Untitled - FrÃ¥n One.com

LENNART SJOBERG 

Beslutsfattande 

NATUR OCH (UTTUR 9TOCXIIOLM

Euvall & x.ant. cnliskd Aa, sb&holn 1973

Innehill 

r.4 5 vrj€sonatrbror 25

3 I sdnrnko.h$bnkrsnndiLhd 

3 6 Mrnhsrs'bj.rii*nior*hd 

1,4'4En.blb,isdgdtdils:P.6di'ighdu{h]493

61 N&n nod.lrd r&alirydbildiing 

32 cnppss nsrQAnd.: 3rundr&ende 4ps'n€nt

Forord 

ve6ikt av ptyltologi.k rofknins om 

bslurfaknde. Tonviktn lissd pl 

bslui Pssonlth*$yltohcnka a 

r"pr€l4n!so.FlB !o n*'.'.I l 

rande problm son rdrtr vid sodi.r av viljelivet och av handliqari 

orobl.n son hi[ills beakras i ganska dnga gkd av den experimenllla 

givervis medldn svarishdq at ga DA djupd. Lit.dainii.lercnstrna bdr 

dock ge den int.sqadc Uerd rdjligher ar konplehsa ftamdll 

96lu$forskninsen belinner si! i $ 

varderuua skadq 6@rikt u.ple. 

a d bild .oo Jan Snddnnd Prdg' 

in d byggphb sjudud. av ljvi hur 

da sludisa bysgnd.n kommtr re sis kan man h 3i hns. b.ra (i 

cod hjdlp vid tbdisndlander av boko har j ae hdt av oswald En! 

risch, sri! Fhaner och oh Srenson som l5$ och tonncnrdar $on d.- 

lar av nanuskiprd. Mari.-Loui*Sjdholn, YvonrcdnNsn Youq 

Nh Marie Nlufraii he fd4j$srfn 

Y{siono rv rannskripr.r. Etr uck 

ldt enr e( 'lrurtlSL,$oi. Pri , 

dh j,e i oktobs le?3 Dlan{a,le boken. 

Lnmn sjdbsc

Beslut och handlingar 

I ddra inlcdande kapirel skdl Yi fd 

b6lur {r vikriga, och on dd &bd$dn son nan hiriills lnvdm inon b. 

slusrodnins ar menin$full! och rdBvabad. Fdr d.. andra skan u 

Fkriv, 3on n$ sku[e kunna kallo 

rrtande o.h bslutroBkni4 i dt stdii. sanmdhans. .! brd. visa pi 

a aspekter pA fodnineen inrdr kri 

tit son ibland kan vara nitvik.ad. Kapitlet rji:nar ocksA som en intodukrion 

iill och presnrarion * Isrm av boken. 

1.2 BiJr och kan na, fo$ka on b6lut? 

1 ,x.t Fat tat nat b.sht ? En kt Ekaplist lnm$es b drjar inte srlan 

r.d ntuon er di problem, d& ins4.nn!n rdrui st et probron 

vartdr sjunkd$cn,r, m€dan brbitar llytd? F$omend arvrlbd'' 

ch i sjalya e*d si *lb*ad rt dd kan rvcks b.dE tiviah och 

sj}.lytlan. A( rdrkldi Lnond.! & .ndlertid inte $ alld.l6 en*d., 

och en rdrklrdns kan bda.ill insik 

tnrf.non.n {r inre ,v der har sjrhkl.6 slaser. Dd kan i *5llet van sa 

at lonkard av cn hdndels. kd fr 

dig&ob$lefa!o.hddtl|.non 

kr. vi h6 al|l lbt on dd kla*itLa 

*jlrps ur i nrson annan b.hrllare med ad.litnd. $nsation.lh .rf.ktq 

Inon psykolostn & der selan man s6 

*5[d ar rian$esen snamre av de 

i{cker poblcm db manniskor normalt i e ser dem, h.lt.nkeft da{dr 

ar dc s st vsa vid f.nonden. Art roBka kn4 bshsr{hnd. rvcks

lakliskr ratar bdlur och Pa aids 

sur syr dr6 rdrdker eyn virt handlaide ar ju dnda en sj.lvklrrlEr 

olika fdrkl$insar tan sd rill varidr psvkoloBq sapas $nt bdrj $u' 

dqa cn sa kdihk runkrion inort handlisrcekriq sn iun bslu$hl 

ndlier och anik u lerade ov0vsgan 

.r innehall a*.ende sjNlubsluten' 

an diskutra nera utlijnigr i det avsnh som bddi viljepsvkorogtka 

Andra bcrvdelseiulla men mindre vanlis. rdresalhingar unrvck{ 

ovilja a!! dvtr huvud .agd s msnsklb bdende (handllnde) som $vn 

''cpirenonenr', ptklis&dc ieir{hand. som n.ionalisdinsar oJh rirl 

l.urskildal,gelkandehndgotav 

denna *Andpunkt. Psykornalviikq och andn dvnamnk! psvkolosd 

havdar sdndist dd onedvdnas b..vdelse Bcdan behaviorisier uiiiift 

hen .ndn ursinssDunkter ockst hdvdar dd medvdi.s kuakrd rv 

'tpilenoden". Behavioristdr vill rdnits se fbrkla'ingaina ' 'nd1v' 

dens niljd, i dc \rimuli iom iianbriigar hms !6ponss" sn?rac 

ln i hrns undemedvdna. nen d.hr dltsa n.d psvkodarvLik'n d 

Dd kln vara v6i ,tr {sna ndgn ord at bmdra fijt${[ninear av 

ar d4 klart rt rrGrur kan v'd nei 

eller nindre anikulerade. Alen mfla priniriva rorr( av b$lut $nde 

1l rlt och intc Dran ftdgAnr F6r 

dd rnd6 e der ins.i notabite n 

De oncdvdna laklorcBa kan ndml 

den. niljd och eddenhd{ nvcket 16r rdBtA hr han sj$v & beskafiad, 

och hr hr korner at handla i en vis$ eivd bsonbli'k Dd' 

hhindarpeintigtdlmanild'ee 

b4dfr av jud d. medvdna komp 

uigansspunlr fdr fdst{*c * handlingar foietlller ddb vaa hdg* 

rinli{ och rdisvarbad, Dd & ju laklhkr sa vi nanniskor upplevq '( 

"r uiar"'. vt.""t*", "' 'r t t"' bedur med uisrngsDunkr i v$ i'

Dor kan inre sjdlvklai vara ,sr ,t sda 

Dd d alus. 3j:i1*h{ 3! vam bandlinsar oiiad fdljd pi beslur, nen 

skap.r. Derrr junddsambliddsom to karmvillunde66ka. 

| .2.2 volt i udsc b^tu tsfaran'tel? Aven om vi an*r 4 nan nis kor 

r vikrisa b$lut, ,r d.r dDdi int sa 

!r namigei. on n$ inte hellre bor r6(dks rdnd nanskld handland. 

md urgAngspunkt i socidla pro@$er eller peMnldhet ells bAdad.ia 

Andn nanniskon handlingar rdrknippas i vaB uptl.vcls olia med 

d med dr {t. 

ndniiska fakthkt ir 

dras. D{renor d dd intc alls lih ritk{4ligi rdr o* vilkr bdlut, ieso 

n rans, avsiktr. dq som liggfl bakom handland.t i vffje sivd tuon 

bli.k. Desa fakrorer h A andra sidan .ilk{nsli$ ih der s ltr vara eBna 

pesond, o.h der ar ocksa karakraristiskr a! vi. nar vi skall rdrklara 

$mjn!riffa 

iF nsbr. rilhiand * 

aBkfti handl,nde fiamrdr allt 

tdBra hand intdsftar si8 fft at rel 

dmg. Man vill sc vilkr oBrksraktoierna 5r bakon ndn$er i handlan_ 

dd, n.n intc$eft sig avsRtut nindrt fdr ddsa mdns{ sjrlva A( 

nai.nvis!sivddgonblicl&etr 

sons $rukruranalys. studict * b* 

jus psykolqisk druttrandys 

ands rdrklaiingssrunden till det 

mdnsklisa handlande. Dssa upDlevehs kn hr olika nNkrur, och oli' 

kaproesqkanldBissiivArtm€d 

rukiurll amlys av handlingar a 

at rdrklffa handlingdivd msd u! 

onrishetqemkapq. I sjdrva vder 

rbdsrdrdcln ins, ineemins annat

Fonumnel* av $nktumnalysn lcdq lill olika romd av dvcddr 

enklins och rd! * aromism. Handlandd ss son en direkr indikato' pi 

nAson undrltggande FBonlishebcg.nskap eller dbpo ion Dem {r i 

sjslva vdker dd inom amtikmsk psykometik .ypnka arbds.nd 

D.i onrardnd. och sndiga diskussionen kring emtel inom ftasdo! 

sunn angdraennnknrellanrl$ 

btror ju inte bara pA hans dnskni4 

St D ktDranaly$n hlr allrsA d$ vik 

kologisk vqkningsfulla konpon€nftr ihftdhnder' D.$a kompon n_ 

d kan, on nan sA vill, $dan i.n s. 

hdssdrkaps, individms utveklin 

diskusion av psykolosisk n'ukrunnalvs hanvis$ ill sjdbtrg (le?'t)' 

1.2.3 Eut kat nan n!.tm b4tutqtarrrde? Faskning.n kring b.dnr 

raGnde, son den bdkrivs i,lenn. b 

anaiyrisk annyd til nudieobjekrd En sild .tnvd e insalunda 

sjalvkld o.h sivd en siq 16r !11,. Der ar n&or son miste upDn{6 

'om €'F D'obldomrld" ro, s 

Ds m|nsklica bisroden d tull !v dempd pa hu svA( dd vrd. rdr foF 

nuiid at a.cptr6 inoh skilda problmom d.n. Dd verkrr som on 

nhniskrn sjalv var sista omade.l 

& annu int fdrdig, o.h s hd debar! rdar melan anh}near. av oljka 

skolor med avsend. Da vad Fykolos 

svAd * acprqa. Det vtrks son on vi f& 4 kunna handla och r.]a' 

a eo sons srkerhd. vi vill inte sn 

Hanl.. ga omkrins med n|ndig rv.kan Nh sandtt nv rk.psn €h ana- 

1y3 inf& voje ndjlishet, inr& vrrje hddlinesahdmriv Handlandet 

krlvd en viss sr.d av durflhd, ch handlandd hoias dr & av den 

malyiiska aniryden. som iftasasrt{ sundmr o.h pekar p{ nva ndi 

lighds, skaDar nya svAn bsluhsn 

r& disku$ion.nsknll anu at dd 

vekhs till .n kompulsivi 6lut n, ldr 

uN.ckhs titl atr bti bskaltist ,trk'

od& {h doematisk. J! men it d 

ju ner ft det kompnlsiva haller mn konnd, ddo r{tu! 

lrr u4r 

ir dd neslriva hr[.i h vad han i ljuva verkd Nr. 

( b(rdsede t6r dna at8arde 

ap. Dd btt drtdr vikrigr rdr b{dc 

andytiskr inrikiade sh handli@i 

seen nells dc tet runskarsdefinj- 

Monofitnk rdblddefi nition 

Nii har dd fdrnuftd inon prykolc 

d.iI p.yroroshr foakntr g5 p,,n. 

d r.ng eh mddolM v& ar 3{ i 

tiukrb&ande psykot4iskr frag6$rhing6 inon r d handlins$nalylannankunstaFsyn.halknnnal 

s men dnsi. dd fellklisr sru64-

pe Dsykolosiska prcblen. A( nrcot inte har tillhpa6 n.d fta4tns 

bdyder inro r! dd * principielh ondjlist ar rill4mra, Dcta "ndgo. 

& hek enk.lt der nansklka rornult 

skihsvar. Ddi. b*or pd a( roBktri 

,nnu ej hunnii iillr{.klis ' langt och 

.n bracktua sund.n r& tillbnpliksom 

dnnu sA l{BeblyBsamna n 

ronvagar ocksi dss u€lqslNec. 

ninsenblirsiiuationon 5nnunft ext 

na sjrlva a$lutct sig mera rill en analyrisk adyd och ddoha rill en 

d{ar rila v{rdc. o.h ldffna rar svart ar uppskah $udonron. dn 

ssidisa nisrds.rnd och dmssidiga sjukskrivnirud uptkonmer. Lo 

kala |Jroreln kan orditjanr ltt skdda lasBr bland clcv.na. $n & pA 

jr[t erk sukbindd rftanrd {$emet ndr dc int kan ra dm innanrdr. 

ner. sFcirikr rociala rtlationtr kan l.dr ril a! den nomala kordatiodqmltnk 

Desoi ksn r cx son auk 

och

l.t BestutsJattande i ett hsn llincspetspekti, 

t.\.r Behd N4t tidsat pswkliv Der ar vanlier a! pisrr ar psvko' 

login hmdhr on naNktst botende Dd fin$ o.ksd dr anral ansarkr 

d[ at andysda jua bdende. svas 

redid ! nan int b€krat samspelct fdlrn olika laktord som b+ 

n5dnft m bsklisi h andlande. Man inrikra sis .xtlusiv. pa nagon en_ 

ikild spekr, soh ! ex motivarion, kDnskaD och errai.nhet, tlt€ sinu' 

rine rv mensklist hlidlsde i vid.rs r.ning Dd{rjtr!d.nnapr.ht_ 

endist satuP.l mellan dt ne@rori 

ka raktorer. At bara skilja u. o.h s 

delse rdr rdisddso .v jN den rakt 

Psykolog{ har wrir a[d.r obcnr.gn at 3e st i kst med den probre' 

natiken, och dd rdiekomnd till och med roirlrsde at man f6lsdkd 

salb upD di pdspekriv ron ru upp endas.n fakror och ur6lnFr de 

o{icr. vad som sdsr i derd avsni 

hdg gnd sDekllativr. Fonkninsen lsnna os rilh vidare sanska &on 

vd3i€dni4i hsdlingsanal$d 

t3.2 Matftreidttninslt o.h dnskn,sd. En lor der av arr! ndBkrtt 

handhnde ianar i dnskninsE ned vnta mallore$sllningar som siit inimil 

ells nrgon viss hbdehc e eii 

Mafdrdt,]lninsarhar4h$dlinsg.ntrdandekamkt'r'Ty.ktrnan 

ar nisor & atraktivi bdrjs man fundsr pa hu md 3k31l uppni ddi 

$cker ran an nasot rr *skrackande elltr hodullt bdrjar ns iundqr 

Dahrnanskalluidlikadd. 

OiskninF hm uppdbdlbm .i rdation rill b.ho!. Relrrionen {r 

tr iirr {or del uranror der mdvd 

n$ kontroll, Eh dd e sven at med hjdlp N int$Deklion fdni. hur 

dd6 sy$.m t!ts(d. Nagra vikriga .g.nskaFr hos dnskningar bdr 

enelldtid noten.. Fdr dd l66b

mindre specilika. I extenrall har v 

d rorde Yaia ovdligt l de fldra ral 

{'r'1ao.€1. v'llunor',ntuo. rcl \"od.un&o a' va'. rdn 

b en mycker sp€cierl tYP av m.r, I e 

sDeinka och nlbila, man blir lix{ad eid nigon viss penon clld nason 

s akrivftd Diskssiond N hr dnskniqa' seneErd ui mansklie' 

b.hov linno vi ftant& dlt inom d. 

Frtu n ead som 5r r{ioneln hlndland. hd dt intist sanbrd n'd 

rthtivr vanlis svn pa b*1u6am 

e dnskninstrna si val sn ndjlkt 

l 

"'r.'","'..."'.0'..".''"'..,mllfl'U'mdn'\,U|'llsodo'f 

dssa d kninFr Dd bbra nojlisa s 

n{a koninkiiva och tdr Dasn.n sund! dnskninglr' Trolise! & dd 

r en vikrigarc troblematik. n& det gdller ddgivnjng och hjdp v'd 

hmdring$eglering h problsner om 

| 1.3 C^knins. o.h kd6lof, D.r finns dr sanbmd mellai dnsk 

nincar o.h krNlo' Ge I ex sjdberg och svenson r 9TO vi kan anh art 

iu ;a*tre bnskninsd nan hai, d$ro $diie & dd npplryda akdvnd& 

.i'e. -r' am"a.*"r tte's' iill psvkisk dtrgi. En rtlrdrs'll' 

nins er oclsA kopqlad till en vi$ rdNdntan Fddanb rdi vtua nojrg 

h.t{d!uppnad!dmkaiii||stAjdo 

(ind. Posiriva rdnd..ningar upDl.{ som luafvll& sh nc!*iva id' 

Yfnrninsar rom obnisa Ddir rr d 

nen rdr bdkrivni.g av dt khdotilk.And 

Dd finns emellBtid en me4d andra spckrd pa krnsbr' Yi kan 6la 

om ensadher, om btygher, om rromhd, dc Tvi dimcnsioner' aktivnet 

och ld( olus, rdcks uppcnbarlig 

.*'axrt,a*.r-.1o".*a.9"' 

roEn( e'. l s.u den { dd lgdr om. tuidr'on i de' rtrd'mdno

si.uaiionsi rtdsla t d & en akriv o 

sonen rlska dler vEde e ocksa en 

kas situationen PA dd notata 34! 

rer: Hoftt rik@ sis ftin dcn egna per$n.n nor nasot annat obj.kt srrer 

K{idomas bdyd.ls. tdr handlingar kan ldsirs irambr !u. p' ti 

s4r, Fdr dd ldsla & gmden !v *tivi'd ndjljg dr blka son dt m 

pA rillsdnslis psy kisk mBsi. F& det andra krdver dnsk n ingarna ar hr 

dar|&insab{avnAgolnyFnd.sys 

knk energi; mcn ju sarkaft dc regle 

j y.ks lud @h olst un sbrkr tvrtndc med avsndc pe vilka h'nd' 

lingRr som iiiri.rs och Yidmakrhil 

n skdl undvito ta iru n.d nteon 

viss handlingskedja, son vi anm4rk 

rbtningarna on an ru olu$kens 

rd dnrad. oheupplweho. om vi inG k,n rorcna de$a grh$r' brr 

m6jlicned r. och vi blir i hbs s€d 

| -t .4 Tlpet av h\hdlintar \ dd .n hsdlins csendben .r. & inte atrs 

tlan. Fdr det rdnta tycks dct tnte kdvas st nan urrdr nigot udlrtn 

hkragb.n b&ende. Dd h I ex dmlic! an kalla hnvudraknins '& en 

hsdlins, F& dd andra linns naturligwn nenhla sktivitder son rt 

iinlism ks kallas fdr handliqar 

ardasdrdmnar. Dd ktr*tar nka 

ing av dd m.nrala skocndei LAt o* 

Ddra bdydd naiurtiswk ink an n 

li4ar saknd bdydclsc rdr htndl 

drdndlr och dasdrdnmo kan crsdta indrun.ntellt h.ndl'nd' som 

ls. utbvib$heren och ssnban&! 

