Bilaga 4 - Havs- och vattenmyndigheten

Minnesanteckningar från dialogmötena i Örebro och Umeå 2012 

Bilaga 4 (a-d)

1/23 

Minnesanteckningar 

Dialogmöte om vattenkraft och miljö, Örebro 24 maj 2012 

HaV har sammanställt minnesanteckningar från dialogmötena i Örebro den 24 maj 

2012 och Umeå den 27 maj 2012. Minnesanteckningarna har kommunicerats med 

berörda intressenter för att undvika missförstånd. Anteckningarna ger en 

översiktlig bild av vad som avhandlats på mötena och ska inte ses som respektive 

organisations slutliga ställningstaganden i olika frågor.


2/23 

Bakgrundspresentation 

(Fredrik Nordwall (Enhetschef) och Niklas Egriell (projektledare), HaV) 

Fredrik Nordwall inleder med en kort bakgrund till Havs- och vattenmyndigheten 

och några förhållningsregler för dagen. 

Niklas Egriell berättar om bakgrunden till projektet. Regeringsuppdraget pekar på 

att man ska jobba för en ökad samsyn i dessa frågor. 

”Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda 

myndigheter samla berörda intressenter i en dialog i syfte att få en ökad samsyn 

kring vattenkraften och de mål som är fastställda om förnybara energikällor 

samt miljömål för vatten och vattenförvaltningen. Redovisas till regeringen 31 

oktober 2012.” 

Niklas beskriver vilka intressenter som identifierats och fått en kallelse till mötena. 

Relevanta mål för energi är: Förnybarhetsdirektivet, Regeringens klimat- och 

energimål till år 2020, Riksdagens miljömål, Färdplan 2050. Relevanta mål för 

miljö är: Ramdirektivet för vatten, Art- och habitatdirektivet, Fågeldirektivet, EU:s 

ålförordning, Riksdagens miljömål, Nagoyaöverenskommelsen. 

Niklas går igenom tidplanen för projektet: 

Maj – Dialogmöten med grupparbeten 

20 juni – Utskick via e-mail av förslag till översiktliga minnesanteckningar från 

mötena för synpunkter från mötesdeltagande 

28 augusti – Eventuella synpunkter på minnesanteckningar ska ha inkommit till 

HaV 

September – HaV tar i samverkan med arbetsgruppen (Energimyndigheten, 

företrädare för Vm/Lst, Kammarkollegiet) fram PM 

1-23 okt – Intern beredning HaV 

23 okt – Överlämnande av PM till Miljödepartementet


3/23 

Niklas förklarar hur grupparbetena ska genomföras och SWOT-analysen 

(interna/externa faktorer). 

Interna 

faktorer 

Positiva faktorer 

Styrkor 

Vattenekologiperspektiv: 

Myndighetsperspektiv: 

Produktionsperspektiv: 

Överens: 

Negativa faktorer 

Svagheter 




Överens: 

Externa 

faktorer 

Möjligheter 




Överens: 

Hot 




Överens: 

Direktiv och mål Energi 

(Sten Åfelt, Energimyndigheten) 

Energipolitiken bygger på: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och 

försörjningstrygghet. 

Vision 2050: Hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av 

växthusgaser i atmosfären 

2020 mål: Klimat – 40% lägre växthusgasutsläpp (basår 1990). Förnybar energi: 

50 % av energianvändningen ska komma från förnybara energikällor (basår 1990) 

2020 mål: Energieffektivisering – energiintensiteten (tillförd energi per BNP) ska 

minska med 20%. Energianvändning minskar med 20% (50% 2050) I lokaler och 

bostäder (basår 2005) 

2020 mål Transportsektorn - Andelen förnybart ska vara 10%. 2030 oberoende av 

fossila bränslen 

Förnybar elproduktion är viktig för måluppfyllelsen. Årsproduktionen har ökat 

med 11,5 TWh sedan 2002 (nya anläggningar ca 5,8 TWh, ökad produktion i 

befintliga anläggningar ca 5,7 TWh) 

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050: NV har fått uppdraget i samråd 

med Energimyndigheten. Analyserna ska ge underlag för politiska beslut om en 

nationell färdplan utan nettoutsläpp av växthusgaser. Avrapportering den 1 

december 2012.


4/23 

Energisystemets förväntade utveckling: Tillgängligheten av bra energi är viktig i 

samhällsutvecklingen. Energisystemet hänger ihop och det är viktigt att alla delar 

funkar ihop. Systemet kommer att kräva flexibilitet. Behövs ett antal samverkande 

styrmedel Vattenkraft en del av systemet. Vattenkraft en viktig reglerresurs i 

framtiden. 

Dialogen är en viktig del i arbetet för att komma framåt. 

Miljömålen, EU-direktiv 

(Fredrik Nordwall och Johan Kling, HaV) 

Fredrik N Miljökvalitetsmålen och art-habitatdir. 

Nätverket Natura 2000 i Sverige bidrar till bevarandet av den biologiska 

mångfalden i EU. Direktivet har två distinkta delar med ett gemensamt syfte: 

1. Natura 2000 

2. Artbevarande 

1a Utse områden 

1b Skydda och sköta (förebyggande) 

1c Tillståndsprövningen (oförutsägbara) 

Fredrik visar en karta (Europa) över de olika naturtyperna inom Natura 2000. 

Visar även en karta över Natura 2000 i Sverige och storleken (totalt antal ha) som 

är utpekade. 88 naturtyper och ca 150 arter ingår i Natura 2000 i Sverige. Sverige 

har pekat ut 13 % av landarealen att jämföra med 17 % för övriga Europa. 

I Natura 2000-områden ska ”gynnsam bevarandestatus” uppnås. 

Problem: Fragmentisering – små områden och utspritt i landskapet, särskilt i 

söder, brist på skötsel/skötselmedel, brist på naturskydd, ohållbart brukande av 

mark och vatten 

Möjligheter: Bättre hänsyn i brukandet av mark och vatten, skydda värdefull natur, 

restaurering/skötsel av vissa land- och vattenmiljöer 

Sveriges miljömål - 16 miljömål beslutade av riksdagen. De stora miljöproblemen i 

Sverige lösta till år 2020. Ett löfte till framtida generationer. HaV ansvarar för tre 

mål: Ingen övergödning – Levande sjöar och vattendrag – Hav i balans samt 

levande kust och skärgård. 

13 nya etappmål beslutade 2012-04-26. Fyra prioriterade områden: 

Luftföroreningar, Farliga ämnen, Avfall, Biologisk mångfald. 

I etappmålen pekar man på behovet av ekosystemtjänster och resiliens, betydelse 

av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster. Det finns även etappmål


5/23 

om hotade arter och naturtyper, om invasiva främmande arter samt om kunskap 

om genetisk mångfald. 

Miljömålet ”levande sjöar och vattendrag”: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt 

hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig 

produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets 

ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som 

förutsättningar för friluftsliv värnas. 

Sjöar och vattendrag är viktiga för olika växt- och djurarter – den biologiska 

mångfalden. Även vi människor har nytta och nöje av dem; vi fiskar, åker båt, 

badar, och vi utvinner dricksvatten och vattenkraft. 

Många växt- och djurarter är beroende av att vattendragen får flöda fritt, och att 

vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan att 

bygga nära stranden eller reglera vattenflödet för kraftverkens behov. I vissa 

områden måste vi skydda vattenmiljöerna från sådana verksamheter, och från jordoch 

skogsbruk. 

Enligt naturvårdsverket senaste rapport om miljömålen är det inte möjligt att nå 

miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det 

pågår åtgärder och mer behövs. 

Nationella strategier: 

Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer: delmål 1 

Levande sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport 5666. 

Nationell strategi för restaurering av skyddsvärda vattendrag: delmål 2 Levande 

sjöar och vattendrag. Rapport 5746. 

Johan Kling: Hydroformologi och fysisk påverkan. 

Fysisk påverkan är det största miljöproblemet i vattendrag som har måttlig eller 

sämre status. Verksamheter som påverkar vattendrag fysiskt kan t.ex. vara 

vattenkraft och jordbruk. 

1450 vattenförekomster har vattenkraftverk. Totalt finns ca 2000 vattenkraftverk i 

Sverige och det finns ca 200 fiskvägar vid dessa (d.v.s. 90 % har inte fiskväg). 1056 

vattenförekomster med vattenkraftverk har bristande kontinuitet (d.v.s. 81 % av 

vattenförekomsterna). 1086 sjöar med vandringshinder (totalt ca 1680 

regleringsdammar) 

Åtgärder i vattenkraftverk är viktiga för att nå målet med Ramdirektivet för vatten!


6/23 

Vattenkraftens miljöpåverkan 

Vattenkraft och Miljöbalken 

(Nils Leine, Kammarkollegiet) 

Miljöbalken och vattenverksamheter – genomförande av vattenförvaltningen 

För fysisk påverkan som medverkar till att en norm (t.ex. god ekologisk status) 

inte uppnås ska åtgärder vidtas av den som skadar och påverkar miljön. 

Miljöbalkens utgångspunkt - individuell prövning av verksamheter. 

Anläggning/verksamhet som har påverkan på en norm ska åtgärdas genom att 

verksamhetsutövaren åläggs att vidta åtgärder så att verksamheten uppfyller 

miljöbalkens hänsynsregler. 

Miljöbalkens krav genomförs genom tillståndsprövning och tillsyn 

Kammarkollegiets roll – bevakar RDVs- och miljöbalkens mål genom: 

• Motpartsroll vid tillståndsprövningar 

• Strategiansvar enligt åtgärdsprogrammen (nr 18) 

• Remissmyndighet för domstolar/länsstyrelser 

• Sökande vid återkallelser/omprövningar


7/23 

Åtgärd nr 18. Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, 

Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att 

åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska 

ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att 

inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential. 

”Resultatet” hittills? Praxis från domstolarna? 

Avgränsad prövning – t.o.m. mer avgränsad prövning än vad som begärs tillstånd 

till. 

Underlaget i miljökonsekvensbeskrivningarna – vilka bedömningar sker av en 

enskild vattenverksamhets påverkan på en miljökvalitetsnorm? Ofta bristfälligt 

underlag i MKB:er för att bedöma en verksamhets påverkan på normerna. 

Fysiska åtgärder ska redovisas – vad har skett vid respektive 

verksamhet/anläggning? 

Allmänna intressen – viktning och värdering – ingen ändring jfr med äldre 

lagstiftning? Obalans i bedömningarna med en övervikt för produktionsintresset. 

Ändrad praxis eller ny lagstiftning? 

Kommittédirektivet (2012:29) 

(Anna Josefsson, Miljödepartementet) 

Utredare: Henrik Löv (även dammsäkerhetsutredningen). 

Sekreterare: Li Brismo, Kristina Dreijer. 

Expertgrupp till utredningen – inte tillsatt än. Förhoppningsvis kan en första träff 

med expertgruppen genomföras under tidig höst. 

Uppdraget (generellt): Se över reglerna om vattenverksamhet i miljöbalken och 

lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (den s.k. 

restvattenlagen). Skillnader i förhållande till miljöfarliga verksamheter ska vara 

motiverade. De bestämmelser i restvattenlagen som bedöms fortsatt behövas ska 

integreras i miljöbalken. Föreslå de ändringar i reglerna som behövs för att PPP 

och principen om bästa möjliga teknik - på samma sätt som i dag gäller för 

miljöfarlig verksamhet - även får genomslag i den vattenrättsliga regleringen. 

Uppdraget (rättskraft): Analysera rättskraftens räckvidd avseende sådana tillstånd 

och äldre rättigheter som enligt 5 § lagen om införande av miljöbalken ska 

jämställas med tillstånd meddelade med stöd av miljöbalken. Hur se till att dessa


8/23 

anläggningar och verksamheter utformas/drivs på sådant sätt att miljöbalkens 

hänsynsregler och EU-rättens krav uppfylls? Generella föreskrifter? 

Uppdraget (prövningens omfattning): Hur kan tillståndsprövningen av 

vattenverksamheter ändras i syfte att - på samma sätt som i dag gäller för 

miljöfarliga verksamheter - hela verksamheten ska prövas i de fall en VU önskar 

ändra en anläggning eller driften av en verksamhet och det inte finns 

förutsättningar för ett ändringstillstånd? jfr 16 kap. 2 § tredje stycket MB. 

Uppdraget (omprövning): Analysera det svenska systemet för omprövning av 

vattenverksamheter. Föreslå de ändringar som behövs för att åstadkomma ett 

effektivt system för omprövning med den frekvens av omprövningar som krävs för 

att se till att verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att de lever upp till 

miljöbalkens hänsynsregler och EU-rättens krav i fråga om vattenkvalitet och 

påverkan på djur- och växtliv. 

Uppdraget (övriga frågor): Löpande underhåll och vidtagande av andra åtgärder 

avseende markavvattningsföretag, s.k. herrelösa dammar och andra 

vattenanläggningar där ansvarsförhållandena är oklara. Klargörande av 

ansvarsfördelning för vidtagande av åtgärder och förslag till de regeländringar som 

analysen föranleder. 

Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 juni 

2013.


9/23 

Anföranden från intressenter (5 minuter per anförande) 

Älvräddarna - Lokalt-globalt (Christer Borg) 

Planetary bounderies – Gränsen för förlust av biologisk mångfald överskriden mer 

än klimatgränsen. 

Förlust av biologisk mångfald sker ofta genom fragmentering och degradering av 

arters levnadshabitat. Degraderingen av arters habitat är den huvudsakliga orsaken 

till arters utarmning. Exempel: Byggande av vattenkraft. 

Lokala ingrepp skapar problemet och effekten är extra tydlig lokalt. MEN! 

Problemet i sig är inte lokalt utan aggregerat leder detta till en global 

biodiversitetskris och utmaning på samma sätt som en mängd lokala 

utsläppskällor av koldioxid leder till en global klimatkris. 

Vattenkraften och biologisk mångfald 

• Skadorna uppstod tidigare – MEN PÅGÅR NU! 

• ”Lokala” skador kräver ny definition på ordet ”lokal” 

• Drygt 20 stora älvar och åar, vissa mer än 60 mil långa 

• Östersjön påverkas av kiselbrist – inte lokalt problem – transnationell 

skada 

Vi når målen i förnybarhetsdirektivet. År 2020 beräknas Sverige kunna exportera 

24 TWh och år 2030 cirka 23 TWh. Vindkraften kan regleras. Reglereffekten finns 

redan i den installerade vattenkraften. 30 TWh vindkraft regleras utan problem 

med befintlig vattenkraft 

Effektiviseringsåtgärder i befintliga vattenkraftverk kan balansera ökad 

miljöhänsyn i vattendragen. Intäkterna hos vattenkraften som produceras i Sverige 

är ca 30 miljarder per år. Finns utrymme för att ta en ökad miljöhänsyn. 

Svensk Energi – Helhetssyn (Bosse Andersson) 

Helhetssyn är en nödvändighet. 

El sparar energi, möjliggör ökad energieffektivisering, möjliggör teknikskiften. 

Det hållbara samhället är en el-ekonomi. All elproduktion har extern 

miljöpåverkan. Planerbarheten varierar mellan olika produktionsslag (vindkraften 

är svår att planera). Ett stabilt system för elförsörjning bygger därför på en mix av 

produktionsslag. Klimathotet är det stora hotet mot biologisk mångfald. Det behövs 

en tydlig målhierarki i miljöpolitiken – klimatarbetet bör prioriteras. Väg in globala 

miljöaspekter vid miljöprövning


10/23 

Produktion & potential - Elnäten håller ihop elsystemet. Vattenkraft 65,5 TWh 

idag, Sol & vågkraft ännu inte konkurrenskraftigt, Kraftvärme 18 TWh + 3TWh, 

Kärnkraft ? - 70 - ? TWh, Vindkraft från 6 TWh till 25 TWh, ~ 15 %. Det handlar 

om ett sammanhållet kraftsystem där kraftslag med olika egenskaper ihop med väl 

fungerande elnät sammantaget ger stabilitet i elförsörjningen. 

Slutsatser: 

- Vattenkraften är en unik energikälla - central för svensk elförsörjning. Den 

behövs för att nå Sveriges förnybarhetsmål och den behövs som balanskraft 

vid utbyggnad av vindkraft. Vattenkraften har mycket låga 

koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv 

- Se varje anläggnings unika förutsättningar och anpassa kraven på åtgärder 

- Väg krav på åtgärder mot kostnader 

- Klimatförändringar hotar den biologiska mångfalden 

- Det behövs en målhierarki i miljöpolitiken - allt kan inte samtidigt vara 

viktigast 

- Vi vill ha möjligheter att fortsätta att utveckla och modernisera 

vattenkraften 

Det går inte att generalisera mellan stora och små verksamheter t.ex. att små 

vattenkraft skulle vara ointressanta ur ett produktionsperspektiv. 

Det är viktigt att diskutera ambitionsnivån i återskapandearbetet. Vilka 

referensnivåer bör man ha, vilka åtgärder är rimliga? 

EON- EON:s arbete med och syn på vattenkraft och miljö (Johan 

Tielman) 

Vattenkraften och omvärldskrav. Å ena sidan: Förnybarhetdirektiv, 2020 mål, 

nationella klimatmål, fossilfri transportsektor, behov av reglerkraft för bl a 

vindkraftutbyggnad, decentraliserad elproduktion. 

Vattenkraften och omvärldskrav. Å andra sidan: God ekologisk status/potential 

enligt RDV, nationella miljömål, t ex levande sjöar och vattendrag, sportfiske och 

lokal turism, ålförordning, habitatdirektiv mm 

Vattenkraften och omvärldskrav. Å ena sidan: Brist på data, brist på personella 

resurser, brist på kunskap kring regleringar, dammar, kraftverk, domar etc 

Vattenkraften och omvärldskrav. Å andra sidan: Vattenkraftbolagen har tillgång 

till nödvändig data, vattenkraftbolagen har kunskap om sina vattendrag och 

anläggningar, win-win lösningar? 

Slutsats - samarbete mellan berörda parter nödvändigt 

Några exempel på fungerande samverkan:


11/23 

- Miljöeffekter i reglerade vattendrag, Elforsk etapp 1-3 (forts?) 

- “Krafttag ål” 

- Metodutveckling för fastställande av GEP I Ångernanälven 

- Fiskefrämjande åtgärder i t ex Mörrumsån, Emån, Ätran, 

Ångermanälven… 

- Vattenråd och vattenvårdsförbund 

- FOU, teknikutveckling t ex intagsgaller för avledning av fisk 

Slutsats – det är samverkan som ger resultat 

Allting kan inte göras samtidigt. Nationella prioriteringar behövs! 

Vattenfall – Vattenkraft och biologisk mångfald (Jonas Larsson) 

Miljöinsatser bör göras där de ger bäst effekt. 

Vattenfall arbetar med biologisk mångfald i bland annat: Stornorrfors (Umeälven, 

fiskväg, tappningar), Juktån, Bosgården (Rolfsån, omlöp), Apelnäs (Rolfsån, 

fisktrappa), Jonsered (Säveån, ekologiska flöden, biotopvård, nödlucka etc). 

Åtgärder måste baseras på en helhetssyn. Samverkan mellan olika aktörer är 

avgörande. Ett argument som ibland kommer upp är att en minskad elproduktion 

ifrån vattenkraften inte spelar någon roll eftersom Sverige kommer att ha ett 

överskott på elproduktion. Detta är korrekt för de kommande 10-15 åren. Därefter 

kan ett överskott bytas mot ett underskott beroende på bl.a. kärnkraftens framtida 

utveckling. 

Varje älvsträcka är unik och måste därför utredas individuellt. Varje vattendrag 

och kraftverk kräver sin egen lösning. Varje enskild åtgärd måste baseras på 

kostnads-nytto-analys. Generella åtgärder riskerar att bli verkningslösa och bör 

undvikas. Enligt Vattenfalls egen utredning angående konsekvenserna av generella 

miljöförbättrande åtgärder vid bolagets anläggningar i Sverige skulle produktionen 

minska med 4TWh(-12% av bolagets produktion) och ge 1,5% återskapande av 

naturlig fiskreproduktion. Det finns åtgärder som har begränsad produktionspåverkan 

men som kan bidra till att stärka den biologiska mångfalden (t.ex. 

åtgärder i biflöden). 

Vattenkraften är ryggraden i svensk och nordisk elproduktion. Vattenkraften är 

unik – flexibel och förnybar. Viktig roll som bas- och reglerkraft i energisystemet 

(Sverige, Norden, Nordeuropa). Europa har stora förväntningar på den nordiska 

vattenkraften för att klara målet om förnybar energi, klimatmålet, en fortsatt 

utbyggnad av vindkraften där vattenkraften ses som ”the green battery”. 

Kommentar: Älvräddarna – I Bosgården var inte Vattenfall med och betalade för 

åtgärden. Svar – Får kolla upp det igen eftersom det är den information som jag 

fått. Infört efter inkommen respons; Vattenfall har kollat upp detta med en


12/23 

sammanfattning av kommentarerna enligt följande; Enligt vattendomar för 

Apelnäs och Bosgården år 1996 sattes tid för omprövning till år 2016. 

Genomförda åtgärder visade sig emellertid snart otillräckliga. Bl.a. krävdes en 

högre minimivattenföring för att beståndet av Lygneröring skulle kunna nå nya 

reproduktionsområden. På grund av omprövningstiden förutsattes frivillig 

medverkan från Vattenfall men extern finansiering (ej av Vattenfall). Inom det 

s.k. Rolfsåprojektet upprättades en överenskommelse om extern finansiering men 

att Vattenfall skulle stå som byggherre och ansvara för upphandling och 

projektledning. Totalt, inklusive ksotnader för projektledning, har Vattenfalls 

totala ekonomiska insats beräknats till 450 000 kr. Den viktigaste insatsen från 

Vattenfall bedömdes av Vattenfall dock vara medverkan med olika experter vilket 

var en förutsättning för ett lyckat resultat. Reds.anm. 

Sportfiskarna – Målen kan förenas om viljan finns (Anders Karlsson) 

Organisationen jobbar med fiske- och vattenvårdsprojekt. Är även projektledare för 

olika restaureringsprojekt i vatten. 50 000 medlemmar. 30 anställda. 

Når Sverige målen för klimat respektive biologisk mångfald i vatten? Vi ligger bra 

till när det energimålet. Vi ligger sämre till när det gäller miljömålen och 

vattendirektivet. Faller tillbaka på styrmedel och brist på resurser. 

