Info nr 12/2008 - IF Metall

info:
För förtroendevalda i IF Metall
12/2008
Vrid och vänd
på riskerna
vid varsel
sidan 4
LO-patrullen
på skolbesök
sidan 12
Arvika tar
fast grepp
om facket
sidorna 6–7

info:
12/2008
www.ifmetall.se
Vi satsar stora resurser
till stöd och hjälp
”På resa genom krisen”. En rubrik
i Västerbottens-Kuriren i oktober
2008. Sedan jag valdes till förbundsordförande
i IF Metall har
jag rest mycket över hela landet,
men aldrig så mycket som nu för
att möta våra medlemmar och den
svåra situation som de befinner
sig i.
I ett läge där många medlemmar är
oroliga för arbete och ekonomi är
det viktigt att IF Metall står starkt
och enat. Sammanhållningen gör
oss starka, både som individer och
som grupp.
Vi sätter in stora resurser för att
medlemmarna ska få stöd och
hjälp. Vi gör allt vad vi kan för att
hantera en situation där tusentals
medlemmar har varslats inom loppet
av några få månader.
Vi ställer höga krav på företagen
och på samhället. Företagens,
arbetsförmedlingarnas och olika
kommunala insatser för arbete och
utbildning är självfallet oerhört
betydelsefulla.
Det handlar också om att den som
drabbas av arbetslöshet ändå ska
få ekonomin att gå ihop. Bland det
allra första den borgerliga regeringen
gjorde vid sitt tillträde var
att slå sönder a-kassan och göra
den sämre och dyrare. Nu ser vi
konsekvenserna. En genomsnittlig
industriarbetare får bara behålla
drygt halva inkomsten vid arbetslöshet.
Det är helt oacceptabelt.
En stark a-kassa har även stor
betydelse för att stimulera ett kvalificerat
arbetsliv och för att löntagarna
ska våga satsa på utveckling
och utbildning.
Stefan Löfven
Förbundsordförande i
IF Metall
stefan.lofven@ifmetall.se
Sverigedemokraterna är arb
Arbetsmarknadslagarna måste försämras.
Facket har fått för stor makt.
Det skriver sverigedemokraterna i
partiets idéprogram om arbetsmarknaden.
– Sverigedemokraterna står likt
alla andra högerpartier på arbetsgivarens
sida, säger Mats Ågren som
arbetar vid IF Metalls organisationsenhet.
Fackets makt har blivit allt för stor i
och med arbetsmarknadslagstiftningen
som drevs igenom under slutet av 1970-
talet. Det är sverigedemokraternas
budskap.
– Facket står för alla människors
lika värde och rätt, antar att det är
detta som stör sverigedemokraterna och
att de därför vill motarbeta facket,säger
Mats Ågren.
Avtal ger styrka
Sverigedemokraterna tycker som den
borgerliga regeringen att lagen om anställningsskydd
är ett hinder för arbetsgivare
att anställa, säga upp personal
och att den även låser fast individer vid
sitt arbete.
Medbestämmandelagen innehåller
”Som andra högerpartier
står det på
arbetsgivarens sida”
bland annat rätten att tillhöra en fackförening,
att teckna kollektivavtal och
förhandla med arbetsgivaren.
Enligt sverigedemokraterna bör
den ersättas av en lag där arbetsgivarens
enda skyldighet är att informera
arbetstagarna innan de genomför en
förändring.
Mats Ågren förklarar att detta är ett
hårt slag mot demokratin.
– Man undrar ju om det ska bli
förbjudet att tillhöra en fackförening
och teckna kollektivavtal om sverigedemokraterna
får möjlighet att genomföra
sin politik.
Mångkultur ett hot
Ett mångkulturellt samhälle är ett hot
mot svenskheten. Invandrare som kommer
till Sverige ska antingen återvända
till sitt hemland eller assimilera sig
till svenskarnas kultur, religion och
traditioner – och är det högerextrema
partiets budskap.
FACKLIG MOTVIKT.
Ann-Sofie Garsén arbetar i
gruppen Jobbare mot rasism.
– Vi måste bli fler som
vågar bemöta fördomarna
så inte jargongen blir
accepterad i lunchrummen
på arbetsplatsen.
Ur Info 2/2008
Så vill sverigedemokraterna försämra för arbetare
• Arbetsrättslagarna bör revideras. Från situationen för 100 år sedan, då arbetsgivarna
hade all bestämmanderätt på arbetsplatserna, har pendeln i dag slagit över åt andra
hållet så att facket fått alltför stort inflytande.