Det nnns vb.ndism wA ivper av hridliner, nanligen iNtunentl 

la handlingar ch lonsuntionshmd 

neniigsruUa i sis. de b.hover inre rd*lars .ller bs{digas n€d hbsvn

n& man Ar buncrig. D{rnot kan n$ bch6va I'JrldaG varrdr ran gAr 

jn i dt snabbkdp.ll.rill.n iBdnra 

jor. Et anral indrun.ntella handlin 

nAnd drlr iidividci kh rillricd*rdlla liia bchov. hoirunda. Kons4r 

kedFi * iisnfmr.rla hmd. 

FdmA3ai 

inniek och hilla tat vid .n kedja av innrumenterh 

absolur si.h ndcn vftjc & hff sdk6r inroha pArisher. ar tonma 

ss. aenom atrnanskjutrupp des 

.Earc.rynandrarockdprsis knti 

gi rdrctul|g ura dt intGshi h.grelp rdr o! rd6r{ nfnnikoK rom{- 

vikti$handli4arsomviNiq$utfdmivanlvarrv jusdenrFe,. 

r.3.5 Ptdret a.h b{attt. En bnskiing ser ditsi .in npphov krav Da ar 

behandlas, aa loh tram .ill problemlGning och b6lur, Problcnld! 

ningm & npp$drrmdd av En plan rd 

niendeavddsomdnskiingd.ltor 

rika! al nivder. M{nF plantr le 

dcr end.* en bii Di vagen och nan thkft sig nr dchaler {r uppnan 

planen. DdE sr i 3ji1ly. verkd 

B*ln$fa(andc kan nu s{ras in i sit handlinsspenrckiiv. Bslu6la! 

rande komntr in n& oi ciGr n{. ptanq fdrlbgn och vi hff r! ,! 

r uppenbarrigh inri3l ar ro ar vi 

v{ljer f.llm plrnc lritrrn vilken f 

v denna rdysnran. 

sndkoJer 1d4.1,3a, och n,. 

ryckendcn, p{wrkar var sjahpptrtrnins. sjdlvuppr4ningcn .r vrsendis 

fdr vir n.ndrr h5ka. Man kan rd6ti nycket rv m|nsktisr 

handrand. son jur fdndk 4 lidnakrhllta och dka sjalvuDprar 

n a! dd {r.Unplisi ad bDla nor 

b6lut son man en sing ha tatrai. M$ vill rraonA son konekyor

och hddlinsskkitis. For a! td^ta bstubf{tande midc nm der6r 

srta beslubrunkrionen i rel ion till vil[a rdr$r lni4.' mn har om 

hur nan skalr r.el.m sirr haturland 

DdG & m rillkonnmde aD*t p,t bslusratandc son hiitilk rdcr 

1.4 Sotuspelet hellan koEnnivs och emotionetta ptuc$el 

nssigri{nkandci. vi er nedvetna 

Fonkning.n har.mdknid bAd. rran hreNk och.mptisk svnpdnkr 

fohunnat ftiFn om sanspeler ne 

esar. Av dd lkdld har tonkninsen krins bBlusratandc hntik vrdt 

triso. ensidig indkrar pi at bclysa d.n rent inrellottnella ell.r kqniti 

va sidan av bslubran.ndd. t deta 

r ar dtuku.era jd smsDeld nelu 

i isnktude i dhanhd och belurs 

iska skolan, En nm urfdrlt dis_ 

ku$ion atrrinns hos sj6b€rg (1t6) €h o.ksa hos sjdb4, Fhlirr, 

Lmdoch smsono{nzoe77),sjdberso.hlohnson(1e76) och sjdberg 

t.4.2 Ndsa beercppeteliritioner. N 

presdda 

ink, ran vi nojn ss n 

otioiclla och kognitiva rattor.r' 

dnd'3 mAh"1d'nla.J' vo i d'ont 

n ar och hur de urv.cktat Behoven 

skningr Behoven ss nhriecn lrr 

trpphov dnskninsar via dr synem 30 

tar. Man e . .x inte rddd ntd en behov av at I$ biff, nen md kli ld'

divid.ns uv{kli4shistorb. 

Alla behovdillsidnd tar sig int ua 

Ner manyslharenvissbnskninsochdennaintc g&{idn.k upprvl 

b uppnar cn probl.nsi.uarion, som rvcker pd i rikhins mor probrm 

ldsning. Htrmanv eli.lltr flera h 

l.da rill dnskning.ns uppfyllande s 

ndlan handlincsahern iv ar bcdurer' Fdr senedingd av handlincsalm 

ar narurligwk de isik@r o.h kun 

skaDer nsn har av vital b.tydelse. sonlier asikd ror lakbrdrhilan 

dcn. dvs varden[ssisr neutah rdrhA]landen i omvblden errr den e3 

iapenonen.AndnAdkdutso(avvard{mglr' 

s.rt kdnne. nan sic. De tvi srundlreclnd. komonncn.ema i ih_ 

ningslscer ar altsA umlevd akrivding o.h upplevd behaglishet Htrdrl 

tonrer, som ovan nhn6, en n{t 

konn,nd. informalion, som t a vid Dlirrin komm.nde hot. son 3er 

rill urphov en sbrk dnskm at undyika horet och a( llv. Der rinns artia 

nslorilhdnd A andn sidan. D4 td' 

refaller o.k.A som om de intollekrue 

d. tulkrion: mm undvikd ats dd obchaglie och ari dra dubass 

dsd mellan nedvdet och omed' 

verer l.Er ndjligheren av det ho.tulla och ddna ndjlishd aI $arkr 

rill di mycket smali inFll.ktn.llt innehr . 

t .4.2 Akut ktenktian. I dd typisk ta[er ar samridigt dr fldai dnsk' 

Drdvdindd vi kan.melq.id br' 

ra b€handla .n ells hos$ ndem fr, 

kall behmdlas, dvs eenoat Pro

lcml'jsniq, balut@h handling. Onskningarna $alls sigi k. rdr ar 

behndlas och kdordninsen bai.m 

nysyrmd kan emelledid unddlar at t. utp en dnsknins till b.h,nd 

ring dld dndra pA dci narurliga kdordnineen srdana i4riphden kr{ 

om vi fd66kd b.handla en dnsknins och lora d.n fiam ri[ handlins 

och pto6lis. e! tarkt hot dykd upp si h{ndd rdljmd. Dd natudiga 

Y si.uarionen Detra kansk' ej l'ej 

sic sdns. Der dv{srip,ndc syry* 

s& rdr at hdl|ltillbaka flyktdnskninsen och fon.ltd ait handla dtig. 

den sivna diskninsen. En{ei arsar allts{ iill a! hattr tilbaka 6 srrk 

beh.ndlingetr av den usprunglisa dnskningd tillsodo. DNrrd jtsr 

d.nn. dnskniq behandlas ned nindr. {snntillgang l in .nr innebar 

ddh ,n det kosnitiva sy$.me. bl; bAd. rdBva3ar o.h m.m prini.ivt 

Man kan .tnk! sig dd kosnniva svtfld uin)lljtr er antal neh_ 

nhms aY dlt ne6 dkad sohtikdn 

dm \,i!iurdannth d_ logni 

$a hand de msa krilvande mh so 

fi nikcmde nekanism.ha. Dansm 

ningcn mh priniiivaft ingen. 

kamk.rr son edl eue roliriska debater lNt ttr, nar dexaglsa kon 

msi rckt Da srund * dmssidisa 

sklll se. kan besremsamen ocksA anvhdas rdr at r'lrklara vilj.en_ 

1'4'4stukfu|uppblgcnd.]o.hk|o 

sniti dis kurerades .k!t in.daktion mdlan kdnslor och kogn iriva Droc6_ 

sd. Dd rinns ocksA en samband n 

d av msr ta$a $nkturer och f&d 

komren aYon kron*k inrsakrion s 

dlan f.ktalsikter och vsrdoingar 

kan dA o.kA rdrekomn! dven i siruaiiond d$ .n akut .m.tionell uDp 

Dd e dnlst dr ,nia di di objch 

v{rderinsar. v{rd{insen &.n ranke 

on dd objekr eller den htidels son udd$ kdndor' va dinsa ar vid

vi iypn(r utryckcr i vAndityd6, 

cllrt ry*d bn on naeai viss hdtrd.lse eller nasor vh$ objekr. 

vilker objekrer ell.r handelsen ar s 

tas upp till en vijrdedns kan i vnsa ra 

rndn objek! varderiuarna nene F 

. ' A,|'hdU|3 \on.trll"'io- .j 

va dt nesariyt objekr uieslut.nde nesaiiva escnsklpd o.h 4t positivt 

objeri ubhend. pornivr cccnsk' 

Individflskyddasigprddkgtm 

dns objekt och hindel*r sn & .v 

cenrart 3l4 r& individen. Der k.n 

dda nexibla systn Drv{klas. Mg 

tr nd ha nsa nyaNsade uppfrt 

nitydobjekt spek rdr s inrriYid 

iidigaochgrDnd|dcgsnde.g.nskap 

€llninsen till objektt vara niturrc 

trad. uPPraihiigar k$ dA rdrelisvilken 

snd r! vsklishebdirionio 

rilrcr yis! rdyd.bj.kr btror alks,t 

sa ,r olika rdr olika objekr, allt bqoende pA dd6 bctyd'i* i hans roh. 

Kronnk iitraklion ini.bh dllsA 

srukrure av rdrasdllnin$r betdr

dydel& r& individens behovni frcdsrdlelse Av skilda lnrelninetr 

tan naonilNis olika individe bye 

logd hoppas nun{a kunna bidra 

rirr rdrandd av sidana konflikhr e.non kanhsand. ay dc bddm 

ninsar son leder ftan rill indiillningd rill de olika adydobiektn Ge 

l(apnele). Dd ar Neksartt hr |tn 

jor ned en ineakLiodrv v{rdedn 

son i rin rn gt rillba ka pa emoiionclla rdrhillanden och individenas 

b.hosnrukuier.I vi$t lall kft der 

av olikhdsna helt 4tdt ,r at hrnfdm rill olika rcnr kogniriva rdrhal 

till kontliktlos niq van rramgensdk. 

r.4.5 vitj4onnonb"dl. Er acnp 

dict av viljesamnanbrot (sj6bds & roh nson, l e76). E4 vdrsannan 

bro! ha rdljande srulttDr. Mrn bsthmer sie r& 3t senonrdE o 

vis rdresas. vid en s.mre ridpunkt 

En bslusddrins av i{ionell rD k 

infodalonson3dr at s b6rtr$rdrsndrins 

bln heh mrionell. Deta & sncllenid ingaiunda tvpnkt D.t 

rypiska {r i ndll.i an man und{ emoiionellt piftstande omerndishe' 

rq 11r dr viljsammanbmt. Ddb i 

cnkld..1l.r pr rnnai s{t dhbne 

he: "Nu harjlcvsir dan ci@rdtr i iE vekor! jag kan darror bel6_ 

na nis sjlly senom a! g. mis sj4lv .ilhrand a! ta m cigrrct. r otdra 

trliclrc mdE rall kan d.n handli 

Dd typiskr med viljsamnanbdtn ar 6ts{ at d. vid en $nr. !dpunlr 

av individ.n sj{lv bdn[6 som imtionella handlingar' De ha' 

n kqniiira runhionsnivrn som ar 

n&a fdrknippad ncd !r individen befinnd sie i etr emotionelli upprda 

rilrs.ind, va{ sis derh rilh$nd ir a

Hu kan nan de ndkrka vrj.smn,nbror? Dd dr frdjlisr ar kun 

skap.n on vi&samnanbrorec mru pa si( slr kai bidn rirr !r mo! 

ninsar r.$n*a p{ et kon'ikris. o 

Didvika an ne luft sig sjarv. Mr 

sj{rv i emorionerx kniskr ug.n. D.t dr @ksa rdikba4 ar d{ Iinns m+ 

kanismd ned van hjalp nan kan 

s, mojligr a! nan kan hina subyi 

tud,heat uh laklod'kkt. M.d tJtltjtr 

grmd i psykohaiys och dynamnk Eylolosi och framfor alli i d. Dsy 

nek$isnd. M,n hoDrlds rtunna 

ntllr med hjaF av pdcpruel|l $udi6. 

Nesariyi raddade och hoilull 

hd. rdrn.kas dler p, annd s|t di.tod*6. Srimuli kunde vara ord drer 

Rr.- en|4 nls c olir" Lnj-'. 

lla linjen har visa. sis mindr irukr 

dat h.d $inuli som vari. atlt'nr r 

logsha lycltab Ashlltl b{trc at rd 

r. g.ion h uw@kring !Y en brd 

loc,. Mdn n4 b.lr.rr flr pl4L ' 

ombe& at r& vde s.dan exNn. 

D. i 'srro '. ,nn.o{ll 'da'e'a 

kningsprogran har undd flq. dein..son 

son svensk prykolosi sjon i 

hs bl aa! tl6gh ochSmnh(15'0). 

r .is c6r!s. Et vanlisi s5d ar se 

nrera.n viss $innlus undd myckd

sambandet nellu vsiderinFr och 

,,r- enr' {'e'l'n. ho (robflB, 

19?6, €h L.c, 1e7l).l s.danarud 

sannolikhden rdr dt vns (rall* a 

h sannolikhden t& Posiri€ nirall 

d {r i sidr% w*d mnekihss*i 

man kunnai uppne si pas $!bi 

r€nomm av dcnm ryp ned iankc p, at si sna vlrdci lod p, spel Dd 

udier ,r ju sna erdm h.r! ndurEa 

sansDeld msllan vsrderinso och rakra$ikB kan m.d rdrdd $ude' 

's inon adydonAdd. sktlen tin ddb & tvt Fdr d{ rdnia d& i 

nans. larl nycker $ora vtuden pa sp4r rdr individer om vi v jerur rh 

indiyidq eh dla aritydobjekt. vi bchdver bara tnka pidd 6gag' 

i sina DoI&ka Askadnincr rdi 

riisr,t an sA {r rald. Fdr dd andra g 

n in$rllniqar till nrnga arnydobj 

run t& v.rdEnnganas inflyrande. De 

skin sd[r uppbyssda. Dd potmiislla inflyrandd ldr Ydddinctrm bln 

d&rdr $on. om vi jhfor hed lndier av p{ceprion rdrrdld dd to 

li4 an ju$ kosni.ivt Prodnckde b 

iftrn vtuderingar mh b.hov an vad pecttuelh produerade beddn' 

na ft ju ri]l $or dd lurom{iserade 

och c,nska obsoende av oqiga psy 

sjdbdg (1t6) hr prcthlcid dara 

rakraAsikrer och Ydrdcingtr i adyd 

Ysrdding av .g.nskaperna. om r a 

ior km vam olika rdr olilta individer mh son tycks slnspdr indivi 

domsdriryd tillobjekien. sjdbds sudemde r.x inslllningfl rill - 

kohol. Fpp lick beddm sannolikhe 

dshr hligt 2l ryck4 dsivia lrnkbam alkoholeftekicr' Fdrurom 

smnolikher fdr etr.kteha ri.k rpp vard{a hur d. ste pA enektma p.

€n vrrdeskah lr{i n.gaiiva iill pos 

$r varje rpp sannolikhdd r& er 

n. In&'jud ned ocKnd med cr' 

&m $iukto*r c* Fnska uppbs 

olikhctochvaddins (och son dtr 

ckd otrolba med'n nqariYa crlet 

B var myck.r tolisa)h3d. en hist 

sjdbers r& Poliihkas!nyder' Hri 

re av et visn Paii tcnddad€ at ha 

narkr posiiiv iiterakrion ldr sanbandd n.llan subjck.iv sannolirhd 

o.h vtud{ing rv Poliiiska rrormq 

ai intakiio nsna ockrd kvantita 

;et set my.kei *arka. Dd t&eralle 

d t&der kunde (vckr6 jur iion 

1.4.7 Xo,r.,toi Fonkninsen krin 

denngai och fak${si kid har hitiil k 

rill dd kan Yarr brkren Pi teoriDrv 

garc skil kan vtra ait man sakmr riktigi bn €h anvrndbara Daradig' 

mer rft cmpn*k fo*kning pi on d.r' Den tidi$ dtusidmen kiing 

I ca ' o\e ar'r''lb'rq r r' ins 

ndjlicheren ar korna vidart ta de 

ier av samband ndlan subjeLriva 

sannolikhdd o.h v{rd0ing& knap 

Man hft visserlisen kunnatvhaPdc 

i tufuid.n. svachden b{or iarurligivis dclvis pi jun anknvrniqen .i11 

dd exp.fincn(ella siNaiionen odr till dc smA vads ton fdreliss* 1 

denna situation. E.r intssanr altqn 

disn edjuder dlrr& nudie. ae ad 

ringar och faklaasikrer i aitiiyGammanhang

Bdluhto kninsen bchdvd ielakra 

r mu hiriills arbohr inon Ddta 

hopDd jae ftansir s Ed ron sgt ovan i deta inl.dande kapnd 

NasBrikrlinjer 16 hur en sad$ breddni4 skulle kunna gi rill har $_ 

slutlarandet och handhndd i dr 

sYkolociskr PssPektiv Annas hri 

olh brisdnde Praktnk iirrhpbar 

1.6 lnledning till b*lutsJoBkninsen 

Mins! bdnsklis handlin$r tdrtges av beslut. (r sjdlva veket l

H,n Io' e el'.'''.] 