Bakgrund till konflikten - Vattenkraften är gynnad juridiskt, politiskt och 

ekonomiskt. Majoriteten av kraftverken saknar tillstånd med stöd av modern 

lagstiftning (MB). Tillsynsverksamheten fungerar inte. Elcertifikat till leder till en 

konkurrensfördel för bolagen i miljöprövning, ökar exploateringen av strömmande 

vatten och fördyrar natur- och fiskevårdsåtgärder. 

Möjliga lösningar: 

• Utarbeta en ny och modern vattenlagstiftning för stärkt skydd av sjöar och 

vattendrag som tar sin utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen, 

vattendirektivet och havsmiljödirektivet. 

• Förläng elcertifikaten till småskalig vattenkraft, men kräv en motprestation 

i form av miljöförbättrande och skadeförebyggande insatser, exempelvis 

fiskvägar/omlöp. 

• All vattenkraft oavsett ålder och tidigare tillstånd ska ha tillstånd enligt 

miljöbalken. 

• Kraftigt ökade och uthålliga anslag för skydd, restaurering och tillsyn av 

värdefulla vattenmiljöer för att uppnå miljömål och god ekologisk status. 

• Ingen utbyggnad av orörda vattenmiljöer!


13/23 

Länsstyrelsen Värmland – Vänerlaxens fria gång (Mikael Hedenskog) 

Vänerlaxens fria gång (EU-projekt) tillsammans med Norge (Klarälven och 

Trysilelva). Identifiera problem/möjligheter. 

Snabbfakta Älven: Ett av Nordens största vattendrag, riksintresse naturvård, 

riksintresse friluftsliv, särskilt värdefullt för fiskevården /naturvården, många 

hotade/skyddsvärda arter/biotoper, stor vattenkraftproduktion, förbud mot ny 

kraftutbyggnad 

Krav: Hållbar utveckling, ramdirektivet för vatten, art- och habitatdirektivet, 

levande sjöar och vattendrag, åtgärdsprogram hotade arter, åldirektivet, 

förnyelsebarhetsdirektivet, miljöministrarnas överenskommelse, InterReg Sverige- 

Norgeprogrammet. 

Fokus: Fria vandringsvägar (uppströms/nedströms), Vänerlaxen tillbaka till de 

norska delarna, god ekologisk status (potential), hållbart betydelsefullt sportfiske. 

Huvudsakliga problem? Kraftverken blockerar, torrlägger ca 1 mil och dämmer in 

minst 5 mil strömmar och forsar. Ca 80% av de utvandrande smolten dödas pga 

kraftverken. De flesta utvandrande kelten dödas pga kraftverken. Vänerlaxen /- 

öringen försvagas av genetisk drift, hybridisering, låg genetisk variation. < 10% av 

historiska lek- och uppväxtområden nås av Vänerlaxen/öringen. < 3% återstår av 

de historiska Vänerlax-/öringbestånden. 7 rödlistade arter missgynnas direkt av 

vattenkraftutbyggnaden. Många skyddsvärda biotoper, populationer och arter 

missgynnas av vattenkraftutbyggnaden. Många arter har sannolikt slagits ut av 

vattenkraften. Makrofyter är påverkad av regleringen. Bottenfaunan är påverkad av 

regleringen. 

Huvudsaklig lösning på dessa problem? Fiskvägar förbi kraftverken och 

”miljöanpassade” flöden. Men fiskvägar fungerar väl inte så bra? - Jo, det gör dom. 

Förklara? - Fiskvägar fungerar bra, om man ställer krav på högsta möjliga funktion 

/ effektivitet (i alla led). Konflikt med Förnyelsebarhetsdirektivet (Fd)? - Nej. 

Lösningen innebär av nödvändighet en viss förlust av vattenkraftproduktion, men 

förlusten är så liten att möjligheten att nå målet enligt (Fd) inte påverkas. 

Webbplats: projektwebbar.lansstyrelsen.se/vanerlaxensfriagang 

Fråga Svensk Energi - Hur mycket vatten ”måste” vattenkraftverken avstå? Svar - 

Utgångspunkten i projektet är att vattenkraftverken ska avstå det som kan krävas i 

samband med en omprövning enligt miljöbalken. 

SMHI – Verktyg för att beräkna regleringspåverkan (Niclas Hjerdt) 

Hydrologisk modell för beräkning av vattenföring (S-hype). 

Uppgifterna går att se på SMHI:s hemsida och man kan få ut uppgifter kring 

vattenföring vid naturliga resp. reglerade förhållanden. Genom att tillgängliggöra 

detta underlag kan det vara ett underlagsmaterial i dialogen.


14/23 

Nationellt heltäckande underlag på vattenförekomst. Modellberäknad vattenföring 

med uppdatering vid kraftverksdammar. Modellberäknad naturlig vattenföring 

med rekonstruerade avbördningskurvor. Vattenföringsstatistik nuläge/naturlig 

vattenföring (MLQ, MQ, MHQ, HQ2, HQ10, HQ50). Regleringsgrad (från 

modellen). Nytt nationellt dammregister under utveckling. 

Begränsningar: Inga korttidsregleringar, modell med dygnsupplösning. Bristfällig 

information om överledningar, minimitappningar, magasinsvolymer. Kommer 

successivt att förbättras. 

Hur kommer vi längre? Fler mätdata från dammar och kraftverk ger bättre 

beslutsunderlag. 

Fråga Älvräddarna - Finns det inte data per timme för vattenföring/vattenstånd 

eftersom korttidsregleringen har stor negativ effekt på den biologiska mångfalden? 

Svar - Inte något krav hittills. För att öka upplösningen krävs timdata. 

Svenska kraftnät – Vattenkraft och vindkraft i framtiden (Sture 

Larsson) 

Balansering av förnybar elproduktion. 

Scenarier för vindkraftutvecklingen i Sverige. Summering av alla registrerade 

projekt: 45 000 MW / 100 TWh. Installerad kapacitet: Vattenkraft 16 000 MW, 

Kärnkraft 9 000 MW. 

Andra länder räknar med att den nordiska vattenkraften ska vara reglerkraft. 

Innebär radikalt ändrat elsystem med mer vindkraft, solenergi. 

Effektbalans i elkraftsystemet. Elproduktionen måste alltid följa och vara lika med 

förbrukningen i varje ögonblick – eller tvärtom. 

Balansreglering i vattenkraft. Förutsättningar: Inbyggd reglerförmåga i 

vattenvägar, svallgallerier, regulatorer mm. Vattenhushållningsbestämmelser 

miljö(vatten)domar t.ex. Magasinsnivåer (övre och nedre), flödesbegränsningar 

(Qmax, Qmin), flödesförändringar (maxQ m 3 /s, h) 

Motstående miljöhänsyn: Det globala miljövärdet av att möjliggöra stora mängder 

förnybar elproduktion, begränsning av miljöpåfrestningarna i vattendragen 

Svår men viktig avvägning. 

Fråga Älvräddarna - Hur klarar sig andra länder utan vattenkraft men vindkraft. 

Svar - Fossilkraft och import från andra länder. 

Fråga HaV - Hur stort är behovet av reglerkraft? 

Svar - Oklart hur stort det framtida behovet är, men det är ibland problem med 

otillräcklig reglerförmåga redan i dag och det blir inte lättare med en starkt ökande 

mängd vindkraft.


15/23 

Fråga Länsstyrelsen Västra Götaland - Är nätet en begränsande faktor? 

Svar – Ja ibland när vattenkraften utnyttjas maximalt. 

Länsstyrelsen Gävleborg – Myggproblem och biologisk mångfald 

(Maria Widemo) 

Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven – en regional landskapsstrategi 

Begränsa massförekomsten av översvämningsmygg samtidigt som den biologiska 

mångfalden bevaras ( www.människor-mygg-natur.se ). Idag sker besprutning av 

områden för att begränsa förekomsten av mygglarver. 

Leta efter lösningen bland orsakerna till myggproblemen- inte fokusera på att 

lindra symptomen. Ekosystemansatsen: RLS sätter människan i fokus. Samarbete 

med allmänheten. Dialog med kraftproducenterna. Fylla kunskapsluckor! 

Regleringen en del av lösningen? Två huvudspår: hävd och vatten 

Effekten av hävd: Slåtter och bete återupptas, Forskning och försök (UU, 

SLU,CBM) 

Vatten: Möjligheter för anpassning av flöden sommarstid. Utreda vad som skiljer 

myggfria resp. myggår på 2000-talet m.a.p. nederbördsmönster, magasinfyllnad, 

tappningsstrategier. Kan man undvika vissa sommaröversvämningar? Kan man 

låta vattnet flöda ”ordentligt”? Är miljöanpassad vattenföring lösningen? 

Arbeta mot flera miljömål: biodiversitet, vattendrag, våtmarker, SAMT en levande 

landsbygd. 

Fråga Kammarkollegiet - Har vattenföringarna/regleringarna förändrats? Svar - 

Under de senaste 100 åren har regleringar byggts, men från slutet 1999-2000 har 

problemen eskalerat. 

Fråga Älvräddarna - Har ni tittat på kopplingen till avregleringen av elmarknaden? 

Svar - Vi har tänkt tanken, men inte gjort mer i nuläget? Det kanske kan vara en 

del i problemet men det går inte att bortse från att det också har skett en 

förändring i hävden också. 

Kommentar Fortum - Fortum framför att man genom en utredning, där man 

jämfört reglerade med oreglerade förhållanden (modellerat), visat att de 

översvämningar som orsakar myggproblem är likadana vid nuvarande drift som vid 

oreglerade förhållanden. 

Svensk vattenkraftförening – Vilka är vi, vad vill vi, miljöpolicy? (Jan- 

Åke Jacobsson) 

Föreningen har funnits i 30 år. 800 medlemmar och totalt 689 vattenkraftverk. 

Ofta som småföretag. Medlemmarna bor ofta intill.


16/23 

Kan vi uppnå båda målen – ja det kan vi om vi vill. Miljöbalken ger möjlighet och 

sätter ramarna (dock komplicerat) 

Konflikterna? Tillsynsmyndigheten uppträder inte på samma sätt i landet; 

praktiska råd – förbud. Konkurrerande intressenter har svårigheter att 

kommunicera med varandra. Dialog 

Vad finns det för möjliga lösningar och insatser? Respekt för det historiska 

samhällets administration. Genom övergångsregler har tillstånd från tidigare 

lagstiftningar som 1983 års vattenlag, 1918 års vattenlag och ännu äldre lagar getts 

rättskraft som tillstånd meddelade enligt miljöbalken. (SOU 2009:42 4.12). 

Därmed kan gamla tillstånd omprövas. I omprövningssammanhang kan alltså 

uppträda ”tillstånd” som utgörs av sådana rättigheter, grundade på myndighets 

beslut, domar och förlikningar i processer vid allmänna domstolar, eller urminnes 

hävd. (SOU 2009:42 4.13). 

Vad finns det för möjliga lösningar och insatser? En omprövning innebär att nya 

villkor kan sättas. Verksamhetsutövaren ska tåla att viss volym vatten ska släpas i 

omlöp eller på annat sätt för faunapassage. Villkor som äventyrar verksamheten får 

inte sättas. Omprövning är en mycket omständlig process som kräver insatser från 

Mark- och miljödomstolarna (10000 dammar), krävs ett enklare förfarande. Inga 

”heliga kor”. Nya anläggningar som klarar Miljöbalkens prövning ska tillåtas. 

SVAF har tagit fram en miljöpolicy för sina medlemmar. 

Mälarenergi – Vattenkraften och biologisk mångfald – möjligheter och 

hinder (Mats Lindberg) 

Möjligheter: Produktionshöjande åtgärder, jobbar med samverkan/dialog (lst 

Västmanland). Fiskutsättningar, frivilliga tappningar. Biotopvårdsplan i Svartån 

(samarbete med lst + Västerås kn). Forskningsprojekt med SLU i Skinnskatteberg 

Hinder: Fick nej i MÖD för att riva ut 2 dammar. Fiskväg i Kallsten problem med 

att bygga omlöp p.g.a. motvilliga markägare+förorenad mark. 

Sam- och helhetssyn på vattenkraften – nationellt. Balans mellan vattenkraft och 

biologisk mångfald – avvägningar. Biologisk mångfald - incitament för åtgärder för 

biologisk mångfald t.ex. skattereduktion på fastighetsskatten? Faunacertifikat?


17/23 

Naturskyddsföreningen – Naturskyddsföreningens syn på vattenkraft 

(Ellen Bruno) 

SNF är medvetna om att vattenkraft är en ren och förnybar energikälla och som 

sådan har vi också valt att märka den vattenkraft som med minst negativ 

miljöpåverkan med vårt eget miljömärke ”Bra Miljöval”. Pengarna från ”Bra 

Miljöval” går in till en åtgärdsfond där olika projekt kan ansöka om medel. 

MEN 

• De negativa effekterna av vattenkraft på biologisk mångfald är idag 

oacceptabla. 

• Industrin har inte hängt med i övriga samhällets utveckling mot bästa 

tillgängliga teknik och förorenaren betalar. 

• Lagstiftningen är inte funktionell 

• I och med klimateffekten med större nederbörd finns nu ett fönster då 

miljöhänsyn inte behöver kosta särskilt mycket 

Förlust av biologisk mångfald och turism och fiskemöjligheter – lax, ål, 

stormusslor, öring, asp etc. Viktiga livsmiljöer för utter, bäver och strömstare. 

Förändrade flödesregimer som lett till fragmentering av biotoper och brutna 

naturliga transporter av sediment och näring – kväve, fosfor, kisel. Detta påverkar 

floran och faunan i vattensystemet och havet. Påverkar t.om. förekomsten av 

algblomningar i Östersjön. 

Effekter syns också i biotoper som är beroende av regelbundna flödesförändringar 

såsom svämskogar, eustarier, våtmarker, strandängar. 

Vad är lösningen? Effektiv implementering av Vattendirektivet – god ekologisk 

och kemisk status i sötvatten. Krav på 95% överlevnad för upp - och nervandrad 

fisk. Ekologisk adekvat minimitappning. Utövaren ska betala. Förändrad 

miljölagstiftning. Alla kraftverk ska ha moderna tillstånd. Utövaren ska betala 

prövning. Mer resurser till myndigheter - tillsyn och domstol. 

Blicka utomlands för exempel på möjliga åtgärder, t.ex. USA. 

Fråga. Eon - Vilka fiskvägar når en effektivitet på 95%? Svar – Inget entydigt svar 

på frågan utan det handlar även om utformningar i det enskilda fallet. I USA finns 

sådana lösningar. 

Vattenmyndigheten N Östersjön – Vattenkraft och 

vattenmyndigheternas Åtgärdsprogram (Anna Peters) 

Vattendirektivet är viktig för att få åtgärder till stånd. Åtgärdsprogram riktar sig till 

myndigheterna inte direkt mot enskild. Bör hålla vad man lovar gentemot EU.


18/23 

Juridiska kedjan: MKN – ÅP – tillsyn – omprövning – tillståndsprövning. Den 

fungerar ”sådär” idag. Hur kan det bli bättre (mer praktiskt och mera förutsebart)? 

”Komplett” objektslista med bedömda behov av ”typ-åtgärder”? – underlag inför 

uppkommande tillståndsprövningar. Hanterligt urval av objekt för aktiv 

tillsyn/omprövning under förvaltningscykeln. Förutsätter kännedom om gällande 

tillstånd/villkor. Tillsynsvägen (jfr tex MÖD M 2350-11, Färna) eller samverkan? 

Tillsyn/omprövning för (tidsmässigt) prioriterade vattensystem? Prioritering 

utifrån samhällsnytta, men hur? Helhetssyn snarare än vattenförekomster, (EU)- 

skyddade områden och arter, värdefulla för turism/friluftsliv, miljömålsarbetet, 

enklaste först, kombinationer av flera. 

Hur ska vi hantera återstående (dvs merparten) objekt för kommande ÅP? Kanske 

ska vi avvakta med att ta ställning till eventuella mindre stränga kvalitetskrav, dvs 

miljökvalitetsnormer ”sämre” än god ekologisk status? Synen på kraftigt 

modifierade vatten (KMV) – vilka förväntningar/farhågor finns kring detta 

begrepp? Är utpekande av KMV – mycket väsen för lite ull? Bättre styrmedel? Om 

del av ÅP – behöver förankras med regeringskansliet 

Fiskevattenägarna - Sveriges Fiskevattenägareförbunds syn på 

vattenkraften (Thomas Lennartsson) 

Intresseorganisationen för ägare och förvaltare av fiskevatten. Ca 700 

Fiskevårdsområdesföreningar + ett flertal kommuner, bolag, organisationer och 

enskilda fiskerättsägare medlemmar. 

Fiskevattnet är landsbygdens och fastigheternas tredje resurs efter jord och skog – 

stor potential som framtidsnäring på landsbygden. 

Fiskerinäring: kust- och insjöfiske, vattenbruk och fisketurism. 

Kraftverksutbyggnaden i landets vattendrag och tillhörande sjöregleringar är 

tillsammans med flottledsrensning och försurningen de fysiska ingrepp som har 

haft och har störst negativ inverkan på våra fiskevatten och vår fiskresurs. 

Påverkan på fisk och fiskevatten: 

Traditionella vandringsfiskar (lax, öring, ål, nejonögon) men även andra arter (ex. 

gädda, sik) – vandringshinder och ödelagda lek- och uppväxtområden. 

Sjölevande arter – utarmade och förstörda lek- och uppväxtbiotoper. 

Fysisk påverkan är det största problemet inom vattendirektivsarbetet d.v.s. 

vandringshinder uppströms- och nedströms, korttidsreglering, strypta flöden, 

uppdämda lek- och uppväxtbiotoper. 

Villkor och fiskeavgifter väger inte på långt när upp förorsakade skador – många 

gånger svårt att hitta åtgärder som kompenserar skadorna – ”lappa och laga” – 

helhetssyn efterfrågas.


19/23 

Åtgärder: Stopp för vidare utbyggnad av vattendrag – dock ej effektivisering av 

befintliga kraftverk. 

Stopp för ny småskalig vattenkraft inom ramen för elcertifikatsystemet 

Ökat miljöansvar för vattenkraftsindustrin - vattenkraften underställs 

miljöprövning enligt MB på samma sätt som annan liknande verksamhet. 

Kräv tillstånd för vattenkraftverk som bedrivs med hänvisning till ”urminnes hävd” 

Högre prioritering och ökade resurser för tillsyn av vattenkraft. 

Ökade resurser för omprövning av vattendomar. 

Ålen - säkra alla led i ålens naturliga livscykel - säker uppoch nedvandring. 

Helhetsgrepp - länka ihop åar och älvar till sammanhängande vattenflöden via 

faunapassager, väl tilltagna minimivattenflöden och anordningar som skyddar 

fiskarters passage genom turbiner. 

Fråga Svensk Energi - Har ni räknat på hur mycket vatten som skulle behövas för 

att åtgärda problemen sammantaget i hela landet? Svar - Har inte räknat på detta. 

Kommentar Sportfiskarna - Oftast handlar det om de 5 % (omprövningen) som kan 

bli aktuella i samband med en omprövning. 

Fortum (Birgitta Adell) 

Började med en inledning om att Fortum gör en hel del för naturvården men är 

dåliga på att tala om det. Sedan följde en beskrivning av vissa miljöprojekt. 

Några exempel på Fortum miljöprojekt: 

Flodpärlmusslan Två fleråriga forskningsprojekt Karlstads universitet. Faktorer 

som påverkar förutsättningarna för musslorna samt öringens ursprung för 

betydelsen av musslans parasitstadium 

Omlöp Lundströmmen Delångersån – uppföljning visar bra funktion. Samarbete 

med Hudiksvalls kommun 

Eldbäcken en biokanal, mer än bara en fiskväg, vid Eldforsen Västerdalälven. 

Forskare från Karlstads universitet, följer koloniseringen. 

Sommenöringen. Spill i Visskvarn kraftverk Bulsjöån för skydd av 

Sommenöringen, återintroduktion av Flodpärlmussla. Sommens FVO, Lst 

Östergötland, Tranås Energi. 

Restaurering av älvängar och svämskogar. Syfte är att öppna upp, 

skapa/återskapa lövskogsmiljöer. Upplandsstiftelsen 

Naturvårdsanpassad skötsel av Fortums marker i Untra Dalälven. Väntar på 

beslut om fortsatta åtgärder i Untra.


20/23 

Kommentar: Vattenregleringen orsakar inte myggproblemen vid Dalälven eller 

Klarälven! Det är skillnad mellan vattenreglering och vattenföring! 

Utrivning av två dammar i biflöden till Oreälven 

Ävjepilörten vid Svartälven trolig kommande åtgärd 

Gullspångsälven skapa förutsättningar för Gullspångslaxen att leva och utvecklas i 

sin hemälv 

Klarälven. Biotoprestaurering 29 km lång sträcka återställa efter flottningsepoken 

LIP+fond. 

Forskningsprojekt som fokuserar på skillnaderna mellan odlad och vild lax och 

öring i Klarälven. 1. Fodrets betydelse (typer och mängd) för fiskens storlek, 

könsmognad och vandringsbenägenhet. 2. Kartläggning av fiskens vandringsvägar. 

3. Studie av den vilda laxens överlevnad 

Två nya projekt beslutade i vår: 

1. Förbättrad fångsstatistik av lax och öring i Vänern, samarbete med Sportfiskarna 

2. Förbättrade möjligheter nedströmsvandring för lax och öring, Karlstads univ. 

Skulle fiske kunna tillåtas om lax och öring skulle nå sina lekområden via 

fisktrappor? Hur stor del av lekområdena i Norge var besatta efter 40 mils 

vandring? 

Fortums Miljöfond finansieras genom försäljningen av Bra miljövalmärkt el. Dessa 

medel skall gå till projekt för att minska vattenkraftens miljöpåverkan. Projekten 

måste godkännas av Svenska Naturskyddsföreningen. Under 2012 tillskott via 

egenfinansiering 

Dialog Ja tack! Och Välj Bra Miljövalmärkt el! 

Fråga Kammarkollegiet - Hur många vattenkraft äger Fortum? Svar - 211 stycken 

och ungefär hälften är småskaliga. 

Elforsk (Sara Sandberg) 

Redovisade några resultat från forskningsprogrammet ”Vattenkraftverk – 

miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten”. 

Exempel på dialog genom ett forskningsprogram. 

Fyra resultat från forskningsprogrammet. En populationsmodell för att beräkna 

effekterna av en planerad åtgärd vid ett vattenkraftverk, en modell för 

kostnad/nyttoanalys i samband med en åtgärd, utvärdering av en teknisk lösning 

för nedströmsvandring, beskrivning av ett hypotetisk scenario -2,+1 (riva ut 2 

dammar/vattenkraftverk och bygg ett nytt. 