• Lagen om anställningsskydd (LAS) låser många gånger fast människor i arbeten som
de inte trivs med eller passar för. Trygghet är inte att vara fastlåst i ett jobb utan att
det finns nya jobb att söka. Om det blir mindre komplicerat än i dag för arbetsgivarna
att säga upp personer kommer också fler företag att våga nyanställa och fler människor
att bli anställda.
• Medbestämmandelagen (MBL) bör ersättas av en tvingande skyldighet för arbetsgivaren
att i god tid informera de anställda om planerade förändringar.
2

etarfientligt
Foto: Expo
– Assimilation betyder att invandrarna
ska underkasta sig vår kultur,
traditioner och religion. Inte hade vi om
vi flyttade till ett annat land släppt vår
religion och traditioner. Varför ska vi
då tvinga andra människor att göra det,
säger Mats Ågren.
Utan invandrare – ingen industri
Mats Ågren berättar att svensk industri
troligtvis inte hade funnits om det inte
vore för invandrare som flyttade hit
under 1960- och 1970-talen.
– Många människor från bland annat
Finland och forna Jugoslavien kom
till Sverige för att arbeta inom våra
industrier. Vi har dem att tacka för att
svensk industri i dag är världsledande.
Sverigedemokraterna har slipat sitt
yttre och förbättrat sin retorik, men
under ytan är det ingen förändring.
– Att 2008 prata om nationalstaten
och att isolera oss för att bevara
svenskheten, framstår inte som ett
särskilt logiskt tänkande när vi lever i
en globaliserad värld.
– Vår industrin och vi lever på att
exportera varor till andra länder, avslutar
Mats Ågren.
christian.andersson@ifmetall.se
Bär upp export och industri. Utan
invandrares insatser och yrkeskunskaper
skulle svensk industri stanna.
Idéprogram familjepolitik
Sverigedemokraterna anser att äktenskapet
ska vara förbehållet par bestående av
man och kvinna.
Invandringspolitiskt program
Svensk är den som har en helt övervägande
svensk identitet, och som av
sig själv och av andra svenskar uppfattas
som svensk.
3

info:
12/2008
www.ifmetall.se
Analysera alla risker
vid neddragningar
Det är lätt att personalen far illa vid
en omorganisation, neddragning eller
nedläggning av verksamheten. För att
förebygga negativa effekter är det viktigt
att så tidigt som möjligt analysera
riskerna och konsekvenserna.
Vad är en konsekvensanalys?
Det är en riskbedömning. Vid ändringar
i verksamheten måste arbetsgivaren ta
reda på om ändringarna kan innebära
några risker för arbetstagarna, såväl
fysiska som sociala och psykologiska
faror. Riskerna måste åtgärdas innan
förändringarna kan genomföras.
Detta regleras i arbetsmiljöverkets
föreskrift systematiskt
arbetsmiljöarbete 8 §
(AFS 2001:1).
Varför görs analysen?
Resultatet ska ingå i underlaget
till beslut för den planerade
förändringen. Det är
en del i förhandlingen
enligt 11 § MBL som
ska genomföras
innan beslutet
tas. De eventuella
risker
som kommer
fram måste
åtgärdas innan
förändringen
kan genomföras.
Arbetet görs
för att minska
farorna för ohälsa
efter att förändringen genomförts.
Christer Persson
kommenterar avtalen
När ska man göra en konsekvensanalys?
Det är ett förebyggande arbete och ska
alltid göras när det sker förändringar
på arbetsplatsen. Det är mycket viktigt
vid personalneddragningar som medför
förändrade arbetsförhållanden.
Vem är ansvarig?
Det är alltid arbetsgivarens ansvar att
konsekvensanalysen genomförs, men
det ska göras i samverkan med den
fackliga organisationen. Om arbetsgivaren
nekar till att göra en analys kan
skyddsombudet med stöd av 6 kap. 6 a
§ AML och föreskrifterna om systematiskt
arbetsmiljöarbete begära ett
genomförande.
” De som berörs
måste få stöd”
Hur genomför vi en
konsekvensanalys?
Börja med att beskriva hur
verksamhet och bemanning
som påverkas av
förändringen ser ut i dag.
Skriv ned vilken förändring
företaget planerar att genomföra,
till exempel minskad
bemanning, ändrad/ny
produktion, arbetsorganisation,
nedläggning, driftsinskränkning
eller till exempel ny
arbetstidsförläggning.
Hur påverkas de anställda?
Gå igenom hur den planerade
förändringen påverkar
personalen. Kartlägg
om förändringen innebär
skillnader i till exempel
arbetsmängd, arbetsinnehåll,
arbetsintensitet,
arbetstider, möjlighet till återhämtning,
arbetsorganisation, ändrade kompetenskrav,
den fysiska/psykosociala arbetsmiljön
och så vidare.