-.-,"..'.t ,,1.",.r'. ' 

",-,r,. o* -a." -**"a. t r 

sul. Ir* -.t'*tu"a. 6 sig nojlighden a( rdrlon 5 kronor 

iamtdn med utikm a! vinna I o? 

nan .fta nudca iui spebirual 

rion 'r uppbv$d 

$s atrkom 

"", a.. - -. . " *,"'r'slln ls"llom er mF "n* d {}ld'sr 

rn ickesryldig. olE krn man.i med 

re ' roaFdgl Ln rn 'l rm' 

..i*i *"" -,a , -* -",,on'r' a rdr' 'dh r' mo de '' 

!m d umre *ans inf& vid n.nning$asande till. om en cLv skall Dn' 

A rd'" 

drn '+ra nm "' os' n' 

I dra de te ovanndnnda *emplen bar vi fd banatenvhsos'L*_ 

dmn.. nr'irm,, upFr:ukd e 

drornsen aLfu nhr' to'uF'r E'" 

d*; -dirishd "j rdErigg-, aitiq.n d&r& a! vtdtlre infon$ 

nsdsvarrlbr konsm 

'a"'--Lur'*.**-'.I".'" 

i", ..- .*r,e, .' - . " ,d" 

problsm, dvs vi int6sdd 

os f& det bd'ende son indiliddna rak8kr

uppvisar. iib f'! vilker bd*nde som i d givcn sitnation {r m6t rario 

Bok.n & disponerad pl fdljmd. s[n. Kapirel2 rar uDp betlubr.gltr 

o.h vaueorier, klpirel I snbjekriv snnolikhd, kapncl 4 sismlupD 

tckhhorin inoi pfleptionsfosk 

kapitel 6 inromarionsinresra.ion. I bokens anarc kaDitel behandlas 

p€mnlighebasp.krer (7) och s@ial. 6p.k.er (3 och e). 

r, Dkkurm mojlkhetm at ha.n 

u. Fo*Lningd rdng beslubtathnde k'n knyras anti4.n.ill sjrjy! b+ 

d6FningsproBsen ellq rill n{nsk 

dcn i d.sa Na tnkb&a ronkninssankninninsar och vilh konskven 

3. I kapidd diskDtrs tre olika tor 

lan fah!{sik.er och vbderinsar. Fdrtd,r ytdlisare niF! 

ndjrca 

4. Fundflr dver vilka rakrorer son bidr.8ir pd dr vb.ndigt sar d[ at 

du sjxlv b.6nnr dig i din nuvardd. liv$nua.ion. vilka av d.sr Nr di 

na epa b4l!! och vad ha d.sa balli inneburn? Hade du kunnat rala 

5. skisda en tori son ks tdrkla 

d.nna skillnad Rmtuelh oviktig? Diskutra om b6lutsronkars bdr 

iih$ *udqr hur b.slu. raras vid m vis iidpunkt dld om hr bor 

nud{ai vilk n man brtre bedutm 

7. Disrurrr likhder och rlillmdd n 

rsns b.sluhproblem. vilk! & ntrsl

kn och vems ennolikhder? vad dr.xpdreB roll i cn b*lntsituarion 

och var konner demokaftk! bslurande v{rd.nngar lrmDlben in? 

vnsd4'idasenldol,'.nkla''q 

pdin.ntella si.uation{. Tbr du ,.1 sAdana nudi6 ks hr nagor a( se 

r n{a gci.relh intrss? (Skiv rc 

|.a Fiirslag till Jo sau litsninc 

Av ;dicsc fdnok rill hudlingsa 

Kun L€win (t 4 re36). s.h.ibe 0e0) s{ cn god dvdblick av roskkta, 

$iker och vbderi4ar' Et rdr 

moriverad p.ftprion srmnanf!$s,v KGgh Eh snith (t970) 

Ed*lrdq Lindman och Phillips 0965) s{en uhdrki intoduk.ion 

dlr nudier av nensklisi bdlDttatra 

onrarsde iran${llning ss N Kosm o.h wsllach (1971), vad arbe.e

Beslutsregler och valteod 

Ny$a och $nnolikher rn$s aqddnde rdr bslusrarand.. Nb urtah 

n $kra e dd rolhr {t nm qld don handling som lederill dd beb 

udalle. i sj{lva verkd 5r j! ddb 

rdrclisger rnt G.nd! obj.kriva sannolikhetet elld drkerh?t (ei kdnda 

sannolikhd.).Hursmnann bd 

likhd? srdiie dd.n av ddta kapitel handlai om j8 den fiism. vi td. 

ub|rs hela tiden at rp verklisen !{ljd konsnbt mellan handliqsal. 

tha.ivenia! vrlsannolikhetdn a { 

rdn er riffelk tll et annai b.hsdbs und{ rubrik4 probabilhtisk 

vaheori en.r i krpi.ld. sAdana mo.leller kan iDrincip ntveckhs bede 

rdr bslu! undtr sdktrher och rdr b6lur hd* dsk och os{kehet, n.n 

Tidsaspekren pi utrall.n sr d rdnlben lonlmnad tdga NAgla $u 

2.2 Ftdn Jbrfintat fir.Ie til! tubjektirt lbtrdrtad nltta 

spdsnuaion.r. oiras d urfallen rormul.rado .or vinsd och rorludq 

.n rypisk .xpedmenbiruation k.n tr rdrcl4gs at vdjja mellan dt r{d 

son ukl par av spel och rAr $dan verklten spda pi de spd hsn rdre 

dngit Gller nrcn N d.n). E! Da N 

Sp.l 2, 75q{ chans an vinna J kronor 

Fp tAr alxsA p cka ror vilkd av d.

hlenndjlishd anse, lithan inte vilr$c|l pa nrsot av de da {bju' 

dand.na. Mtuk dock, r! j denna lom & bada 4bjudmdsa rdrdd?r 

ingensDelrvgi'lutag6tdnlpAn 

hdr inE viF spera d!.ruidd da 

lkkt iillninglagande. nd ddta .ir ing.r akrudlt Foblem 1 lo^k' 

.ân{ i sPercxrdmeni. (och i8k 

cxperimenr u.inAn noraliska bcv.kelsqrundft .) 

an mge en rcsd rijr at rationdh 

dc vude D4 fd {nrade vardd rtu 

n ned sannoli[hden tdr vinr Dd 

lodlmade vsrdd !r medelv4rdd 

| | I'Jddnrar v{rdo PA 250 och sPd 

synpunkr, mcn Gtioneft an vuia 

SDcl 2. on m.n hft tlda mdjlisa vi 

ion a! nuliiplicera vaie vii$ med den notvardde 3&nolikhdo 

o.h$nmenpladuktema,Andgle 

I kronao.h 5 kronorned sannolikhdcim 0 25 och0?J Fdr.ii'de 

om vtua ldcdkspssond ursluran 

vedereseln (Fv qeln) skDllc vi k 

.meueiid inle tallet, vil[d krn illu$rftd 

med hjrlp * rdjande tc 

3t rod|nut €rde och snda ej rdie 

dh rnmrdr andra {icl ned hdldr rdrvdtrtarvtrde 

2. Aven on Nrspdskullehacrakt 

*bjud$dm, namrieo *, kdpa rolc 

Daniel B.moulli visade Fvjegdns olillr{cklthd 

i e! b{bnr abe.e

pnblicqar t7r3(se B{noulli,le54) Benoul|ns k Pd.sbDrgsprmd or 

arenillu$r ion av dsn rdista av de 

(Dci hai ftu si.t nann dd an Bdnoulln anikel pDblicdads i Pdtrs 

Pddsburs$pelerrillsirtr rdljande 

v.. speldr*lutassi fon klave kommor upp Bsken ulbebla didll 

Ant.c 4 rdljande $ie nppkonmer: 

Baiken utbetalar dt 2' kronor, dv 

de varder skdl vi munidi..m varje mdjlig vint m.d dsssannolikhd 

l&rna Sannolikh.kn tdr end.$ I 

allrsi0,25. sannolikhdenrdr, ksr {r(h)' 

Fv-2:'/,+4i /.+3x7"+ 2'x(L/r" 

r anhld kan, bln rdNanbdc vkdd 

ndre h varje indligt ral. Ddra sp.l skulle all6, vam fdrdelakrigare 

s arj. sper med d! hdrist fdryh 

vinna r miljon kronor. rrob ddd I 

in*, a! de fieda individ{ inr. skulle ldrtdn PdeBbursssp.ld rramfdr 

kd Fvresern ej van gdderri tir' 

rhprig pa srcl ned otndlier non fdrtitr! vdrde 

ninsvlidd'somvlrsvgdlandel6li 

riva vadd r! p.nsem, dsas nyra Ddia snbjekrivr vadc ,mq h an 

!ffalosanhenNPmnjnevardd: 

cr) 

d& u !r nyran (utilirden), I en konnani och P objektta ltder ' 

paningsonma i st lld fdr sumnan sjdlv, tir man dt bdlbr vsrdr i6r 

sunnan, dvs den fiJr{nrade nv!!n av Petssbursspele. bln dA and' 

lis. Detta skulle fdrklara vaddr ns ej rdEdrar PctBbur$pdsr tam

lor vaje spel frcd ct sdljgt tdwhrai vdrd.. 

t{llet lor lbnNntlt drr'a Han hrdc 

drrmed inroduc{at m subj.kiiv varilbd rdr a! rdrkllm bet.nder mh 

rbrqripir i fd$ia hand Fehner (w 

enbandd nells $imnlu Nh upplevelse dr diekr inspnerad av Bqnoulli. 

I z0 & dldrc arbde) nen avm en modsn u.veckd4, sdh tAbdF 

jad.s i rirti av le4oaal.i inon sDelteorin, vdon hda n€de, 

2.L En vikrig qm3kap hd d.nna rclorion brDkar otd ftmhillas som 

et rinlist $6d rdr don. E! vk$ lillskon i pflgar Ge rburen) komns 

re nirotilhkot ju hdse ndhivl 

ror bdYdelse, men r& d.n son &er 

I 00o 000 kronor 5r sanma iillskou !{nliso likgiliisr. Moddn roBk 

PENNINGVARDE 

Fktt 2. t, s$jektir n!"asan ufunktionar objektirt p.nrins 

tute.

ning h iallmsnhc! knnnar tddja aniinsd Bemonllis lqaritniska las 

euer d, *d liijdn emband merrany.b dh pmFr. 

f m$arhinfdrdrv. j!f drands$Nasd: 

Bid! Jcss spel har dd fdadnbdc vsrder noll. Man bordc alhsi vara 

liksillig inrdr vilkd av dem ne sP 

ddb slsg har nan oiia ial.r om 

l 

si rdredra qi.r 2. Frrckom$en av 

nkla spcldp.imem (Lichtn"o,. 

5), md i sd're roskning har mindrc ktaia resuhat {hani6 (1.c. 

bcl o.h anragande om an rp Y{ljer 

hnl ra, dd ar fakriki fdjtie' rdr d 

rer. vi kand{ania.4i}tofunkrionenarasynmetis kriq0G. riem 

2.1). om lD uptlcvtr tunnten av en 

iv an vindci svsanmasummaarp 

t resukat, som yrdrie,rc {ddjer 

ofunkrion. rvnslty (1e67) irbdade 

r exn.d rdiordrddakrisaspelavdennttyrl 

FDr uppsir. vai ar anse, hur mycker hai hdg$ vd villig at bebh rdr 

d, s/Dp' spda. rErky rann. ai! td 

vAr t.dje pii.ip h rdmligen sjalvklar. Fdsdldngsbolas och spelkasinon 

skrll. inte kunna exi'qa, oh nai allmdnt uhytrjade Fv-rceeh 

ion gruid rd sina bslut. AndA levo d. dr bbnnEnde liv. vilk.r dr 

a. got b.vis rdr Fv regelns oti1l'{ckligher.

Fier r.r. En 6tnddak 

ntLolunktion. 

Fvj.geln bord. es.ntliso urnynjr 

kunskap om den, cllq ksske bdd*ninFna b|n ror kuvsnde och rd$ 

mmde D"{ nojrishr s Es4o 

0969). som noea rdrklamd. regdns innebdrd f& tp mh {ven rdnas ho' 

non m.d urlknade vdden pi Fv, De n6.a tp v{gmde emell6rid 

Tloligen krn en del ay tdrkldnsen till acceprqandd av otdrdela*h 

sa sDel bero DA lyrdaiiska telbed 

erpdino! hu minsa loBkrc lunnn 4 $&k r.ndeN till6Ydv{rde' 

ine av smi srnnolikhdd o.h und.nederiq av *or. (t cr Uchtcn 

s.in, r965j Tve6ky, r967). Dd6 m 

chlnen d. vinn. pA lot{ier. Nng

h.srkappr.pniqar och jn! 

M.clorhlin, re56J. renden$n 

irc pi favorii{ (critfirh, 1949! 

bli a 

lonl. subnkiva sannolikhder be 

DdrLullcdrdja tilll9l9 i',nan triden rran Bernoulli ross uDt av von 

Neunann & Moreenrem, som vnade hur Bemour|n rd snrd nyta 

rcscl (rNiegeln) kunde anvandas rd 

och objekrivt penninelrrdc har .n v 

nyr! - Dengar. (Meroden knn lika lan anvlndas r{ andm vin{objekr 

Et spelerbjudandes lodl 

ad. ny' 

nyna skall m.tas: 200 knnor F0 re 

rir den min$a sannolikhd. vid vilken h$ & villig an anta spele$judandd 

ror do sivna prier. I d.nm 

u (50 konot - p' u (20o kronor) + (1.p) u 10 kono4 

d:lr L/ (i0 kronor), u (200 krcno4 o.h u (0 kronot d nytovldena fdr 

dc h penninssunmorna, @h pt di ninna a(eptabh strnolikheten 

dem kan vi eodtycklisr rarda ! t6 

punkt @h enhet mln. rixds sodtyckligt. Nnhn noll betydc all.st in 

aiurn nol srad{ Cdsius int bery

dd avsaknad av tnp€raiur. vi kunde ha vah {ven and6 v*den an I 

l.t saknrr pnncipicll berydelse 

Eilo,nsi|undahaliidllvirny 

vik 

givdvis $ iy(omAt pi and 

ro'e}'X3nn,'r,nAgo' 

.rillfi€dsttllandc rvinss ba*ra cn ndhdod pi dt 'ndg3nde som 

m6, km vj skapa nva sDelsbjudrnd.n, van rdn{nlade nvta allb{ 

desa nY. sbjudanden rdr v.r 16r 

sdl$cmn och b{ hoion vslja mellan dcn. om nu vad .nllgande el 

teller & No3@ 0951) Der visade 

sisdi, atdh ovs ntundakontrollen savublag, son rvdde pi at nr_ 

sor vlr r.1. Givdvis kunde nan di valja melron nanla olika vdsa. rdr 

dsrna de obj ek riva snnolikhdeda i .kvarion !.4 med subjektiva san 

nolikhds. SDbjekrivsannolikh.t ar den utt.clniig i vilk.n en individ 

skalo son objekriv sannolikhd, ailt 

.llndnhd.j ned deim. (Desutom{r otu ings obiekriv sannorikhd 

ksnd man endas h subjekriv sidan) 

Man r.l all6e.n !y resel. i'bj.krj{ rdnbiad nvlmgdn (srN reseln) 

son grDnd tbr bslubra$nde 

nn, an Fvi.g.ln .j tunserad illtred$.sllande, 

sa h.n 654!e en av,le objehiva ndabl4na, pnnlns 

vrrdd, med en subjckriv notvardh 

e. Man eBat. dt dd etend.nde 

objckriva $dhdm, snnorikhe,s, med { Nbiektiv ndv.rdhd, 

sFNjes.ln {r nycket svir at prdva mpniskt, on ej obsomde nit 

pr nyta och snbjekriv sannolikherdrdigger' I dd sitin{nnda talet {r

eseln vi k,n gi tilvisa som I deD 

ch s on fp valjd de sFr $n Mr 

den lonia strbjektiv. 16 htade n 

nerod 5i hur vi skarl nlra subjekriv 

at SFNrereh sauer. Nigra allhh 

S.ntidigr har ne av vissa skal v.rit 6vckd obcndgen aI 6vdse 

nsd ihop ned a! SFNjeseln h$ 'n 

,a//, bsru.. (se ntum'rc Edvdds 

Lindman&Phillips, 1965 ) Den hrr 

And3 dll mii.on rv 60 tal.t knnde emcll.iiid sFNi.gelN 8illieher 

lr'4r"",,"". s"- "l ,.. '"',i.,".-pnhka prbvnins mvckd st Ar 

196? vkade ncu.nid coonbs, Bedbi'd* & Goode dveive$de nr 

subjek riv ssnoli kh {. De ssonrd 

smi linlsunm.r Gj mer h 30 kronot och tann ddrvid, ar sFNrqeln 

mvcker v:u kund. mvand6 som bsiivniq av de. dh,llna sperbetes_ 

dc!. sanma dl publieradc Tv{skY I 

ryeande n.dd. sFN res.ln GEnkv. 1967 a, b). 

gar !v der nycket svin teknnkr 

morna, l96a). .Aven denm tidisart ronknins h3r emellqtid $dt sFN_ 

TreBkys ndodik byggde pi 6 ry metod fdr Dsvkolqkk m*ning 

som kallas sanridic n{rni4 (.onjoin. nasuren.no Denna rdodik 

kan ldi6r fdniaq om vi l6d tar en onvqs dEr nlgia b6lrktade rek_ 

nikq (Andqson & shaneau, leTq sjdb{3, r963J son bveeer pi v!- 

sdrlism likffdde idhr. Ants a! vi pa n&or ldnplisr sdt kin n'ra 

hur fd elakrigt dt vis! sPehbjud

Dd lilla $reket i skslans miit l{tc 

bln den $biekrivi forv5nFde ryr 

ubj.kriva sanioljkheren vik'n nn 

hffresannorikhekr(0.1,0 5.0 e)€h4vin{erO:- 2:- 3: ,r:-) 

vi shAll.r r2 mdjlisa sD.l i enlishd med detrna tabelll 

vi rdnker os ft tabdLn fylls ned rk4n irgar av 6rdcl,krighd En lct 

ekv ion 2.3 skall da varj. rld vara popdtiorell nd nrje mmn Gd 

villkoEn elller on de rubjck.va 

anm. obj.ktiva torhd Od dbr 

snnnolikhco ma$ea id ce upphov tillsanna subjekiva Y{rde, oavsn 

vilkcr anMt vsrdc dcn konbinerds mcd. om proponiondnd ej rdd's_ 

dare kai ljnjemas lutnine utD{rjar for a( nab bede nvlr och subrk_

veBkyr ndodik ir md eenerell. lillhpld h den som ju! skN$ 

ra$. I haN nerod 6.ka dd namligd ned.!( anra, an n'n har en 

\kft nvtra och subick riv smnolik het Minga kvaniihlivr orientcrade 

l"eg-'a-p,*t"-a"..a".t 

n!{seKmnt&Tvenky, r9?1) 

2.1 Fdl och etuot SFN-no.tella 

sFNicoin har fa! idd i uideBdknineff son uiivtrjar samridie m 

*.tt"'"'..,*".1 

*on. ft rr ndjlisa.! 

entniskr DndeBdk! (sav4e re54) om nisot 

i ar eksi sFN ieoin rbrka{ad (er 

) Dc tre axionm ar 'oaiv?"r, do 

dr te valaltrnariv Om A tdredras 

iradrdi B Gh B rramfdr c sA mtn. A rdftdras fiamldr c om ddr 

En pe*on med .nkuhm dadd tr u 

vindas som Denningpump. Sdg an h 

drd A, sd bordc han vara villig atb 

dsare Men han fdi'dru c Inn 

f& A och byid di iill sig c nor lnn 

DA der $11e dsi han idsde vii&etrvariill,ek,tillspenonenjnno 

i* ar. .;' p*eu' *"' a' 'ln* "dgonring uppenban er der 'jErio 

dx .n hr cirkul&a riadnl 

Tlssky (l%9) lhade, a! .irknhra 

rvnra DdnormrkarhnsivirdGc 

, ". slot.e. rqrs *h r**i.tcr'ndno, r9?4) Dd 1r spsiellt n{r 

fp anvdnda .n lqikosrarkk b61ur 

h dinensioner, !dvinn o.h sannolikhd Aniag an fp td6r bsLbr 

vin$.ns sorlek. on Na atcnariY a

han rirr a( bdrakb ennolikhd och vsrjq dd dbnaliv son & bbi 1 

dd asendd. On skilhldci i viii !r. sde, nin! 2 kronor, 3,ir han pA 

vin$cn. B.trak'a rdljande 're spel: 

A r kronaivin$i90qo.hans 

IparetABvlljsdAA.iAcvrlj.chmi BculjsB: tidds.irkule. 

yp av bslubratande son ej EF 

a till brisbnde tansiriviter' srN re 

geln kan .j vam siiik, nr balubratander rdljd h ldikorntnk pG 

cdur. Dd Lrerall{ som on ddb skullo va6 rdl.t s[nkih ndr vde al 

v{ljs A liamlor Br A dominear B. Deta .ycks 

ssmnaempniskt. IEdkladundlnbc{rkdn!. 