Elforsk planerar för en fortsättning av forskningsprogrammet.


21/23 

Kortfattade redovisningar av grupparbetesresultat 

(Reservation för att samtliga gruppmedlemmar eventuellt inte till fullo 

instämmer i allt som gruppföreträdaren lyfte fram, se därför också respektive 

SWOT-analys). 

Grupp 1 

Peder Eriksson. Styrkor – kunskaper finns. Myndigheter – etablerade 

verksamheter 

Grupp 2 

Det vore bra med en lågsiktig strategi kring vattenkraft och miljöförbättringar. 

Kunskap om vad vill vi egentligen. En gemensam strategi. 

Svaghet med en splittrad myndighetsstrategi. Bättre vägledning, rättssäkert vad 

kan man göra på myndighetsnivå. 

Mer incitamentsdrivna åtgärder? Elcerten? 

Vattenkraften är den mest effektiva reglerresursen även hot om minskning 

Grupp 3 

Positiva saker även negativa vilket ger möjligheter. 

MKN inte tillräckligt tydligt idag – skulle behöva utvecklas 

Lagstiftningen ”trög”. Flytta ned prövning på lst?? 

Öka incitamenten, elcertifikaten, fastighetsskatten. 

Rimliga åtgärder, vem gör den avvägningen? Politisk fråga. 

Skalproblem Nordisk elmarknad krav på vattenförekomstnivå 

Resurser/kompetens brist. Forum för att träffas. Kunskapsöverföring? 

Grupp 4 

Susanna Hogdin Länsstyrelsen Västra Götaland 

Mycket samsyn i gruppen. 

Det finns en bra kompetens kring hur man kan vidta åtgärder för att minska de 

negativa effekterna av vattenkraften. 

Vattenkraften är viktig för välfärden 

Det finns ett tydligt ansvarsförhållande för åtgärder


22/23 

Brist på helhetssyn 

Negativ fysisk påverkan 

Stort antal vattenkraftverk 

Tydligare/transparent åtgärdsprogram 

Nationell strategi/samverkan för helhetssyn 

Snabba lösningar i regelverket riskerar att ge dåliga lösningar i verkligheten 

Grupp 5 

Anna Östland Vattenfall. 

Samsyn kring en del. Positivt med ökad medveten kring de inbyggda konflikterna. 

Bra med träffar. 

Kostnads-Nyttoperspektiv behöver samverka mer kring det. 

Grupp 6 

Är vattenkraft förnybar? Reglerbarheten inte enbart positiv. Vattenkraft är ett 

anpassningsbart energislag. 

Mer resurser för tillsyn, förbättra lagstiftningen. Samma spelregler. 

Går att åstadkomma åtgärder till relativt låg kostnad. 

Inte generella avvägningar utan behövs en syn per anläggning. 

Gör åtgärder nu..mycket har förstörts. Problem att effektivisering inte sker 

eftersom tillståndsprocessen är osäker. 

Grupp 7 

Bidrar inte till försurning! Bidrar till klimatmålen, inhemsk produktion. 

Juridisk hantering, oklara spelregler. Brist på egenkontroll, tillsyn, data, 

Ingen långsiktig politik/strategi. 

Svag praxis hos domstolarna 

Oklart god ekologisk status. 

Förbättrade styrmedel, elcert bl.a. 

Effektivisering, ökad tillrinning ska den användas för miljöförbättrande åtgärder? 

Gå från ord till handling.


23/23 

Möjliga slutsatser-Hur går vi vidare? 

(Niklas Egriell, Fredrik Nordwall, alla) 

Behovet av en nationell strategi återkommer ofta. 

Samverkan kring strategi/åtgärdsarbete 

Generella vs individuella åtgärder. Helhetssyn och individuella lösningar hur 

hänger det ihop. Behöver inte bli ett motsattsförhållande. 

Komplext elsystem inte enkelt med enkla lösningar 

Vad är en bra lösning inom vattenkraften, vad är BAT? Hitta kravnivån. 

Vem ska initiera miljöförbättrande åtgärder? Incitamenten? Flytta bollen över till 

ägaren istället för myndigheten? 

”Rimlig åtgärd” – vem ska avgöra det? Kraftbolagen, domstolen , Svar: mer dialog 

Leder en nationell strategi i samsyn till att bolagen vidtar egna åtgärder? Njae. 

Älvräddarna - Åtgärder som har gjorts - går för långsamt. Risk att vi får betala vite 

till EU. 

Svensk Energi - Åtgärder behöver vidtas i rimlig takt samt utifrån 

kostnads/nyttoanalys + dialog 

Bibehålla nätverket för fortsatt dialog 

Tillsyn – uppmuntra till egenkontrollen 

Svårt att få en överblick över hur åtgärdarbetet bedrivs även det som bedrivs på 

frivillig väg. Uppföljning av åtgärder. ”Åtgärder i vatten” är en databas där 

uppgifter om åtgärder kan skrivas in. I framtiden en åtgärdsmodul i VISS. 

Avstämningar av vilka åtgärder som gjorts. Vem har bekostat vad. Varför är 

kostnaden viktig? Det är väl åtgärden som är viktig? Beräkning av 

kostnadseffektivitet av åtgärder för framtida avvägningar.

1/20 

Minnesanteckningar gruppdiskussioner 








2/20 

SWOT-analys – Grupp 1 

Gruppdeltagare inkl organisation: Niklas Egriell, HaV, Christer Borg, Älvräddarna, 

Peder Eriksson, Länsstyrelsen Örebro, Åke Henriksson, EON, Gun-Åhrling- 

Rundström, Svensk Energi, Sten Åfeldt, Energimyndigheten. 

Interna 

faktorer 

Externa 

faktorer 


Styrkor 

Vattenekologiperspektiv: Det finns 

en generell ekologisk kunskap om 

påverkan och åtgärder. Stor 

kunskapsmassa. 

Myndighetsperspektiv: Etablerad 

verksamhet. 


Regleringsförmåga, 

kostnadseffektiv, driftsäker. 

Överens: Ja, om allt ovan. 

Möjligheter 


Vattenförvaltningen och 

ramdirektivet ger nya möjligheter 

som kan tas tillvara om vilja och 

kunskap finns. 

Myndighetsperspektiv: Se hela 

avrinningsområden utifrån ett 

helhetsperspektiv. 

Kommittédirektivet. 

Produktionsperspektiv: Se hela 

vattensystem för att säkerställa 

produktion och samtidigt gynna 

miljön. I vissa fall finns möjlighet till 

en win-win-situation där man både 

kan höja produktionen och öka den 

ekologiska hänsynen. Att göra mer 

genomtänkta kostnads- 

/nyttoanalyser. Att koppla någon 

form av certifikat till krav på 

miljöåtgärder. 

Överens: Ja, i stort sett. Dialog är en 

viktig förutsättning för att komma 

framåt och få bra avvägningar. 


Svagheter 

Vattenekologiperspektiv: Har ofta en 

miljöpåverkan. Kan påverka ekosystem 

i grunden med vandringshinder och 

exempelvis påverkan på 

ämnestransporter såsom 

kiseltransport till Östersjön. Saknas 

kunskap om livet i vattnet vid de olika 

anläggningarna. Kompetens och 

egenkontroll behöver utvecklas hos 

verksamhetsutövarna. 

Myndighetsperspektiv: Behov av 

utveckling av lagstiftning och 

rättspraxis. Teknisk kunskap behöver 

stärkas. Otillräckliga tillsynsresurser. 

Finns ingen tydlig strategi för 

omprövning. 


Överens: I stort överens, men 

tveksamheter om hur viktig 

kraftindustrin är för Östersjöns 

kiselhalter. 

Hot 


Klimatförändringen kan även vara 

negativ för vattenekologin. Man kan få 

invasiva, främmande arter. 

Myndighetsperspektiv: Otydlighet 

gällande mål och lagstiftning. Brist på 

kunskap och dialog. Bristande 

resurser. 

Produktionsperspektiv: Förlorad 

produktion. Bristfälliga kostnads- 

/nyttoanalyser. Brist på kunskap och 

dialog. 

Överens: Ja i stort om allt. Brist på 

kunskap och dialog.


3/20 

Gruppdiskussioner – Grupp 1 

Närvarande: Christer Borg , Älvräddarna (Älvr), Peder Eriksson (presentatör och 

SWOT-schema), Länsstyrelsen i Örebro län (Lst T), Åke Henriksson, EON AB 

(Eon), Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi (SE), Sten Åfeldt (SÅ), 

Energimyndigheten (Em), Niklas Egriell (NE), Havs- och vattenmyndigheten 

(HaV) (fört minnesanteckningar) 

Styrkor 

Bra ur produktionsperspektiv då vattenkraften är viktig som reglerkraft som stöd 

till andra förnyelsebara energikällor såsom vindkraft och då den har stora 

möjligheter att reglera till tidpunkter då behovet är störst. Finns redan etablerat 

med anläggningar och infrastruktur vilket håller nere kostnader och underlättar 

skötsel. Kostnadseffektiv i förhållande till andra energikällor. 

Reglermöjlighet både ur säsongsperspektiv och sekundperspektiv. Vattenkraften är 

viktig för vår elförsörjningstrygghet. Finns egeninitierade projekt hos bolagen och 

viss drivkraft hos bolagen. Hög kunskapsmassa när det gäller större generell 

kunskap om teknik, inkl. miljöteknik, och ekologi. Man arbetar bl.a. på 

Energimyndigheten med kompetensutveckling gällande de tekniska 

energisystemen. 

Frågeställningar (viktiga exempel som diskuterades); 

Är vattenkraften fortfarande kostnadseffektiv om man måste nå god status enligt 

Ramdirektivet för vatten? Detta var svårt för någon att ge ett entydigt svar på. 

Om vi identifierat ett åtgärdsbehov för att nå God Ekologisk Potential enligt 

Ramdirektivet för vatten. Kan vi då åtgärda på ett sätt som inte kostar energi, 

exempelvis biotopvård i något biflöde. Detta kan man undersöka, men det kan vara 

svårt att ersätta ett kontinuitetsproblem med fiskvandringsstopp med en åtgärd 

som ger en helt annan effekt i ett annat vattensystem och rörande andra 

populationer. 

Energimyndigheten lyfte fram den viktiga kompetenshöjning som pågår och som 

avses utvecklas när det gäller miljövänlig teknik. Det finns trots allt egeninitierade 

projekt. Finns en drivkraft hos bolagen. 

Vad var man överens om? 

Det mesta förutom hur omfattande produktionspåverkan man kan tolerera för att 

förbättra ekosystemen. Svensk Energi och EON vill ha större hänsyn till produktion 

och samhällsekonomi. 

Svagheter 

Älvar torrläggs och vandringsproblem för vattenorganismer. Påverkar 

ekossystemen negativt i grunden med hinder, döda strandzoner. Den naturliga 

floran klarar inte de snabba vattenståndsvariationerna. Finns även forskning som 

visar att vattenkraft orsakar en minskning av tillförseln av kisel till Östersjön. Det 

görs alldeles för lite åtgärder från bolagen själva och i för långsam takt. Bolagen 

saknar kunskap om ekologin. Det är mest lokala föreningar och det allmänna som 

finansierar ekologisk anpassning. Låg kunskap om mer detaljer gällande varje 

enskilds anläggnings påverkan på ekologin. Vad finns det t.ex. för fisk och musslor i 

anslutning till respektive kraftanläggning? Hur påverkas de av vattenkraften?


4/20 

Fragmentisering och låg kontinuitet kan inte ersättas av biotopvård. Kungsådra 

som man krävde för fria vandringsvägar på 1800-talet togs i många fall bort och 

ersattes av totalstopp för alla vattenorganismer på 1900-talet. Man har inte kommit 

alls lika långt med bästa miljöteknik och miljöhänsyn och att förorenaren betalar 

som man gjort när det gäller miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap i miljöbalken. 

Spretande praxis när det gäller krav på ekologisk hänsyn. 

När det gäller myndighetsarbetet, arbetet med prövning, tillsyn, krav på 

egenkontroll och praxis är man i en utvecklingsfas där det fortfarande pågår 

enprocess. Arbetet kommer kräva mycket resurser. Rättspraxis. Egenkontroll hos 

bolagen är dåligt utvecklad. Låg teknisk kunskap om energisystemen på vissa 

myndigheter såsom länsstyrelserna men också låg biologiskt kunskap hos många 

kraftbolag och i viss mån hos Mark- och miljödomstolen. Otillräckliga 

tillsynsresurser och omprövningsresurser hos myndigheterna. Om man fortsätter i 

befintlig omprövningstakt på 3-6 fall om året så kommer det dröja flera hundra år 

innan man kommer nå god ekologisk status/potential i vattendragen där 

kraftverken finns. Ramdirektivet för vatten kräver arbete ur ett 

avrinningsområdesperspektiv men i miljöbalken finns små möjligheter att ta 

helhetsgrepp ur ett avrinningsområdesperspektiv utan den styr varje anläggning 

för sig. Man har varit dålig på att kommunicera produktionsperspektivet och 

klimatperspektivet. 


Bolagsföreträdare och energiexperter behöver mer kunskap biologi och 

myndigheter behöver mer kunskap om teknik och energisystem. EON delar inte 

helt synen på en oklar praxis. Man är inte överens om att bolagen arbetar för 

långsamt med miljöåtgärder. 

Möjligheter 

Ramdirektivet för vatten gör att de ekologiska problemen synliggörs och en 

effektivare hantering krävs. Alla parter kan då få in det ekologiska perspektivet mer 

i arbetet med kraftproduktionen och se till helheten. Det finns möjligheter att 

säkerställa produktion av energi långsiktigt. Pågår en hel del forskning som man 

framöver kan ta tillvara. Man kan erbjuda ”morötter” för att ta ekologiska initiativ. 

Tyskland har liknande möjligheter i ett miljöcertifieringssystem för vattenkraften. 

Ur myndighetssynpunkt ser man kommittédirektivet som en möjlighet att komma 

framåt och få tydligare krav på bästa möjliga teknik på liknande sätt som frö 

miljöfarlig verksamhet. Långsiktiga spelregler kan också tas fram. ÅH o GÅR svårt 

att uttala sig om det. Elcertifikaten behöver kopplas till miljöbalken och 

grundläggande krav på erforderliga tillstånd och miljöhänsyn. 

Vi kan göra en bra rimlig kostnads-nyttoanalys. Se på vattensystemvis och hur man 

kan bibehålla produktionen samtidigt som man förbättrar den ekologiska 

hänsynen. Man kan få upp ögonen för hela energisystemet och se systemtekniskt 

på det. En möjlighet finns att Kommittédirektivet också tar hänsyn till 

produktionsperspektivet. Vi kan arbeta vidare med Grön el. Vind och vatten ligger i 

topp vad allmänheten prioriterar enligt Svensk Energi. Vattenkraft ligger strax 

under vindkraft i popularitet vilket är en möjlighet för framtida bibehållande och 

utveckling. Man bör kunna få ut mer energi. Man kan höja effekten samtidigt som 

man tar mer ekologisk hänsyn.


5/20 


Man kan få en win-win-situation om man tar mer ekologisk hänsyn samtidigt som 

man effektiviserar och i vissa fall höjer effekten. 

Hot 

Klimatförändringar kan ge stora negativa ekologiska effekter och nya invasiva 

arter. Bristfälliga kostnads nyttoanalyser i åtgärdsarbetet kan ge en dålig 

prioritering av ekologisk hänsyn. 

Ur ett myndighetsperspektiv finns en otydlighet gällande kopplingen mellan mål, 

normer och lagstiftning. Kommer inte framåt i tillräckligt hög takt. 


Man är överens om att man har viss brist på kunskap gällande framtida hot. Det är 

viktigt att lyssna in omvärldens behov.


6/20 


Gruppdeltagare inkl organisation: Fredrik Nordwall, HaV, Jakob Bergengren, 

Länsstyrelsen Jönköping, Jonas Larsson, Vattenfall, Bo Andersson, Svensk Energi, 

Mikaela Sahlin, Energimyndigheten 

Interna 

faktorer 

Externa 

faktorer 


Styrkor 

Vattenekologiperspektiv: - 

Myndighetsperspektiv: Etablerad 

verksamhet. 

Produktionsperspektiv: Förnybar 

energi. Regleringsresurs i 

samverkan med andra förnybara 

källor. Bidrar till uppfyllandet av 

klimatmålen, 2020-målen. 

Överens: Intressekonflikter finns, 

vilka bör lösas i samverkan. 

Möjligheter 

Vattenekologiperspektiv: Koppla 

elcertifikat till miljöprövning efter 

2013. 



Transfereringar-idéstadiet. 

Överens: Varje anläggning är unik 

och bör bedömas vad som är möjligt 

för åtgärder där. 


Svagheter 


Myndighetsperspektiv: Splittrad 

myndighetsstruktur. Relativt 

begränsade resurser. 

Produktionsperspektiv: Svagt stamnät. 

Utbyggnad kräver utveckling av 

regionala nät. 

Överens: Viktigt att se helheten i 

energimixen. 

Hot 

Vattenekologiperspektiv:. 

Myndighetsperspektiv: Ingen samlad 

kunskap från myndigheterna. 

Skattemässigt ingen långsiktighet. 

Minskad effektreglering om ökad 

miljöhänsyn. 

Produktionsperspektiv: Minskad 

reglerbarhet. Generaliserade åtgärder i 

vattendrag (bör vara 

individualiserade). 

Överens: Vi kan få påbackning från EU 

om vi ej uppfyller direktiven. 

Utförligare beskrivning av ”överensfaktorer” 

Styrkor: 

Svagheter: 

Möjligheter: Enhetlig lagstiftning och tolkning. Långsiktig nationell strategi för 

hållbar vattenkraft. Elcertifikaten kopplas till miljökrav 2013-2014. 

Hot:


7/20 


Deltagare: Johan Tielman, E.on, Mats Lindberg, Mälarenergi, Jan-Åke Jacobsson, 

Svensk Vattenkraftförening, Anders Karlsson, Sportfiskarna, Mikael Hedenskog, 

Länsstyrelsen i Värmlands län, Sekreterare: Johan Kling, Havs- och 

vattenmyndigheten 

Externa faktorer 

Hot 

Det finns behov att göra en övergripande nationell strategi för vattenkraften och 

behoven att uppnå nationella miljömål och flera EU miljödirektiv. Från 

produktionsperspektivet upplever man att omprövningar sker utan strategi och 

prioritering. Från myndighetsperspektivet går omprövningsprocesserna för 

långsamt och antalet åtgärder som blir genomförda är för få för att uppnå 

miljömålen. Bedömningen är därför att dagens brist på gemensam strategi för 

energisystemet avseende vattenkraften samt direktiv och miljömål att 

avvägningarna sker på lokal nivå utan övergripande analys. Osäkerheten leder till 

att få investeringar och få miljöåtgärder blir genomförda. 

Samtliga parter upplevde att dagens system med Miljökvalitetsnormer är för 

otydliga. Det är allmänt för dålig koppling mellan Miljökvalitetsnormerna över de 

hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna till de ekologiska kvalitetsfaktorerna. För 

produktionsperspektivet är det svårt att förutsäga typ av åtgärder och kostnader 

som kommer krävas för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Det kan vara svårt att 

motivera egeninitierade omprövningar om nettot innebär att man i slutändan 

förlorar intäkter. Det kan naturligvis finnas varumärkes värden att beakta, med 

man måste beakta att det är vinstdrivande verksamheter. Detta kan ha stor 

påverkan på investeringsplaner och effektivisering av befintliga vattenkraftverk. 

Om man vet att det kommer ställas stora krav få miljöåtgärder som kommer 

påverka produktionen på ett signifikant sätt finns det. För ekologiperspektivet. 

Vattenlagstiftningen är för trögt system idag. Det kan vara ett hinder för såväl 

produktionsperspektivet som ekologiperspektivet. Även om det finns incitament 

för att genomföra miljöförbättrande åtgärder i till exempel småskaliga 

vattenkraftverk, innebär de flesta åtgärder att det måste se en prövning i 

miljödomstolen. Ett förslag är att förenkla proceduren så att Länsstyrelserna kan 

bedöma om den miljöförbättrande åtgärder kan ge skador på allmänna eller 

enskilda intressen och skriva in åtgärden i den vattendom som gäller för 

vattenkraftverket. Så som det fungerar i dag blir det ofta för kostsamt för ett litet 

vattenkraftverk att begära omprövning av tillståndet för att få genomföra en 

miljöåtgärd på eget initiativ. 

För de kraftverk som ligger inom kraftigt modifierade vatten med 

miljökvalitetsnormen God ekologisk potential är det även där otydligt vad denna 

norm innebär i praktiken och hur det kommer samordnas nationellt. Det finns en 

risk att det varje distrikt har olika utgångspunkter. Det är en otydlighet för både 

produktionsperspektivet som ekologiperspektivet. 

Systemperspektivet är otydligt. Om ser man energisystemet som ett lokalt system, 

ibland nationellt eller nordiskt. Det varierar kraftigt i diskussionen om 

vattenkraften. 

Från myndighetsperspektivet anses man att det finns en betydande svaghet i 

resurserna till åtgärder men också till tillsyn av vattenverksamheter. Tillsynen är


8/20 

kraftigt eftersatt när det gäller vattenkraften. Även egenkontrollen, framförallt 

avseende miljöpåverkan, bedöms vara begränsad och följs inte upp på ett 

systematiskt sätt. 

Det saknas idag morötter för att få till åtgärder inom vattenkraften. Från 

produktionsperspektivet bedömer man att dagens fastighetsskatt är en av de 

största kostnaderna för vattenkraften, samtidigt som man upplever att begränsat 

med medel kommer tillbaka i form av stöd till miljöförbättrande åtgärder. När det 

gäller småskalig vattenkraften har flera organisationer fört fram möjligheten att 

använda elcertifikatsystemet som morot för att få till åtgärder. Om elcertifikaten 

för befintliga småskaliga vattenkraft förlängdes, men kopplades till 

miljöförbättrande åtgärder, skulle det komma i stånd betydligt fler åtgärder. 

Möjligheter 

 

 

 

Möjligheterna ligger framförallt att kunskapen i energisystemet är stort 

inom produktionsintresset och att kunskapen om påverkan har ökat 

betydligt sedan arbetet med vattenförvaltningen men även andra 

miljödirektiv. 

Genom den ökande kunskapen finns möjlighet idag att genomföra en 

nationell strategi/prioritering som kan förtydliga den framtida 

utvecklingsvägen både för produktionsintresset och för ekologiintresset. 

Det finns en ökad vilja till diskussion mellan de olika intressena på 

nationell nivå. 