Vad gör vi när vi samlat in
alla uppgifter?
Då ska ni analysera och bedöma de
arbetsmiljömässiga effekterna av
förändringen som kan medföra risk för
ohälsa och olycksfall både på kort och
på lång sikt. Det är viktigt att resultatet
dokumenteras.
Vad gör vi med de uppgifter
vi får fram?
Nu har ni ett grundligt underlag inför
beslutet som gör att ni kan bedöma
vilka arbetsmiljömässiga risker det kan
innebära. Framför allt kan det handla
om personligt lidande för arbetskamrater
i form av ohälsa eller olycka.
Men riskerna kan också påverka
kostnader för sjukfrånvaro och rehabilitering,
personalomsättning, arbetstrivsel
och motivation. Dessa faktorer har
stor betydelse för företagets utveckling
och resultat.
De risker som kommer fram måste
åtgärdas innan beslutet om förändring
av verksamheten genomförs. Det är
viktigt att de lokala parterna på arbetsplatsen
samverkar för att uppnå bästa
resultat.
Är det något särskilt vi ska tänka på?
Organisationsförändringar kan innebära
omplaceringar och nya eller förändrade
arbetsuppgifter för vissa. Efter en
nedskärning kan personalen som är
kvar må dåligt av att behöva utföra det
arbete som de uppsagda kamraterna
tidigare gjorde.
Därför är det viktigt att de som
berörs får bra hjälp för att klara förändringarna.
Det kan handla om utbildning
eller upplärning på en viss maskin.
Dessa insatser måste planeras in i
den dagliga verksamheten och ingå i
bedömningen av den totala arbetsbelastningen
för att klara arbetet efter
förändringen.
maria.backstrom@ifmetall.se
Mer information
Har du frågor, kontakta Tommy Thunberg
Bertolone på 08-786 80 00.
tommy.thunbergbertolone@ifmetall.se
Hur genomförandet av riskbedömningar
av verksamhet görs, så kallad konsekvensanalys,
kan du läsa mer om i medlemsportalen.
Tidningen Info ger svar med hjälp av Christer Persson, chef på IF Metalls förhandlingsenhet
4

Oktober – en svart månad för industriarbetarna
– Tillsammans tar vi krafttag
för att kunna hantera alla varsel
Varje dag rapporteras om nya varsel.
Senaste månaden drabbades fler
än 15 000 personer i Sverige. Det är
en utveckling som väcker oro bland
medlemmar och förtroendevalda.
– Som facklig organisation ska vi
skydda de medlemmar som varslas.
Samtidigt arbetar vi framåt för att
stärka medlemmarnas yrkeskunskaper
och möjlighet att snabbt komma
tillbaka till ett nytt jobb, säger
Leif Ohlsson, förste vice ordförande i
IF Metall.
Frågor och svar vid varsel
När efterfrågan på företagets produkter
minskar rubbas balansen mellan kostnader
och intäkter. Företagens besked
om varsel är ett sätt att minska de
löpande kostnaderna, men det är viktigt
att minnas att uppsägningar inte ger
snabba effekter, om krisen i företaget
är akut.
Var uppmärksamma!
Klubbar och avdelningsombud behöver
vara uppmärksamma på företagens utveckling
för att upptäcka tidiga tecken
på problem.
– Det är bra att skaffa sig en bild av
riskerna i det egna företaget när det
gäller vikande efterfrågan eller minskad
orderstock. Utifrån sådana bedömningar
kan avdelningarna överväga var
extra insatser kan behöva sättas in,
säger Leif Ohlsson.
Om företaget har höga kostnader,
men allt mindre intäkter kan en
Svenska fordonsindustrin sysselsätter
50 000 i Västsverige. IF Metalls ledning,
Stefan Löfven och Leif Ohlsson
informerar sig om situationen vid Volvo
i Göteborg.
TIPS OCH RÅD. IF Metall har sammanställt en skrift om vad som gäller vid
varsel och uppsägning. En del avdelningar gör lokala versioner med egna uppgifter.
Kontrollera med din avdelning. Beställ annars från material@ifmetall.se.
likviditetskris uppstå med konkurshot
som följd. IF Metalls representanter i
bolagsstyrelser måste noga följa denna
utveckling och vid behov se till att
styrelsen vidtar åtgärder.
– Det är mycket angeläget att vi i
kontakterna med företagsledningen
tar upp den långsiktiga utvecklingen,
parallellt med alla dagliga förhandlingsfrågor.