1. Det tedje axiomet kalls vi ob".o 

ej lata os prverka av nnta o.h 

ob.ro.id. av vil[enhandling vivalt. D.r & hehcnkclrcn hdnddscsn 

ej gtr olika konsekvens beroende pa 

Del: vi valjer emellan at kdpr rbr I

Ip, u (-r00) + p, u (too) + p, u (- rmol 

Ip, u (-900) + D u (9{o) + D, u (-100ot = 

=D,tu( r00)-u( eoo)l + o IU 00o) - u (eoo)l 

Dd vikiieah& rr rtGneDpiu(-1000).j prvskar sFN{ killnado 

och drrrdr, enlisi torii. ej hdler v.lct. Dd tu melenid rimligr at t0, 

else. Allat (le5r), Motrison (re6?) 

o.h Ma.cJihnon (1%3) har o.ksa visai, !6 dcnna princip ej & gene 

Tydlig.n n{sc sFN{.odn bdYivl, 

vid nudier av taisiviter och obso.nd. konsekvensns princip An&a 

unddsdkningalhsrga!inpimind 

aspekGr pA lalbetendd och svcn dar tunnn beHgg rdr renorcn som 

Ersberg (re6r) inrodnckde d. ei 

n.rivd innehaller ssria sannolikhord o.h dd andla helr okanda La! 

os sdga at vi skall ksla krona och 

vd vi b heri jusG. snnorikhdqna & bada 0.5. Mvn! , *" km oj6k; 

n. Enljst SFNa.odn bdr dd hte 

spdanisonro r& os vilket nym vi sDelar med. Dah rvder dock pd.n 

parldox ' diskuteradcs aven av Yard & zukovski (re?5) som rdreslog 

ikheerna d ddligt krnda Gndsnr 

man ar iolka slnnpens u all son 

sorts paranoid vdrldsbild alhsd. Dd v{kar dock dnli3t an det rieeer et 

vard. i a! kanna sannolikh.rdna vtl k.nsk. dena ned tillto .ilt inror 

natioicn & .n viktis spekt pa en beslubsiu$on 

mh $bj.kiivr ennorikhd{ .l 

&, at dd bln sannolikarc. Der vore ju ddkednkmder Ddna erieh 

har emcllenid etertunnns i et flenal $udtu (L4, 197r, kap 5i sjc 

b*s, 's%) liksn rvo vise tcken pa d motat pdv.rkan; an I ei 

nedYdrdtra srdana tonkkven$ so 

akrion mellan fatGlsikd (belnfs) o.h vdrden (valu*) brukar vi k!rr, 

Bv intrahon. Dd rycks var! dr senddlt och vikrigi maBkligt prob 

len (sch.be, r e?oi sjdbqs. re76) 

Licht!$.in & slovic (r97t)harPre 

ms kan de iesuitat son pdv isar annu

aras ay sFNrorin Dc tunn niimlicen, ar !r/ ncllan srer ej alliid 

dlcrs$r{ndc hcn ,d avgivm rirr 4t sllja och kdF ehm sp.l. v} 

.jlben fdrklam valen, nen den ar 

ej iilhnprrar pa dq lqhkt sett, mycket nijrd relatrade rruden. N{r ri) 

konrrcnca

p gd rereotypa var (Slovi., Li.hrennein & Ed*trds, I96s) Ko 

sesiond och spel ned dkrha peqar rekonnddeGs (slovic, le6e) 

'e'n&\lo\. rrc_l)dnrrnoe n{q ,,v.in" ldbo4.o.eF Ind a' IBino 

amnande med laboraroiierdMken. 

D@k rinns all anledning till rdsikrishet. sjrha romulednsen av b+ 

{ berendd (Kahmnan & rwbkv, 

svsison, 1t6). Preliminlra rdisdk h& sjds n.d dnkabdst mdod 

s komn! till anvhdni4 (bl a don 

lekikograrnka principdt n.n de. 

som n odjer S FN acodn. Kanske rkall d.nna reo tots allt ss nera son 

hrnhniskor raLNkr b.ti sig, t q nrr dc tar salni4 iill rcelh riskr 

i sjna liv. xuhnreu'er 0e76) beNiv 

praktik! f&endyliktsylk - vi mine sdka fiJru$lnningddi el1er hur 

nan ramnaNirller inlormarion om sannolikheter och varden 

Enviklieaspekt kan dabli tuden hur beslur gdBbeatisado. vi 

virrju oiia fiamdi lbl os sjdlva och f.r andra som rationella. (3isL. 

2.1 l^ldfiinE av banle bestulsrcglel 

d.nrnskligr b6lutsrarandc i ninsa si.uationd rvcks 

vi h,ijussn 

awjka krar.isl cAn nd som rdBk 

int6sa4rlAsasis,ondudidN 

beslut {r * primb. intcss. Ikns 

m|nnishor kd lb!siea! f{dbsl 

na dgar' (I envidaErvn p,srio 

Dd ar tulier a! nda effekiva b.s 

ann*nsninslorattillilfps vine$.,lasdin tdrar tdrokasr*r 

sdcr oprimera anvrndning.n av vaa 

gtr.nelertid 16r nd a6nde langt u

cffckrivird rrstc vigdn ci A! 

r d vnsa handclsc( rolighd cl16 on koisckvh.cria av yGe hlndcl. 

cks, lolig.i eenerr, bs!re hhd. 

bclutrqeln 

och rrtuar os, 

dd. Fonkni4en & annu inte slitrkilt omfa.tande. och rcrul..r4 4r, 

$n vi sklll se, €onrissi r6ga uprnun$ndc. 

co|nshnh (r9?5) har dveniktlisr d 

roljande skall vi ansl a os .rr 

1 tnirukliots. M$ko\]ttz lte7aJ 

in$ru*6 ar rolja vnsa reele0 rt 

b*rustu!.ndE, T'anirsrpro.rdurd 

tnlein, slovic och zink 0e6e),som 

d o97r) hade likaredd l6sa nam. 

Er' s '..0d lo.,oJ r 

agnno|ikhdskalkyldspJinci!tr' 

son mdjltr dterlikna (simul.ra) en 

Ber inrdr vi$a problm, som ddin 

ler till vld balubanal$.n rdEkriEr (Mckowi.z, le73). sv{rthebn 

med denna .yp.! dvniqar iy.k6 emerldrid yaB. ar dveEDridni4m av 

kunskaptr och 16m{ga rrAn dcn iinulorldc snuation n till vdklishden

ar canska liien. Man kan spekulen i d ddna svirishd bl a kan hbga 

,"-.*"'+-".'"*. 

arerfinns dar. Dd & naiurliervis ocks, mdjld. md itte rFkd ad ' 

siftulednser PA dr konekt s5r $ 

$fl ar av rJctyddse fdr bslubfalse 

dcn inrorftation, son rdrekomntr i .n mtu is snuaiion o'h som d'r 

sr * bdvd.lse. Dd rdreraller cmeledid som om der vore cnkrae 'r 

jdn (sc' exBrchner,le76), medanj 

gen ksn asadkonmI i cn sinulercd miljo 

3. Ubddknnseeskt Det finns \id 

rinesieslq ldr subj'kiiusannorik_ 

lAcnde Man sdn{ UDP rcgds'm 

ddinitrar b*tdtni4 eller beldnin 

rioi av hu' n&a hans btddmda sann 

upplevda sannolikher' Bak on ldndkrpdsonens b'ddmda $nnolikhd 

mkiikt direkr sannanraller med hds upplqda s$nolikhc. &h nr 

, dt.dm fo !,n ade'inlrnmd_ 

."*.""*...*a"*'."t 

h.l.d.d'-.j'"'d.-s'qh, 

ddbrtid, rdsdkspesonsns retkrions pa dc$a u'vbdcin$rcs- 

Itr mingen {r my.ker smA elld Nks{ nedtdds de svandsdd av di' 

lDndr sanFanrdll hcd de b'ddn 

'ie om on a, va1dn.e.n A $n 

ionaliist i beddmningama 

4. ErldznrEl. Dd ar.n vslig upp 

.rfEkijviier Noskowirz, r er3) R6 

ar endbrtid ingalunda emvdisa. oskrmp (1965) tann I 'x at i 'n Lri 

a.."..""*"" 

akiica fdre$sllninsar om b.ddnningsuppgirtn. som rvdlisen ine hde 

r-."t..ig"*u-t*o-** 

resuhat s d. {ven dc en klinisk beddmningsuppsift. Der linns 'ndreF 

rid llknmdc tslbt inon mdra omdden som ockA tvd{ pA. dt {fa'

.nlrkniqalundasdkstharposiiinertekrsisvidar.kap 5 

drekrivird. Erhrcnhet k.n lcdrtill inltuninc b,ra on nan h.r ci nA 

sorlunda snabb och klar a.trkoDpli4 pt sim atsxrder, s{ an fan hr 

.916 o.h lba av inertek.iva sadrna. 

l ninsa sanmanhang dr emeenid 

dig ntdds|ller sj{lvas*lras$, n 

allrr kollsg*s es*ter, & li( rilgadisa DdbnpiderharsNN n 

vskrasdptrrkulturer, d&nan dmssidisrdddikervarandns relakri 

on jud dcn rarjonaljei $n b*lut$eorin har 4 erbjuda verkric.n ar 

2.5 Tnlsfa k torts betydele 

I vi ett{drilvar oneddbara bdd' 

v{kardcn i alnanhet. Man km ddifdr sasa. a(ci tedje vikid asrekt 

p, on bdlubsnuadon llrulon nytbvards @h snnolikhd{ }r ju$ 

ddsaspektm; n{' beldni4arna konmd utlaila 

Dd linb 4 neiial psykol4iska ronkning$radi.ionr san behandrar 

deim problena.ik (onhdahl, 1t2). Md finnd i utvecklin$tsvtologiska 

sudier rt n& bain btr aldre lrlr de cn $oiie fdrm&a a! v{i 

h pi en nor beloning i seld lbr ai. vi]lj! en hen beldning. son de Lan 

rt g.nan. Fr{san sr .nellenil pi vilrct sdt ridsrak.orn invcrkar pr hr 

Er fd^bg ead ridstukron' ink h 

ia. Mm km cik, sig dr dm $bj.rttivr ssnnolikheten r& cn vis hd6 

dns ar nindr. on bddning.n udols.ill en Hqr avlrclci ridpunkr 

Der linns ju .rllid ldnkbrm hhddi 

lbninsa inlc urraller. Man kan @ksa rrnka sis ar sj|Dr nvkvardd i 

tedje obmend. kompondi i he 

dndanandd r&nbn subjekriv san 

On.ndahl ( I 9r I ) prdvade et an6l modeler rdr h$ riddrktorn '4t 

ibsrutsrarander ned hjalp av rnnkrionel n.ining Hon rann at ridF

fdaoin tycrs ingi som .n t.dj. obeosde kompmml' $n mdrlprEe 

ras in ned oroduktcn * subjcktiv I 

io-r*a.y,."ea Der rdreralr* arrtsi. $n or ridsraklorn skurre 

hen6va behmdlas som en obq@nd 

naius som subjekriv sannolikhcr och 

ras rill en rakroi som har sin bdvdels cenom !t den plverkar subjek'Y 

*i, 

,.,"","" i d", h,,""..",h" 

1....,I.*-r,-.--"c'""q 

.-.",a..es.-g"'".'a" 

.'"I'-'""'*"''''"1..',. 

2.6 P loba bilist isko ratteonel 

dd med tullsundig sdk6hc' Lund' 

i.iir *-"'nn" -n -*r --',.n b*rntresct ned v$ hjah de 

t.-u-"*'oau*at*.q-a" 

.'}.dbt,t'rco|ildllG'|fl 

bilisrisk! beslubmoddhr' I d$sa m 

De irnaiionc som duderab m.d hj.lp av pobabihtnka kontr htr I 

aln{ihei v.ri! sidaiion* ld' b6lu 

Dgsonen hff a(v{ljamdranenanlal objek, I qd'dal givd Dss 

;;.*",. , ' ''. '.',. 'o'.o. p. on'n hd , uDpP"' d' u' leiie 

;..,,"".. *.". 

..ri.'"."r-.a'",'""**'c' 

Drsdds. Md krn mNrlistYh gen{.lisda dcina upDldggnins till

insar varn a! uritrrn vatslnnolikhe 

rema, son trplkommer i Llld med 

nolikhetrmnsksllf]tila||n€rlsorean.a|ldlmat 

r dd rdljande skau vi rara boksuvcria i ochj da fdr olika objek' drtr 

objekr j. vi kan dven inroducdr dr rtdj. rdrm{l. le och ura pi ,* nt 

rnr sannohkhaen ar obnk iv{rjs oruppsnninghtit. 

En av d. br$ krtura varrsriernr fdrsrogs av Luc. (t95s). r frllc. 

n.d rvi objekr s&er LD.e.s nod.l! a! 

ddi 4 u nytovdrdot rdr objekr ,. Lues modell senemlhrs l5r iitt 

ral ned r]era ,n rv6 wlobj.ki. r lalld med re objekr hu vi 

'" " =;; 

Lu.e\ noderr saeq ar j! "orc nrrtovede en objek! h,r, d6b ndre 

ai sunolikh.rci r! orJjekte. valjs ur en viss prsdr.nd nilryd av 

Lue\ moddl kan *s som di sreialfal av dr mycker g.ndeth !{r 

anra arremadv". vad dera innebf 

kan forkrms pa fdrjande s|r. sannotikheren fdr ar vstj! d vis$ 

objctt, civc..n lns ndnsd prcsen@rade objekt, skall vaE monoronr 

sjs.nde $n en runkrion av obj.kt.rs nyrov{rde och monoro.r fals, 

d. soh .n funktion av de dv4a objekrns nynovdrdc (s k enket skar 

barhd! sT vdsky, 192), Anb8ddd om enkd skalbarher inicb|r bl . 

tdrjande. om s$norikhden fdr r! v{rjardErjarndr. h0.5, sr g$r, 

rEr dr snnorjkhdm r& dr vdrja i ur nton uppssrni4 vaiobjekr, 

yirk4 rcn hehr, ar nd'. an vdrjai r sfrma upDdrning nbb 

j e ki. Mera sDecielr: om sannolikhercn ar vrj a , dverj ar exak ika med 

r.n fdr rtr v{tja i ur d vis3 upDsrrd4vaiobjeheex*tlikano,som 

sannolikhdenar vdtjajnr.hn. 

hdhd inre kan gana genererrr. Anlae r ex, ar du nr valja melan rc

srannoronskivor, wi Bead{{kivor, hdr kdlade Bi och &, och ei 

vidlq ar du tYckd at Beaircs 

bdYder at P,r3: = 0 5, tut at 

vrra mra$nden bdyds, at alla tis gnnmolontkivoma enlist ck' 

sin !$ betyd{ doca. on Yi insller 

t sannolikheten atr v,ljavaro'h en 

av skiyona, om alh te presenkras pA en sans {rlikanedmtdjedd 

kt vdht nellan Beailcsskivr nr I 

ail*{kiva till }r d.t int toldr rtr 

Beada{kivorna rrr vardda en t.3j 

de dA B.ailes skivoma far dda pA resen, dvs hamna n&onsans p. 

e i spel (B{hd. de aoor & Mar$b.r. re6r). 

tcn nellan valaltenariv€n hn en 

nyrand. etrekt DA vahannolikhetorna Likhdsefickten dr sAdan. 'r vi 

nr srupDq oh te e[er 0era obiekt 

u.inAn vakannolikheterna i dc Par 

eikel skalbarha. TleBky(r92) tor 

teorin (lian ,rimina.ion ,y -lsDdt. varj. vrlobjeLt sB har som en 

slur. I varje $adiun v{tjs en viss ce.nskrp trr, och dla valalteh'i 

som inic har den egcNkapen dinin 

end6t er anemalr drentdr. 

Tv{sky romulende EBA rsrin i te 

halld. Dd skulle krdvr allifdr lor 

skys ksi i ddalj. vi kan ndj. os ned an 1nr.6ka f, .n inruilv i6rr'- 

s rdrklara sAdana r.'onen som der 

oYai bsknvna fallcr med sranno 

dds fdr vAra pref.ren$r. Nb vi E 

esflskaPdm i rur och ordnins sl to 

en av skivoma hai st valier Yi denn 

Rsadcrskivor at jhrdra med .i 

Mozaiikilq uppkomn.i fdljande 8nu{ion vdjc .gdskap sh hk 

ddas av dla re skivona iendsar f

Beadesrkivorna, cllo! orksA tidcr 

ekna dm. Dd berydtr dt wrje lec 

dr wrja meurn tre skivd, bda n 

ds{kivomd. Der rorisa &.n ana! 

vdlja Mozan skivm dEren av 

n aspekter som iddjer Moan sk' 

k'q $n $.dj.r cnda. a! dc !. 