Interna faktorer 

Svagheter 

Inom olika organisationer kan det bildas olika kulturer som innebär att man inte 

lyssnar och tar till sig synpunkter från den motstående sidan. Det kan bli en viss 

grad av trångsynthet. Fån produktionsperspektivet kan man uppleva att enskilda 

åsikter ibland kan driva personer på myndigheter vilket kan upplevas som en 

trångsynthet. På samma sätt kan ekologiintresset uppleva att produktionsintresset 

inte vill se sin hela miljöpåverkan. 

Bristen på kunskap om varandras intressen kan innebära begränsningar att förstå 

det motstående intresset. Resurserna kan vara för små internt för att arbeta med 

miljöförbättrande åtgärder. På samma sätt kan det vara för små resurser för att 

sätta sig in i energisystemet inom ekologiintresset. 

Idag möts produktions- och ekologiintressena oftast i domstolsförhandlingar. Av 

naturliga skäl är det inte ett lämpligt forum för att diskutera och hitta 

gemensamma lösningar. Det finns inget forum idag där de både intressena möts för 

en öppen och konstruktiv diskussion. 

Styrkor 

Det finns en stor potential att öka kunskapsöverföringen mellan 

produktionsintresset, myndigheter och miljöintresset. Samarbete med 

myndigheter, ekolog- och produktionsintresset kan öka. Det går att ta fram goda 

exempel där samarbetet har fungerat väl och utvärdera framgångsfaktorerna.


9/20 

Idag saknas ett nationellt forum där vattenkraftsfrågor kan diskuteras gemensamt. 

Ett förslag är därför att det bildas ett årligt nationellt forum/workshop för att 

diskutera dessa frågor med produktions- miljö och myndighetsintresse. Idag sker 

denna diskussion oftast var för sig. 

Det finns möjligheter att ordna gemensamma utbildningar och öka kunskapen om 

hydromorfologi och ekologi men även kring energisystemet. Detta kan ge ökad 

förståelse för varandras intressen. Inom myndighetsintressen kan man öka 

informationen som innebär att verksamhetsutövarna lättare förstår hur man ska 

uppfylla de krav som finns på verksamheten. 

Vad är man överens om? 

 

 

 

 

 

Behov av en nationell prioritering 

Vattenkraften har en påverkan på biologisk mångfald men är samtidigt en 

värdefull energikälla. 

Det finns behov av fler ”morötter” att få till miljöförbättrande åtgärder 

Det finns en potential att minska vattenkraftens effekter om det finns 

effektiva styrmedel 

Det finns behov att öka dialogen mellan produktionsintressena och 

ekologiintressena 

Vad är man inte överens om 

 

Det som man framförallt inte är överens om är den nivå på åtgärder som 

bedöms som rimliga att genomföra på verksamhetsutövarens bekostnad i 

relation till det som är finansierat genom statliga medel. Även den nivå på 

påverkan på produktionen som verksamheten/vattenkraften som helhet 

ska tåla för att genomföra miljöförbättrande åtgärder är man inte överens 

om.


10/20 


Gruppdeltagare inkl organisation: Susanna Hogdin (Länsstyrelsen Västra 

Götaland), Sara Sandberg (Elforsk), Birgitta Adell (Fortum), Nils Leine 

(Kammarkollegiet), Clas Hedenström (Vattenfall), Anders Skarstedt (HaV) 

Interna 

faktorer 

Externa 

faktorer 


Styrkor 


Det finns en bra kompetens kring 

hur man kan vidta åtgärder för att 

minska de negativa effekterna av 

vattenkraften (bl.a. är vi duktiga på 

fiskodling) 


Det är tydligt vem det är som är 

orsaken till miljöpåverkan. Lättare 

att rikta krav och föra dialog. 

Kompetensen kring 

regelverk/miljöpåverkan är generellt 

god hos de större bolagen. 

Bra för att hålla balansen i elnätet. 


Förnybar, klimatvänlig, bra 

reglerkraft, konkurrenskraftigt 

produktionsslag. 

Viktig för samhället både i dåtid och 

nutid 

Överens: 


Det finns ett tydligt 

ansvarsförhållande för åtgärder 

Möjligheter 


BAT, generella föreskrifter. 

Kompensationsåtgärder inom andra 

vattenområden. 


Nationell strategi/samverkan. 

Mer resurser till länsstyrelserna. 

Ändrad tillämpning av regelverket, 

tydligare bedömningsgrunder 


Tydligare bedömningsgrunder 

Förnybarheten, viktig för det 

framtida elsystemet, 

effektiviseringspotential 

Överens: 

Tydligare/transparent 

åtgärdsprogram 

Nationell strategi/samverkan för 

helhetssyn 


Svagheter 


Kontinuitetsproblem, negativ 

påverkan på flödesregimen, indämning 

av områden 


Brist på helhetssyn i prövningarna. 

Den småskaliga vattenkraften har 

många ägare med generellt lägre 

ekologisk kompetens jfr med större 

bolag. Samt att de oftast har mindre 

resurser för kompetensutveckling och 

åtgärder 

Brist på data kring 

ägare/tillstånd/villkor 

Brist på resurser för prövning/tillsyn. 

Inget register hos Lantmäteriet över 

strömfallsfastigheter 


Många tillstånd på vissa anläggningar 

– svårt att överblicka 

Ingen ”morot” för att ändra tillstånd. 


Infrastruktur för elen 

Överens: 


Negativ fysisk påverkan 

Stort antal vattenkraftverk 

Hot 


Bbrist på åtgärder – händer för lite 

pågående utarmning av arter och 

biotoper. 

Ökad reglering för export kanske får en 

ökad negativ påverkan på 

vattendragen/sjöar 


Ingen nationell strategi/samverkan 

Mindre resurser på länsstyrelserna 


Införandet av krav på generella 

åtgärder vilket kan leda till att åtgärder 

blir verkningslösa 

Överens: 

Snabba lösningar i regelverket riskerar 

att ge dåliga lösningar i verkligheten


11/20 


Styrkor: Vattenkraften har varit och är viktig för vår samhällsutveckling. 

Energislaget har en ”stark” ställning. Samtidigt är det tydligt vilka verksamheter 

som påverkar vattensystemen negativt när det gäller t.ex. fysisk påverkan (jfr. 

problemen vid diffusa utsläpp). Det är lättare att rikta krav på t.ex. åtgärder för att 

minska den negativa påverkan. 

Svagheter: Det upplevs som att det inte finns någon helhetssyn när det gäller 

vattenkraften som produktionskälla och rimliga miljöåtgärder. Vad ska branschen 

tåla och var? Vilka miljöåtgärder är de bästa? Det finns ett stort antal mindre 

verksamhetsutövare med oftast mindre resurser/kompetens jfr. med de större 

bolagen. 

Den negativa fysiska påverkan innebär problem för vattenlevande arter att röra sig 

i vattendragen, den innebär att habitat försvinner/förändras och att 

flödesförhållandena ändras. 

Möjligheter: Åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen kan bli tydligare 

med vilka specifika åtgärder som krävs inom en 

vattenförekomst/delavrinningsområde/avrinningsområde. Åtgärdsprogrammen 

kan även bli mer transparanta i hur värdering har utförts (bl.a. samhällsekonomisk 

bedömning). 

Genom en nationell strategi/samverkan för vattenkraftens produktion och 

miljöåtgärder kan man nå en ökad samsyn kring vilka åtgärder som är rimliga och 

effektiva. 

Hot: Snabba lösningar inom bl.a. lagstiftningen (men även inom andra områden) 

leder lätt till att det blir dåliga lösningar ute i verkligheten (de får ingen effekt på 

problemet) 

Ange de 3 viktigaste slutsatserna om vad man är överens har en samsyn 

om: 

1. Nationell strategi/samverkan för helhetssyn behövs 

2. Det finns ett tydligt ansvarsförhållande för åtgärder 

3. Vattenkraften är viktig för välfärden


12/20 


Gruppdeltagare: Susanna Hogdin (Länsstyrelsen Västra Götaland), Sara Sandberg 

(Elforsk), Birgitta Adell (Fortum), Nils Leine (Kammarkollegiet), Clas Hedenström 

(Vattenfall), Anders Skarstedt (HaV) 

Styrkor 

Det finns en bra kompetens kring hur man kan vidta åtgärder för att minska de 

negativa effekterna av vattenkraften (bl.a. är vi duktiga på fiskodling) 

Det är tydligt vem det är som är orsaken till miljöpåverkan (jfr diffusa utsläpp). 

Lättare att rikta krav och föra dialog. 

Kompetensen kring regelverk/miljöpåverkan är generellt god hos de större 

bolagen. Kan vara sämre hos de mindre bolagen, dock svårt att generalisera. 

Vattenkraften är bra för att hålla balansen i elnätet. Vattenkraften är förnybar, 

klimatvänlig, bra reglerkraft samt ett konkurrenskraftigt produktionsslag. 

Vattenkraften har varit och är viktig för samhället både i dåtid och nutid 



Det finns ett tydligt ansvarsförhållande för åtgärder 

Svagheter 

Vattenkraften påverkar vattendragets kontinuitet negativt (vandringshinder). Den 

kan även ha en negativ påverkan på flödesregimen samt att den innebär indämning 

av områden vilket kan vara negativt. 

Myndigheterna menar att det finns en brist på helhetssyn i prövningarna. 

Domstolarna prövar bara delar av den totala miljöpåverkan. 

Den småskaliga vattenkraften har många ägare med generellt lägre ekologisk 

kompetens jfr med större bolag. Samt att de oftast har mindre resurser för 

kompetensutveckling och åtgärder 

Brist på data kring ägare/tillstånd/villkor. Det finns inget sammanhållet nationellt 

system för att hålla register med relevanta uppgifter. 

Brist på resurser för prövning/tillsyn. Myndigheterna utövar nästan ingen riktad 

tillsyn gentemot vattenkraften. Även resurserna för att delta i prövningsärenden är 

begränsade. 

Det finns inget register hos Lantmäteriet över strömfallsfastigheter vilket kan vara 

en brist vid tillsynen.


13/20 


Att man har prövat ändringar separat har medfört att det finns många tillstånd på 

vissa anläggningar vilket kan medföra att det är svårt att överblicka vad som gäller 

för verksamheten. Både för ägaren och för myndigheterna. 

Det finns ingen ”morot” för att ändra tillstånden. 

Brist på helhetssyn (var är åtgärder mest nyttiga/kostnadseffektiva) är negativt för 

branschen. 

Infrastruktur för elen kan vara en svaghet. 


Brist på helhetssyn kan hämma arbetet med att vidta åtgärder. 

Negativ fysisk påverkan av vattenkraftverken 

Stort antal vattenkraftverk behövs mycket resurser (både hos myndigheter och 

branschen) för att skapa helhetssynen och komma igång med åtgärder 

Möjligheter 

Ur miljösynpunkt kan användandet av BAT och/eller generella föreskrifter 

innebära att miljöpåverkan minskar. Kompensationsåtgärder inom andra 

vattenområden borde övervägas. 

En nationell strategi/samverkan med branschen för tydliggöra vilka åtgärder som 

behöver vidtas på respektive anläggning. 

För att få igång samverkan och öka takten i åtgärdsarbetet behövs mer resurser till 

myndigheterna (t.ex. länsstyrelserna). 

Genom att ändra tillämpningen av det befintliga regelverket skulle man kunna nå 

en ökad miljöhänsyn. Det behövs också tydligare bedömningsgrunder för att kunna 

värdera värdet av olika typer av åtgärder. 

Vattenkraftens förnybarhet är en möjlighet och produktionskällan är viktig för det 

framtida elsystemet. Effektiviseringspotentialen hos vattenkraftverken är en 

möjlighet. 


Åtgärdsprogramen behöver bli tydligare ned på anläggningsnivå och processen 

fram till åtgärdsprogrammen behöver bli mer transparent (mer dialog med 

branschen) 

Nationell strategi/samverkan för helhetssyn mellan myndigheter och branschen är 

viktig för att förankra och driva åtgärdsarbetet framåt.


14/20 

Hot 

Brist på åtgärder (händer för lite) innebär att den pågående utarmningen av arter 

och biotoper fortsätter 

Ökad reglering för export/balansering kanske får en ökad negativ påverkan på 

vattendragen/sjöar. 

Ingen nationell strategi/samverkan mellan myndigheter och branschen innebär att 

åtgärdsarbetet kommer att gå långsamt. 

Mindre resurser på länsstyrelserna innebär mindre tillsyn, omprövning och 

åtgärdsarbete vilket också drar ned takten på åtgärdsarbetet 

Införandet av krav på generella åtgärder/krav kan leda till att åtgärder blir 

verkningslösa (fel åtgärd på fel plats) vilket inte kan vara positivt för miljön och 

branschen (de får ingen effekt på problemet) 


Snabba lösningar i regelverket riskerar att ge dåliga lösningar i verkligheten


15/20 


Gruppdeltagare inkl organisation: Anna Östlund, Vattenfall, Sture Larsson, 

Svenska kraftnät, Matilda Segersäll, HaV, Thomas Lennartsson, Fiskevattenägarna, 

Mattias Ibbe, Länsstyrelsen Östergötland. 

Interna 

faktorer 

Externa 

faktorer 


Styrkor 

Vattenekologiperspektiv: - 

Myndighetsperspektiv: Ökat fokus på 

vattenkraftsproblematiken. Ökad 

medvetenhet om konflikten Ekologi- 

Produktion. 

Produktionsperspektiv: Reglerbarhet, 

förnybarhet, baskraft. 

Överens: Intressekonflikter finns, 

vilka bör lösas i samverkan. 

Möjligheter 

Vattenekologiperspektiv: Fortsatt 

samverkan kring möjliga åtgärder. 

Det finns goda exempel på åtgärder 

som kan utföras. 


Avgöra/avväga åtgärders kostnads- 

/nyttoperspektiv 

Produktionsperspektiv: Åtgärder kan 

utföras med liten/rimlig påverkan på 

produktionen. 

Överens: Samverkan fortsatt framåt! 


Svagheter 

Vattenekologiperspektiv: Irreversibla 

skador i vissa system. Påverkar 

biologisk mångfald negativt. Negativ 

påverkan på fisket, 

landsbygdsnäringen och 

vattenkvalitet. 

Myndighetsperspektiv: Resursbrist. 

Bristfällig prioritering och kunskap 

om helhetsavvägningar. Otydlig 

tillämpning av Vattendirektivet. 

Produktionsperspektiv: Beroende av 

vädersituation för drift. Svagheter i 

elnätens infrastruktur. Kapacitetsbrist 

i överföring. 

Överens: I stort sett allt ovan. 

Hot 

Vattenekologiperspektiv: Pågående 

irreversibla skador om inte åtgärder 

vidtas. Okunskap om skadorna. 


Lagstiftningsarbetet går inte i mål. 

Otydlighet finns. 

Produktionsperspektiv: Minskad 

reglerbarhet. Generaliserade åtgärder 

i vattendrag (bör vara 

individualiserade). 

Överens: Om allt ovan förutom om 

huruvida åtgärder ska vara generella 

eller individuella.


16/20 


Gruppdeltagare inkl organisation: Lena Olsson, HaV, Lennart Sandebjer, Svensk 

Energi, Maria Widemo, Länsstyrelsen Gävleborg, Karin Fröbom, Länsstyrelsen 

Örebro, Daniel Bergdahl, Länsstyrelsen Örebro, Alexander Larsson, Älvräddarna, 

Katarina Erelöf, Fortum. 

Interna 

faktorer 

Externa 

faktorer 


Styrkor 


Anpassningsbar. Exempelvis kan 

strömfallskraftverk med fiskväg ge 

produktion samtidigt som ekologisk 

påverkan är liten. Finns potential för 

återställning av biologisk mångfald. 

Strömkraftverk finns med 

miljöanpassad produktion. 


Produktionsperspektiv: Bidrar till 

förnyelsebar el. Är billig. Reglerbar. 

Överens: Använd på rätt sätt, med 

större miljöhänsyn är det en bra 

energikälla. Älvräddarna är dock 

tveksam till att i dagsläget kalla den 

miljövänlig och förnyelsebar, då en 

dom visat att man ej generellt får 

kalla den miljövänlig. 

Möjligheter 


Miljökvalitetsnormer och miljömål. 

Myndighetsperspektiv: Ny tydligare 

lagstiftning underlättar tillsyn för 

båda parter. 


Vidareutveckla reglerresursen. Ny 

tydligare lagstiftning underlättar 

tillsyn för båda parter. Arbeta för att 

få ökad mångfald på många ställen 

till liten kostnad. Svårt 

Överens: Svårt att säga något 

generellt om vad som krävs. 


Svagheter 

Vattenekologiperspektiv: Skador på 

biologisk mångfald. Industrin undgå 

principen om att förorenaren betalar 

(PPP). Avdunstning, kiselpåverkan, 

sediment, kolsänka. 

Myndighetsperspektiv: Lagstiftningen 

otydlig. Bristande resurser för tillsyn 

av äldre dammar. 

Produktionsperspektiv: Krånglig 

lagstiftning. 

Överens: Lagstiftningen behöver ses 

över/moderniseras. 

Hot 

Vattenekologiperspektiv: Att ingen 

ökad miljöhänsyn tas så att vi inte får 

tillbaka den biologiska mångfalden. 

Myndighetsperspektiv: Att vi får eviga 

strider i domstolar. 

Produktionsperspektiv: Oklara 

spelregler. Effektiviseringen blir inte 

av p.g.a. rädsla för miljökrav vilket är 

ett hot mot klimatarbetet. Minskad 

reglerbarhet. 

Överens: Oklara spelregler.


17/20 


Gruppdeltagare inkl organisation: Erik Degerman, SLU, Niclas Hjerdt, SMHI, 

Göran Karlsson, Linde energi, Maria Hellström, Länsstyrelsen Örebro, Anna 

Peters, Vattenmyndigheten, N Östersjön, Johan Lundberg, Energimyndigheten. 

Interna 

faktorer 


Styrkor 

Vattenekologiperspektiv: Bidrar inte 

till försurning. 

Myndighetsperspektiv: Utgör 

förnybar energi, bidrar till 

klimatmålet 2020. 

Produktionsperspektiv: Inhemsk 

produktion. Bidrar till trygg 

energiförsörjning (driftsäker, 

förnyelsebar). 

Överens: Alla i gruppen överens. 


Svagheter 

Vattenekologiperspektiv: Negativ 

effekt på biologisk mångfald (på 

grund av vandringshinder, onaturlig 

vattenregim, risk för olycksfall i drift, 

dammar förändrar naturliga processer, 

förlorade strömhabitat och svämplan). 

Myndighetsperspektiv: Tungrodd 

administrativ och juridisk 

hantering med oklara regler som 

drabbar alla parter. Bland 

problemen kan nämnas: 

målkonflikt mellan biologisk 

mångfald och förnybar energi. 

RDV inte implementerat i 

Sverige, 

bristande myndighetstillsyn. 

bristande egenkontroll och 

inga miljörapporter. 

ingen långsiktig politik och 

strategi. 

uråldriga eller saknade 

tillstånd. 

dålig samverkan och 

kommunikation mellan 

myndigheter 

elcertifikaten tar ingen 

miljöhänsyn, vilket gör att 

myndigheter jobbar ”mot” 

varandra, 

praxis i miljödomstolen inte i 

enlighet med intentionerna i 

MB, 

Osäker definition av vad som 

är god status/god potential. 


Kan ge översvämningar vid driftstopp. 

Dammsäkerhet ett problem. 

Flaskhalsproblemet med överföring 

från norr till söder. 

Överens: Alla i gruppen överens.


18/20 

Externa 

faktorer 

Möjligheter 


Åtgärder äntligen genomförs i 

enlighet med RDV! 

Förhoppningsvis kommer ökad 

kunskap, forskning och 

datainsamling att ge säkra riktlinjer 

för miljöförbättrande åtgärder och 

bästa möjliga teknik. 

Mer kunskapssammanställning och 

–överföring är mycket viktig. 

Ökad tillrinning kan ge utrymme för 

vatten till det akvatiska livet. 


Förbättrade styrmedel (ex 

lagstiftning) och samsyn kommer. 

Tidsberoende prioritering av objekt 

(utifrån samhällsnytta) ger kunskap 

och snabba/stora effekter. 

Nya styrmedel i form av miljö- 

/faunacerifikat. 

PPP gäller. 

Produktionsperspektiv: Sverige 

har en hållbar elproduktion 

med frisk miljö som vårt 

varumärke! 

Effektiviseringar i befintliga 

kraftverk. 

Ökad tillrinning ger möjlighet till 

mer produktion. 

Överens: Alla i gruppen överens. 

Hot 

Vattenekologiperspektiv: Vi uppnår 

inte god ekologisk status och vissa 

befintliga skador är irreversibla. 

Vi kan inte visa bra effekt av åtgärder 

och eftergifter. EN förbättrad 

uppföljning krävs. 


Risk att Sverige inte uppfyller RDV (ger 

dålig miljö, ev. böter). 

Samsynen löses inte. Brist på dialog kan 

bli problem. 

Bristande resurser för miljösidan. 

Svårt att gå från ord (intentioner) 

till handling (hindren måste 

identifieras/elimineras). 

Produktionsperspektiv: Miljökraven bli 

för tuffa, speciellt för mindre krv – så 

hårda krav får dock inte ställas enligt 

MB. 

Europas energikrav kan ge negativa 

konsekvenser för vår miljö. 

Överens: Alla i gruppen överens.


19/20 


Närvarande: Maria Hellström (Länsstyrelsen Örebro län), Niclas Hjerdt (SMHI), 

Göran Karlsson (Linde energi), Johan Lundberg (Energimyndigheten), Anna 

Peters (Vattenmyndigheten Norra Östersjön), Erik Degerman (Sveriges 

Lantbruksuniversitet) (minnesanteckningar) 

Styrkor 

Vattenkraften är en bra energikälla då den inte bidrar till försurning eller utsläpp 

av koldioxid. I och med att den utgör en förnyelsebar energi bidrar den till att 

uppfylla de mål som finns för klimat och förnyelsebar energi. Vattenkraften bidrar 

till en trygg energiförsörjning (driftsäker, förnyelsebar). En ytterligare styrka är att 

energiproduktionen är inhemsk. 


Gruppen var genomgående överens om de slutsatser som presenteras här. 

Svagheter 

Ur ett vattenekologiskt perspektiv medför vattenkraften en negativ effekt på 

biologisk mångfald (på grund av vandringshinder, onaturlig vattenregim, risk 

för olycksfall i drift, dammar förändrar naturliga processer, förlorade strömhabitat 

och svämplan). 