Ta tidiga kontakter!
I dagsläget är det omöjligt att överblicka
hur omfattande krisen kan bli.
Men fler varsel lär följa.
– Avdelningar och klubbar bör
snabbt skaffa sig en överblick över
vilka utbildningsinsatser och andra
arbetsmarknadsåtgärder som finns
tillgängliga eller som kan behöva tas
fram. Tidiga kontakter bör tas med
arbetsförmedlingen, andra myndigheter,
utbildningssamordnare och lokala
politiker så att alla arbetar för att lösa
och mildra de problem som riskerar
möta arbetarna.
Att hantera denna typ av kris är en
av grundstenarna i förbundets arbete.
– Vi ska se till att IF Metall på bästa
sätt svarar upp mot medlemmarnas
bild av en stark och handlingskraftig
fackförening. Vi ska stärka vårt fackliga
inflytande och medlemmarnas möjligheter
att klara den nuvarande krisen,
säger Leif Ohlsson.
Förbundet har tidigt påtalat behovet
av särskilda insatser och lämnat
konkreta förslag till regeringen på vad
som bör göras. Det är ett arbete som
fortsätter även om regeringen hittills
agerat mycket svagt.
maria.backstrom@ifmetall.se
IF Metalls program
för industrins framtid:
• Forskning och utveckling – prioritera
industrinära forskning.
• Utbildning – uppgradera kompetensen
hos arbetskraften.
• Riskkapital – nytt liv i de mindre
företagen.
• Infrastruktur – koncentrera insatser
till flaskhalsarna.
• Offentlig upphandling – stöd till
innovationsutveckling.
• Regelverk – rättvisa konkurrensvillkor.
• Energiförsörjning – stärk långsiktigheten.
• Klimatfrågan – industrin en del av
lösningen.
Läs mer på www.ifmetall.se.
SATSA LÅNGSIKTIGT. IF Metall har
upprättat ett program för långsiktiga
investeringar för att möta framtiden.
5

12/2008
info:
Samling runt facket i Arvika
Utbildning är nyckeln till allt
www.ifmetall.se
Hela året har IF Metalls avdelningar
arbetat intensivt med att kartlägga
hur organisationsgraden ser ut över
landet. Christian Berginge, från Arvika
Gjuteri är anställd projektledare
för att hålla i kompassen åt IF Metall
Västra Värmland.
– Tillsammans har vi varit cirka
25 förtroendevalda som åkt runt på
företagen inom avdelningen.
Samtidigt med sina vanliga fackliga
uppdrag har de pratat och diskuterat
med arbetsgivare, medlemmar och icke
medlemmar. De har även erbjudit stöd
till långtidssjukskrivna och hjälp med
att ordna företagshälsovård när detta
har saknats.
– Reglerna runt sjukskrivning och
rehabiliteringskedja ändras hela tiden
och är svåra att få grepp om. Därför
tyckte vi att det var angeläget att kolla
upp och erbjuda stöd och service, säger
Christian Berginge.
Besöken på arbetsplatserna har
tagits emot mycket positivt. Många anställda
har passat på att ställa frågor.
Att vara två personer ute på varje besök
var också värdefullt.
– Jag har inte besökt så många
andra arbetsplatser än min egen. Det
känns bra att åka tillsammans med
någon som har mer erfarenhet, säger
Christian Berginge som gjorde sina
besök tillsammans med Ulf Westlund.
På Schott Termofrost AB i Arvika
är nästan 100 procent av de kollektivanställda
organiserade i IF Metall.
Rekryteringen går lysande och det är
efterfrågan på fackliga uppdrag. Att
locka alla till medlemsutbildning är
receptet som ger resultat.
Lysande rekrytering
– På senaste årsmötet var det till och
med övernominering för uppdraget som
revisor, berättar klubbordförande Ulf
Westlund.
Vinsterna med att alla går medlemsutbildningen
är flera. Alla lär sig mer
om sin fackliga organisation och kan
ifrågasätta och argumentera. Detta
stärker klubbens ledamöter i sina
uppdrag.
6

Starka tillsammans
Organisera
Rekrytera
Nedgång i produktion blir
möjlighet till utbildning för
IF Metalls medlemmar på
Schott Thermofrost AB i Arvika.
(från vänster) Ida Andersson,
Liz Trygg, Sandra Johansson
och Anne Stark har alla gått
medlemsutbildning.
Foto detta uppslag: Lars Swanö
– Det är mycket lättare att gå till
förhandlingar med arbetsgivaren om
vi har en bra och givande diskussion
med medlemmarna i ryggen, säger Ulf
Westlund.