Beatls skNorna. (vi uerrju rr{n a 

dif rcrcdricGr B.erld{rivorna.) Dd 

- .".kn Aftp'e'" Moa'..lrrn rdnJ d '3 r" r r,ll' v,|. t' 

objekkn har i d*as prererenselario 

raharbskrivirsavsjdberg(le7?a) ro 

dvs indiYider i *ark. ror 6v6 b 

objeki D.vskas av likhdenndran 

de nya konsnnenrobjekten och reda 

absolura nyhovarde uran ocksA i hoe srad pt d6s likhdrcl,liond lrr 

andB tillslnsris! objoki. Dcnnr i 

r inom omradd maft beakb lik 

hdselationerna Ddta hiidrar int a! cnkla rodcllcrson b6fts pt 

aii.erndd or cnkd lkalblrhd so 

bl'Fd{sunAgddpniskamdff

. Har i sA rall d. cttulir, tiadena 

nreonnegalivkonskEfflorbslublatrlhl 

nad anvanda sic av andn b.du$ 

ilja se bBkni4on on bcslubra! 

ore an linn! ndod6 r& 3r hjrlPa 

cnda{ ydig genomsing av ,len tilkr4lta inrornsrionen. Finns dd 

r val. Lit os vidaE 5&a 4 du r 

bd ss! rn handla vore da, at du rkaibdc d.ls de olika nytrovirdem 

son skulle tdlja pi dit val, och dels dc rnnolikhertr son b aktuella. 

Du rm sdD berakna da subjohiv 

tdr ar vtrlja dd au4nariv som har 

rikiisarc b$lur, om nan ej pe ddra san sa ati sitea bcmr upp b6lot 

fo^dka bilds sig d slobal och in 

!A bslutlnrelier o.h skissqa en 

unna v$a rill hjalp rdr visa Yir 

6. Mrn har ofirden invandninsen 

skd knapFn ben{mno subjchiv 

sdm gft de bsskniigar sor nod 

srur. Dnku&ra on dd kan nE ert dnltr kav pr en modcll a( d.n 

7. Diskutrr nisa prakt ka situai

slkdt bdedde @h bd*nde under 

o6ik{hd. Hur dnlisr {r det at ub.d hed dddninis.irta modeller 

bdende? Ar dd rolig! a! bdender flukruerarDsr isiruariond, ddr 

dd rdrertser rveksamh.t om de rhkb$a urfalld? 

9. Dis[urBtilrhpni4s av EBA teoin pa nreon pnkrjsk snuabon, 

r d pa politiska var. Du kin cksa dnka dig ar du virr inrodD.cm6 

$n roiris -or den. vrrrfn , ,r(3,4 tdmph3a,, \atrd o' rr rdime 

. pA lither m.d andra lorekomnm 

2-a Fa$lqE tillJortett ktsning 

n .ld.nr{r nivA AedinB hG Ed 

wads. Lindmd och PhiuiF 0%t. rvdskys 4ik.r 0972)&visrdtioch 

gd dkr urbyre lor den son & viUis atr hssa F rilracktcr hd d 

pi ldsnineen. En *or dd av de ' 

rinns samrad. i en vory4 'cdigd.d .v Edvar& & Tvflsky o%1. 

Bromkvist (re?) gs .n gnndrjg genomgdns !v vlrdeb@e@d.

Subiektiv sannolikhet

a, endan n.r individen:ir villie at i 

eventue bdndrine av rin uppr4n 

lhind, individen. k3nstc irml,s.n 

ovirigr, si snrningom borj, t6r5nd 

Iikh3rqna, o.h d nudiun av hnrindividerm fdrandi den iljoser av 

ri 'bnkni4 kinc $bj{kriv en. 

kln[a||aH,ochH],Ivarmhenf 

dra8n. Fdr .n Bora donna si$iing r,tr 

u rdr ar hdi rlumpm{$isr vllja 

eivdvh.j furrs.hdie, puitrig, men de 

Inromarionen kan enellenid i.nka 

I sjirva v{ker & dor b@ Dsykoloe. 

. vi ndjer o$ mod dcn (lativicnkh 

aspekt, som rft haB ldm{sa an 6 

onpaa rord, utan vimanendja 

nhdrunl]{snflJ''|'tr.n' 

tdrqiende exempel. vi kunde ra et $ickrrov bs('end. av. sdg, 10 ord 

od, konnada hur nAnga ord indivtuon kllrar !v i vrje $i.kpmv. vir 

sd r! ir fod atioisvdgar, sam vi ku Dd. utnrtija, kaNke mindre d tekta 

n.n dnda .j vrderdsa. vi km rre 

mpelvis pA d koivc ionell bdygs 

skala. vi kanbe kla$kahratcha bcddi! honon; vi kan se hu peno 

nd klar* nundis koiessarion p! d

ll.i omdjligr at 6nka sis dr inromdionsdverfdrande 

m.n hjdrp N 

n en rial.d dr skyldig eller qi, och 

som ldr r! sdn ddra nine ints 

on opsation eller.j p{ basn 3v e 

Desatall irsiydvir rdnpnktisksynpunki{bkillisiintc*anraieh 

.iY resel r& bdeendd upDs}llas, o 

elleiid aLnin$one dr sk{l till u rn 

hopps man sdan sl€ll kunna sen 

vdklishebnlrasiiul'ionel'H[n 

anlednine Aterkomma till snare i hp(r.t. 

speler nellan asiktr o.h kdndoi Fonkni4en kdns nadsrisk o.h 

subjekriv sannoliihct las sedan uDp, rill sor del i anslutiing till Bavs 

korm. N{gor b.rdr o.ka ntrdie 

g av $bjekLiv snnorikhd. 

3.2 Asikter och hdndelftr 

Dm sbjekiva snnolikhecn fdr a 

n konridfls. hdller rdr $bjokii! 

sannolikher skulle vi kunna snvsnd 

ndiv rillsbj.t.iv $nidikher rv*s 

sarns, Atminsoic pt svenska Pd sat och vir Nr dc$ a! beklaga va 

kr rara mindrc bdYdelsdnllt, men 

kns 

$bj.kriv ennolikhd rd on.[lieen rankdm til naftdt och 

medtbra en bundcnhet rill rcnr fom 

vecklins, son ilhsden arnindrc I 

d.rt $vsndl ternen subjekriY sa 

t!i[6nyrka, ochlato$ lo(dka edr

kticci rodelta aspekrer. 

Asikrr tu esikd on nigo ine. D. 

M{inuor hr rliker i l.*ia hand 

la kai LAraoskyldier, n.n dddrvihbr !r nord atr tuikr4 fungefar 

olik3, bdo.ndc DAon dd giUer b.iydelsefuna e er berydersrosahan 

eslriYa hfndeh{ skurk darr& kun 

dndchh inrafar. €h dd fd'r4, 

lrnkaidc b6drju$ htrr vi rrarr kunn. undvika nesaiiva h{ndelser och 

srm 3enererd av pssonen sjdlv el 

yite kr!ft{. Er*p{iell. slas.v yr 

rak.i*t uidvad eller mdjlig. 

irrv{ ade urralldr vade o.h srad 

khsiri.das iorikrinn.h{ltsonAdsn. Dd finnsasikterson rdr den e3 

nd ocb samh.ller. *ikrer om den 

sish hsnedd. lrin n{a centah tuiktd. 

1.1 Asikter och nolivatioh 

dsra. sAdam rrikrrt & canska $arta och mbudr. Der rinns narufl'st 

pa iaka ndivaioNklatd (pd.dp.uellr fdsva4, F6r lara syfb har 

Dd rinns dcsurom bes.ppsrbr basekd. asikrr, rilr virka vi o.kA 

har $or rilllro, En kla$ av 3ldda tuikrs beror losiska pturienden (2 

+ 2 = 4). En annan krss av robusra ,likr6 ldr srundls4and. exisren 

d.na besrepe sm rum, rid,jag.., avsikb,.rc. var och 6 av os 5r 

shrkrdvtrrygadon at han Ir.n l.*on 8on qnbar itid o.h run, ad

h.$ hmdlinFr fdlj4 hhs Nsikcr, art dd finis andrr m{nniskor som 

D. p{ceptueUr, losiska och exnbri.lla begreppen bildar en bas 16r 

a v{klishdsorientra,le dtuknin 

nd r. rrovok rriv. En s{drn arack hotar alla ell.i irninnon. c( $oii an 

nY{ider i sit nalsivrd! handlande 

Ddb pariende tansk. inre h sj]lvklan, eit{son arhcker moi dd 

erundhggmde b.€rcppsydmd { 

Ashs (le5r) klashka qDqih.nt n.d beddm ning * linjeknsd ilrnr 

ifrigasarsavandnndnniskorihans grupp 

r ait b.handla kosnirivaspekrs 

pliDbjekrivasannolikh.rtr. skah dhiutdt ronkninsd.jlldv.nlcande 

dd vait sy$ckaniusnedd 

in pe en diskusion av dssa, tan d 

rererensah, ned van hjslp riikrer kan relarsas rill notivaiion och 

as hlr {t rrinns n*a utrdrlisr i dr 

anral rappo{er av sjobrg och medarbebt (sidbfls, le76r sjdb{3 

Fhantr. Lund & samso, o* irz, 1e77 i sjdberg & rohnsn rsT6isjdb{3 

gd dnskningai till uDphor Kosnitiva pro.6sd b€rberar inrom'ion 

kosnilivr poes.ma beddmer ockrd hur tolig behov$illrr.dstlkhd 

Ir. r problmlosninss. o.h beddmningsarbdet bildas asikter' sjrlvtaler 

itvdnras dd at tsiktrna sk.ll van $pasade ritl v.rklishden @h 3t 

dena er dtrar runktion. Asiktr kd.melledid o.ksAha rnda ruih'o 

n{. Do k'i vam till hj.lp r& bevara o.h hdj a sj slvupps kadni4s 

hehosvservilkenElli.ebfunkiiondchar' 

motioneft innYbnde Pi de kocnirivr 

proHserna. Ne mbniskor hr $rka behov upplwer de .lf.kland., 

enersi son dmB inte skDllc hr behoqs D.nna msBirAnn{ 

Pdnitivisci$ av dd kogiiivasys 

rmet. Dsrigsom bl; de. svtuare td 

m.d ,sikkr, som & nAgonunda ob 

tulld orrer lnr dnskednkande o.h 

k$skenrtr disroiisade A3ik!r.

ulktandis minnsf6nun cllcr, msr 

terat t.nkande. i$killic! typd av 

Ei hdg sjalvuppr ning, som aluid det mil, kan man alxll dppnA 

a senom sbrra bchov Nstu isrvis 

konmer sadan. sk*ndcn i ldnea I 

upDn{ vsklig bchovsilln.dsrdllel 

rdLjden, sm i sin N kder rill nya behovtilhdnd med adbLj.nd. arerrunr 

st sjirv fdr ah li $dd ldr sina lerakiiea och dnb4rtld. 

ni.gar. UDpbyesnld.n av sAd$s so 

uppra( 

hapman (1e67) on " rusonik 

ubkuttus e{nbs (i dft6 r etr 

gnpp klinis ka Dsykolq{). I surr k ulturen har alls, de ine,tend. ptrso 

nsna relakriga aiikftr, ns indd I 

lcdq lill dhd ki{ik, d. 

Man kan alksA s nyrkan hos d yhs rrikr sor en runktian av vilken 

plas asiktn har i individrs logni 

ar emelenid .ydlist at dcn $nsh i 

dennirDr spd, Srdam situdioner 

s d sbj*'iv ennolikhd. Mek e 

ptstt rt bais svsga vdrden stu pi 

undvikar i visa rirutionr' Ddsg 

Syn.nd kan unds hot ssn{o! nY 

Ei $d del r abdma kriq sbjer.iy rlinolikher ry.ks int kava 

nAgon orv(khd moii!.rionorr and 

o.h dd rinns anledning a! to, 4 der kogniriva sy$emet inre u6ah lor

hboraioiesudier, d endrs en kon 

rdridn son mannnkor vnft i sna 

b.ddnninsaoch balur i I ex myckd 

xp€inmt, 

$bjeklivrsnnollk 

p, spel. En dErikt B6 * sjdbe4 ( 1e76). PA cn o.h smma objekriva 

posirivt urrarr, ndi de sjdlva kan p 

slumphd$igi (Ho{ell, l err Laieer,leT5) Mm rinnor ockst oira a! 

m $rider not den ,sikr son de har 

(And.Kn & racob$n, I e65 i slovic, 1e66). Man lnrci klar mh $rukru 

qar etr pbblenomrtdc, tonff ns mo$anningar och osdkerhd* och 

har. (FdHklins kan tarnigrvis 

cksi av bdydels.. Eirdson labo 

roren rrerydclse (Hoganh, le75). r d.' vdkliga livet gdrju m.nnckor 

beddnninse och valjq inrorhdio 

den ganska lait kan pAvdkajus ur 

till myckd sior dd ptvdkade av sin 

venh sis a! s, o.h deras beddmning& *spella 

tdraniningaha 

ekrioi*eoin (se kapitl a). 

Fdsan on v{rdd hos laboraroried 

ga renomen h& rd6r upDttckt i lab 

vsklis. bslursirnation{ (Lrchici

Murphy, r9?3). En tydlt fara med 

lharvijudninnr, a( nan hd ant 

rdr lner suderaihurndnniskor valj{ u. inrorh4ion, .tt$om labora' 

3.4 Statistisk och subjektie ennolikhet 

r.4.1 Lrslr,is. 

MAnga vetensk.plig! bcgr.pp i allmtnhd, o.h $aln' 

ni.iva cllq int iva toms !y mcnrdr innehfll. Asikb$yrh hai seg 

!n lmsromerah rdr at bli der hdst utvecklade och dirrercntierade be 

n{ar inoh srnnoljkhebkalkYr och 

at suidr rdrnnlier kan rdlja m.n i 

ar skaDar olika rcl hos den ituunM 

btddmniqen jamrdn red den slur 

leb sorlek och ikhine bdor pe omnhdigh.tma. va"iigrvis d ltlet 

icke problemsp*irik! och dd kan o 

d ht pfsdtemt i. Det fin$ hd! 

nori kb d som fdreskrivs av sdnolikh.Gkalkyl. 

En nrqd mpntuft arbde hlr a3n 

subj.kriv sannolilhc. o.h den pa nagd sdt objckivt ddiniemde Mnno' 

likhden, vanliclhden som erhalia ned hj{lpsv sunolikhebkalkvl 

slovic, Fi.chhorr o.h Lichtennein (r9?). De vikiieae rcsuliatn o.h 

dcslu6aGdnankandr.avdensk 

Man trodde lary.. a( subjekriva sannolikhdn ganska vrl ansldr sis 

rill d. v{rdei som anaiysn rdieskrev ( Pddson & Beach, 1%7) Dd rs 

rcrbll rinligt 3( rran desa resllhr a 

ertr behov introduerade divene p 

awikeh{ fl{n dd av kalkylen ro 

vikeh{ oiia kan vara myckd dra$iska o.h etiesom de subjellva b* 

ddmningama hdt enkelt inrc pt nrsor sat ansluter tig rill de varden

Abkilliga to^kninFhdnioner, som hd.6bl.rat erftr dd atr Pc 

tqson och Bach publiend. sin dveBik$rlppon, har allis{ allvsrist 

ir'acssan d{as s1u6a6d. Deda s|rld bide subkkiiva sannolikhder 

rdr diskreia hsid.kd och rdr brdelningar dver konrinDe bavariarJl6 

rinFr vid sucdsiv pr6entarion av inromaiion Erienom deom roKk 

nins till nor del bysq P! BrYs reo 

dultiion av deta teonn. vareit{ ds psykologiska lo*kning som tagit 

dell prcsenerat Ddieiier fdljer dl 

3.1.7 Nonciv haden: Rot6 koftd. ^ntas 

p(H,) + p(st+.- + p(Hn = l. 

Lar o$ nu bdrakra en Yiss hhdelse, E (ens.ngelskan tvdf'). 

korekr. Bay6 probkn ar ddbr Innan E var k5n. hade vi viss sanno' 

likhder C,/D,:sannolikhe@4 rdi hw ndr$ till P.teiorisannolikhder' 

FdIansvarar$ddtrasanmlltcvikenmtulish.ttrna(mg liLsri 

hood') ror E. giver v och en av hvNscna Desa beteli^ 

p/t dr', son alhst b holishcr.n tbr E, silci hFoiesen ft, & d'n 

lkYl s{cer os fdljande.n den b. 

& B inrarrarr",iistar"(^&B) 

"(^rB) = 1#!l 

eh dd er ju$ "1t] E/ $n vi $r Dt 

hetenfdrhypolcsctr',livdhand 

Di xr 

on virilumDardeta0dvtitftll,sa{hallsvi 

a,10=ffi 

T4 rddtr/E, snnoljkhden rdr h{ 

ar addqa alla tolighdema 16r E. s

ju uteslurer varandir. varjo tolighd 3ka11 nuhiplier's ned moivr' 

p(E) =t p(EtHtp(H) 

(3.4) 

, /tdEl Denm $s i den betingade 

D(E8.Hr nLH,&E) 

n'EH) = prt.lJ = piril 

p(H &E) = p(EIHL)p(H,)' 

Donna ekvaiion Atrrdr dcn sdkh s 

olikhd, ocks{ denna kdnd' vi kan 

soh ditsA .r svaret pa lr{gan om exak! hur vi skall hdra vira .mnorik 

hder och kanda Driori.sannolikhdc 

ad, nir d.sr toliened verklieen 

kd obnkdvi b6rsnm6, oh ms v 

lornarionsbchandling. (Ddrahindra 

viskm uprskdbs $bjck.ivr, mm 06 Bav$.oorm i s. fallvisar rar 

cller tel b.or rdda' d hur soda d. subjektiva tolighd$k3to'@rna 

&.) Den andn besrNnsningen Ir nindre betvdude u vrr spsiela svn_ 

B4stdemitkBkaplslb.dd 

rorm av .n poneriorisannolikher sh ddia kh rdrelalla betdnklti 

subjektivi {nen ar sivc.vis jun vad v 

.nellcnid .j hAr. Psvkolosiska rillrmDninctr dnkuicns I ex aw Fd_ 

vards. Lindnu och savac. (re63) 6h rv Phillips (rs71) Annu tvcks 

emelenid Abkilliga merodProblm b 

anhansGeI.xLe. r971, krp sl 

Anlagan vidda$harsahypotser, H' och !I. vi ks bilda kvo.er 

na nells ponsiori sannolikherema och rar

prH,tE) prEtHJ lql 

Ekv4ion r.9& urrsrlrsom d samnanldhiq av hur inronaiio 

,(E)> r, skan vi rydlig.n dka v.r riurb riu H,, i mora! rall minska 

den. Inn.bdrden i bdinsel$n l, (E) > I ar ju ocksa den atr h{nddsen E 

ty vi hd insen anlednine at nrn borj.n "ravorifm" den ena eller and. 

vilkd m a o innebar ar oddsn iill tdrmAn fdr H, i dr slae ntr an rdr 

dubblasl(om ltuarmbln rddnad .vd d.r sarka.ffektn,srutryck 

hs. ' n i g, emp 'rl" udir_. " 

Yidaro n{$ !vsint.) LAr os nn i s

"=H' ; 

lilkd ju innebar en synndigd dnii.k rdrhdjning av oddsn r& H, 

Re&n i ddra lrse vore de. i sjdhr verkd opmk&kr d. ej donnnivi atua 

H, rhinnon.imAncarilldmpad.srmmanha4. 