Ur ett myndighetsperspektiv: Idag har vi en tungrodd administrativ och juridisk 

hantering av miljöprövning och tillstånd med oklara regler som drabbar alla parter. 

Bland problemen kan nämnas: 

målkonflikt mellan biologisk mångfald och förnybar energi. 

RDV (Ramdirektivet för Vatten) är i realiteten inte implementerat i 

Sverige, 

bristande myndighetstillsyn. 

bristande egenkontroll och inga miljörapporter (enligt Miljöbalken). 

ingen långsiktig politik och strategi. 

uråldriga eller saknade tillstånd för dammar och kraftverk används. 

dålig samverkan och kommunikation mellan myndigheter 

elcertifikaten tar ingen miljöhänsyn, vilket gör att myndigheter jobbar 

”mot” varandra, 

praxis i miljödomstolen inte i enlighet med intentionerna i Miljöbalken, 

osäker definition av vad som är god status/god potential. 

Ur ett produktionsperspektiv: En svaghet är att översvämningar kan orsakas vid 

driftstopp. Dammsäkerheten kan också vara ett problem. Dessutom berördes 

flaskhals problemet med överföring från norr till söder. 



Möjligheter 

Att åtgärder för den biologiska mångfalden äntligen genomförs. RDV ger oss denna 

möjlighet att genomföra de åtgärder som krävs för att harmonisera vattenkraften 

med en god miljö.


20/20 

Förhoppningsvis kommer ökad kunskap, forskning och datainsamling att ge säkra 

riktlinjer för miljöförbättrande åtgärder och bästa möjliga teknik. Mer 

kunskapssammanställning och –överföring är mycket viktig. 

Ökad tillrinning kan ge utrymme för vatten till det akvatiska livet. 

Ur ett myndighetsperspektiv: 

Förbättrade styrmedel (ex lagstiftning) och samsyn kommer i framtiden. Polluter 

Pays Principen gäller i framtiden även vattenkraften. 

Nya styrmedel i form av miljö-/faunacerifikat ersätter elcertifikaten, eller 

kompletterar dem. 

Tidsberoende prioritering åtgärder/omprövning av vattenobjekt (utifrån 

samhällsnytta) ger kunskap och snabba/stora effekter. Det innebär att alla 

vatten/dammar/kraftverk bör åtgärdas, men att man börjar där det går snabbt och 

ger tydliga effekter för att motivera och cementera arbetet. 

Ur ett produktionsperspektiv: Sverige har en hållbar elproduktion med frisk miljö 

som vårt varumärke! 

Effektiviseringar i befintliga kraftverk och ökad tillrinning ger möjlighet till mer 

produktion. 



Hot 

Vattenekologiperspektiv: Vi uppnår inte god ekologisk status och vissa befintliga 

skador är irreversibla. Lagstiftning och praxis gör det svårt att gå från ord 

(intentioner) till handling (åtgärder, omprövningar, miljöförbättrande åtgärder). 

Ett hot är att vi idag och i framtiden inte kan visa bra effekt av åtgärder i vatten och 

eftergifter i kraftproduktionen. Detta på grund av medelsbrist till 

uppföljning/forskning och att åtgärder inte sätts in ur ett vattenområdesprespektiv, 

utan genomförs vid enstaka kraftverk/damm. En förbättrad uppföljning och 

kunskapssammanställning/-överföring krävs för att nå målen samt en helhetssyn. 

Det handlar främst inte om att betrakta de enskilda kraftverken, utan de enskilda 

vattnen i ett landskapsperspektiv. 


Det finns en stor risk att Sverige inte uppfyller kraven i RDV, vilket ger en dålig 

miljö och dessutom kan orsaka ”böter” från EU. 

Samsynen löses inte mellan miljövården och kraftindustrin. Brist på dialog kan bli 

ett fortsatt problem. 

Bristande resurser för miljösidan gör att man inte hinner med det arbete som krävs 

i from av omprövningar, tillsyn, åtgärder och uppföljning av åtgärder. 

Produktionsperspektiv: Miljökraven kan bli för tuffa, speciellt för mindre krv. Så 

hårda krav får dock inte ställas enligt Miljöbalken. 

Europas energikrav kan ge negativa konsekvenser för vår miljö. 


Gruppen var genomgående överens om de slutsatser som presenteras här.

1/22 

Minnesanteckningar 

Dialogmöte om vattenkraft och miljö, Umeå 29 maj 2012 







2/22 

Bakgrundspresentation 

(Björn Sjöberg (avdelningschef) och Niklas Egriell (projektledare), HaV) 

Björn Sjöberg inleder. RB-bakgrund. HaV ser inte att dialogen slutar med 

redovisningen till regeringen. Utan en början på en fortsatt dialog. Händer mycket i 

den här frågan. Hänvisning till Norges översyn. Etablera en fördjupad dialog 

nationell samordning, prioriteringar och samverkan. 

Niklas Egriell berättar om bakgrunden till projektet. Regeringsuppdraget pekar på 

att man ska jobba för en ökad samsyn i dessa frågor. 

”Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda 

myndigheter samla berörda intressenter i en dialog i syfte att få en ökad samsyn 

kring vattenkraften och de mål som är fastställda om förnybara energikällor 

samt miljömål för vatten och vattenförvaltningen. Redovisas till regeringen 31 

oktober 2012.” 

Niklas beskriver vilka intressenter som identifierats och fått en kallelse till mötena. 

Relevanta mål för energi är: Förnybarhetsdirektivet, Regeringens klimat- och 

energimål till år 2020, Riksdagens miljömål, Färdplan 2050. Relevanta mål för 

miljö är: Ramdirektivet för vatten, Art- och habitatdirektivet, Fågeldirektivet, EU:s 

ålförordning, Riksdagens miljömål, Nagoyaöverenskommelsen. 

Niklas går igenom tidplanen för projektet: 

Maj – Dialogmöten med grupparbeten 

20 juni – Utskick via e-mail av förslag till översiktliga minnesanteckningar från 

mötena för synpunkter från mötesdeltagande 

28 augusti – Eventuella synpunkter på minnesanteckningar ska ha inkommit till 

HaV 

September – HaV tar i samverkan med arbetsgruppen (Energimyndigheten, 

företrädare för Vm/Lst, Kammarkollegiet) fram PM 

1-23 okt – Intern beredning HaV 

23 okt – Överlämnande av PM till Miljödepartementet


3/22 

Niklas förklarar hur grupparbetena ska genomföras och SWOT-analysen 

(interna/externa faktorer). 

Interna 

faktorer 


Styrkor 




Överens: 


Svagheter 




Överens: 

Externa 

faktorer 

Möjligheter 




Överens: 

Hot 




Överens: 

Direktiv och mål Energi 

(Sten Åfelt, Energimyndigheten) 

Energipolitiken bygger på: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och 

försörjningstrygghet. 

Vision 2050: Hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av 

växthusgaser i atmosfären 

2020 mål: Klimat – 40% lägre växthusgasutsläpp (basår 1990). Förnybar energi: 

50 % av energianvändningen ska komma från förnybara energikällor (basår 1990) 

2020 mål: Energieffektivisering – energiintensiteten (tillförd energi per BNP) ska 

minska med 20%. Energianvändning minskar med 20% (50% 2050) I lokaler och 

bostader (basår 2005) 

2020 mål Transportsektorn - Andelen förnybart ska vara 10%. 2030 oberoende av 

fossila bränslen 

Förnybar elproduktion är viktig för måluppfyllelsen. Årsproduktionen har ökat 

med 11,5 TWh sedan 2002 (nya anläggningar ca 5,8 TWh, ökad produktion i 

befintliga anläggningar ca 5,7 TWh) 

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050: NV har fått uppdraget i samråd 

med Energimyndigheten. Analyserna ska ge underlag för politiska beslut om en 

nationell färdplan utan nettoutsläpp av växthusgaser. Avrapportering den 1 

december 2012.


4/22 

Energisystemets förväntade utveckling: Tillgängligheten av bra energi är viktig i 

samhällsutvecklingen. Energisystemet hänger ihop och det är viktigt att alla delar 

funkar ihop. Systemet kommer att kräva flexibilitet. Behövs ett antal samverkande 

styrmedel Vattenkraft en del av systemet. Vattenkraft en viktig reglerresurs i 

framtiden. 

Dialogen är en viktig del i arbetet för att komma framåt. 

Miljömålen, EU-direktiv 

(Fredrik Nordwall, HaV) 

Nätverket Natura 2000 i Sverige bidrar till bevarandet av den biologiska 

mångfalden i EU. Direktivet har två distinkta delar med ett gemensamt syfte: 

1. Natura 2000 

2. Artbevarande 

1a Utse områden 

1b Skydda och sköta (förebyggande) 

1c Tillståndsprövningen (oförutsägbara) 

Fredrik visar en karta (Europa) över de olika naturtyperna inom Natura 2000. 

Visar även en karta över Natura 2000 i Sverige och storleken (totalt antal ha) som 

är utpekade. 88 naturtyper och ca 150 arter ingår i Natura 2000 i Sverige. Sverige 

har pekat ut 13 % av landarealen att jämföra med 17 % för övriga Europa. 

I Natura 2000-områden ska ”gynnsam bevarandestatus” uppnås. 

Problem: Fragmentisering – små områden och utspritt i landskapet, särskilt i 

söder, brist på skötsel/skötselmedel, brist på naturskydd, ohållbart brukande av 

mark och vatten 

Möjligheter: Bättre hänsyn i brukandet av mark och vatten, skydda värdefull natur, 

restaurering/skötsel av vissa land- och vattenmiljöer 

Sveriges miljömål - 16 miljömål beslutade av riksdagen. De stora miljöproblemen i 

Sverige lösta till år 2020. Ett löfte till framtida generationer. HaV ansvarar för tre 

mål: Ingen övergödning – Levande sjöar och vattendrag – Hav i balans samt 

levande kust och skärgård. 

13 nya etappmål beslutade 2012-04-26. Fyra prioriterade områden: 

Luftföroreningar, Farliga ämnen, Avfall, Biologisk mångfald. 

I etappmålen pekar man på behovet av ekosystemtjänster och resiliens, betydelse 

av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster. Det finns även etappmål 

om hotade arter och naturtyper, om invasiva främmande arter samt om kunskap 

om genetisk mångfald.


5/22 

Miljömålet ”levande sjöar och vattendrag”: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt 

hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig 

produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets 

ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som 

förutsättningar för friluftsliv värnas. 

Sjöar och vattendrag är viktiga för olika växt- och djurarter – den biologiska 

mångfalden. Även vi människor har nytta och nöje av dem; vi fiskar, åker båt, 

badar, och vi utvinner dricksvatten och vattenkraft. 

Många växt- och djurarter är beroende av att vattendragen får flöda fritt, och att 

vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan att 

bygga nära stranden eller reglera vattenflödet för kraftverkens behov. I vissa 

områden måste vi skydda vattenmiljöerna från sådana verksamheter, och från jordoch 

skogsbruk. 

Enligt naturvårdsverket senaste rapport om miljömålen är det inte möjligt att nå 

miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det 

pågår åtgärder och mer behövs. 

Nationella strategier: 

Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer: delmål 1 

Levande sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport 5666. 

Nationell strategi för restaurering av skyddsvärda vattendrag: delmål 2 Levande 

sjöar och vattendrag. Rapport 5746. 

Hydroformologi och fysisk påverkan. 

Fysisk påverkan är det största miljöproblemet i vattendrag som har måttlig eller 

sämre status. Verksamheter som påverkar vattendrag fysiskt kan t.ex. vara 

vattenkraft och jordbruk. 

1450 vattenförekomster har vattenkraftverk och det finns ca 200 fiskvägar vid 

dessa (d.v.s. 90 % saknar fiskväg). 1056 vattenförekomster med vattenkraftverk har 

bristande kontinuitet (d.v.s. 81 % av vattenförekomsterna). 1086 sjöar med 

vandringshinder (totalt ca 1680 regleringsdammar) 

Åtgärder i vattenkraftverk är viktiga för att nå målet med Ramdirektivet för vatten!


6/22 

Vattenkraftens miljöpåverkan 

Vattenkraft och Miljöbalken 

(Nils Leine, Kammarkollegiet) 

Miljöbalken och vattenverksamheter – genomförande av vattenförvaltningen 

För fysisk påverkan som medverkar till att en norm (t.ex. god ekologisk status) 

inte uppnås ska åtgärder vidtas av den som skadar och påverkar miljön. 

Miljöbalkens utgångspunkt - individuell prövning av verksamheter. 

Anläggning/verksamhet som har påverkan på en norm ska åtgärdas genom att 

verksamhetsutövaren åläggs att vidta åtgärder så att verksamheten uppfyller 

miljöbalkens hänsynsregler. 

Miljöbalkens krav genomförs genom tillståndsprövning och tillsyn 

Kammarkollegiets roll – bevakar RDVs- och miljöbalkens mål genom: 

• Motpartsroll vid tillståndsprövningar 

• Strategiansvar enligt åtgärdsprogrammen (nr 18) 

• Remissmyndighet för domstolar/länsstyrelser 

• Sökande vid återkallelser/omprövningar


7/22 

Åtgärd nr 18. Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, 

Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att 

åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska 

ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att 

inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential. 

”Resultatet” hittills? Praxis från domstolarna? 

Avgränsad prövning – t.o.m. mer avgränsad prövning än vad som begärs tillstånd 

till. 

Underlaget i miljökonsekvensbeskrivningarna – vilka bedömningar sker av en 

enskild vattenverksamhets påverkan på en miljökvalitetsnorm? Ofta bristfälligt 

underlag i MKB:er för att bedöma en verksamhets påverkan på normerna. 

Fysiska åtgärder ska redovisas – vad har skett vid respektive 

verksamhet/anläggning? 

Allmänna intressen – viktning och värdering – ingen ändring jfr med äldre 

lagstiftning? Obalans i bedömningarna med en övervikt för produktionsintresset. 

Ändrad praxis eller ny lagstiftning? 

Vattenförvaltning och vattenkraft 

(Åke Bengtsson. Bottenhavet, Bo Sundström Bottenviken) 

60-65 % av Landarealen och den betydande delen av vattenkraften + reglerkraften. 

Systematiska utgångspunkter 

Vattenmyndigheternas ansvar att peka ut Kraftigt modifierade vattenförekomster 

(KMV), definiera God ekologisk potential i varje KMV – ange vilken vattenkvalitet 

som ska uppnås och vilka åtgärder som behövs. Göra sammanvägda bedömningar 

för hela avrinningsområden och för distriktet som helhet – anges i 

Åtgärdsprogrammen. Vattenmyndigheterna ser inget stöd för att prioritera 

MELLAN distrikten. Saknar ett Nationellt beslut. 

Gemensamt ansvar. Samverka kring möjligheter, förutsättningar och 

konsekvenser. 

Allmänna reflektioner. VM:s beslut riktar sig mot myndigheter och kommuner 

INTE enskilda/företag. Inga typer av åtgärder eller verksamheter är undantagna.


8/22 

Produktion kommer att behöva tas i anspråk ibland. Klimatförändringarna 

kommer att påverka åtgärdernas omfattning och effekter. 

Tankar om framtiden 

Planering på systemnivå (vattensystem/produktions-system) behöver kunna följas 

av genomförande på systemnivå (HARO, ARO), men med beaktande av 

förutsättningarna vid den enskilda vattenförekomsten. 

Det finns behov av mer flexibla verktyg för att genomföra analyser och genomdriva 

åtgärder i större sammanhang. 

Är tiden mogen för att låta VM:s åtgärdsprogram bli styrande för kommande 

bedömningar och prövningar? 

Sammanhållen prövning av flera anläggningar? 

Dialogen behöver bli bättre, samverkan, kompromisser för att hitta avvägningar 

mellan olika intressen. Producera mer el och biologisk mångfald. Precisera 

miljökraven från myndigheterna. 

Reglerkraften behöver inte bara finnas i Sverige utan kan finnas i våra grannländer 

t.ex. Norge.


9/22 

Anföranden från intressenter (5 minuter per anförande) 

Älvräddarna - Lokalt-globalt (Christer Borg) 

Planetary bounderies – Gränsen för förlust av biologisk mångfald överskriden mer 

än klimatgränsen. 

Förlust av biologisk mångfald sker ofta genom fragmentering och degradering av 

arters levnadshabitat. Exempel: Byggande av vattenkraft. 

Lokala ingrepp skapar problemet och effekten är extra tydlig lokalt. MEN! 

Problemet i sig är inte lokalt utan aggregerat leder detta till en global 

biodiversitetskris och utmaning på samma sätt som en mängd lokala 

utsläppskällor av koldioxid leder till en global klimatkris. 

Vattenkraften och biologisk mångfald 

• Skadorna uppstod tidigare – MEN PÅGÅR NU! 

• ”Lokala” skador kräver ny definition på ordet ”lokal” 

• Drygt 20 stora älvar och åar, vissa mer än 60 mil långa 

• Östersjön påverkas av kiselbrist – inte lokalt problem – transnationell 

skada 

Vi når målen i förnybarhetsdirektivet. År 2020 beräknas Sverige kunna exportera 

24 TWh och år 2030 cirka 23 TWh. Vindkraften kan regleras. Reglereffekten finns 

redan i den installerade vattenkraften. 30 TWh vindkraft regleras utan problem 

med befintlig vattenkraft 

Effektiviseringsåtgärder i befintliga vattenkraftverk kan balansera ökad 

miljöhänsyn i vattendragen. Intäkterna hos vattenkraften som produceras i Sverige 

är ca 30 miljarder per år. Finns utrymme för att ta en ökad miljöhänsyn. 

Kommentar till Vattenmyndigheten Bottenviken om klimatförändringarna - Jag 

anser att det kan finnas en win-win situation. 

Fråga Vattenfall - Hur mycket bidrar de orörda älvarna (nationalälvarna) till den 

biologiska mångfalden ? Svar - Min uppfattning är att man inte kan räkna med 

dessa på pluskontot för biologisk mångfald. Återställning av biologisk mångfald i 

utbyggda vattendrag är av avgörande betydelse. När så stor del av vattendragen är 

utbyggda så blir dock miljöer som nationalälvar ännu viktigare som skydd och de 

kan också visa på hur ett orört system fungerar (viktiga referenser).


10/22 

Svensk Energi - Helhetssyn (Gun Åhrling-Rundström). 

Helhetssyn är en nödvändighet. 

El sparar energi, möjliggör ökad energieffektivisering, möjliggör teknikskiften. 

Det hållbara samhället är en el-ekonomi. All elproduktion har extern 

miljöpåverkan. Planerbarheten varierar mellan olika produktionsslag (vindkraften 

är svår att planera). Ett stabilt system för elförsörjning bygger därför på en mix av 

produktionsslag. Klimathotet är det stora hotet mot biologisk mångfald. Det behövs 

en tydlig målhierarki i miljöpolitiken – klimatarbetet bör prioriteras. Väg in globala 

miljöaspekter vid miljöprövning 

Produktion & potential - Elnäten håller ihop elsystemet. Vattenkraft 65,5 TWh 

idag, Sol & vågkraft ännu inte konkurrenskraftigt, Kraftvärme 18 TWh + 3TWh, 

Kärnkraft ? - 70 - ? TWh, Vindkraft från 6 TWh till 25 TWh, ~ 15 %. Det handlar 

om ett sammanhållet kraftsystem där kraftslag med olika egenskaper ihop med väl 

fungerande elnät sammantaget ger stabilitet i elförsörjningen. 

Slutsatser: 

- Vattenkraften är en unik energikälla - central för svensk elförsörjning. Den 

behövs för att nå Sveriges förnybarhetsmål och den behövs som balanskraft 

vid utbyggnad av vindkraft. Vattenkraften har mycket låga 

koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv 

- Se varje anläggnings unika förutsättningar och anpassa kraven på åtgärder 

- Väg krav på åtgärder mot kostnader 

- Klimatförändringar hotar den biologiska mångfalden 

- Det behövs en målhierarki i miljöpolitiken - allt kan inte samtidigt vara 

viktigast 

- Vi vill ha möjligheter att fortsätta att utveckla och modernisera 

vattenkraften 

Fråga: Vattenmyndigheten Bottenviken - Vet inte om vi går + eller – på 

klimatförändringarna? Svar - Vi har inga specifika siffror kring hur stort det skulle 

kunna vara. 

Fråga: Vattenmyndigheten Bottenviken - Hur mycket + skulle man gå genom 

effektivisering vid vattenkraftverken? Svar - Ingen exakt siffra på det. Varierar 

beroende på anläggning och vattensystem från någon till flera procent. 

Kommentar Älvräddarna - Ett bra ekosystem är bra för att hantera även 

klimatförändringar därför går det inte att säga att klimatförändringarna ska vara 

överordnade den biologiska mångfalden


11/22 

Kommentar HaV (Björn S) - I jämförelse med andra industrier har 

vattenkraftverken ålderdomliga tillstånd. Om man jämför andra industriers 

miljöarbete med vattenkraftens har de då inte fått tåla mer än 5 % (det som 

vattenkraften ska tåla vid en omprövning) av produktionen för att anpassa 

verksamheten till nya miljökrav? 

Kommentar: Vattenkraften har alltid jobbat med åtgärder för miljön, fokus har 

ändrats med tiden, TWh inte intressant. 

Kommentar E.on - Vad vattenkraften kan tåla vid en omprövning behöver ju inte 

vara detsamma som behövs för att nå MKN – det kan kanske krävas mer. 

Svenskt näringsliv - Vattenkraftens roll för näringslivet (Maria Sunér 

Fleming) 

Industriella utvecklingen i Sverige intimt kopplad till vattenkraftens utveckling. 

Ökande global konkurrens – global prissättning. Globalt tänkande när det gäller 

investeringar. Var är det mest fördelaktigt? Var finns marknaderna? Gäller även 

SME-företag (SME=små och medelstora företag) 

Redan nu finns en trend mot minskade investeringar i Europa och Sverige 

Hur bevarar och utvecklar vi våra komparativa fördelar? Kompetens, kvalitet, 

innovationsförmåga. En svensk fördel har varit ett ”konkurrenskraftigt” (lågt) 

elpris. En given och bestående komparativ fördel är Sveriges råvaror (som vi vill 

vidareförädla) 

Varuexporten stod 2010 för ca 35 % av BNP medan tjänstexporten stod för ca 15 % 

av BNP. 

Industrins energianvändning uppdelat efter energislag (oljeprodukter, el, 

biobränsle/torv, kol/koks, fjärrvärme, naturgas/stadsgas) under åren 1970-2010. 

