RUFS 2010, kommunikationer och infrastruktur (RTN 2006 ... - KTH

Stockholms läns landsting
Regionplane- och trafikkontoret
Box 4414
102 69 Stockholm
2008-11-27
Dnr V-2008-0522
Doss 22
”Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen – RUFS 2010”
Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur
RTN 2006-0047
Kungliga Tekniska högskolan, KTH lämnar härmed ett remissvar med fokus på kommunikationer och
infrastruktur. Stockholms universitet, SU ansluter till yttrandet och Akademiska Hus i Stockholm AB,
AHS ställer sig bakom svaret.
Samrådsförslaget RUFS 2010 syftar bland annat till att skapa förutsättningar för täta och kunskapsintensiva
miljöer och en attraktiv region. För den regionala tillväxten är det viktigt med ett tillgängligt
och efter behoven anpassat utbildningssystem. Regionen växer i snabb takt. Det är en planeringsmässig
utmaning att hantera befolkningstillväxt parallellt med att kapacitetsbrister måste åtgärdas –
och att åstadkomma detta utan att negativt påverka miljö, invånarnas livskvalitet och andra värden.
I dessa delar har den högre utbildningen en tydlig roll. För att utbildningssystemet ska kunna leva upp
till sina åtaganden i den samlade regionala utvecklingen fordras:
Tydlighet, stabilitet och realism i planeringen av grundläggande infrastruktur – som klargör
förutsättningar, tidsperspektiv och rollfördelningar.
Insatser som syftar till att både förbättra tillgängligheten för den lokala situationen i och kring
KTH/SU, kring kopplingen inom staden, och för koppling till omvärlden.
I båda fallen är universiteten beroende av förutsättningar man inte själv råder över. Hit hör framför
allt kollektivtrafiken, övrig transportinfrastruktur, regional och internationell tillgänglighet, bostäder
och attraktiva miljöer.
Vidare är det av stor vikt att förutsättningar finns för ytterligare samverkan inom universitetsområdet
– dels inom staden och kommunen, men också i storregionala, nationella och internationella
sammanhang. Sådana förutsättningar skapas delvis av fysiska strukturer, men kanske i ännu större
utsträckning av icke-fysiska strukturer som nätverk, forum, arenor och andra verktyg för att säkra ett
långsiktigt och stabilt utbyte av Triple Helix-karaktär.

Trafiktillgänglighet inom staden och regionen
KOPPLINGAR TILL STUDENTBOSTADSOMRÅDEN
De ökade ambitioner som finns i RUFS 2010 kring utbyggnad av den högre utbildningen innebär fler
studenter som eftersöker studentbostäder eller andra former av boende som är attraktivt för studenter
med en begränsad ekonomi.
För KTH/SU är det angeläget att det finns bra kommunikationer mellan campusområdet och de
bostäder som erbjuds studenterna. Illustration nedan enligt Stiftelsen Stockholms studentbostäder.
Det är också viktigt med goda förbindelser med andra bostadsområden i staden som erbjuder prisnivåer
som är rimliga för studenter.
Kartan anger med röda markeringar universitet och högskolor samt med blå markeringar de områden där stiftelsen Studentbostäder
tillhandahåller studentbostäder. Källa: Stiftelsen studentbostäders hemsida.
KOPPLINGAR TILL STÖRRE ORTER I MÄLARDALEN
Det är av vikt att det finns bra möjligheter för studenter att nå orter i Mälardalen. Många studenter i
Mälardalen väljer att påbörja högre utbildning i Stockholm och pendlar det första året och flyttar först
därefter till Stockholmsregionen. Fungerande kommunikationer med de större orterna i Mälardalen
kan ha avgörande betydelse för den enskilde studenten inför valet att påbörja en högre utbildning.
KOMMUNIKATIONER MELLAN OLIKA CAMPUSOMRÅDEN INOM STADEN
Det finns idag flera olika campusområden inom staden. Ett exempel är KTH, där områden och lokaler
finns vid Valhallavägen, i Kista samt i Flemingsberg. Det finns stort behov av att förflytta sig mellan
dessa områden, vilket bör uppmärksammas vid prioritering av olika tillgänglighetsförbättrande
åtgärder inom staden.
Kungliga Tekniska högskolan
KTH
100 44 Stockholm 08 790 60 00 vx
2 (2)