Bdrakra nu 4iallF{nr rdl, devi 

a 1-/l-l 

L 

elel,ennun.golmdagsnslcll! 

plddlHt = p (svan I H, = 

p cvanl H.) = p G.d! Ht = 

o =/r 4'L cf 

" -|! !1" 

LPJ 

Ekvlrion 3.r3 urrycktren my.ker v 

drro.iseind.(nt 

0rE 

prr'k,r 

s bdydq nr3oi. ej dd torala ,ntal.r' 

om viailts. dm l0 kultr, Eh du 1r rdda och t. svaia hu vi samma 

rolighebkvoi som med 1000 kulor vdav 5@ h rdda o.h 493 svartal 

Laaren kan rdmodrtd ana at ftlnca fpFr iniui,jon ej shnd med 

H, (om /

fdrctarla srrit d' sdrja, u inNitiv syipunk 

bdinFtobgoende'LilEio.hEl 

on cj dda krav r uppty nare nan Bi dvtr r l an $udea rorigherer 

av rva .ntr nfa hdidotsdr 3d 

por*ma. Ddb brjr giv.rvh siahbr synnerlisen svid ar dvdblicka. r 

, d,, cr h. c' pll4.t1,, dl e'rd on 

L19darnormaitarsam Men dr.! nda vdklishdrnrra lan, som be 

d di hd3rc plrn" och rAt bilda 

rnn$& son nycker n{a dveny 

nama. D.r lr^rar cmelbnid an s 

legmtionjpr*tikdeerrDn' 

1 r 1 rtpi ;,'a a,uxd td4 Jo^tnng rtiry ve \^,nJa,non^ta 

lggzlD,'ld.tlypisklBay6.expel 

ndempel rp hs ar vdrF nelhn 

tv. umor ned sannolikhdeaa 0.7(H, ) och o.r(Ht tdi rdd kula. (sanp' 

) vi pEsenierar en sdie nickDrov, 

ean och dr innohrlllando r{ !ulor. s 

Inrdr vrrn nickprov kan vi bc rp skarb cn cllq nera av iorhd4m 

., ar och ,fJtr t, auernrrivr dven bg aj och rog a o.h kanske ro 

lighebvdrd.na av tyrm ,rq a'./ som ju bildd kvoten r, vi kan $dan 

jamrdn de erhiirna 6Dr!a.en m.d d. bcrlkn de och svaE pa tdljande

srhmer dd skarad. vrrdet av p/t|rl 

m.d dd raktiska? Deta.r 

snaGre s pon{iorijainolikhetem 

smnanha4 sudcE man oddsn 

aroh ncm nedan. Ibland ldrcdras 

geno " dHJl'd d' 

o i med dd frktiska. varigenom !i ret sittishekkdn, E: 

!4i 

ninc bli sa *rem som den bordc .n 

Nar s>l (lilltcr 5i salsynr) kan vi lala an rendens till qtensvaq l!p 

har sjort .n dj. are beddmniq .v tcorcmd 

r. sumnd de skaladc vldem i och !14 trf Der h en inte$ant 

dd I btror pa at de srundlsgs,ndc 

rolighebv{rd.m nppfatrab lel ello ra or de samodnab fel i 'bedk 

M{rk rrAsn av iyo r. Itter sb bevaras endi! om der tdrcligger en 

losisk .nalys ,v der dataener(adc sylemer, vilket ju tr lalld nt vi 

handrkas med vera urnor. soh kan beskdvas med hjalp av sannolik 

hdstalkyl. I ibkillisa andra r3n di de subjekiiv. rkatiingarna av 

,1tl ,) de mda verdena vi har at ea .tkr, mm avei i sAdam ratl blt 

do( rv noninresear und{sdkro 

En Ioda enpjrisk friF ar sivesis vilk.n .yp av beddnni4sfdrfarande 

son & ldnpltt. B.ddnnins 

rtcd skepsis. skalan (0- r) {r fdned 

ldenblirsvaBa|b.rl6fi,,oddse|

ar (Phi ips & Ed*&ds. te66) men 

ri ionsomdde (Duchnne. re70). rndneku mft pa subjekrivsftno 

Etr viktis rakor f6r varder Da 3 har vnar sb vara huj di,sdar 

ii. 

nolikhdenp (proponioner rdda kuror 

i H, i van *emeeD o.h g.non 4 rndra sampetsrorleken (anraie' 

kubn. r bada ranen har nan runnj 

inicbrr.d rn bft alh ms konservariv nt d{as iiroftarionsm44d 

, dcin. ronsaaiism? ra, ntuon 

ctrckiharkunnarkonnarsas(Phirlips&EdMrds. r ). Erinr$ant 

I ynd sr ar osyb mernk a p.y orf nadiser, ddr an6r dr sva*arrcrna.iy i 

vis nan ravoristr s nlhfdr dd an 

nyrja oprjnalr (Pirz& Dowii4,le6?). Dd verkar som rp ej kund.hi 

pDcirten rill den benu$irnarion av 

Pir,, DoNiing och Rsinhold0e6?) och celler o.h Pirz(1e63) pekad. 

ddmartn rran Bayd rsr.n. om fp ndmtben und{ viss tid tror pi.n 

hypoksochsedanprcsentrasnldn 

srad ninrka hans rilhro rill hypok 

(Han kri r q havhi.rsdernorhuggdrochdd.) 

irar e,,snatnn. Edwards (1963) 

rp kanske ej rd6dr ar d! bedd' 

Hoijdcn ( re67) vfiade an se vu rar 

nolikhderv dd slag son b6kriyirs 

or dcra 5r hda rdrkrariqen bord

da med de tolisho$lard.n som tD takiiskt Ghuru r.hkrigo arbdar 

med. visab in $bj.krivt beddmda tol*hds i &yd tden Gh sr 

h visad. sig wn taller i en nudie av 

rdn tolbherena ab$rurs i,u 

dd h heNyn till lkillid mell$ d 

sna reib.ddhs krairigr och ddme,l 

rdan {v.noddsn(vlek, le65:x.hneoan&T v$ky, 1e?2). 

dviga hyporesr N5$a hyrotcs - r.laggiqding 3ir ut pl 'n rp 

r srn samnann{lh s! fi.nal inror 

rormarionsk|llq nedd dr rickprov som b6til av tva dler uera kulor 

a inlorhdion tran et nertal s{dda 

nans k$ annarkas, atd4 kiap. 

psr alhid d mdjlist at rvcdn vad s 

n fr.sa st om c! vittnsmii er m 

sidan ka[., eller on .d vndsmal u 

sande. Mai hn papekar art de nudcr $m sjons rdi dr rsk hypd6{ 

reseriq. Bida hFoi$qna l5sgs n 

hyporsen rtar .t vaic intomd 

kelor uppskatia! r{! md at deras 

Sidi r& aeercgeri4shyDotesn har 

(e63) som rann at nickFov or en kula ry.ktes skanas korcki. ntdan 

darc vnade Duchalh. o.h P.tenon 

(1e63) ar ro a slotninsen ien sern bedomniigar Gon alltsabvgsde 

k{ll.) End.nd. a! var kor.k., 

medan dlrcnot aggregering.n i d.n etterldljand. skv.nsen son vanur 

vuje hrndelss tolich.bkvortr oc 

teorem, snarlre dn om rp sjrlv tilur 

At dd km linnas negon sanni4 brde i tdeptions 

och @q+

.--. l"-1., t.tl*..,-..t' 

ed6 de'r'm sm'n'Jl'd - d e' 

vi hr sllllisen avcn $lednins at diskursa hvpocsm d koffdva 

ca beddnninF rv pondiod{dds i omr{dd l:l - t:10, ms hrt 

',-t aa. o*o ,*"tte *- ro*"ligr n.d dc vrlkinda rcsurbtn 'r 

tolishebkvoicl'Duch,metann 

h l:10. Dd kcksidlkdi(rrinanld ninsdavndodertbrsubjek 

va beddnnins$ inom andm 106 

svara fn rP b'ddmt Pd et kon' 

havdar at n{nsklis. b$ludatare inte i rdsta hand skall ss son d$i 

!rroD,o/in3 onfl "ll8".. Toim 

".'.",eg.,4.*s"\|d'.d.Ithmje|nmlolo|knd.as. 

.. *.*O or a'i. "", 

ninFr rrks rdrklan rpr berendc dtr vrl, och avei leda ri 'n ndro 

hrrn: ,d'F'". h.. d prH, 

p+ s;, p' ' ro. * tv,, nou 

rrci".-.c.-. 

',d. 

slaode srt av Kahndan och rvdskv (re?r) 

dnting Dalc (1e63) arbdade ned 

t de ivn sivna histosranmen Dcn 

odion Flera roBkare {ShDftld, 

son ndrkbr skillnad nellan d beddhii4 nv P(Itltl 

och en propor

dn rill sark konsraisn n& d'3 

d dcl * rvnden kan ddnar vair 

rd(specirika. Aiinonskillnad{liiis neuanobjekdvao.h subiekrivi 

En dk.d i!6ning Pa sudier a! btdd 

3.4.4 AtnanKksIrds.t. 

videra sina uDplanningar i ljusd av 

ch bundd till de seBkilda erps! 

md$itDarions m.n suderat. I sja 

neinypd som tyd6 p, preis nobaG.n: ar nannnkor i alltror hdB 

srad hykr tillto till sina isikbr o.h 

En v*s tyD av dlia r& s k alnanacknrrgor' En sidan ft{sa km nm: 

''Hur sor dr bdolknjngen i sydansii

ikhet (Kdhnenm& r(fkv le72, 

neman.leTl, le?r, tera). Ds te 

somroliglid 

uNr{.kningsoms 

sPenoner bddmer et slckDroy 

sykologisk rY.ks vara uneeh ddon 

den ar rdMre ar erin€ sis, aso 

nnas i bcddnnin$upPsiiten v'd 

nnrukiiondna som fixerai en roF 

kan vara mtinsm allrr&sakra e1l6 rdr osikra brtoende pionsand'8 

Kahn.nans och TvenkYs resulhr d 

neuan sDbnkdva o.h objekriva sft 

Srillnaddm k.n ockse sa ivilk.nrikhinc son hds, ds rdsdkspeho 

s|krr,vilkeneffcklson{h{11sb* 

fle$ foskare rd nilrvannde anser 

ster i de flcs6 sirnaiionr. 

3.a.6 tnldt"ins och indivittuetla skil,n'dsr Der dr svan ad frin erfa' 

a bdur sannolilhctbeddmnin 

Fkchhori o.h B.yrh (195) visade ar 

anrrdr $or sihishd till sina beddrningar nar de vfl kanns iillutfalle 

av dd som deras b.ddmnins s$1! Dss lpp eN rdr. shiolikhetrJc 

ddmningar innan cn viss handcke intaltlde och man bad den sdart

a( rdsdka piminn. iie vilka beddmningar de sjoi ndr dc h3de ru 

ninsar, Dd6 rycks inneb{ra an {.e 

fril vara rverydigt vad son lakiGkt i 

bcddn nlngs tel vam svira ar uppr {cks. 

Ande & dd sa mrnnislior sri vis utt{ckning olikaslickliga( 

sdn sdnolikhdsbeddft iin$r. Den 

demd e mdeorologcim (winkls& MuDhy. re63l Metorolqer har 

annolikhcth t& n.derbdrd och dd 

rinns dara son ryds pi at de B6' d 

n{iniskor gd sannolikhdrbcddnningar Gnhtennein, Fishhorr & 

Phillips,le75). skal€n t n.@ rcsD 

rpenb.ddnninsar av srnnol'khd 

inore( nenalonradenh{nrisariill B.a.h09?s). 

dvade pssoner n.r det gi .r !! gd6 sunolikhebbeddnninglr' De. 

gdlk *nkih *Fi* som h& mrkd godr kunskap{ i sblnlik. Ho' 

grth 11e76) hd rdslagi! .n tanin 

begrepp ur sannolikhdsba och latistik rdr ar trana beddnare, nen 

e erfekien. Tve*Y o.h Kahneman 

09D rann a! dven foskare som lAi 

cjord. mycker grova beddmninssfsl j ikniigar son deras heur tuka 

samna mekanisn{ tycks tu4cn rd 

rynja d.duk'iva edr. 

b iniuiriv 

ddnning visar sis b{ttc ssm ffi n.d dd varde son dik ter!! a! kd ky- 

I sjala s*d e dd roligr rt ennolikhetbcddnningai kan 3dras 

Da olik. roeniriva nivad. Der {r ocki toliBr 4 dc lagai som geller fdr 

b.ddnninssna kan van olika bero 

he sjons. vi har jus Bct .( .x.np 

sDekulen on v3d son hender n5r d 

krr$ dd* etr rdr at man skall h.

-1"'":u.*+.+,'''" 

1"",".'.".''.^*.'t" 

.'""*'".,''-.u+.aI"g"" 

,:ia,h-.....*d'-, r".r'l 

P os'dm 'd" P"\ôog' uJr"nd' 

..hnuJcandei rdre'as aonom' 

hk',Ji|''r'ig,mtdJnok| 

,i" ;.',," ' ;"",.* 

*u'g",1,.''o''-nr,'.* 

,.d..;,.ff 

..h"^d ', 

-,o "io.;r," p, *-.,!*,aa, 

i"-o*p,"i'*.. "'.. '-d iii r'r'rd{rrdrt'!3ioi 

+ '..*i,.a',t"r"t dr Iu: 'dr E@ns dnorLutsr 

,iwa,:n., *.","- 

r,",,,v ii- '',"a.", .. 'r- 

tun,r.rtro.0onmojr'she e da I 

ar de awnar sdkra tdrtuner bAde i spdsiiuationer o'h n{' 

.i"*r'.ira r-r.r'"*,"', 'qor-, 

ntutri*_ 

skinmder i rdrrnhr v:lrde melhn hmdlinssalbddiv Elkbqs O%l 

r 963) vhade i dkla spclerperidenr d 

* ,iir 'oa ot *".airm*"u *r t.rvdisa En dwdikr * trh'. 

.'.o,.,:""".u'..t, 

dcr kontoll rv nce ivi inrdllda rn 

ra".a'rr"":r.,.'l'g"'.*. 

-*. trdmo,i er''m' o s 

ner s€&n tolishdem r& vsje h 

"-",a"^"0*-.*t'*'*at 

avltnas mtnniskan rrin en dd rv

prmssen som naskinen gor bfir 

undvik{m.n ar inrormrion "kasras bon" via dcn ndnanrllrid trsr 

vf,ndc konsivarisnen (om det in 

* inromarion? svarer pd rrtuan mane deh hantas ur den gansldindi. 

oratoiesudierna, dds rr sddilda 

rlknudier. i de senare kan dock objektiva vdrd.n pe r och a ej bsak 

nas. Evidensen blrddrdcjsd^r(ilr$rk. 

Edwards dd 0c63) rappondad. roljmde rilbrudie. De inerucndc 

l'P4lunkasigiiid'allifi.ien|r 

av en var "lonsat ricd ' redn d. 

tshNnd.lsq undd den komnande 

helr aceptrr tanken ar fr{san on 

terisr.llerponerioi sannolikhdo. 