Ytterligare bonus med utbildning
är att den bidrar till att fler personer
får stanna kvar i arbete även när
det är mindre att göra. Som det är
just nu är elva personer varslade för
uppsägning.
– Risken är stor att det hade blivit
ännu fler om vi inte hade fått hålla kurs
för 48 medlemmar, säger Ulf Westlund.
Engagerat arbete från klubbens
sida kombinerat med en positiv inställning
från arbetsgivaren har gjort att
det finns ett samförstånd. Nedgång
vänds till möjlighet och en insikt om
att utnyttja sämre tider till att utbilda
personal både fackligt och internt.
– Denna gång kom till och med
initiativet från personalchefen om att
Är man väl fackligt
aktiv ökar också
intresset för
andra frågor.
det nu var en lämplig tid, berättar Ulf
Westlund.
Även klubben satsar på ökad kunskap.
En grund för alla i styrelsen är att de har
gått utbildningen Förtroendevald. På
styrelsemötena deltar också suppleanter
och någon från valberedningen.
– Vi ser suppleantposten mer som
en prao, en tid för att lära och senare ta
ordinarie uppdrag, säger Ulf Westlund.
Nedgång blir möjlighet
Flera har även uppdrag inom avdelningen
Västra Värmland. I ungdomskommittén,
arbetsmiljö- och försäkringskommittén,
studiekommittén samt
internationella kommittén finns aktiva
från Schott Termofrost AB.
– Ja, vi är väl representerade inom
avdelningen. Det är ju ofta så att har
man väl startat så ökar intresset för
andra frågor.
annette.lack@ifmetall.se
FACKLIGA ANSIKTEN. – Vi måste visa
oss på arbetsplatserna och diskutera facket
med medlemmar, säger Christian Berginge
(tv. översta bilden) och Ulf Westlund,
medlemsvärvare för IF Metall Västra Värmland.
Studieorganisatören Jonas Bremer
(th. bilden nedan) värvar till fackliga utbildningar
på Schott Termofrost AB i Arvika .
7

12/2008
info:
Foto: Henrik Montgomery/Scanpix
ALLA SKA BEHANDLAS LIKA. När LO:s Wanja Lundby-Wedin, Svenskt Näringslivs Urban Bäckström och
Unionens Marianne Krantz förhandlar om spelreglerna för ett nytt huvudavtal, är ett fackligt krav att anställda
vid utländska och inhemska företag ska behandlas lika.
www.ifmetall.se
Nu måste näringslivet visa att det vill
Nu ska det gamla Saltsjöbadsavtalet
från 1938 få en värdig efterföljare i
ett nytt huvudavtal för arbetsmarknadens
parter. Men syftet är fortfarande
detsamma – fackförbund och
arbetsgivare vill själva ta ansvar för
lönebildningen.
Innebörden av Saltsjöbadsavtalet har
allt mer urlakats sedan lagstiftarna
flera gånger genomfört förändringar,
som medbestämmandelagen (MBL)
och lagen om anställningsskydd (LAS).
Nu gäller det för parterna att själva
klara av att modernisera avtalet för att
notiser:
Vi ska inte skriva
nån jävla bok!
Det är namnet på en teaterföreställning
som blivit till av alla de texter som
fackligt aktiva inom IF Metall har skrivit.
Våren 2009 åker montören och författaren
Magnus Östman från Volvo och skådespelaren
Jonas Fröberg på turné för att
politikerna inte återigen ska lägga
sig i.
– Avtalet är så mycket mer än juridik.
Det handlar om vilken inställning
parterna har till modellen med kollektivavtal,
säger Veli-Pekka Säikkälä, IF
Metalls avtalssekreterare.
Lavaldomen
Lavaldomen hotar att urholka kollektivavtalen,
eftersom den delvis underkänner
den svenska modellen. Fackets
inställning är att anställda vid utländska
och inhemska företag ska behandlas
lika. Om svenska kollektivavtal inte
presentera dem. Under en timme läser
och framför de båda tankar och scener
från verkstadsgolvet. Publiken får vara
med och berätta. Den som vill veta mer
eller boka en föreställning kan göra det
på hemsidan www.teaterspira.se.
tillämpas för utländska gästarbetare
kan det leda till att svenska arbetare
konkurreras ut. Det blir möjligt med
lönedumpning. Därför vill facket stärka
kollektivavtalets ställning.
– Det här är inte enbart fackets
ansvar utan även näringslivets. Om de
verkligen tycker att vi ska ha vår kollektivavtalsmodell
då måste de visa det
i huvudavtalsförhandlingarna, säger
Veli-Pekka Säikkälä.