KOPPLING TILL KUNSKAPSINTENSIVA OCH INNOVATIVA MILJÖER
På likartat sätt finns starka kopplingar mellan forskningen vid SU och KTH och företag, och då
särskilt kunskapsintensiva företag, som valt att lokalisera sig i andra miljöer i staden. Exempel på
områden utöver den centrala kärnan är Kista och Telefonplan. Det kan också handla om kopplingar
till områden mer perifert i regionen, exempelvis Uppsala Science Park.
KOMMUNIKATIONER MED ARLANDA
Den långsiktiga kvaliteten och konkurrenskraften vid svenska universitet är beroende av ett tätt
samarbete och intensiva kontakter med omvärlden – vilket också beskrivs i Samrådshandlingen. Detta
gäller för såväl studenter som fakultet. Internationell tillgänglighet är en av grundstenarna för ett
konkurrenskraftigt och innovativt lärosäte. Tillgängligheten till och på Arlanda är en viktig förutsättning
för universiteten. Utbyggd och prisvärd spårbunden kollektivtrafik mellan Stockholm och
Uppsala via Arlanda har potential att bli ett ”kunskapståg” för utbyte mellan lärosäten i Sverige och
utomlands. Kommunikationer med övriga delar av regionen och nationen är också viktiga. Tillgängligheten
till Arlanda framstår som en prioriterad fråga.
Också i ett ökande samspel med näringslivet är Arlandakontakten betydelsefull för utbildningssystemet.
I detta inryms internationell tillgänglighet, viktigt för att regionen ska kunna konkurrera om
forskare och studenter, om företagslokaliseringar, kapital och arbetskraft.
Kungliga Tekniska högskolan
KTH
100 44 Stockholm 08 790 60 00 vx
3 (3)