2 1 eller lagre. Laeren r,t sjlF !* 

.nsnterdjupr, vilket bl a ftamkom. 

niruar, kmske r& a! de ry.ks an m 

Aven rndia ronk e h emelleii 

dverls$enhet. Howdl (r%?) $nfdad. 

en neqrrigr projeki och 

om*bdishcrr, son srss, jrkr o dyl (jmf m itilrt b6ru6jar.aidel. 

ntrvarande inom n.ni.iisk disg 

DA ntra olikast. Dd ,i myckd 

igr i vhsa sammanhang (s rid8I. 

dels N d4a hpi,er), dh hda ar de 

md. son ju by8rd pi de skakd 

irrin har do lonnnl Hnr blil n!

allci med andra hyootkr? rnroimaiionds 

grld N oberoende ar en 

i.rr o.qr. v*,-.."tt"' 

'a ',+ 

mlissn l&bslutsranarm, som ie 

dr sandier fldde !v hdndeGs rill re 

oml4Fiae Erklighdm. PrP qncner rvcLsnnu intc hakonnir rirl 

3,5 AtE atitu ansatset till su.e$iY 

s a n n. I i k he t sJd /d, & in g 

En nodellutarbdrd rdr sr&lnki beslubhibnde a! wald (l9t) hr 

p.J,rn! s3 smoitnde 

oc'r " irr'.v'r 

*.i'u"i.r.p."*t.l'.'er..*l 

hvDol6dna. Nsi r dvcArig{ (eller nndssLigtr) dt vis$ krir*rvadc 

ti,. "r r.r" ., "'-t""tt*t,i. 'tt,,a bs,hma oss rdr ,.li cuer l1i Dd 

krniska y{rdet b$rhs av dc valda vdrdena pd q och I Proedu'cn {r 

dvsltc*n et ldrraiande d* man apriod b6rdmmq sig rdr $lckpro_ 

""$ "i;kk. ! .* k". p{ d"M 'iill fda lira bm bedur ned (i genom- 

(a) wald kommer frln rill diem 

dsi lb) wald tar ej hsnsvn till apionjmnolikhdema 

de. dlr o och B ksn vara obekania. nm mdjlisa at skdh iran dds 

B*rn Oe5s) rann at rP bdedde s 

lia! moderlen sankilr nd di.kiinin 

i bildm Da en erDlic satochatd

son etr sat at narihda subjektii rdvsnrad n}{u. I(osnads ldr in_ 

romationa nAn. nu 6 med i an 

'o'.!nEd or 'insenr hrn. ronid 

a dven rdr den natcn4tka ana$' 

konnan. Pris r& inrarmation.n l. 

der proedurcn emellcaid ll sanm 

hrndlade rallet i r6rliggede avsnirt: Trolichcskvoten kumuteras o.h 

ritiska vdrd. bdor i ddta ldll avo 

p{ Day-on vdrd.na, ej bam pi sdiolikh.tema.I.mpiriskt arbdehsi 

lundavienlighdn.ddhnona 

riva moddl.ns kBv (Le. leli krp 3). 

sludiss rkall vi i kdthd b{6nle/r/dr''araslrr. vi rntar htr a! b+ 

dubrarar.i bennns sig idiav fien ndjliFsddi.r.I vaiesldiDn 

har h.n vise wlaherndiv. vdje allcnativ dr lorknippar dels ncd et 

viri v{rde, deh med en srie sannolikhcti ror rdrfiyhi4 rill .( annat 

od (re63). (H& Bt rdBvensk.o) 

emalm (sl Ku4sholmei (K) drer 

Noiimdn (N). I varje sbdsdel rinns dd te s.rld ddr han kan r. pas 

sacdare (dd kan van cn bus{btio 

.rdcnsmllofl{ntadomedclbai

dO. Dona dr allti de olika ahenariven han h at YrlF nellan rhbdl 

3,r gd bansitionsennolikhd* 

[$, .nd6t d.n onedelblra rbran 

hde inl

ning soh uhynjri hkla rkanninss 

herer.sineradc ntn b6rubuppBift 

subjekriva sannolikherer $v!trds i 

Dc problem som mdrr vid Enr pmkrisk anundniig * $bjek'iveniolihhd 

dntuieras av spdzl$ och sber vd' Horlein 0e72), Hub.r 

(re74) och Moolc olh rhon$ (1e75). 

nGr olika indik.rorer pa subjekry 

. som rdai iann$i &dc.onHaie 

av b.ddnniig av subjehiv sannot 

ningspsy korosi a! orikr iv,sskalor 

rinjrnierakraderil va6ndm. D6f raro( 

5r smefieiid mahanda ry 

icke.rinjln rclrerudc drr vaandra. D 

ativi. F& det.ndn kan vi komna 

f f i[{bj. ,\3 m or* .n nan bfft , Benon d a d.pp. { 

'nodelrd r& besrubfslhdd. son i 

manher, dr $bjekriw ennolikh'F. 3om man rat med hjab ay be 

slubmodeuer, {r ndonnnda vdr korterende ncd subj.rt.i!a sannotikher4shirrnamed 

hjalpavbeddmnnp(Bech&Philips, rs67i wisc, 

each, teTai Bnnthwaire, leTa) En 

bdydcl.crurl tukror. ni:r dd saler 

yFravsubjek.iv sannorikhd, ar ar 

hsr med d enkerberubmoddr (* 

krpnel2) Kahn$ran och TveKky ( 1977) har pa cr ssnskr dvdrysande 

iolihhcbvikb,sohii'nr€onrinsanndb$bjek.iv$nnolikhd. sida 

siks$yrka nlan ockst lliiyden bn 

iskragande. F& de, tredje km sbj 

6tid o.h n{t p{ sannorikherinur 

wdMen (e76) har sjon en dveBik 

rd. a( ddb rubjchriYr sanndrikher

matiska esenskaP.i dn P, srund av 

av subjetriv s$nolikhd nda $dntr sd till Dsvkalogiska todd on 

tilk vai! rdler' Dd ks $6!ds vr 

t h!'ning aYsubjektiv ssnnorkhe 

i pdncip 5r nojlig o.h ocksa i prak 

uppvhar en lns lrDktur. Narm$ 

bsvdrlisa cgenskap{ som bcddnn 

omaNkr sy$en ar real islt' o'h 

rill{npbam. Dd rrkrnn, ar subj 

roximarivt irmrdrbff a, wds ocksd 

(19?5)Dap.ludeo.ksaan. ta$dnn$ kanqhdl|lkonsistnsnellan br 

ddmninsar med avsmd. DA dr vis 

kasy! r rdr naining * subjektiv s 

rvdar, at subiekriv sannolikhd .r 

hden nellan $ickprovd och topulationen samt pt huNvida *i.kpro 

vd iycks avsp.gla en sluntrasis 

kanen sldan mekanish ru r& bslubfatlider ivadaslda sittrstions 

btdc r& individ{ och srupp{? 

,. Dhkd*a fd mhemdmdjriehe 

*p6imht rill miurlisa sirudiorer, nlr dct sdller upprttningen av 

L Man n.na ibland ansmi sann 

veftc relrakroreB inydkan. varfdr tror dD atr sa ar rallci? vilka telrak 

roref kan spmicllt.snkrs konma in, 

gsrivd de $bjcr.rivr snnorikhds 

rolisen rlvtrkB av emorionclh och notivationclla rakrorer'

5. ce ex.mpel pa si.naliond i vard.$livd dar dd .r rolbr att ni8aF 

lunda arikule€dc omddnd br a i 

subjektiyr sannolikhder fd(ger b.dnrrarand.. ce erempel pi siiua 

6. Dnkuda b.gr.prd kognitiv niyt. sFci.lu ned avsende pe sanno 

rikherb.ddmnine. ce denp.l pa riiuarioner d.r sdnotjkhdsomddner 

l*ad proc$, fth siruationer dtu 

n ., r,im,.r dte, .,'u.,r p.o 

.vflkd subnkdv sannolikher i natDnig 

si(uarion.r, i cxf.dronkep 

ll'm$mreplPrP.,ien-n 

3.8 FbElas till lortsatt ldflinC 

@h l$.v!rda .niklar (Xahnemd & 

man, 1r4). Fdr d.n sof dr s&sritr inr.sd.d av Eakriska nudin av 

n n.nd.$ en mrcrer u or's 3e 

noqing av Beach ( 19? s). Da*d 1t e75) gs d rtosnnividiskr at.emrriv 

rill den har tramtbda rDken ar norivarion.rra ocn eftorion.tla pro*y

Signalupptackt 

4.1 Htpoteseal och kolrtdens 

t rrorelr di \urfldda r. ' !' b!safl upp.r' ! ro" L'r idshtpo's' 

sor rdrmiiv moddl anvhd6 i allntnhd Bav6 'srcm M6 viltt' 

,_ 4 db de mojrBdj (!'r' k 

vlnolikhdo'Ddm.dskulleield 

M- a ';.|d* *_ "G' pi, p'.br.me prdah !u r"ffit'dri^' 

Jb'er'nsmo|ilm.h,''|4,f|.'*folddd 

,.-., t- r- a* 

iiJ,$rradit;rcr. I sldd N kapitd 6 skalr vj vtslisse diskutem rdr' 

p..i..a."',". 

i,"1. r.l.ur'". r*,*. r", "r* 

.nJ'.1.'ar'u"p'edir'ione'.fuofr 

',.r,.P'i"". P: a. "r e-* ^ ' 'o\'on h'r i'o 

u"&*mc 

u"'""'.,.1"e.*^t.n'a. 

*' *n i"r.,-urio. *.o'i'n O.,kdvb.n och ead're i nansa ses 

aYanalvsmctoddinomhFotcsfon 

E! b.ddnniq kan avs an bsknva et inre ri[stlnd, .n lpplflels.

vdildci u.rif&individen, och vi ka 

rsvar.I vissa fdr, son i iisnaluppi.ckr, ir dnrinkrion flyrande od 

ovr*nilis. I andra ta ar skillna 

denmyckerklar osrdBsrjaiensonrirhdna(vi!irl rrarahahnnqr 

a sgligci -i likhdmed de nena tpp inelundahafl rirjhrcra. 

r kapiden a och 5 ri33d bNikkn p,r 

vaia linjdn rclaterade lil r.dradarn! (e4. tus,) bgkrivm med hjatp 

av ntuor i.ke psykoroghkr nd$yscn, ofra linB dd inre ens nagm st 

dndigr a( slmridisr .qripa frisan 

om inlbrmationens subjekriva ege 

sDbjck.iva inform.rion va$ sanmu rill en piedikrian (denpd cs 

f,in., iLep r6, And,,no!.€n 

inaiions till desubFktiva vtudenq 

och de 3rr direkr pr fties on iilcsrariond av intornarionen (kapiiel 

t. vi kan tala om inri'a och cxrrn 

ppra.kr o.h runliionetl mahing ar 

kd konnf rill anYsndnins i den e 

vi komnd emeld'id Pj a( bchan 

i Gkarmerodik), ej heuer nudier av 

,gon objsrriv sindhd heu saknas 

son (1e53), coombs(le6]1) 

dtL u'ro'1'Br r to'se 

och Bock&rones(re63). En eod 6yfsih av 

unkrs6avLe(197r,kap.6). 

4.2 Siqnalupplii.kt: inledninE 

elrer en skilmdndlan !rsinulid fraftkjuienndrhins. F{hner rd 

iing, som i sina srunddr4 ronrr 

drjan pe I q5oratd innebar meler 

.id, an man bdrjade se trdskelbrddmningar son hyporGval. ned dilav

qair *r' c,*" * s.., oqoor t's samn$ratat de grundrdglrnd! 

nudkma DA omridd, $n i msels 

r...-*.'.ta*"'-1"tt... 

nuladon d otitkbklis 16r 

vi skal markr den M'n vid dt uad 

PPl4eGc Deta skulk divtra &' 

notice$lc dinem.c) 

Absolur 

b6!dnma. Snridninscn mellan och i 

ska fiekven$n av sAdam svar soo 

nosemnn, @h nagd hjarPt vAr dd 

sisnaluppdckricorin(i fodsenninBc 

"-i,". r"" ,o*.a.e"* a""" t 

mb ("cdch tiac") iet rodk 'r 

n, md int nodvhdisin. 'nmkd 

*isodsk aipekr som ljudtY*q lju 

n tdskelbcddnninear sparra u pple{lskompon'nten (son o ft'r e 

dm pirht vikrigr) rran b.ddmni4 

hi ndem ndlan bedonnin$nd 

d.. PA srund sv knsievariationd 

n.nbakondssaviltvialh"nntraeninvaiianiutptvdse' 

'."insensiensl"'\triic ,' nind 

'c''D&e*..$dkt"s.s*ka 

s'dc. "irid & f"lkr i -a'F -d* Fvkofvsiska mdodd och fn i 

..."1.t'--tt""-...',". 

lDarionrsoml 6sigbsldivsendid.nsionelr!

4.3 . 1 N,r'ariv drrlrd . vi skajl he bch andla taller med b€$dmniis 4v 

m absolur trbk l. .rnd-hrbiq kan urfdras pd e! alldets majogi sd!. 

Tirl .r borjl ned tdru6d(6 Yi. ad 

lu irrh6r kaiegorin "sisnaf' clld kal*orin ,bor,. vid vj$ beoonr 

ninssrillrAlld hr hm vskriss prden@rab en signai, vid andia jnBqr 

ting eller e( "btuJ'. Yi gh ing.n skilhad henan exrrnt och indnr 

r .nsnri n{r lD .j Dresente6r n.- 

L{. o$ nn sd€ en nomqliv anatys 

badc.isnll och brG pA di uddmde s.n, och vi kan vidai! anra. ir 

upphv.lsdni & nomalrdrddad. 3om i ltur 4. L 

Fisut 4 I âfudet"'n3at ov upptevk*rtrko.

vlelalnUdlfdLlrndcpayolIm 

d& d. 6, . o.h d * nlrtov.rden Pav offvsrd'na kan beb pi bade ex 

ro'r3'r"a oh I b' .L oh €1P'h?' 

r'"tp''t..u"''t-.t.'.+"'. 

0H ut @h PlHluJ r'd \r' 

om sFN rfi S/> sFN rdr & skall vi vdlja s, Mm kan r{t q$ atr 

'tn'"J"" -ar". * "a sm 'm*a dr a rinj& irnkrion I ,rtlltl 

k[erra.a]llrl och at den bvB lekm rdrdd k iska v{rdd 

om ,/,.tr !, >pr & skillnaden rclhn sFNls, o.h sFN/s, posniv 

o.h ;i vr&r r,, i snrr rall si, ob 

nom']3 olh ht rr" ""m' I $ 

hrrb& ad , r ka; dvdssrs rill dt (och.ndad 40 kdhkr upDl'vde 

'd hd s ItP' $ 'o'delnns4 dk' 

-l 

*sP '' B1'Edrn ar '\ Agd 

6nd. bdvd.la rdr do v*sion * s 

Lvcl6i.mptrisIlIb.Leej|ed5li||q,ngnd*

dar/o rr' b rolisherd fdr, gre 

cnicd rorddninsar(risur4.l)o.he 

diskrela sannolikhder som i kapnel 3. H& bdr vi norn ar poneriori 

i sannolikhercn. on ],id, dkar, si 

dke sv.r p/r, r r.r vaie,. Ddremor bd6s ejp" saf ju endan 

rdr i sin lur ar ,' rd$kjusr i ddra 

bbaE ftna drl den kdrisks grdNcn 

srudisen skar vi xven rormur.n cn bsrurresd i &rmq av rorig 

,, , = l!L!r 

B3y6 r6rem kan skrivas G. kapirer l) 

, p(H, u) p(H,) 

' = pr'ri,) p(H,) 

,/tl!,, 

r nonorom v{rdde tunktior rv 

on a0 {r (on*anr. vi visade ovanj ar cn blrlubresel kr 

$drrer toinnl.ra bdhbrqeln urifr 

,.= s: l=1l 

o0 

vadd r,' shans heh j rtrher ov priori-odds och pay{tfv{dcn. !i brukar 

ofh bdskna p i su-rikraruren och karl r.rarei. z! ger (iksn 

p1) d er-otlsrhs dd b€ddmning.n skarr skifra llan ena karesorin ril 

den $dm. on ian yilr maxinera sFN. M{rk a! !/,1 ar monoronreh-

cmd.illrtt, 

r) men cj nddvandig 

samma sm rdr ,iHi,l 

$m ir 

vi kan d! idenriliem nAgon upplflek. som den kritisk4 dar bsdijn 

Ekvarion 4.7 vkar at bcslutkrirerid /r bdd d p.v orrmdnsns vllr' 

den s'nr priori.odd$n. DeM ar en srundlsggande ilktdsels t6r nr 

de rabell sd vi de tyra ndiliga u! 

rallen i ct rdndk m.d tvi sva och rv^ handersd: 

heter' sd os tva lrihdsgmdd on 

nan v.rieBr pay-oir eler pdon-od 

tndriigar i data, En pdcknins av p Gln) mor p (lalskr alarm) ks da 

':""..-*'**no'+"''t-'" 

r""-'""a",--"'.,'".,r". 

lan sisnal €h brus. som vi nu ska[ $ r risnr4.2s6vientsnk!Ro' 

t ngur {.r har vi Atrisd vAra wi 16 

*kirForikadddFr' 

Drioriodds) vi bvdslter p Gin) och , (falskt alarm) rill srndardtera 

de zv{rd.n mlict den kumulende nomllrdrdelnincen och fAr di z:

tttu 

4.2. En hlpokatk ROC-Latvd, 

o.h Z I& p G.t) och p (rahkr alm). Eo&t den v.nr& definition.n 

!::14 (4.E 

Med mdra od: z? b m linjh runhion av z'. Lutni4m 3fl os !d 

nad pa *voh nellrn de $r spddninsdna, och int@prd 3d o* .d 

nad Da skiunadd i 3donhirdig lpolev.lrdyika:

FiEr a3. uppkftLaJbdekihsu lb bN och tisvt n?d intoct ktitz' 

tyoftsrdt.rns. 

atror = o?ochd'ochsddadtuniktmatpdn'r

sandena, i synn{hd sragmdd om nomallnrd.lning vi h'r alhsi hir 

en nerod aii tdtanodellen. On lu 

saider at o = or. men ddh rnh$nde r auce ej hex kdtkkt rdda 

ryd{ doct oih pi at dor !r upprvlltl 

storhdcn / ar di b{fte natr pi pc 

karoskeh,ltn, $mjueer lika maiga hdskiar" som vihdpuitFr 

r d.nna vai4ion €h iar nd hialp 

av /.nAdet n.r ecnensam undcr 

'iskt prdvbar, o.h vj behoEr dxsa ej 

Pantive Judecnenf (Torecmn 

1953; Le, t969), son emelleiid uiv{klades tu$cm svir.n o'b son 

iydligcn .j rdr5n s,nska $nt rslate 

ROC.ltu ans nivi (inrerceDt. i ekvltion4l0) boror pt d , ju sdft 

/ ddro $dne interccpt. Norman {r M>M| och alh punkicha rs 

s{ dsrrdr dEr linj.n y = xi os q = 

Roc knflan ned denna linjc. 

vaisrion ipriori.odds och pay.orr svftt iillatr variera !', si !f vi 

fdl nd dn en punki pA Roctu a 

mr Imning och in(erceDr; min$ te ror ait {$ tsa modellcn (erissom 

cn rdr linje alrid ks anpa*as rill tv. punktr' Pav-off hn vartr'\ 

ffniigar, dlerimPlicir, I exsenoft 

n. tckvens expli.i! e.non ted ba.k ftr arjc b.ddmni4. 

En etrekiiv mcbd ar at lila rP b 

onddme, t er pt en 3 gddig sksla Dse beddmninsar eer givdvi ur 

sdkd pa bruJ vi fft m Roc-kurva dnokt g.nom an u'nvnF de iie 

kveN{rierhdllermed hj{tp,vsadan gnddlde onddnen Le(le7l 

kap?) b3kriver proeduro utfdrligt 

n dhkureras aYei cn annan metod. 

fall.i "rocd choice (h& Fc), som hsr vissa rordclakrigaesenrkape 

viliB rphdra!t{imulusDi*cntarion{, innan han gssiitonddre 

Hai rr veta at detr enn av dm i 

Hsns uppsii !l an uppse i vilkd intrvall signalen f&ckom som u 

skall se rinns d.r skalatanF, ad de

va arion i pay olr och odds dn ab$lura orddr.n. 

vi anrff at iqd iidsrel och ingcn posiliosenekr rdrctg8ei. Ddk 

inn.b& at dc. rinns .ndat en uppl 

vi usar lrin ar dd fdrtlisd !a skilda Dtplev.ls.tdd.lningar, en 

rdr signal och en r& brur son i ficr 4. I Gpridiingmr b.hdH dmk 

vo -or 

u' q 

Mbk at rps uDpsin 5r at identiri 

ligger, givd en 'inpui i rorn av .n 

1 och 2. Situarionen {r,lllsA tormelit helt analos ned dd son itdd. 

nar de Na tddelnirs,na dtekr senererd av sicnll @h brG Fp skan, 

FEut 1.4 ^ dJ drdetnineatld dtllter:t 

I upptevetvn.

fdr ar ansluia sie iirl SFN-nodell.n 

sin tur skall rrero ar odds @h p3y o 

(.En m.n hjlrp av graderade skrrtniner av dirrer4$.orrek) och ur 

2(M: M, 

i dm tidieat bakrivna mdoden, 

nen mtu pa en nnnan sk.la (nulrirli.ftld med !r2). Dd erfekriva 

dFcvardd 4r allisa $dnc di vid 3b 

i!rie Dn d. i' fl.du:nnehxk. r 'in. 

sone et .n sisnal. Hans osekerhd 

FC ndodd irbjuder rillnindrt sDelrun fdr svanbid i fdrn !v s6rkr 

vaierandc kirei.vaiden. sludisen d metoden tedretiskr rdrdelakriga 

som illu$tnda i rieni 4 4, enlist 

rmrin rdsis ha smm. spndnine. P 

vissa bekymms, n.n d6sa crrekier ha i alhanhd a$ets rolerab.l! 