Arbetsgivarsidan vill inskränka
konflikträtten, det vet vi sedan tidigare.
Främst handlar det om att förändra
rätten till sympatiåtgärder.
Samling för industrin
Det är en allvarlig utveckling med stort
antal varsel inom fordons- och tillverkningsindustrin
runt om i Sverige. Med
anledning av detta bjöd nyligen socialdemokraterna
in till ett seminarium för
att diskutera hur politiker, arbetsmarknadsparter
och forskare kan skapa en
bra jobb- och näringspolitik för svensk
industri.
Medverkande var bland annat Mona
Sahlin, partiordförande socialdemokraterna,
Göteborgs kommunalråd
Göran Johansson, IF Metalls ordförande
Stefan Löfvén och Håkan Friberg, vd för
Sveriges Redareförening.
8

Foto: Arbetarrörelsens arkiv
MÄN, MÄN, MÄN. När Saltsjöbadsavtalet
skrevs under 1938 var det
män från fackliga organisationer och
näringslivet som förhandlat fram det.
Fakta nytt avtal:
LO, Privattjänstemannakartellen (PTK) och Svenskt Näringsliv förhandlar
75 organisationer ska komma överens:
34 arbetsgivarförbund, 26 fackförbund inom PTK och 15 fackförbund inom LO.
l ha kollektivavtal
– Vi säljer arbetsfred mot
goda arbetsvillkor och löner.
Därför är konflikträtten en
grundläggande rättighet, säger
Veli-Pekka Säikkälä.
Ett nytt avtal
handlar om
att återupprätta
förtroendet
mellan
parterna,
säger
Veli-Pekka
Säikkälä.
Uppmjukad LAS
För att komma framåt i förhandlingarna
diskuterar parterna
olika modeller för konflikthantering.
Ett förslag är att införa
en huvudavtalsnämnd som i
ordnade former avgör vad som
är god sed på arbetsmarknaden.
– Ett forum där vi gemensamt
diskuterar och tar ansvar
för frågor, säger Veli-Pekka
Säikkälä.
Arbetsgivarna vill också
se en uppmjukning av lagen
om anställningsskydd (LAS)
så att arbetsmarknaden blir
mer flexibel. Kompetens ska
väga tyngre än anställningstid
vid uppsägning. På det sättet
skulle arbetsgivarna ensidigt få
bestämma vem som ska få vara
kvar vid en driftsinskränkning.
– Det skulle bli godtyckligt
och rasera principerna för
lagen om anställningsskydd. Vi tror i
stället på att öka tryggheten genom att
förstärka omställningsförsäkringen. Det
skulle öka rörligheten på arbetsmarknaden
och innebära att klubbar vågar göra
lokala avtalsturlistor, säger Veli-Pekka
Säikkälä.
Förutom stärkta kollektivavtal vill
LO förbättra möjligheterna för ungdomar
på arbetsmarknaden, stärka
rehabiliteringsinsatserna, få ett bättre
anställningsskydd samt ett bättre skydd
vid rationaliseringar och uppsägningar.
I dag står Byggnads, Målarna, Transport
och Grafikerna utanför Huvudavtalet.
Svenskt Näringsliv menar att alla
måste med om det ska bli ett nytt avtal.
– Självklart ska vi arbeta för att
alla skriver under. Lika viktigt är det
att Svenskt Näringsliv, precis som vi,
strävar efter en hög organisationsgrad
så att fler arbetsplatser omfattas av
kollektivavtal. Det är grunden för vår
kollektivavtalsmodell, säger Veli-Pekka
Säikkälä.
maria.backstrom@ifmetall.se
”Vi är världsbäst på skiftnycklar”
I en större undersökning av tidigare
Bahco i Enköping har skiftnyckelns tillverkning
från ax till limpa dokumenterats.
Därigenom har också frågor om
arbetsplatskultur, genusskillnader och
synen på företagets flytt till Spanien lyfts
fram. Syftet har varit att skildra arbetsplatsen
så som den tedde sig strax innan
avvecklingen. Rapporten ”Vi är världsbäst
på skiftnycklar” har publicerats i
Upplandsmuseets skriftserie. Det har
också blivit en utställning om Bahco som
visas från september 2008.
Tar strid mot människohandel
Fyra miljoner människor faller årligen
offer för människohandel. Majoriteten är
unga kvinnor som lockas till Europa med
löfte om en bättre framtid, men i stället
möts av prostitution och misshandel.
