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse är 

att ledarskapet på alla nivåer fokuserar på verksamhetens idé, 

använder en stor del av tiden till observationer och samtal och 

initierar och driver förbättringsarbete. Resultat och analyser i 

Södertälje visar att det finns en förskjutning mot ett tydligare 

pedagogiskt ledarskap med fokus på förändrings- och 

förbättringsarbete. Samtidigt visar granskningen av kommunens 

strategier att ledarskapet behöver bli mer idébaserat, normkritiskt 

och utmanande. 

Mål 

Att ledarskapet på alla förskolor/skolor utgår från en tydlig 

verksamhetsidé och att ledningen fattar beslut och vidtar åtgärder 

som stödjer genomförandet av idén. 

Åtgärder 

1. Utbildningskontoret initierar en diskussion med förskolechefer 

och rektorer i syfte att fördjupa förståelsen om vad som 

kännetecknar ett idébaserat ledarskap. 

2. Utbildningskontoret tar fram en arbetsprocess för hur man på 

förskolor/skolor arbetar fram en verksamhetsidé. 

3. Utbildningskontoret tar tillsammans med fackliga 

organisationer fram en kravprofil för förskollärare och lärare i 

Södertäljes kommunala förskolor och skolor. 


enhet finns en tydlighet i vilka krav och förväntningar 

medarbetarna har att förhålla sig till utifrån verksamhetsidén. 

Uppföljning 

Uppföljning sker i utbildningskontorets ledningsgrupp, i 

utvecklingsgrupperna för förskola, grundskola och gymnasium, 

samt i verksamhetsbesök. 

Ansvar 

Utbildningsdirektören 


Bakgrund 

Mål 



att det på utbildningskontoret och på enheterna finns en lärande 

organisation och en kultur där man utbyter erfarenheter, granskar 

den egna måluppfyllelse, och där man med stöd av forskning och 

beprövad erfarenhet utvecklar ett lösningsfokuserat 

förhållningssätt. Resultat och analyser i Södertälje visar på en stor 

variation när man granskar organisationskulturen. Granskningen 

av kommunens strategier synliggör dock att det finns ett 

omfattande behov av att utveckla en kultur som dels är mer 

forskningsbaserad, dels mer samarbetande. 

Att organisationen på alla förskolor/skolor kännetecknas av 

samarbete och flexibilitet och ett lärande som bygger på forskning 

22(25)


Åtgärder 

Uppföljning 

Ansvar 

och beprövad erfarenhet. 

1. Utbildningskontoret initierar en diskussion med 

förskolechefer/rektorer i syfte att fördjupa förståelsen om vad 

som kännetecknar en arbets- respektive utvecklingsorganisation. 

2. Verksamhetscheferna får i uppdrag att säkra att 

forskningsperspektivet alltid beaktas när beslut fattas om 

förändringar och olika satsningar. 


enhet sker en organisationsanpassning till de utvecklings- och 

förbättringsområden som är prioriterade i kommunens 

utvecklingsarbete. 






Bakgrund 

Mål 

Åtgärder 

Uppföljning 

Ansvar 



att utbildningskontoret och förskolorna/skolorna utveckla en måloch 

resultatstyrd kultur, en kultur där målen är väl kända och där 

resultaten och analyserna styr resursanvändning och beslut om 

åtgärder. Granskningen av kommunens förskolor/skolor visar på 

stora brister inom framför allt resultatstyrning. Måluppfyllelsen 

styr inte i tillräcklig utsträckning de åtgärder som vidtas. Man 

skulle kunna tala om traditionsstyrning istället för 

resultatstyrning. 

Att förändringsarbetet på alla förskolor/skolor är resultatstyrt och 

att man på alla ansvarsnivåer kan se att resultat och analyser 

ligger till grund för beslut och åtgärder. 

1. Verksamhetscheferna får i uppdrag att utarbeta en process för 

att följa upp varje förskolas/skolas systematiska kvalitetsarbete, 

främst utifrån ett resultatstyrningsperspektiv. 






Bakgrund 

Kvalité i undervisningen 


hög kvalitet i förskolans och skolans undervisning, en kvalitet 

som ställer stora krav på pedagogen/läraren men också på 

organisationen. Granskningen av kommunens strategier visar inte 

att all undervisning håller hög kvalitet. Många lektioner eller 

23(25)


Mål 

Åtgärder 

arbetspass kännetecknas av bristande målstyrning, dålig studiero, 

en ensidig metodik och ett innehåll som inte i tillräcklig grad tar 

hänsyn till barnens/elevernas behov och förutsättningar. 

Att all undervisning är målstyrd, utmanande och har en 

innehållslig och metodologisk variation, samt kännetecknas av 

studiero och en ömsesidig respekt mellan lärare och barn/elev. 

1. Utbildningskontoret tar fram en arbetsprocess som säkrar att 

alla arbetslag/ämnesgrupper regelbundet utifrån växthusmodellen 

mäter, följer upp, diskuterar, analyserar och utvecklar 

undervisningens kvalitet. 

2. Chefen för resurscentrum får i uppdrag att granska och stödja 

förskolornas och skolornas uppföljning och arbete med studiero 

och säkra att de modeller eller åtgärder som vidtas är 

forskningsbaserade. 

4. Chefen för resurscentrum får i uppdrag att anställa ett antal 

utvecklingslärare som genom modellärande, handledning och 

videoinspelningar stödjer lärarna ute i klassrummet att förbättra 

kvalitén i undervisningen. 

5. Utbildningskontoret tar tillsammans med HR-avdelning och 

fackliga representanter fram en arbetsprocess för 

förskolechefer/rektorer att följa när medarbetare inte har önskvärd 

och förväntad kvalitet i sitt arbete. 

6. Verksamhetscheferna får i uppdrag att på några av enheterna 

pröva medarbetarsamtal i grupp och och/eller flera samtal per 

termin. 

7. Verksamhetscheferna får i uppdrag att på verksamhetsnivå ta 

fram en kompetensutvecklingsplan utifrån respektive verksamhets 

resultat och analyser. 

8. Verksamhetscheferna för grundskolan och gymnasiet får i 

uppdrag att säkra att man på alla enheter läsåret 2012/2013börjar 

använda videoinspelning som en metod att utveckla 

undervisningen och ledarskapet i klassrummet. 

9. Verksamhetschefen i grundskolan får i uppdrag att säkra att 

alla grundskolor under läsåret 2012/2013 prövar en 

tvålärarmodell. 

10. Utbildningskontoret tar fram kommungemensamma åtgärder 

för att stärka måluppfyllelsen i svenska och svenska som andra 

språk i år 3. 

11. Verksamhetschefen för grundskolan får i uppdrag att säkra att 

alla enheter vidtar nödvändiga åtgärder för att stärka 

måluppfyllelsen i svenska, svenska som andra språk, matematik 

och NO-ämnen. 

12. Verksamhetschefen i grundskolan får i uppdrag att säkra att 

24(25)


Uppföljning 

Ansvar 

alla enheter utvecklar samarbetet mellan fritids och skola så att 

eleverna ges förbättrade möjligheter att nå målen. 




Utbildningsdirektör 

25(25)

Plan för systematiskt kvalitetsarbete - Södertälje kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?