Industrins elanvändning uppdelat per bransch (massa-/pappersindustri, järn- 

/stålverk, kemisk industri, verkstadsindustri, övriga branscher) under åren 1990- 

2010. Elanvändningen kommer att öka inom industrin. 

Basindustrins finns i hela landet. Basindustrin är den råvaruförädlande och 

energiintensiva industrin i Sverige. 400 000 människor är direkt och indirekt 

sysselsatta inom basindustrin. Extra viktig på orter med svag arbetsmarknad 

Basindustrin står för 27 procent av varuexporten, 27 procent av landets 

elanvändning. En tredjedel av industrins investeringar. Efterfrågan på 

basindustrins produkter på världs-marknaden är stabil och ökande. Basindustrin 

använder el som råvara


12/22 

Energipolitikens mål ur ett näringslivsperspektiv – vattenkraftens roll 

Trygga, stabila och pålitliga leveranser – nu och i framtiden. Vattenkraften har 

varit reglerkraft i alla tider, som balanserat användningens profil. Betydelsen av 

vattenkraftens reglerförmåga ökar med ökad andel intermittent kraft. 

Konkurrenskraftiga priser - den goda tillgången på vattenkraften har gett 

konkurrenskraftiga priser historiskt, och kan göra det framåt. Låg klimatpåverkan - 

vattenkraften har i sig låga klimatutsläpp. Bidrar till att möjliggöra för mer 

elproduktion med låga klimatutsläpp. 

Målkonflikter o farhågor 

Lokala miljöhänsyn ställs mot globala. Lokala miljöhänsyn ställs mot andra 

samhällsbehov/önskemål (ekonomi, jobb etc.). Minskad produktionsförmåga är ett 

bekymmer – särskilt när osäkerheten kring vad som ska ersätta kärnkraften består. 

Minskad reglerförmåga är kanske ett ännu större bekymmer med ökad andel 

väderberoende kraft. Kan leda till ökat elpris? Ökade osäkerheter kring om 

energipolitiken verkligen levererar. Hur hittas en balans mellan lokala miljöhänsyn 

och farhågorna ovan? 

Fråga: Naturskyddsföreningen - Effektiviseringspotentialen - hur stor är den? 

Svar: - Det finns, ingen siffra (7-10 Twh?), Stora ”energislukarna” har gjort 

åtgärder. Mindre industrier står inte för så stor förbrukning. 

Fråga: Vattenmyndigheten Bottenhavet - Ni anger lågt elpris som en 

konkurrensfördel betyder det att ni är ointresserade av europakabel etc.? Svar - 

Vissa är emot, medan andra tror att det kommer att bli mer utbyte med den 

europeiska marknaden. Utsläppsrätterna har kanske störst betydelse 

Fråga: Älvräddarna - Vad är viktigast pris och tillgång eller att elen är nationellt 

producerad? Svar: Pris och tillgång är viktigast. 

Kommentar: Älvräddarna: En svensk fördel har förvisso varit ett 

konkurrenskraftigt elpris. Detta var innan avregleringen av marknaden. Nu går 

vinsterna som många gånger baseras på exploatering av våra naturvärden och 

ekosystemtjänster till utlandsägda bolag. 

Kommentar: Kammarkollegiet - Enligt Kommissionen är direktiven är stödjande 

till varandra, det finns inte målkonflikt. I tillståndsärenden beräknas priset på elen 

utifrån Nordpool (där även andra produktionskällor finns). Svar - Men tar man 

bort billig el från Nordpool borde det bli dyrare elpris. 

Kommentar: Vattenfall - Effektivisering finns beskriven i Roadmap 2050: Överens 

om att elanvändning kommer att öka även om det sker effektivisering.


13/22 

EON- EON:s arbete med och syn på vattenkraft och miljö (Johan 

Tielman) 

Vattenkraften och omvärldskrav. Å ena sidan: Förnybarhetdirektiv, 2020 mål, 

nationella klimatmål, fossilfri transportsektor, behov av reglerkraft för bl a 

vindkraftutbyggnad, decentraliserad elproduktion. 

Vattenkraften och omvärldskrav. Å andra sidan: God ekologisk status/potential 

enligt RDV, nationella miljömål, t ex levande sjöar och vattendrag, sportfiske och 

lokal turism, ålförordning, habitatdirektiv mm 

Vattenkraften och omvärldskrav. Å ena sidan: Brist på data, brist på personella 

resurser, brist på kunskap kring regleringar, dammar, kraftverk, domar etc 

Vattenkraften och omvärldskrav. Å andra sidan: Vattenkraftbolagen har tillgång 

till nödvändig data, vattenkraftbolagen har kunskap om sina vattendrag och 

anläggningar, win-win lösningar? 

Slutsats - samarbete mellan berörda parter nödvändigt 

Några exempel på fungerande samverkan: 

- Miljöeffekter i reglerade vattendrag, Elforsk etapp 1-3 (forts?) 

- “Krafttag ål” 

- Metodutveckling för fastställande av GEP I Ångernanälven 

- Fiskefrämjande åtgärder i t ex Mörrumsån, Emån, Ätran, 

Ångermanälven… 

- Vattenråd och vattenvårdsförbund 

- FOU, teknikutveckling t ex intagsgaller för avledning av fisk 

Slutsats – det är samverkan som ger resultat 

Allting kan inte göras samtidigt. Nationella prioriteringar behövs! 

Fråga: Vattenmyndigheten Bottenviken - Hur ser Eon på klimatförändringarna 

och möjligheterna till ökad eller minskad produktion. Svar - Vågar inte sia om + 

eller – 

Fråga: HaV - Vilka prioriteringar är viktigast? Svar - Viktigt att komma igång med 

åtgärder. Går redan nu att hitta avrinningsområden + anläggningar där man kan 

börja med åtgärder.


14/22 

Vattenfall – Vattenkraft och biologisk mångfald (Rikard Holmgren) 

Miljöinsatser bör göras där de ger bäst effekt. 

Vattenfall arbetar med biologisk mångfald i bland annat: Stornorrfors (Umeälven, 

fiskväg, tappningar), Juktån, Bosgården (Rolfsån, omlöp), Apelnäs (Rolfsån, 

fisktrappa), Jonsered (Säveån, ekologiska flöden, biotopvård, nödlucka etc). 

Åtgärder måste baseras på en helhetssyn. Samverkan mellan olika aktörer är 

avgörande. 

Varje älvsträcka är unik och måste därför utredas individuellt. Varje vattendrag 

och kraftverk kräver sin egen lösning. Varje enskild åtgärd måste baseras på 

kostnads-nytto-analys. Generella åtgärder riskerar att bli verkningslösa och bör 

undvikas. Enligt Vattenfalls egen utredning angående konsekvenserna av generella 

miljöförbättrande åtgärder (minimitappningar och fiskvägar) vid bolagets 

anläggningar i Sverige skulle produktionen minska med 4TWh(-12%) och ge 1,5% 

återskapande av ursprunglig naturlig fiskreproduktion. Det finns åtgärder som har 

begränsad produktions-påverkan men som kan bidra till att stärka den biologiska 

mångfalden (t.ex. åtgärder i biflöden). 

Vattenkraften är ryggraden i svensk och nordisk elproduktion. Vattenkraften är 

unik – flexibel och förnybar. Viktig roll som bas- och reglerkraft i energisystemet 

(Sverige, Norden, Nordeuropa). Europa har stora förväntningar på den nordiska 

vattenkraften för att klara målet om förnybar energi, klimatmålet, en fortsatt 

utbyggnad av vindkraften där vattenkraften ses som ”the green battery”. 

Vattenfall ser positivt på åtgärdsgrupperna inom vattenförvaltningen och kommer 

att delta i detta arbete. 

Fråga: Svenska Naturskyddsföreningen - Hur kommer tappningen för fisken att se 

ut vid Stornorrfors? Svar – Vi följer en tappningsplan. Experimenterar med 

tappningen för att hitta en optimal nivå. 

Kommentar: Älvräddarna - Vattenfalls rapport om miljöåtgärder vid 

vattenkraftverk ser vi som en partsinlaga. 

Kommentar: Vattenfall – Beräkningsmetoden som har använts är vetenskapligt 

beprövad och dokumenterad. Allt dataunderlag finns öppet redovisat i rapporten. 

Fråga Älvräddarna - Det kan finnas skäl för andra åtgärder i biflöden, men hur 

löser man huvudproblemet kontinuitetsbrist? Svar - Man måste se om det finns 

någon nytta med olika åtgärder. Åtgärder kan göras i sidofårar, för biologisk 

mångfald. Frågan måste avgöras från fall till fall. I vissa fall saknas ekologiska 

förutsättningar och i andra fall är kostnaderna orimligt stora i förhållande till den 

ekologiska nyttan.


15/22 

Fråga: Kammarkollegiet - vilka av Vattenfalls anläggningar finns med på 

åtgärdslistan?: Svar - Åtgärdsgrupperna har dragit i gång precis. Arbetet har inte 

kommit så långt. 

Fråga: HaV - Har Vattenfall tittat på kostnadsnyttan för olika åtgärder? Svar - I 

Elforskprogrammet togs det farm en modell för beräkning men det handlar inte om 

någon ”svart låda” där man kan stoppa in parametrar och få ut ett svar. En del 

kostnader finns redovisade i Vattenfalls rapport ”Ekologiska effekter och 

verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga 

vattenkraftverk 2011-09-27. 

Sportfiskarna – Målen kan förenas om viljan finns (Christina 

Lindhagen) 

Når Sverige målen för klimat respektive biologisk mångfald i vatten? Vi ligger bra 

till när det energimålet. Vi ligger sämre till när det gäller miljömålen och 

vattendirektivet. Faller tillbaka på styrmedel och brist på resurser. 

Bakgrund till konflikten - Vattenkraften är gynnad juridiskt, politiskt och 

ekonomiskt. Majoriteten av kraftverken saknar tillstånd med stöd av modern 

lagstiftning (MB). Tillsynsverksamheten fungerar inte. Elcertifikat till leder till en 

konkurrensfördel för bolagen i miljöprövning, ökar exploateringen av strömmande 

vatten och fördyrar natur- och fiskevårdsåtgärder. 

Möjliga lösningar: 

• Utarbeta en ny och modern vattenlagstiftning för stärkt skydd av sjöar och 

vattendrag som tar sin utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen, 

vattendirektivet och havsmiljödirektivet. 

• Förläng elcertifikaten till småskalig vattenkraft, men kräv en motprestation 

i form av miljöförbättrande och skadeförebyggande insatser, exempelvis 

fiskvägar/omlöp. 

• All vattenkraft oavsett ålder och tidigare tillstånd ska ha tillstånd enligt 

miljöbalken. 

• Kraftigt ökade och uthålliga anslag för skydd, restaurering och tillsyn av 

värdefulla vattenmiljöer för att uppnå miljömål och god ekologisk status. 

• Ingen utbyggnad av orörda vattenmiljöer! 

Fråga: Vattenfall - Har Sportfiskarna analyserat olika scenarior kring elmixen i 

framtiden och vad som händer om kärnkraften försvinner? Svar - Nej. 

Kommentar: HaV - Vi kan inte förhandla bort Svenska nationella miljömålen + 

lagstiftningen. HUR uppnår vi målen/lagstiftningen?


16/22 

Svenska kraftnät – Vattenkraft och vindkraft i framtiden (Sture 

Larsson) 

Balansering av förnybar elproduktion. 

Scenarier för vindkraftutvecklingen i Sverige. Summering av alla registrerade 

projekt: 45 000 MW / 100 TWh. Installerad kapacitet: Vattenkraft 16 000 MW, 

Kärnkraft 9 000 MW. 

Andra länder räknar med att den nordiska vattenkraften ska vara reglerkraft. 

Innebär radikalt ändrat elsystem med mer vindkraft, solenergi. 

Effektbalans i elkraftsystemet. Elproduktionen måste alltid följa och vara lika med 

förbrukningen i varje ögonblick – eller tvärtom. HUR ska systemet balanseras med 

t.ex. vindkraft solkraft. Och med VAD ska man balanseras. Balansera på 

produktionssidan. Potentialen att balansera på förbrukningssidan är möjlig, men 

underutvecklad. 

Balansreglering i vattenkraft. Förutsättningar: Inbyggd reglerförmåga i 

vattenvägar, svallgallerier, regulatorer mm. Vattenhushållningsbestämmelser 

miljö(vatten)domar t.ex. Magasinsnivåer (övre och nedre), flödesbegränsningar 

(Qmax, Qmin), flödesförändringar (maxQ m 3 /s, h) 

Motstående miljöhänsyn: Det globala miljövärdet av att möjliggöra stora mängder 

förnybar elproduktion, begränsning av miljöpåfrestningarna i vattendragen 

Svår men viktig avvägning. 

Fråga Älvräddarna – Det finns ekologiska ramar + EU-direktiv. Hur kommer det 

fram andra sätt för att styra förbrukningen? 

Svar – Det kommer att växa fram andra alternativ som inte finns idag men 

vattenkraftens reglerförmåga kommer ändå att vara central. 

Fråga Vattenmyndigheten Bottenhavet - Varför gör vi inget åt konsumtionen? Inte 

bara fossil källa för reglerkraften. Mer vindkraft kan ju spara vattenkraft. 

Svar - Regeringen driver fram en reform för att all elkonsumtion ska kunna mätas 

timvis. Det är nödvändigt för att det ska bli lönsamt för flexibel konsumtion att i 

framtiden hjälpa till med regleringen. Det är också viktigt hur vi satsar det framtida 

”energiöverskottet”, är det för biologisk mångfald i vatten eller för att minska 

fossilbaserad energianvändning i Sverige och i andra länder? 

Fråga Vattenmyndigheten Bottenviken - Är överföringskapaciteten ett problem för 

att reglera elnätet? 

Svar - Det är normalt inget problem för balansregleringen. Det är bara när 

vattenkraften utnyttjas maximalt och i framtiden om mycket vindkraft byggs i norr 

innan nya nätförstärkningar kommer på plats.


17/22 

Naturskyddsföreningen – Naturskyddsföreningens syn på vattenkraft 

(Bertil Brånin) 

Biologisk och ekologisk kunskap har utvecklats efter den stora 

vattenkraftsutbyggden. 

Fragmentering av hela landskapet. Dammar (byggnader, vatten), vägar. 

Störda ekosystem i vatten och de som gränsar till utbyggda vatten. 

Energieffektiviseringen måste bli bättre! 

Skärpt lagstiftning, tillämpning av lagar, egenkontroll/tillsyn, samanhållen 

omprövning, mintappning 10-20 %, fiskvägar, riva dammar. Följa upp 

miljömål/vattenförvaltning 

Långsiktigt/helhet 

Kommentar: Älvräddarna - Forskning ser en potential för energieffektivisering på 

35 %. 

Fråga: Svensk Energi - Ni pratar om återgång/åsterställning. Resonerar ni på 

samma sätt när det gäller andra verksamheter som påverkar miljön? Svar - 

Vattenkraften har haft fördelar och borde kunna tåla en del miljöanpassningar. 

Kommentar Sportfiskarna - Turismen är också en näring, se potentialen i den 

näringen också. 

Kommentar: HaV - 173 vattenkraftskommuner i Norge är mer engagerade än 

Sveriges kommuner för att vattenkraftverken ska ha bra miljövillkor. 

Fortum (Birgitta Adell) 

Började med en inledning om att Fortum gör en hel del för naturvården men är 

dåliga på att tala om det. Sedan följde en beskrivning av vissa miljöprojekt. 

Några exempel på Fortum miljöprojekt: 

Flodpärlmusslan Två fleråriga forskningsprojekt Karlstads universitet. Faktorer 

som påverkar förutsättningarna för musslorna samt öringens ursprung för 

betydelsen av musslans parasitstadium 

Omlöp Lundströmmen Delångersån – uppföljning visar bra funktion. Samarbete 

med Hudiksvalls kommun 

Eldbäcken en biokanal, mer än bara en fiskväg, vid Eldforsen Västerdalälven. 

Forskare från Karlstads universitet, följer koloniseringen.


18/22 

Sommenöringen. Spill i Visskvarn kraftverk Bulsjöån för skydd av 

Sommenöringen, återintroduktion av Flodpärlmussla. Sommens FVO, Lst 

Östergötland, Tranås Energi. 

Restaurering av älvängar och svämskogar. Syfte är att öppna upp, 

skapa/återskapa lövskogsmiljöer. Upplandsstiftelsen 

Naturvårdsanpassad skötsel av Fortums marker i Untra Dalälven. Väntar på 

beslut om fortsatta åtgärder i Untra. 

Kommentar: Vattenregleringen orsakar inte myggproblemen vid Dalälven eller 

Klarälven! Det är skillnad mellan vattenreglering och vattenföring! 

Utrivning av två dammar i biflöden till Oreälven 

Ävjepilörten vid Svartälven trolig kommande åtgärd 

Gullspångsälven skapa förutsättningar för Gullspångslaxen att leva och utvecklas i 

sin hemälv 

Klarälven. Biotoprestaurering 29 km lång sträcka återställa efter flottningsepoken 

LIP+fond. 

Forskningsprojekt som fokuserar på skillnaderna mellan odlad och vild lax och 

öring i Klarälven. 1. Fodrets betydelse (typer och mängd) för fiskens storlek, 

könsmognad och vandringsbenägenhet. 2. Kartläggning av fiskens vandringsvägar. 

3. Studie av den vilda laxens överlevnad 

Två nya projekt beslutade i vår: 

1. Förbättrad fångsstatistik av lax och öring i Vänern, samarbete med Sportfiskarna 

2. Förbättrade möjligheter nedströmsvandring för lax och öring, Karlstads univ. 

Skulle fiske kunna tillåtas om lax och öring skulle nå sina lekområden via 

fisktrappor? Hur stor del av lekområdena i Norge var besatta efter 40 mils 

vandring? 

Uppfattning som ofta förs fram: Fiskvägar förbi kraftverken = blomstrande 

sportfiske. Men är sportfisket blomstrande i vildlaxälvarna idag? 

Fortums Miljöfond finansieras genom försäljningen av Bra miljövalmärkt el. Dessa 

medel skall gå till projekt för att minska vattenkraftens miljöpåverkan. Projekten 

måste godkännas av Svenska Naturskyddsföreningen. Under 2012 tillskott via 

egenfinansiering 

Dialog Ja tack! Och Välj Bra Miljövalmärkt el!


19/22 

Kommentar Sportfiskarna - En kommentar till blomstrande sportfiske. Sportfiske 

måste ses i ett större perspektiv och inte bara i älvarna i anslutning till 

vattenkraftverk utan även fisket ute till havs. 

Kommentar Älvräddarna - En kommentar till blomstrande sportfiske. 

Utvecklingen av turismen är en näringspolitisk fråga. Sverige är storskaligt när det 

gäller skogsbruk, etc. Turismen ses inte som en resurs i tillräckligt stor 

utsträckning. 

Kommentar Vattenfall - Återskapande av lekmöjligheter för lax handlar om bara 

några få % för laxproduktionen i redan utbyggda älvar. Annars måste man riva 

dammar. 

Kortfattade redovisningar av grupparbetesresultat 

(Reservation för att samtliga gruppmedlemmar eventuellt inte till fullo 

instämmer i allt som gruppföreträdaren lyfte fram, se därför också respektive 

SWOT-analys). 

Grupp 1 

Åke Bengtsson. Vi var i stort sett överens. Dammar hindrar spridning av arter. 

Pågående åtgärder för anpassning. Tydligar lagar/ramar (styrka även svagheter). 

Positiv inställning till samverkan och dialog. 

Vattenbruket gynnas, Biologisk mångfald missgynnas etc. Brist i kunskap om 

vattenkraftverk, även brist i tillsynsresurser. 

Utvecklingspotential kring uppoch nedvandring, sidovattendrag, sprida goda 

exempel. 

Samverkanslösningar. 

Kolla på Finlands samhällsekonomiska bedömning. 

Fråga: Älvräddarna: Vad är Finlands samhällsekonomiska bedömning? Svar: 

Peter R Finland har gjort en nationell strateg för anläggande av fiskvägar 

Grupp 2 

Bo Sundström. 

Relativt bra kunskap om miljöåtgärder. Relativt bra personresurser. 

Förnybar energi positivt, reglerbarhet. 

Uppföljning av åtgärder är kanske sämre. 

Mångfald i myndighetsstruktur, oklara ansvar


20/22 

Sämre lagstiftning 

Stor variation inom ägandet av vattenkraftverk 

Ökad avrinning ger möjlighet 

Samordnade effektivisering + miljöåtgärd 

Omfördela skatteintäkter 

Nationell plan. 

Klimatförändringar är också ett hot mot biologisk mångfald 

Alltför generella åtgärder (produktion, myndighet) kan slå fel 

Grupp 3 

Åke Henriksson (Eon) 

God generell kunskap om miljöåtgärder 

Tydliga ägare/motpart 

Förnybarhet/reglerförmåga 

Långa ledtider på åtgärder (uppföljning) 

Detaljkunskap på vattenförekomster saknas. 

Otydlig myndighetsorganisation, resursbrist. 

Finns förbättringspotential inom miljö 

Tydligare bedömningsgrunderger bättre möjligheter + lagstiftning 

Kan effektivisera mer 

Helhetssyn + dialog 

Sverige äger frågan själv. 

Hot att vi inte gör något och att vi inte har kompetens för att bedöma/utföra 

Långsiktighet för investeringar 

Generella åtgärder kan bli fel. 

Grupp 4 

Madelen Juhl (Vattenmyndigheten Bottenhavet). 

Teknikutveckling en möjlighet. 

Skatter till miljöförbättrande åtgärder 

Händer för lite/resursbrist


21/22 

Otydlig målbild 

Generella föreskrifter kan slå fel 

Skatt/Avgift diskussion 

Grupp 5 

Viktig basproduktion, reglerkraft, hög tillgänglighet, decentraliserad. 

Olika samverkansformer för att hitta åtgärder 

Utarmning av biologisk mångfald 

Brister i lagstiftningen (tillämpningen), prövning av det enskilda vattenkraftverket 

istället för helheten. 

Hårdare reglering av vattnet 

Brist på resurser – risk för att man inte ser helheten. 

Grupp 6 

Erik Sparrevik 

Svårt att bli konkreta. 

Generella kunskaper om miljöåtgärder finns. 

Konflikter finns och de måste hanteras. 

Saknar ofta kunskap om hur det såg ut innan. 

Lite resurser på myndighet och samordning saknas. 

Modeller för att analysera effekter av ändringar av ett vattenkraftverk på hela 

vattenkraftssystemet i vattendraget. 