I våras startade IF Metall tillsammans
med sex andra LO-förbund och UNIFEM
Sverige (den nationella kommittén för
FN:s kvinnofond) projektet Fackförbund
mot människohandel. Under våren har
fyra konferenser genomförts och nu görs
en uppföljning på hur arbetet gått ute på
arbetsplatserna.
Deltagarna har försökt att starta
diskussioner om människohandel på sina
arbetsplatser för att fler ska uppmärksamma
problemet.
De har även gått runt med protestlistor
som UNIFEM Sverige ska skicka till
olika politiska instanser.
9

info:
12/2008
Alternativet till högerpolitiken:
Trygghet, välfärd och jobb går före sk
Medan högerregeringen föreslår
ytterligare skattesänkningar vill (s)
investera Sverige bort från lågkonjunktur,
arbetslöshet och ökade klyftor.
Det handlar om bättre villkor för
sjuka och arbetslösa, bättre möjligheter
till omställning på arbetsmarknaden
men också om satsningar för
att stärka den svenska industrin.
Det är inte förvånande att socialbidragen
ökar och framtidstron minskar.
Regeringen har försämrat a-kassan
och misslyckats med jobben, men den
fortsätter envist att sänka skatten.
Skattesänkningarna har gett mest
åt de bäst ställda. De har dessutom
bekostats genom att löntagarna har fått
sämre trygghet.
Det är här som skiljelinjen mellan
höger och vänster blir som tydligast i
politiken: det som högerregeringen verkar
betrakta som en drivkraft – alltså
ökade klyftor och fattigdom – är för
andra bara resultatet av en unken människosyn,
som dessutom leder Sverige i
fel riktning.
För att få Sverige på rätt köl krävs
i stället investeringar för framtiden
– i trygghet, välfärd och jobb – menar
socialdemokraterna.
Tryggheten
Socialdemokraterna vill öka rättvisan
genom att sänka skatten för pensionärer,
höja skatten för de förmögna samt
öka barnbidraget och studiemedlet. De
vill höja a-kasseersättningen och taken
i både a-kassa och sjukpenning, samt
satsa en miljard kronor på rehabilitering.
Välfärden
För att öka välfärden vill (s) satsa tre
miljarder kronor på skolan under de
kommande tre åren. Pengarna ska gå
till fler lärare/pedagoger, mindre klasser
och förbättrande av undervisningen
där den är som sämst. Sjukvården
får tre miljarder kronor extra, vilket
motsvarar cirka 2 000 fler anställda i
vården.
Jobben
Socialdemokraterna vill satsa tio
miljarder kronor på fler platser till
yrkesutbildning, komvux/yrkesvux och
högskola. De vill satsa en och en halv
miljard kronor för att möta den senaste
tidens varsel inom industrin och tjänstesektorn.
Resurserna ska bland annat
gå till skräddarsydda utbildningar och
stöd till nyföretagande. Satsningar på
industriforskning, branschspecifika
Jobbavdraget har
fått ny innebörd.
strategiprogram och exportfrämjande
åtgärder för industrins underleverantö-
IF Metalls rättvisekampanj fortsätter. Under v
www.ifmetall.se
Kampanjen Vi kräver bara rättvisa!
bygger på lokala aktiviteter i hela
landet. Många avdelningar är redan
i full gång med att planera aktiviteter.
Förhoppningsvis kan förbundets medlemmar,
förtroendevalda och anställda
samlas i protester mot regeringspolitiken
och för IF Metalls facklig-politiska
krav med samma kraft och engagemang
som skedde 2007.
Med nästa nummer av tidningen
Info, som kommer till arbetsplatserna
runt den 1 december, medföljer kampanjvykort,
flygblad och affisch. Sprid
materialen på arbetsplatser, torg och
möten.
TVÅ ÅR
EFTER
VALET
Det räcker nu!
Den moderatstyrda regeringen har
sänkt skatten mest för de bäst ställda.
De sämst ställda får betala genom
sämre villkor och ökad otrygghet.
Regeringen har sänkt sjukpenningen
och infört rehabiliteringskedjan – en
utsorteringskedja som ger arbetsgivaren
rätt att säga upp långtidssjuka.
Regeringen har raserat a-kassan och
ställt en halv miljon löntagare utan
skydd vid arbetslöshet.
IF Metall accepterar inte en politik
som leder till ökade klassklyftor, som
straffar de sjuka och där de som har
det svårast lämnas i sticket!
Materialen kommer att finnas tillgängliga under rättviseknappen på www.ifmetall.se.