Lokal trafiktillgänglighet
UTBYGGNAD I ALBANO
Stockholms universitet (SU), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Akademiska hus planerar för
utbyggnad i Albanoområdet. Albano sammanbinder Universitet och KTH vid AlbaNova/ Fysikcentrum
där mycket goda möjligheter till samordning mellan olika lärosäten finns. Området planeras
för att ge dynamiska, kreativa miljöer för högre utbildning och forskning.
Möjligheter att nå Albano med kollektiva färdmedel, spårburen trafik och buss, liksom med cykel och
bil är viktigt för planeringen och utvecklingen av Albano. Albano behöver integreras bättre med
innerstaden och nå tunnelbanenätet mer direkt än det gör nu.
UNIVERSITETSBÄLTET
Albanoområdet har mycket stor potential för att bli ett viktigt och centralt tillskott till Universitetsbältet
med Karolinska Universitetssjukhuset (KS) och Karolinska Institutet (KI) i Solna, SU och KTH
samt många andra högskolor som finns i området. Forskningssambanden mellan KI, SU och KTH
med sina olika kompetensområden är under stark utveckling och av betydelse nationellt och
internationellt. Såväl KI som KTH finns även i andra delar av länet som t ex Flemingsberg, Haninge
och Kista. För att stimulera samordning och integrering av verksamheterna är det viktigt att skapa god
tillgång till kollektivtrafik även inom länet, regionen och till Centralstationen och Arlanda.
KOLLEKTIVTRAFIK I ALBANO
För att Albano ska bli det utvecklingsområde som dess läge mitt i Universitetsbältet ger möjlighet till
fordras högklassig, spårburen kollektivtrafik. Albanos läge möjliggör en förstärkning av kollektivtrafiken
mellan dels KI, KTH, SU och AlbaNova, men även mellan dessa och övriga universitet och
högskolor i Stockholmsregionen, Mälardalen, nationellt och internationellt vilket blir möjligt genom att
den spårburna trafiken byggs ut.
TVÄRBANAN
RUFS 2010 har två alternativa förslag, Fördelad och Tät. I förslag Fördelad finns en förlängning av
Tvärbanan från Solna station till Universitetet och vidare till Ropsten. Här kan en station enkelt
placeras vid Albano på Tvärbanan. I förslag Tät föreslås Tvärbanan sluta vid Universitetet. I förslag
Tät skulle Tvärbanan istället kunna dras en station till och sluta vid Albano.
T-BANAN
I båda RUFS-förslagen bör Albano få en koppling till Tvärbanan.
En ny tunnelbanestation i Albano på nuvarande tunnelbanegren till Mörby centrum, mellan Tekniska
högskolan och Universitetet är möjlig och skulle ge en bra kollektivtrafikkoppling för de nya lokaler
för undervisning och forskning som kommer att byggas i Albano. Denna nya station nämns inte i
RUFS 2010, men är en viktig del i god kollektivtrafikförsörjning till Albano och även mellan
Stockholms universitet-Albano-KTH. Denna tunnelbanestation skulle ge möjligheter att samordna
undervisning mellan lärosätena.
En ny tunnelbanestation vid Albano bör finnas i båda RUFS-förslagen.
I RUFS 2010 förslag Tät finns en ny tunnelbanesträckning av tunnelbanan från Liljeholmen via
Fridhemsplan, Odenplan, Universitetet och vidare norrut till Täby och vidare till Arninge. Här kan
Albano få en tunnelbanestation både om det blir en ny tunnelbanesträckning genom Albano och om
nuvarande spår angörs vid Albano. Denna tunnelbanekoppling ger Albano och därmed även norra
delarna av KTH-området god kollektivtrafikaccess till Odenplan där nya Citybanan får en station. Via
denna station kan Karolinska institutet i Huddinge och Södertörns högskola i Flemingsberg och
Haninge nås med pendeltågen. Även tågförbindelser till Arlanda via Solna station blir lätt åtkomliga.
Solna station planeras bli en bytespunkt för tåg till Arlanda enligt RUFS 2010.
En tunnelbanekoppling mellan Liljeholmen-Fridhemsplan-Odenplan (med Citybanestation)-
Albano-Universitet är mycket viktig för att förstärka Universitetsbältets attraktivitet i landet
och internationellt. Den skulle minska avstånden till alla högskolor och universitet.
Kungliga Tekniska högskolan
KTH
100 44 Stockholm 08 790 60 00 vx
4 (4)

SAMLAD KOLLEKTIVTRAFIK
För att ge Albano bra kollektivtrafik behövs även en ny hållplats på Roslagsbanan i Albano. Detta
stationsläge bör samordnas med Tvärbanans förlängning från Universitetet och, med den nya
tunnelbanestationen bilda en attraktiv bytespunkt för tre olika spårförbindelser såväl som med bussar
på Roslagsvägen och innerstadsbusslinjer som kan dras ned till Albano när kompletterande
infrastruktur med bro till KTH byggts. För att få en bättre spårburen kollektivtrafik till KI skulle en
tvärbanelinje även på Värtabanan med hållplats i Albano kunna byggas.
En ny station på Roslagsbanan vid Albano behövs.
En bra belägen bytespunkt skapas med tunnelbanestation, Tvärbanestation, Roslagsbanestation och
innerstads- och regionalbusslinjer vid Albano.
KTHs svar har utarbetats av KTH Campus arkitekt Kristina Johansson, universitetsförvaltningens
stab.
Peter Gudmundson
Bilaga: illustrerad trafikförsörjning
Kungliga Tekniska högskolan
KTH
100 44 Stockholm 08 790 60 00 vx
5 (5)