Gemensamma projekt, ta fram kunskap, vad kan göras och vilka konsekvenser blir 

det? 

Ingen samordning av åtgärder. 

Långsam komplicerad omprövning 

Minskad produktion och reglermöjligheten, (att detta inte tas med i bedömningen)


22/22 

Möjliga slutsatser-Hur gå vidare? 

(Niklas Egriell, Fredrik Nordwall, alla) 

Samverkan kring strategi/åtgärdsarbete 

Generella vs individuella åtgärder 

Helhetssyn och individuella lösningar hur hänger det ihop? Behöver inte bli ett 

motsattsförhållande. 

Kunskapsöverföring mellan myndighet och branschen 

Bra diskussionsklimat. Hur kommer vi från ord till handling i det här arbetet? 

Bättre samordning av arbetet. Tydlig strategi. 

Hot från att vi får böter från EU för att vi inte uppfyller vattendirektivet.

1/18 

Minnesanteckningar gruppdiskussioner 








2/18 


Gruppdeltagare inkl organisation: Niklas Egriell, HaV, Christina Lindhagen, 

Sportfiskarna, Ulf Carlsson, Länsstyrelsen Västerbotten, Richard Holmgren, 

Vattenfall, Peter Rivinoja, SLU, Stig Westbergh, Vindelns kommun, Åke Bengtsson, 

Vattenmyndigheten i Bottenhavet, Katarina Jacobson, Energimyndigheten 

Interna 

faktorer 

Externa 

faktorer 


Styrkor 

Vattenekologiperspektiv: Hindrar 

spridning av främmande arter. Pågår bra 

åtgärder för ekologisk anpassning. Öppet 

vatten som lockar till sig arter som t.ex. 

utter (gäller dock minst lika mkt 

naturliga sel och forsar). 

Myndighetsperspektiv: Tydliga ramar. 

Positiv inställning till samverkan och 

dialog. Samarbete i säkerhetsfrågor 

gällande bl.a. översvämningar. 

Vattenbruket kan gynnas. 

Produktionsperspektiv: Stor 

reglerförmåga. Låga 

produktionskostnader. Hög lönsamhet. 

Förnyelsebar. Låga CO2-utsläpp. 

Överens: Ja, om allt ovan förutom att 

Sportfiskarna påtalar att man i en dom 

klarlagt att vattenkraften generellt inte 

kan betecknas som miljövänlig. 

Möjligheter 

Vattenekologiperspektiv: Stor 

utvecklingspotential när det gäller 

förbättringar av vattenorganismers uppoch 

nedvandring i vattendragen. Ett 

vidare perspektiv i arbetet med 

faunapassage som inte bara berör laxfisk. 

Tillgängliggörande av sidovattendragen 

till älvarna. Sprida goda exempel. 


Samverkanslösningar och gemensamma 

arenor för kunskapsutbyte. Se på den 

finska samhällsekonomiska analysen. 

Elcertifikaten kan bli ett verktyg för att 

ställa miljökrav. . 

Produktionsperspektiv: Strömkraftverk. 

Överens: Ja. 


Svagheter 

Vattenekologiperspektiv: Skadar biologisk 

mångfald. Särskilt strömlevande arter 

missgynnas. Genetiska skador. 

Näringsutlakning. Förutsättningarna för 

våtmarker och deltabildning minskar. 

Påverkar även arter i havet negativt då en 

del vandrar upp i vattendragen som 

försämrats. Kvicksilverproblem. 

Temperaturförändringar. Förändrad 

flödesregim. 

Myndighetsperspektiv: Oklar praxis. 

Oklart gällande miljökvalitetsnormernas 

(MKN) betydelse, särskilt gällande god 

ekologisk potential. Osäker tillämpning av 

MKN i domstol. Tillsynsbrister gällande 

resurser och kompetens. Kunskapsbrist om 

dammar och kraftverk. Översvämningar av 

exploaterade områden som bebyggts efter 

vattenkraftsbyggnad. 


Nederbördsberoende som ger brist eller 

överskott på vatten. 

Överens: Ja, även om Vattenfall inte fått 

presenterat någon forskning om 

kvicksilverproblemet från forskare och 

myndigheter på senare tid. 

Hot 




Överens:


3/18 


Närvarande: Ulf Carlsson, Länsstyrelsen i Västerbotten, Katarina Jacobson, 

Energimyndigheten, Christina Lindhagen, Sportfiskarna, Rickard Holmgren, 

Vattenfall, Peter Rivinoja, SLU, Stig Holmqvist, Vindelälvens fiskeråd, Åke 

Bengtsson, Vattenmyndigheten i Bottenhavet, Niklas Egriell, Havs- och 

vattenmyndigheten. 

Styrkor 

Det finns bra genomförda miljöåtgärder, som givit bra ekologiska effekter. I vissa 

mycket specifika fall kan dammarna genom att de hindrar spridning av vissa arter 

och sjukdomar var positiva för ekologin men detta är ytterst ovanligt. 

Myndigheterna är medvetna om problematiken gällande avvägningar mellan 

klimateffekter och återställd vattenekologi. I Sverige finns ett tydligt lagsystem med 

Miljöbalken som grund. Det är en styrka att ha denna typ och andra typer av 

samverkansgrupper där alla ställer upp i en dialog. Vattenkraften kan i vissa fall, 

t.ex. gällande Göta älv, vara ett stöd för att upprätta en god säkerhet som minskar 

risken för översvämningar och skred. Vattenkraften är också viktig för samhällets 

försörjningsansvar gällande el. I vissa områden kan kraftverksdammarna användas 

till fiskodlingar som ger föda, utsättningsfisk och kan gynna turismen i vissa fall 

vilket ger en regional utveckling. 

Vattenkraften är en säker energikälla som har bättre rykte bland allmänheten än 

flera andra energikällor. Med hjälp av magasinen kan kraften användas när man 

som bäst behöver den. Industrier kan äga sina kraftverk och direkt nyttja elen. Låga 

produktionskostnader ger billig el. Vattenkraften är förnyelsebar, ger låga 

koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv. Stor reglerförmåga. 

Överens 

Förnyelsebar även om Sportfiskarna vill belysa att man inte generellt kan använda 

orden miljövänlig/förnyelsebar om vattenkraften då detta klargjorts i en dom. 

Svagheter 

Vattenkraften är ofta negativ för biologisk mångfald. Särskilt strömlevandearter 

missgynnas och detta gäller både vegetation och fauna. Man får ofta negativ 

påverkan på populationsgenetiken. Varje litet laxfiskbestånd är unikt vilket inte 

vattenkraften tagit tillräcklig hänsyn till. Man får också en näringsurlakning i 

utsatta vattensystem. Lokalklimatet kan också påverkas negativt. 

Vattendragsmynningarnas naturlighet minskas och våtmarker skadas. Arter i havet 

som ibland vandrar upp i älvar och älvmynningar drabbas också. Kvicksilver kan 

frisättas när man dämmer över våtmarker. Särskilt de första 20 åren får man enligt 

forskningen höga halter kvicksilver i vattenmagasinen. I större dammar får man en 

temperaturpåverkan på det rinnande vattnet då man ofta släpper i bottenluckor 

som ger extra kallt vatten vår-höst. Detta påverkar både fiskproduktionen och ger 

en sen kläckning av sländorna. Onormalt mycket vatten släpps under den kalla 

vintertiden. 

Det råder en något oklar praxis när det bl.a. gäller vilken ekologisk hänsyn som 

krävs enligt Miljöbalken och vad miljökvalitetsnormerna egentligen innebär för 

vattenkraftägarna. I vissa fall har regleringen lett till plötsliga påsläpp av vatten 

(exempelvis i Åsele) som lett till översvämning av byggnader och anläggningar, 

men det är oklart om man efter regleringen påbörjats flyttat för nära vattendragen 

för att man trott att vattenkraften kan säkra att ingen översvämning sker.


4/18 

Tillämpningen av miljökvalitetsnormerna är än så länge osäker i domstolarna. 

Myndigheterna hinner inte med att varken klargöra miljöjuridiken och ompröva de 

tillstånd som leder till att ekosystem skadas och god ekologisk status/potential inte 

uppnås. Viss kunskapsbrist om dammarna och vattenregleringen finns på 

myndigheterna. 

I vissa mycket specifika fall, främst strömfallskraftverk, är vattenkraften oflexibel 

då man inte kan nyttja plötsliga floder och då torka kan hämma produktionen när 

kraften behövs som mest. 

Överens 

Gruppen var överens om allt detta, men Vattenfall vill understryka att 

Vattenkraften till största delen är flexibel och har god reglerkapacitet och att 

väderberoendet är mest tydligt gällande småskaliga strömfallskraftverk. 

Möjligheter 

Man har lärt sig allt mer om hur fiskvägar kan göras effektiva och funktionsdugliga. 

Möjligheterna blir allt större att arbeta ur ett bredare perspektiv med hänsyn till 

fler arter än lax och öring när man planerar fiskvägar och arbeta alltmer med s.k. 

faunapassager. Särskilt i USA, men också i Sverige, har man bedrivit mycket 

forskning gällande faunapassager. Resultaten från den senaste forskningen kan 

Sverige nu förhoppningsvis kunna implementera i arbetet med att radera ut 

vandringshindren i våra vattendrag. Att sprida bra exempel är en stor möjlighet. 

Samverkan mellan intressegrupper är en stor möjlighet att komma framåt. Att 

arbeta i grupper med olika intressenter skapar bättre förutsättning för dialog och 

att man kommer framåt snabbare med en ekologisk anpassning. Möjligheterna 

ökar om man får en rimlig, genomtänkt, logisk prioritering framför Vattenfall. 

Enligt Länsstyrelsen bör man kunna dela in kraftverken i 5-6 kategorier och ta fram 

någons form av åtgärdsbatteri. Ett nationellt program efterfrågas. 

En möjlighet att få en snabbare ekologisk anpassning av framförallt den småskaliga 

vattenkraften är att koppla utdelningen av elcertifikat till krav på ekologisk hänsyn 

såsom fiskvägar och minimitappningar. 

För att kunna få en logisk rimlig avvägning måste man enligt Vattenfall få in 

kostnads-nyttoanalys tidigt i arbetet och se helheten i systemet. Nordens 

vattenkraft kan användas som reglerresurs till Europa när kärnkraften i t.ex. 

Tyskland avvecklas. Ur ett affärsperspektiv är också detta en stor möjlighet. 

Överens 

Överens om huvuddelen. 

Hot 

Tyvärr hann inte gruppen med diskussionerna om framtidens hot.


5/18 


Gruppdeltagare inkl organisation: Fredrik Nordwall, HaV, Christer Borg, 

Älvräddarna, Birgitta Adell, Fortum, Claes Hedenström, Vattenfall, Gun-Åhrling- 

Rundström, Svensk Energi, Bo Sundström, Vattenmyndigheten i Bottenviken. 

Interna 

faktorer 

Externa 

faktorer 


Styrkor 

Vattenekologiperspektiv: Relativt bra 

kunskap. 

Avrinningsområdesperspektiv. 

Kompetensutbyte. 

Myndighetsperspektiv: Relativt bra 

personresurser. Samordning ur 

avrinningsområdesperspektiv genom 

Ramdirektivet för vatten. 

Kunskapsutbyte pågår. 

Produktionsperspektiv: Förnybart. 

Klimateffektivt. Reglerbarheten. 

Avrinningsområdesperspektiv. 

Kunskapsutbyte. 

Överens: Ja 

Möjligheter 


Klimatförändringarna ger ökad 

avrinning som kan användas för 

ekologisk anpassning. Samordning av 

investeringarna. 

Myndighetsperspektiv: Stora 

skatteintäkter. Tydligare politisk 

styrning. 

Produktionsperspektiv: Samordnade 

investeringar. Bra efterfrågan på 

vattenkraftel. Konkurrenskraftiga 

elpriser. 

Överens: Ja. 


Svagheter 

Vattenekologiperspektiv: Dålig 

uppföljning av ekologin. Negativ 

fysisk miljöpåverkan. 

Myndighetsperspektiv: Mångfald i 

myndighetsstrukturen leder till 

oklara roller. Ineffektiv lagstiftning. 

Brist på personella och ekonomiska 

resurser. Brist på helhetssyn vid 

tillämpning av myndighetsarbete. 

Produktionsperspektiv: Kräver 

mycket infrastruktur. Varierande 

kompetens. 

Överens: Ja. 

Hot 


Klimatförändringar kan också i vissa 

fall ge ekologiska skador (onaturlig 

variation i flöden). Varierande 

intresse för bevarande hos olika 

grupper. Alltför generella åtgärder. 

Myndighetsperspektiv: Otydlig 

politisk styrning. Alltför generella 

åtgärder. 

Produktionsperspektiv: Alltför stora 

avkastningskrav ger minskad 

investeringsvilja. Alltför generella 

åtgärder. 

Överens: Ja.


6/18 


Gruppdeltagare inkl organisation: Björn Sjöberg, HaV, Åke Henriksson, EON, Sten 

Åfeldt, Energimyndigheten, Nils Leine, Kammarkollegiet, Gunilla Forsgren- 

Johansson, Länsstyrelsen Västerbotten, Rolf Lindgren, Skellefteå kraft. 

Interna 

faktorer 

Externa 

faktorer 


Styrkor 

Vattenekologiperspektiv: Generell 

kunskap om fragmentering, 

konnektivitet och möjliga åtgärder 

god. 

Myndighetsperspektiv: Tydliga 

ägare/ansvariga för anläggningarna. 

Produktionsperspektiv: Förnybart. 

Reglerförmåga. Driftsäker. 

Överens: Ja 

Möjligheter 


Förbättringspotential gällande 

ekologisk anpassning. Tydligare 

bedömningsgrunder som bygger på 

naturvetenskap. Mätbarhet kan 

utvecklas. 

Myndighetsperspektiv: Tydligare 

bedömningsgrunder och en 

modernare lagstiftning. 


Produktionsplanering med 

helhetssyn. En reglerförmåga som 

kan tillmötesgå marknaden. 

Effektiviseringspotential. 

Marknaden kommer fram mot 2050 

ha större behov av reglerkraft. 

Sverige äger huvuddelen av frågan. 

Överens: Dialog är en viktig väg 

framåt. 


Svagheter 

Vattenekologiperspektiv: Svårigheter 

med uppföljningen. Ledtider. Svårt på 

grund av databrist att på detaljnivå 

veta var man bör genomföra åtgärder. 

Myndighetsperspektiv: Resursbrist. 

Otydlig myndighetsorganisation och 

bedömningsgrunder. 

Produktionsperspektiv: - 

Överens: Långa ledtider. Uppföljning 

behövs. Resursbrist. Otydlig 

myndighetsorganisation. 

Hot 

Vattenekologiperspektiv: Att inget 

görs. Att man inte tar till sig 

naturvetenskapliga fakta. 

Myndighetsperspektiv: Svåra 

expertbedömningar. Att inte domstolsoch 

expertkompetens utvecklas. 

Produktionsperspektiv: Att man inte 

får en långsiktighet när det gäller 

styrmedel. Att fel åtgärder som ger lite 

naturvårdsnytta men kostar mycket 

genomförs. Dyrare el kan riskera vår 

interna reglerkraft och baskraft. 

Överens: Att vi inte kommer framåt 

p.g.a. svåra expertbedömningar.


7/18 


Närvarande: Björn Sjöberg, HaV, Sten Åfelt, Energimyndigheten, Nils Leine, 

Kammarkollegiet, Gunilla Forsgren-Johansson, Länsstyrelsen i Västerbotten, Rolf 

Lindgren, Skellefteå kraft, Åke Henriksson, EON. 

Styrkor 

Vattenekologi – kunskaper om påverkan hög, kunskap om åtgärder goda generellt , 

Produktionsperspektiv – förnybar energi, reglerförmåga, 

Myndighetsperspektiv, tydlig ägarstruktur, utvecklad målbild 

Överens, Reglerkraften är positiv, förnybar och driftsäker, marknaden fixar tillgång 

på reglerkraft 

Svaghet 

Vattenekologi , effekterna visar sig först efter lång tid, bristande uppföljning , 

bristfälliga data, kunskap om effekter av åtgärder sämre 

Produktionsperspektiv, otydliga krav, reglerförmåga ur ett systemperspektiv svår 

(svårt att analysera hur reglerbarheten påverkas av förändringar) 

Myndighetsperspektiv, dåligt med resurser, många myndigheter, många mål 

Överens, 

Möjligheter 

Vattenekologi, stor förbättringspotential, tydligare bedömningsgrunder 

Produktionsperspektiv, effektiviseringspotential 5-10%, men detta kan vara något 

lägre för storskaliga kraftverk som ännu bara haft 1-2% –iga effektiviseringar. 

Bättre produktionsplanering, marknaden ordnar reglerkapaciteten 

Myndighetsperspektiv, moderniserad lagstiftning helhetsbedömning, tydliga 

bedömningsgrunder, mätbarhet 

Överens, moderniserad lagstiftning, marknaden ordnar reglerkapaciteten, ”vi” äger 

frågan!, fortsatt dialog bra! 

Hot/problem 

Vattenekologi, inga åtgärder, komplexa mätproblem, svåra expertbedömningar 

Produktionsperspektiv, fel åtgärder 

Myndighetsperspektiv, resurs o kompetensbrist hos myndigheter, domstolarnas 

kompetens 

Överens, marknadslösningar kan påverka prispolitiken


8/18 


Gruppdeltagare inkl organisation: Johan Tielman (Eon), Pär Forsberg (Skellefteå 

Kraft), Madelen Juhl (Vattenmyndigheten Bottenhavet), Bertil 

Brånin(Naturskyddsföreningen), Anders Skarstedt (Havs- och vattenmyndigheten) 

Interna 

faktorer 

Externa 

faktorer 


Styrkor 




Överens: 

Styrkorna är välkända och har 

redovisats under förmiddagens 

föreläsningar 

Möjligheter 


Teknikutveckling både på gröna 

sidan, riktade åtgärder, bättre 

insatser (avledning av fisk). 

Mer samverkan kring 

miljöåtgärder 

Använda miljöåtgärder på andra 

platser där den gör mest/bäst 

nytta 


Avsätta delar av fastighetsskatten 

för miljöförbättrande åtgärder 

Grovprioritering för att ta de 

”lätta” åtgärderna. 3 grupper av 

vattenkraftverk. För att komma 

någon vart. 

Mer samverkan med branschen 

och myndigheterna. 

Generella krav. 


Effektivisering kan ge möjligheter 

för miljöåtgärder om den totalt 

sett är lönsam. 

Var gör insatsen mest nytta? Vad 

vill vi uppnå? Branschen måste se 

att den måste ge någon 

miljöförbättring då behövs inga 

generella krav (kontraproduktivt). 

Samarbete mellan myndigheter + 

bransch för att se vilka åtgärder 

som behöver göras. 

Använda miljöåtgärder på andra 

platser där den gör mest/bäst 

nytta. 

Överens: 

Mer samverkan kring 

miljöåtgärder 


Svagheter 




Överens: 

Styrkorna är välkända och har 

redovisats under förmiddagens 

föreläsningar. 

Hot 


Kompetensbrist/resursbrist (bransch, 

myndighet) 

Hur ska man prioritera mellan 

vattendragen? Inte ”dutta” mellan 

vattendrag 

Händer för lite med åtgärder. 

Kortsiktiga åtgärder 

Ökad korttidsreglering? 


Otydlig målbild (innebörden av 

normen) 

Kompetens och resursbrist 

Större ambitionsnivå än vad som är 

nödvändigt. 


Effektiviseringsåtgärd måste vara 

”nyttig” annars kommer det inte att ske 

miljöförbättring. 

Insatserna tar aldrig slut 

Generella krav 

Omständligt att ändra villkoren i 

befintliga domar i vattendrag som 

redan är kraftigt påverkade. 

Överens: 

Risk att det inte sker några åtgärder 

Kompetens- och resursbrist på 

myndigheterna


9/18 


Styrkor: 

Svagheter: 

Möjligheter: 

Mer samverkan kring miljöåtgärder. Med en kontinuerlig dialog i de här frågorna 

kan åtgärdsarbetet gå snabbare. 

Hot: 

Utan åtgärder kommer vi inte att kunna påverka statusen i vattendragen och utan 

en kontinuerlig dialog i de här frågorna kommer åtgärdsarbetet att gå långsamt. Vi 

behöver diskutera var/när/hur åtgärder ska genomföras. 

Myndigheterna behöver en större kompetens kring vattenregleringarna, men det är 

även avhängit resurserna på myndigheterna. Det behövs resurser för att få ”snurr” 

på arbetet. 

Ange de 3 viktigaste slutsatserna om vad man är överens har en samsyn 

om: 

1. Mer samverkan är avgörande för att få till ett fungerande åtgärdsarbete 

2. Negativt om det inte sker åtgärder 

3. Kompetens- och resursbrist på myndighetsnivå (vattenregleringsfrågor)


10/18 


Gruppdeltagare inkl organisation: Johan Tielman (Eon), Pär Forsberg (Skellefteå 

Kraft), Madelen Juhl (Vattenmyndigheten Bottenhavet), Bertil Brånin 

(Naturskyddsföreningen), Anders Skarstedt (Havs- och vattenmyndigheten) 

Styrkor 


Överens om de styrkor som hade redovisats under förmiddagen. 

Svagheter 


Överens om de svagheter som hade redovisats under förmiddagen. 

Möjligheter 

Det sker även en teknikutveckling på ”gröna sidan” t.ex. mer riktade åtgärder som 

förhoppningsvis blir bättre för miljön (t.ex. tekniker för avledning av fisk). 

Det behövs mer samverkan kring vilka miljöåtgärder som ska vidtas. Myndigheter 

och företag har olika kompetens och utgångspunkter. För att hitta fram till bra 

lösningar behöver man träffas och diskutera. 

Det borde vara möjligt att ”omsätta” krav på miljöåtgärder vid en anläggning på en 

annan plats om kravet bedöms vara för ingripande 

Statens inkomster från vattenkraftverkens fastighetsskatt borde till viss del 

återföras till myndigheternas åtgärdsarbete. 

Det borde upprättas en nationell ”grovprioritering” för att påbörja arbetet med de 

”lätta” åtgärderna (sådana som man är överrens om). Kanske dela in 

vattenkraftverken i 3 grupper i den prioriteringen (för att komma någon vart). 

Generella krav är en möjlighet för myndigheterna att snabba på processen och 

flytta över delar av ansvaret på branschen. 

Effektivisering i vattenkraftverk kan ge möjligheter för miljöåtgärder om 

effektiviseringsåtgärden totalt sett blir lönsam. 