10

kattesänkningar
Texter: anneli.torner@ifmetall.se
Uppsagd
Volvoarbetare
får halva
inkomsten
Inte nog med att jobben försvinner,
dessutom har a-kasseersättningen
skurits ned. En genomsnittlig Volvoarbetare
får med nuvarande a-kasseregler
sin inkomst nästintill halverad
när han eller hon kastas ut i arbetslöshet.
– Jag får ingenting kvar när de fasta utgifterna
är betalda, säger Pontus Ånberg
på Volvo Personvagnar i Göteborg, som
under november får veta om han är en av
de cirka 3 000 arbetare som får gå.
Foto: Michael Blohm
Exempel Volvoarbetare
Genomsnittlig bruttolön 24 782 kr
A-kassa med nuvarande regler 14 960 kr
A-kassa med (s)-förslaget 19 822 kr
rer är andra sätt att vässa de svenska
företagen för framtiden. Värt att notera
är att många av de industripolitiska
åtgärderna i (s)-budgeten har mött da-
gens ljus på IF Metall – alltså resultat
av facklig-politisk samverkan!
vecka 50 är det dags för rättviseveckan.
Den moderatstyrda regeringen har skapat ett
a- och ett b-lag på arbetsmarknaden! Den
har raserat a-kassan och ställt en halv miljon
löntagare utan skydd vid arbetslöshet.
IF Metall accepterar inte en politik där de som
har det svårast lämnas i sticket!
Några av kampanjvykorten till
rättviseveckan.
11

Foto: Dragan Mitrovic
Tobias Svensson
och Anders
Andersson är
under fyra veckor
ute i landet och
informerar om
facket i skolorna.
Här är de i
Trollhättan på
Folkuniversitet på
Svedenborg.
Patricia Eriksson,
Rebecka Johnen,
Ulrika Andersson.
Skolpatrull om facket och arbetslivet
Under fyra veckor träffar LO:s
skolpatruller elever och lärare på
gymnasieskolor i Sverige.
– Det är viktigt att informera
ungdomarna om facket och hur
arbetslivet fungerar, säger Tobias
Svensson som arbetar på Saab
Automobile i Trollhättan och som
tillhör en av skolpatrullerna.
Vid besöken har skolpatrullerna
både klassrumspresentationer och
informationsbord.
– På en del skolor vill de att vi
pratar med klasserna om facket
och arbetslivet, men oftast står vi
med ett informationsbord i skolan
och informerar elever och lärare.
Patrullen lämnar material om
hur LO arbetar med skolinformation.
– Många lärare säger att de inte
visste att LO erbjuder skolinformation,
säger Tobias Svensson.
Positiva lärare
Lärarna är positiva till LO:s skolpatruller
och information.
– Vi har bokat flera möten med
klasser, som ska genomföras under
våren. Det är positivt.
Eleverna besöker skolpatrullens
informationsbord för att diskutera.
– Många av ungdomarna vet
inte vad facket är och gör. De har
också dålig kunskap om sina rättigheter
i arbetslivet, säger Tobias
Svensson.
Claes-Göran Enman, distriktschef
på LO, förklarar att det är
viktigt att finnas till för ungdomarna.
Tobias Svensson ser ljust på
framtiden när det gäller att få
ungdomar att gå med i facket.
– Vi måste ta oss tiden att
diskutera med ungdomarna om att
arbetsgivarna aldrig ger oss bättre
villkor och högre lön om vi inte går
samman via facket och kräver det.
christian.andersson@ifmetall.se
HALLÅ DÄR!
Angelika Lang, ansvarig
för IF Metall
Östbos arbete med
att organisera och
rekrytera och som
är ute nattetid
för att diskutera
facket.
Jobbar ni dygnet runt?
– Ja viss del av vårt arbete genomför
vi på kvällar och nätter. Inom
avdelningen finns det 280 företag
och nästan alla har skiftarbete.
Är detta ett nytt sätt för er?
– Inte för min del. Som före detta
nattskiftsarbetare vet jag att behovet
är stort. Även de som jobbar
natt vill ju få information och
kunna ställa frågor om facket under
den tid man faktiskt är på sin
arbetsplats och avdelningskontoret
är stängt. Det har blivit mycket
uppskattat av medlemmarna.
För förtroendevalda i IF Metall
12/2008
ANSVARIG UTGIVARE
Lars Ankarfjäll, 08-786 82 60, 070-535 60 64
REDAKTIONEN
Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@ifmetall.se
Christian Andersson, Marinette Ask, Maria Bäckström, Ewa Eriksson,
Juhani Kulo, Annette Lack, Anneli Törner.
LAYOUT/TRYCK
Olle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri AB
SIDAN 1 Anne Stark, Schott Thermofrost AB, Arvika.
Foto: Lars Swanö.