Var gör insatsen mest nytta? Vad vill vi uppnå? Använda miljöåtgärder på andra 

platser där de gör mest/bäst nytta (kanske i biflöden eller vid dammar som inte 

används för någon verksamhet). 

Branschen måste se att åtgärden ger någon miljöförbättring då behövs inga 

generella krav (kontraproduktivt). Ökat samarbete mellan myndigheter + bransch 

för att se vilka åtgärder som behöver göras. 


Mer samverkan kring miljöåtgärder. Med en kontinuerlig dialog mellan branschen 

och myndigheterna i de här frågorna kan åtgärdsarbetet gå snabbare.


11/18 

Hot 

Det finns en viss kompetensbrist (entreprenörer) i hur man bygger bra fiskvägar. 

Vidare kan det finnas en kompetensbrist ute på företagen och myndigheter kring 

vad som är effektiva miljöåtgärder. Samtidigt finns det en resursbrist på 

myndigheterna för att jobba mer aktivt med dessa frågor. 

Det finns ingen övergripande (nationell) prioritering mellan vattendragen, där man 

kan utläsa en ”helhetssyn”? Det är inte effektivt att ”dutta” mellan vattendrag. 

Riskerar att bli kortsiktiga åtgärder och att det händer för lite om man inte 

kraftsamlar. 

Kan det ökade reglerbehovet leda till ökad korttidsreglering som i sin tur leder till 

en ökad negativ påverkan i de berörda vattendragen? 

Målbilden är otydlig för myndigheter och branschen. Innebörden av normen 

behöver tydliggöras med konkreta åtgärder vid respektive anläggning. 

På myndighetsnivå finns en kompetensbrist kring vattenregleringsfrågorna och den 

behöver utvecklas om åtgärdsarbetet ska kunna bedrivas effektivt. Myndigheterna 

har även en brist på resurser inom området. 

Kan det vara så att Sverige har en högre ambitionsnivå än vad som är nödvändigt i 

jämförelse med övriga länder i Europa? 

Effektiviseringsåtgärderna måste även vara lönsamma för företaget annars 

kommer de inte att vara intresserade av att vidta miljöförbättrande åtgärder. 

Branschen orolig för att insatserna för miljön aldrig ”tar slut”. Ständigt ökade krav 

medför svårigheter att räkna på investeringar och lönsamheten i ett längre 

perspektiv. 

Generella krav riskerar att medföra att fel åtgärd vidtas på fel plats vilket är 

negativt ur branschens synvinkel och för miljön. 

Eftersom det är omständligt att ändra villkoren i befintliga domar i vattendrag kan 

ombyggnad/effektiviseringar utebli (även i vatten som redan är kraftigt påverkade) 

eftersom utgången av domstolsprocessen inte är förutsägbar. 


Risk att det inte sker några åtgärder beroende på att det saknas 

- dialog mellan myndigheter och bransch 

- en övergripande prioritering av åtgärder i avrinningsområdet och på 

anläggningarna 

- kompetens i vattenregleringsfrågorna ute på myndigheterna 

- resurser ute på myndigheterna för att driva på åtgärdsarbetet


12/18 


Gruppdeltagare inkl organisation: Peter Funegård, HaV, Jonas Andrén, EON, Sara 

Jonsson, Länsstyrelsen i Västernorrland, Tina Nilsson, Länsstyrelsen i 

Västerbotten, Monica Nordlund, Vattenfall, Alexander Larsson, Älvräddarna. 

Interna 

faktorer 

Externa 

faktorer 


Styrkor 



Vattendirektivet och Miljöbalken 

visar vart ansvaret för åtgärder av 

miljökonsekvenser ligger. 


Basproduktion (47-48 % av 

Sveriges el). Reglerkraft. Hög 

tillgänglighet. Decentrisaliserad 

produktion. Förnybar och ren med 

a CO2-utsläpp. 

Överens: I viss mån men viss 

tveksamhet om man generellt ska 

kalla den ren och förnybar enligt 

Älvräddarna. 

Möjligheter 

Vattenekologiperspektiv: Ökad 

avrinning p.g.a. klimatpåverkan 

kan ge förutsättningar för ökad 

effektivisering samtidigt som man 

ökar ekologisk anpassning, d v s 

win-win. Utveckling av bästa 

möjliga miljöteknik. 

Myndighetsperspektiv: Utvecklade 

samverkansformer med 

arbetsgrupper såsom vattenråden 

som föreslår åtgärder som sedan 

beslutas av Vattenmyndigheten. 

Framtagande av en masterplan 

som prioriterar de viktiga 

åtgärderna och ger en balanserad 

avvägning. 

Produktionsperspektiv: Bästa 

möjliga teknik kopplas till vad som 

är ekonomiskt rimlig med hänsyn 

till vad ett medelstort företag orkar 

bära. 

Överens: 


Svagheter 

Vattenekologiperspektiv: Stor påverkan 

på biologisk mångfald. Arter och 

genetisk mångfald utarmas. 

Kvicksilverpåverkan. Försämrad 

landskapsbild. 

Myndighetsperspektiv: Lagstiftning med 

historisk praxis och gamla tillstånd. 

Prövningsförfarande med delprövningar 

av verksamheter och bara ett kraftverk i 

taget istället för att se prövningen ur ett 

avrinningsområdesperspektiv. 


Överens: 

Hot 

Vattenekologiperspektiv: Hårdare 

reglering (t.ex. korttidsreglering) inom 

ramarna för befintliga tillstånd till följd 

av ökat inslag av alternativa 

intermittenta kraftkällor. Ger större 

ekologisk påverkan. Inte tillräckligt med 

miljöförbättrande åtgärder. 

Myndighetsperspektiv: Lagstiftningen, 

som den ser ut/tillämpas idag, kan 

förhindra att målen inom 

Vattendirektivet nås. Brist på resurser till 

nödvändig omprövning, tillsyn och 

utbildning och praktiska åtgärder. Brist 

på kompetens. 

Produktionsperspektiv: Generella krav 

på åtgärder. Brist på kompetens. 

Överens:


13/18 


Deltagare: Peter Funegård, Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Bo Göran 

Persson, Skellefteå Kommun (SK), Sara Jonsson, Länsstyrelsen Västernorrland 

(Lst Y), Tina Nilsson Länsstyrelsen Västerbotten (Lst AC), Monica Nordlund 

Vattenfall (V), Jonas Andrén, EON, Alexander Larsson Älvräddarnas 

Samorganisation (Älvr) 

Styrkor 

Vattenkraften har stor betydelse för reglering av den framtida elförsörjningen i 

Sverige eftersom den är en kostnadseffektiv förnyelsebar energikälla som levererar 

el när den behövs och det svenska elkraftsnätet är ett starkt och driftsäkert 

energisystem. Vattenkraftens betydelse för den pågående snabba utbyggnaden av 

vindkraften fördes också fram som en av styrkorma eftersom el från vattenkraften 

behövs för att kunna svara upp till det behov av elkraft som uppstår i de områden 

där det periodvis blåser för lite för att vindkraftverken ska kunna leverera 

tillräckligt med el. 

Frågeställningar/diskussioner 

Beträffande möjligheterna att uppnå vattendirektivets mål om god ekologisk status 

respektive god ekologisk potential i samtliga utbyggda vattendrag (med totalt ca 

2000 vattenkraftstationer) ansåg 

EON att de omprövningar av gamla vattendomar som är nödvändiga för att göra 

vissa förbättringar i hög grad försenas för många av de mindre privatägda 

kraftstationerna på grund av risken att miljökraven för hela anläggningen riskerar 

att förändras ifall man går in i en omprövning av gällande dom. Därför ansåg både 

V och EON att det är en svaghet att de ansvariga myndigheterna inte har gjort 

några prioriteringar av vilka vattendomar som det finns störst behov av att 

förändra. 

Lösningen på problemet förslogs bland annat att vara en bättre dialog med 

Kammarkollegiet(KK) samt ett utökat samarbete och samverkan mellan de berörda 

parterna. Den dialog som hade hållits med KK i samband med byggandet av ett 

omlöp i Mörrumsån lyftes fram som ett framgångsrikt exempel där resultatet av 

åtgärden också hade lett fram till ett bra resultat. 

Svagheter och hot 

Den kraftigt negativa påverkan på de akvatiska ekosystemen och det ökande 

behovet av korttidsreglering i vattenmagasinen som gör det svårt att återställa 

ekosystemens produktiva förmåga. En osäkerhet om Sveriges framtida 

energisystem som lyftes fram i gruppen var att vi fortfarande vet mycket lite om 

hur snabbt vindkraften i Sverige kommer att kunna byggas ut och hur mycket 

vattenkraftens reglerande förmåga då måste anpassas/utökas för att svara upp mot 

det behov som kommer att finnas. En risk som särskilt påpekades var det ökade 

behovet av korttidsreglering och att den tillgängliga vattenkraften då kommer att 

behöva nyttjas i allt större omfattning (dvs att många större vattenmagasin 

kommer att utsättas för stora och snabba förändringar av vattennivån) och det 

påverkar då det akvatiska ekosystemen negativt och risken för urlakning av 

tungmetaller, bland annat kvicksilver, ökar. 

En annan negativ effekt av vattenkraften på grund av alla dammar som stoppar 

upp det kontinuerliga flödet i vattendragen var minskat utflöde av järn och kisel till 

Östersjön. Att stora landsbygdsområden översvämmas och brist på nationell


14/18 

lagstiftning för att uppnå våra miljömål och att vattendirektivet inte har integrerats 

i den nationella lagstiftningen ansågs vara en stor brist. Ett allvarligt problem var 

också att ägare till små vattenkraftstationer inte vågar ansöka om en omprövning 

av gällande vattendom i avvaktan på ny och mer sträng lagstiftning. Att det finns 

dåligt med biologisk kunskap i de mindre vattenkraftsföretagen ansågs också vara 

en stor brist för det fortsatta åtgärdsarbetet. 

Frågeställningar/diskussioner 

Älvr framförde framförallt de negativa miljöeffekterna som vattenkraften har och 

informerade om att det finns ett antal globala utvärderingsrapporter som inte anser 

att vattenkraften bör räknas som en förnyelsebar energikälla. Älvr ansåg att det inte 

är klimatförändringarna som är det allvarligaste hotet mot miljön utan att det är 

hotet mot den biologiska mångfalden och att vattenkraften globalt sett har haft en 

mycket stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden. I samband med 

diskussion om värdet av olika ekosystemtjänster så framförde Älvr att 

vattenkraften är en billig energikälla för industrin men inte för samhället och 

miljön. 

Älvr påminde också om att det i vattendirektivet framgår att det är förorenaren 

som ska betala för att åtgärder som behövs för att återställa den miljö som förstörs 

i samband med vattenkraftens utbyggnad. I detta sammanhang framfördes även att 

helt opåverkade ekosystem utgör det bästa skyddet mot de framtida 

klimateffekterna. Därför måste man ställa höga miljökrav på alla typer av 

vattenrelaterade verksamheter. 

EON framförde att det finns en uppenbar risk att många små 

vattenkraftsproducenter inte ansöker om en förändring av de nuvarande 

vattendomarna eftersom man är rädda att hela vattendomen då omprövas och då 

kan leda till stora kostnader för att kunna uppnå de ökade miljökraven som 

Vattendirektivet innebär. Därför ansåg Jonas att det är en allvarlig svaghet att 

ansvariga myndigheter inte har gjort någon prioritering av de domar som först bör 

omprövas. I detta sammanhang informerade Jonas om den dialog som EON hade 

haft med KK om ett omlöp i Mörrumsån och den hade lett fram till en åtgärd som 

gav ett mycket bra resultat till en relativt liten kostnad. Dialogen och samverkan 

mellan de berörda parterna var enligt Jonas anledningen till det framgångsrika 

resultatet. 

SK informerade att Skellefteå kommun tjänar bra med pengar från de gamla 

vattenkraftstationer och föreslog att det måste tas fram individuella lösningar för 

varje specifikt vattendrag. Nu är elsystemet mer globalt, vattenkraften får större 

betydelse för att säkra upp den fortsatta utvecklingen av vindkraft och solenergi. 

Vad var man överens om ? 

Att opåverkade ekosystem är det bästa skyddet mot framtida klimateffekter och att 

man måste ställa miljökrav på alla vattenverksamheter. Alla gamla vattendomar 

måste omprövas och att ökad dialog samt samverkan mellan berörda parter är ett 

bra sätt att utarbeta förslag till hållbara lösningar. Vi har stor kunskap om vilka 

åtgärder som bör genomföras och det går att bygga väl fungerande omlöp till en 

relativ liten kostnad. Det bör utarbetas underlag med de åtgärder som ger störst 

nytta till minsta möjliga kostnad. 

Hur åtgärderna skulle finansieras och huruvida man ska pröva åtgärder särskilt i 

varje enskilt fall eller mer generella krav på åtgärder var det dock viss oenighet om.


15/18 

Möjligheter 

Ökad dialog och samverkan mellan berörda parter för att prioritera de mest 

kostnadseffektiva åtgärderna. De stora vattenkraftsföretagen har relativt god 

biologisk kompetens och det finns därför bra förutsättningar för att kunna 

förhandla fram bilogiskt hållbara lösningar för flera av de högst prioriterade 

vattendragen. Ansvariga myndigheter måste upprätta en prioriterad lista över vilka 

åtgärder som ska genomföras. 

HOT 

Det finns fortfarande mycket bristfällig kunskap om vad som måste uppnås i form 

av biologiska åtgärder för att Vattendirektivets mål ska kunna uppnås. Det finns 

dock också en hel del kunskap om vad som kan göras för att återställa ekologin. Ett 

hot är att ändå inte göra något åt lösbara problem. Den nuvarande nationella 

lagstiftningen är inte anpassad till att ställa de krav på ekologisk hållbarhet som 

finns i Vattendirektivet.


16/18 


Gruppdeltagare inkl organisation: Karin Wall, HaV, Erik Sparrevik, Vattenfall, 

Ingegerd Saarinen, Naturskyddsföreningen, Sofia Olsson, Länsstyrelsen i 

Västerbotten, Johan Lundgren, Länsstyrelsen i Västernorrland, Sture Larsson, 

Svenska kraftnät. 

Interna 

faktorer 

Externa 

faktorer 


Styrkor 

Vattenekologiperspektiv: Kunskap 

finns om åtgärder som kan 

genomföras. Bakgrundskunskap 

gällande respektive anläggning 

saknas ofta. 

Myndighetsperspektiv: Kunskap 

finns delvis. 


Förnyelsebar, reglerbar. 

Överens: Medvetna om konflikter 

som måste hanteras. 

Möjligheter 


Pilotprojekt, gärna gemensamma, 

för att ta fram lämpliga åtgärder 

Myndighetsperspektiv: EUlagstiftningen. 

Vattendirektiv. 

Samverkan. Tydligare politisk 

styrning. 

Produktionsperspektiv: Viss 

effektiviseringspotential finns. 

Överens: 


Svagheter 


Dokumentation om historiken kring 

hur det såg ut gällande artförekomst 

saknas ofta. 

Myndighetsperspektiv: För lite 

resurser, dålig samordning. Äldre 

lagstiftning.. 

Produktionsperspektiv: Otillräckliga 

modeller för att analysera effekter av 

miljöanpassad produktion. 

Överens: 

Hot 

Vattenekologiperspektiv: Ingen 

samordning av åtgärder. 

Myndighetsperspektiv: Långsam 

komplicerad prövning. 

Produktionsperspektiv: Ingen hänsyn 

till reglerbarheten och produktion av 

förnyelsebart vid miljöanpassning. 

Överens:


17/18 


Gruppdeltagare: Erik Sparrevik (ES) Vattenfall (presentatör och SWOT-schema) 

Johan Lundgren (JL), Länsstyrelsen i Västernorrland, Sofia Ohlsson (SO) 

Länsstyrelsen Västernbotten, Ingegerd Saarinen (IS), Svenska 

Naturskyddsföreningen, Sture Larsson (SL), Svenska kraftnät, Karin Wall (KW) 

Havs- och vattenmyndigheten (fört minnesanteckningar) 

Gruppen var överens om att det finns en generell medvetenhet om att existerande 

konflikter mellan miljöintresse och energiproduktionsintresse måste hanteras. 

Gruppen var även enlig om att vattenkraften har en negativ inverkan på biologisk 

mångfald, men även om att den energi som framställs genom vattenkraft har ett 

värde både ekonomiskt och ekologiskt. Däremot skilde det sig hur viktigt gruppens 

deltagare ansåg att det miljömässiga värdet var i relation till de ekologiska problem 

energiproduktionen medför. 

Gruppen var vidare enig om att det är möjlighet att vidta åtgärder och om att 

kunskap finns för att göra detta samt att pilotprojekt bör genomföras. Däremot 

fanns det olika tankar om hur. 

Styrkor 

Kunskap finns om vilka åtgärder som kan genomföras och hur dessa kan 

genomföras. 

Från kraftindustrins sida framfördes att vi idag har den kunskap krävs för att bygga 

fungerande fisktrappor. Det som är svårt är att veta vilket ursprungsläget i 

vattenförekomsten var eftersom det ofta saknas bakgrundsinfo kring hur 

förhållandena ursprungligen var i vattenförekomsterna innan kraftverk uppfördes. 

Det är alltså svårt att veta vilken nivå på åtgärder som är rimlig. I exempelvis 

Indalsälven skulle det medföra stora konsekvenser för energiproduktionen av att 

återskapa biologisk mångfald. Krävs utrivningar av dammar. Är det rimligt att 

återskapa normal reproduktion av lax? Man bör arbeta tillsammans olika 

intressenter med ett specifikt ”case” som väljs ut för att vidta olika åtgärder. 

Därefter kan man titta på vad man vinner i biologisk mångfald och använda 

kunskaper på andra ställen. Det skulle inte vara så svårt att få med större 

vattenkraftbolag i denna typ av projekt. De stora bolagen kan marknadsföra sina 

åtgärder och vinna på dem genom det som vinns genom marknadsföring (ES). Alla 

parter måste kunna vara överens om att det finns ett antal glasklara fall att arbeta 

med. Är myndigheter och VU överens så går omprövningarna rätt smidigt (JL). 

Gruppen var enig om att HaV eller vattenmyndigheterna bör driva ett sådant 

projekt. Hur ett sådant projekt borde finansieras fanns det dock inget självklart 

svar till. Det framfördes att kraftbolagen måste vara villiga att skjuta till resurser 

för detta. 

Det finns stor potential för att vidta ytterligare åtgärder, dock främst hos de små 

kraftverken. Där finns det stor potential för återställning av biologiska värden. De 

genererar knappast någon reglerkraft och inte heller så stora inkomster (ES). Även 

från Lässtyrelsen framfördes att mycket kunskap finns om biologisk påverkan av 

dessa mindre verk, men att det inte är aktuellt att gå in och peta i för mycket 

eftersom omprövningar är dyra och resurskrävande. 

Energin från vattenkraft har ett bättre ekologiskt värde än kol, olja och gas, ur ett 

klimatperspektiv är den bättre än fossila bränslen. Den är förnybar och reglerbar, 

vilket är värdefullt (SL).


18/18 

Svagheter 

Alla var överens om att vattenkraften påverkar biologisk mångfald negativt. I 

flertalet gamla tillstånd är ekologin inte tillgodosedd eftersom hänsyn inte har 

tagits till miljön vid framtagande av villkor. Alla var överens om att det var olika 

typer av problem kopplade till småskalig och storskalig vattenkraft. Det framfördes 

att ett billigt sätt att åstadkomma förbättring skulle vara att låta bli att bygga ut 

mindre vattendrag (IS). Synen att ingen ny småskalig vattenkraft skulle tillåtas 

delades dock inte av övriga deltagare i gruppen. Det framfördes bl a att det inte går 

att förbjuda all småskalig vattenkraft. Hänsyn behöver tas till förhållandena vid 

varje unik plats. En svaghet i dagsläget är att det inte finns någon prissättning för 

biologisk mångfald att möta det ekonomiska incitamentet för kraftverk med (JL). 

Något annat som framfördes var att dokumentation ofta saknas om historisk och 

aktuell situation i vattendragen. Ytterligare svagheter som framfördes är att det 

saknas prioritering av var man i första hand ska vidta åtgärder. Var kan man vinna 

mest utan att kostnaderna drar iväg. Alla aktörer väntar på att andra sidan ska göra 

något. ”Vi väntar på varandra. Näringen på myndigheterna och vice versa” (ES). En 

svaghet som framfördes från myndigheternas sida är brist på resurser och en 

gammal otidsenlig lagstiftning. Ex.vis omprövningar är kostsamma att driva. Bland 

svagheter från ett produktionsperspektiv nämndes att det saknas kopplingar 

mellan produktion och konsekvenser. Det finns otillräckliga modeller för att 

analysera ömsesidig påverkan och hur avrinningsområden påverkas. Det är 

nödvändigt att åtgärdstakten ökar. 

Möjligheter 

När det gäller vattenekologi kan vi få ytterligare kunskap genom att följa upp 

åtgärder. Vattendirektivet tvingar fram åtgärder. I gruppen fanns dock ingen 

konsensus kring vattendirektivets roll. Från näringssidan framfördes att bolagen 

alltid har arbetat med olika typer av åtgärder oavsett direktivets tillkomst. Ett 

exempel är ”krafttag ål”. 

Det finns möjlighet att få till fler omprövningar för att ända gamla tillstånd med 

villkor där inte ekologin tillgodoses. Översynen av lagstiftning för 

vattenverksamhet som nu startar ger en möjlighet att få till ökat ekologiskt 

hänsynstagande. 

Ur ett produktionsperspektiv framfördes att det bör vara möjligt med en utveckling 

med bibehållen hög produktion och ekologisk hänsyn. Viss effektiviseringspotential 

finns, dock främst hos den småskaliga vattenkraften. 

Hot 

Som ett möjligt hot ur ett produktionsperspektiv angavs att man inte ser till global 

miljöpåverkan vid revidering av miljöbalkens bestämmelser (SL). Denna hotbild 

delades dock inte av gruppen som helhet och ansågs inte som särskilt sannolik. Det 

framfördes avseende detta att vi inte kan offra biologisk mångfald här för att vinna 

klimat på andra ställen (IS). Mot detta anfördes att vi inte får bortse från värdet 

som finns i all vattenkraft, även den småskaliga. Det är viktigt att inte bortse från 

klimatinverkan och att vattenkraften har stora fördelar (SL). 

Som ett hot framfördes från myndighetshåll fortsatt situation med långsamma och 

komplicerade omprövningar.

Bilaga 4 - Havs- och vattenmyndigheten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?