4.4 Enpinsk Su-Jo6knihg 

4..1.1 /,red,i,s. Enptiska ROC.k 

moderren (areen& swes. 1966). D. 

pay on uprtldd. Lik6A.ycks ska 

mruien t n4oi intonsist nr m.d * 

ar ob{omd. a! ndodcn. FAr vi t .x samna d varde med pay-ofi-v!. 

daiion son rcd oddsvadaiionl creen & sveb (1e66)v.rarja. rcn 

tanning n.d ndd i data (s Le. 'e r. kap 7). Der linns .me[enid ing.n 

rvekan on an Suieoin van! yleB 

rdnr. approxination. ve$. konk 

nomhd & f i La* lasrdskelt.di (Luce, l%r) som cd Roc.ku or

som b6t'l av $gmenr av rdra linje 

Pi v{kljga d8ra dr de !A nod.llerna 

sU torin hff rilampab i iengr s 

exklusiv! tdskeharnins.i inom p 

tvA av d6sa tilldnpningar, iinai vi g* nlcn Nsllmde konmmhrr' 

rer (vigilance). I dd 'ypiska exDsim 

de av en *as signal, son kan [onn 

d{ .n lAng rid. Dd {r v6l bclagt a! deta tr en svAr uppeft, da pr6r3- 

donen d6suram sjunkd.on d fun 

t 3. cj skef (i ex 16 en radsropm 

t6t o.h ddddr &i!s nnomenet *oi rtdk 

Slneoretiksn frre$ sis givdvis, on det b, elld d'somdndras. 

all6i Lritcid eller $ffitivittn Eftenom sisnaLn konner s{ s5llm, 

:lr dd .j orolight sksld rjll den rd 

minskrdodds.oo,sonisinturpaErkark .id,pGeekv{ion46). 

Fp skule i sA rall liera kvar D{ safrna Roc kura neds et skiite av 

Denna .yD av $alys har bl a iillhpab av tu n, Ctdbdg 

nan (re6U EmDnnka iilrdnpnin 

emellcaid tdrknippadc ned vissa p 

& s.hu! 

dclning av hda fdsdk{iden i inrsvall, nd intnall.ff l|ngd kan pi 

oj sat {t fi di koNiskd sa pt 

skdl loras tillbata Pt kiirdietdF 

rab. D@k har su ieorin i srova dr4 betunnits ,nvdndbar tdr at b6 

a niindnvrka Da fdrjande srt vi 

sef fdî.n lii@ on lo0 ord och dNr 

nya. Fp* trrpgift ar at i lisra 2 uppg. vilkr ord son rdrekom i l*F I 

Hai km dits, fdr Gie od i ln,a , v j! mdhn v{m "iv" och 

''gamnal'. Tydligcn kan lp vara srk 

ia "smnd" r& alla or,l i |jna 2l NAgon konektion r& .n sAdan $as_ 

Bdralq 6bdl.n dved Pd nbia sidt.

En hdnioncll urvds k at u!4do 

melleiid o.illtr.dsrdllande. 

D.n subFktiva dimeniionen h& sk 

( bNd ) och sarla od ( \ignaler") kan antas Bender $ickprov ti 

N{ skild! rdrdelningarav isenkann|i8hd. Skillnadci d skoll. se os et 

sbiat $n Ptv.ik$ krirder P och 

damed dvd d. rra svanftekvenserna i ovan{tende rabell Tilamp 

n.arn r s \" $ ligr enrld e n lo. .3r snhe'. r. "i bo si {\i 

bsr'3,'o\ning"a4El€mps'l 

r.n viss posirion i inl{frinesfdrlop 

pd. skatninssid&d e d{rtdr a 

bruk.r kallai ci Moc kuNa Gtis nmoa), 

A .mlnaom 1n.....o'rrr undrb!ssrsd ien 

skcllcoi Ge crt.n &swds, le66). 

piedierft /i,/m Moc kuflor, vilket strrncr 

mindre vtl med dria, son mdntr sb bafte .ill suicoins kldkra kur 

imliB! dnlhr j tilldnpniqen Da 

minisndrdng med bla dkande / 

4.4 4 En tdnkbat sedetotiwke: 

pdontkhetndtndc. Su-cknlken 

uppmanas vid p4sonrthd6f {tnine 

den eller beskrivande adjokriv o.h

sjNlv. En snrrlik reknik anv:hds vid 

dcn .ll.r pdsonlighd$ailbcLn er 

Idrprjckade pl${.nJcn. .ventudh med drytjaid. 

N g$ddade var 

bias. sdsom sacjal dnskvardhd o.b j 

dnskvsrdhd har rmrEen dvrt.ysande prvisas iark, 0rvcrka svrrcn 

(Ed*sds, te6a). aenom d konlr 

nvandnils rv Fcneknik (se a$nitr 

1.r.r) har fr$ rdndkr komma till 

lan a( nimrena miripa'ocialdnskvdrdher. Fc tkniken ir i . hel 

krdci ni fttn svas bias, viltct vi 

punkii denovandiskuteradsSUfn 

Anhgvivillnlt.sradcn*inl 

sonbskrivande p..tacnden finns somlta som,nks 3e univck rft jun 

inroEnion, t d 'jas sitd hellre h 

bek.nia . c6denavin$ammandck 

ior 6 iill dena pinimdo 0rr npplevels* och minnsqrkr) 

Om dla Ddnaenden u|{rderas sdatt la'bdydddtvdavderso 

d, sa bln det d-vdrd. son kan be 

isantasandsn, .! min Pr intu 

onskvrrdher kan vi kontrollon sven r& ddsa andra$nkb$rrelk{llar 

Siora svdrishdd dr sivdvis bl r rdljande: 

dsonb$krivand. PAsA.ndenl 

3. Hur avsbn vilka uivrrddingrik 

.ndepa skilda sa^.biashypok$r? 

Problen.n {r nrbnigois int unika rd ju* su.hs$en rillpqsonltm*dc 

r.d sdskild tydlighet h{r. 

!n rodis k anllys kan jns ha d en ldrdden at den klarless{ ptubhn I

ter sig hd. i dlighct m€d suaeodn 

brukr kallas h idcalisk observatdr (id.at obse d). Endan om en 

en idsll obstrvardr, kan vi anvsnda 

Suieorin rdr at lora realhtnk. upDskdningar av hans snsitivitct och 

eharviju funnit, art msnsrrica rdr 

$kspemnd awiker khn o.h sYh 

sA skull. vam ralk. avd i Su.nppeitier tu melenid int ik.igr lika 

ral ri ralkn lassbcn. 4 de Roc 

ier, thrten vbr $dnter sig tirr de 

ell{rid orilldcklbt som dt mat r{ 

mariva moddlen. Str.s ( I 961 ) dnkubade olit a rdrklaringa ddnill och 

rdredos lranrdr allr at tdklari4e 

ofdmAe! an ldrhalla en klar bild a 

rr. Mu hsr ocksa exDqifrcntllt tnnnit, a! exFrimentlla f anipuh 

riotrer, $n syfta rill ad 'Jkr rpr inlormation om sicnlleis kakhar, 

narivr orimredde bsslubteorier. T 

anda batot toin och diskursr 

2. DiskDria suaeorins tukrhrher inon roskninsen om e,ksamhd. 

Alrd nariva ansa6tr rill de. probl.md ? 

r. Av vilkd (eller vilkr) skdl ku m 

komna smom dtu vaiation i pry olt, dEls anvhdning av sraderade 

4. SUn odns tdrdelar rdhriir khs

4,6 FbBlos till forti lAsninq 

E ud6rlis m.n nn nA€or t6ratdrad rMmdssllnins av Surodn !* 

cci&S*40966).EohyckdUs6d'kh$hk,, trdddrnins&d 

dikd av swcle, Tdn r & lirdsir (t%l) - cn !klu.[ o.h n.@ pupurtu 

6v.Bik! ss av s{* 0973). Pnkns*. 4punker av vrie vid dn- 

{opd4 av &odn dhlinns hos P46r. & s.hend q9?4).

Bed6mningar: plediktiva modeller 

sis f.r nudier av beddmniry.r. orb gjdda N *Fis. 

Mfthls (lela) nu klasiskaj{nrdt 

En beFn ur 

En Yailig uppldggning av s beddn 

dr sjnkdonnirLdnd hdn cn rdmg. 

ger rill srund ldr hans bcddnnins? En bdnnill.t rkonmend{e ak_ 

N.r Yi skarf4 os en upptanni4 on 

dctra e( probl.m? Kan inf maniis 

tun rill sim bslut? rtnk erer slrvi Ntu du kdp.e bit ollq hyrde l, 

g.rher trmde du et bslur du valde 

s. exakt vilka escnshpd hos bilen (henhd.i) du eick pa, odr hur du 

rpc{n edr dr raktiskr lika i uirivt 

o.h orirrshgrbr for dieki insikilD 

rnsmerodik, omd.im*vdlkdnd. 

2. Fdr fdrbdfting av rurin{: expen{sj{l! kn f*tiskr fi uppdas on

L Fdr daiorbaserade bslui: or vi har en modcll som avbildar dpden 

rnngerande. sA kan denna rtodell P 

dan sor dpenens jobb, Isr bdtie (n!ta konsisien.) obs sa dock 

at darorn ma$e td(d ned "inpdr I arl'sa ej nm fir kanske 6 rc!. ' 

d iion sv beddmnii gar 

dhkukrr modcllff som syrtariillat beskrin.ch rdnd sjdvr beddm 

5.2 Reg/essionsnodel lerno 

De hodeller och .mlvsndod{ G k rcersions 

moderrlY), sonviskall beskdva i d 

mbr, dr de$bjektivr l€dllad{na son uhvnjas i 6 beddmning kan 

bskivas genon dtrna skalor. E 

ddnninsar har l4h opp elc dcs 

gdson (le6r) a.h av Da{6 o.h codsan (re74), art resresionsmode 

6, een on ,le $bjokiva skaldna, 

so6 e dnekt b6unnmde for inlo 

icke linjara funldond av d. extrna 

tilltmpnins av en rtgr6sionsnod.ll kan bli nvcker 3od, rvei om nan 

amparh linjtu moddl. ih enicke-linjsr nodell skullcwnp'kt 

ckolinisir dinonioncn ronrarande 

{r nonoron (an angordningen ej }ndmt, men ddna rdrutann'4 tor 

devrrairmligcnalma uDprYlld id 

ionen dr denna: rPr uPPrin xr 

fdrhrlbnde i ntuoi kv,mrati .vs€nde, 

Han har alxsd lill siri rdrlogaide en skrtiingskala, som 

t antaledtadar (cuet som \' 

skall sann,nvssas rill d.t nudiga s 

ftnrrijar d.n inrornatioi, som rr 3i 

ft.n riLl sin sludisa skatrnins. Eltsson bide skatniie$ och ledtidf 

& d. ritri.iade i kvhtirariva tqmer, * dd narunigt an auripa Droble_

md n.d hjdrp rv krasiska mdoda rd 

nna arbdsmdod l6ro${(tr rtr vr 

n innan m odollri aly$n acaG vi 

n{nc uca fian, arvi har en ndrisk b6krivning rjllgrqiis i svasska 

flA$e ocksa utsi fiAn. 3n vi hff en god kontoll dv{ snuadonh, pa sd 

dabeln. Und{ s{dana rdrhAllanden 

lil€ l.dtAdlma? I sjrlva verkd har 

ddG sions av dr tofr antal rors[a 

bdftnde har qenskaDq. son han sj 

ingd rivau probl.n an avgdm hr ledtrdama va$ shh.n i dei dDr 

Man kundc ndjljgen vdnra sig, ate 

mdod{na hj{rpe o$ sm he at na inft$anta i ikB i beddnnings 

Den srundlr€ghde id-lurveklinsen fdr regrdsionsmoddlema tre 

$nrrad6ridigtNEgonBruBwik (r956i jrrsjdbelg, leTl). Bjdrkman 

kdradar och b6krivs 4la.ionen 

mellan ledtrdar @h k dier i krms av sannolikhds {Bjdrkman, 

1961. Har komnq !i at upp.hdth o 

BrDnsvik rdieslog den s k lininod 

ndlr ledtadar och rluilic beddnn 

n{sor kd.iun dder dr Drobabiliiiski shbandi.n pdck piosnos 

kri .j gdns. vi hr en multiFl kq*larion rdlan l.dtridarna och kn 

Erier, som dr nindre {n l. (vi Lan 

crcppsam beh andh ick+linj Nra rall, vffom mtra i dd fdljanle.)Med 

orgi4spunkr i ledtadaha urf& fp e 

lan rF beddnnins o.h dd tsktisks 

la koiielaiion.n melld ledtAdada o 

iva rpr bdeende m.d d rinj& no. 

d.rl son lhyrjar jun de bdtrdar soh dudens, Lianodellcn illn!'

eh. Dema ft{ga er heit nikopplad rrii fp3 bdedd. mh b.ddn' 

ning och bd& ncduknd. de ekoloeish relaiiono $m tu bsdn 

mande f& hans uDDsitu om vi ansiib .n linje prdikrionsnode[, har 

vi har .11$A dek alt handskas md dcn mul.iDla koiielationen rrin td' 

didrna, dds med dc vikrd, som vi 

na for 3! ra den b{sta mdjlisa Prtdi 

Bruns{iks in!$a var i hdg snd I 

slutfatatder med urcAnespunk. i linsnodellm (&unswik 1956) Hani 

cLn a nrr den ûnd.sF a is 

iillhongivninsson.ndstvarprdnsbaruprobabilinisrsvnpuiLr 

ErtcMn dd vor a! fdNanra sig a! en p*rckr anp$ning inre Yar mdj 

lig, varddocksiav intds. at sudqo v$ ka orm till den bissnde 

!'nem 'om'' hr ' ron!fl +''r 

dd rdda kan individen tnk6 nhnija ledtadama p{ et ick. optinah 

ar,a ku all6l nm relattiga ned 

lankc pe kdtadamas ftk.iska rlationer till krilodct F&d..and6k'n 

individ.n vara osdker i sina beddmning{, siYd cn vb$ ndnld av rd_

krirerium. Anrag 

viharkredrAdar. Dcn orri. 

i i dcn .rolosiska ekYarionen. n. 

dan x, bdeknar redrad i. PA smm sn k5n virnylja r.dradaiM 

re[varion5.2 bcreknn,4rd.nvikr 

kYalion 5.1 bckriver p{sonens be 

! dr nbjlic.( bsknva pa d.Injdn 

.d god. sk.l vad! d.n domineran 

liipra konelarioneBa n. Nh n 

kortclarion unryck{ i Yilken srad d 

predi.rblr i dd riruarion som vi be 

trd tr! urry.ks i Yilken Brad vi ka 

de tukrhka kri.dicvrrdcn. och de 

rolationen mellan de lrin ekvarion 

iJ' o.5 dr ndn d!r,on 5,r p.e 

dnsldesubnkdvab.ddmninssrmirtrdnsidsn. 

Hutrch, Hamnond och FruMh 0e6rr) rEr i n vik'ie dik.r fdn

Brunslik lialysansab vidarc G. dven Tucken 1964) Hunch. tsin' 

ik rd at ndh i vilken srad bcddn 

ninsari a even behnvdc beskijvas ned ic k. linj tn uhvnjandc rv ldtd 

d.rn Deras koefii.icnt c ar helt en 

nLnpr" r. ro nmr, ôetrnrndsisa, 

konrd cart vam skilt !?dn 

o. Darr& k3n kodficicicn 'jena so 

de 'lr.on 3:11.1 nrlle io he enB i 

linsmodElhn.sasomdmu$c.kltua 

r! = R!R.o + cl('-R'q)(1 R' !)l r, 

j![a k edevaden och Drcdicnd. 

ifr{n noddl5.2. Mlirk !( nb synemen:ir tllhtandisr tinjara, b|nek_ 

Ekvarion 5.3 hff kaltrb linsmodol 

6tons med hj 0 !v rcgiesroNme 

rodiken. Dcn vkrr pi dr exDli.it sst 

probabik&ka egenskaFr i niljdn o 

'o'l'n!l/ $-b D'$tione'r 

En vanlisc, rdrckommnde fr4, !r, vilka ledtidar son Ip rxs{ 

yvdr svir .t bdvara i sadrna rall. 

d:lr l.dradama {r inbttrds kofeldad., 6h dd6 * den rvpisk. ritu!_ 

ionsm.lysi D3ni4ion (1e63) cF 

rull$dndigr rillrred$t{lhnde ndod ror d rara ledddarnas inbdrdes 

m d i sjsha r*d rika mcd kof' 

lationcna mellan var och .n av ledt|

alys av rr&an om de ielariva Yikodlten 

en model 16r lnN ber@ndc 

son sir knsre an rqresionsmodellcn. hoh ni.i r& d.nna iodell 

ar rragan heli enteltintc h6jlic 

rddn -. ' |r-s's]enoe model. r'Rll.a 

hao.'{ 

5,3 Modeqel och obercen.le wriabler J bed.inninE 

njar nu .n bedomare den inrormah$ 

bd*ndc skall kuina bskdva 

soh vi rdrs|lgn ovan med hjab av e 

ig pi ar sorajud en srdan b{kri!. 

iiarion av beddmningsinnehrll. BEddmlna harvftir vbl u.bildde *- 

p{E pi siit onl.dc clln nybdrja 

hos akrier. En dvesikt s$ .v slovic och Lichenndn (r97 r). t ,lb dasg 

undendkniaar har man funnit, !! do liij{n mod.ll.i gff m donddentlisr 

sod beskriynincav bcdiirn 

rions rcm liser onkrins 0.30 

Dd rypiska b ocksi, a.r m.n finner mycket *on skillnad{ nsllan 

de oljka beddmrna, liven om de$!$mdjgaskullc laracrk|ndadr6. 

rer pi sirt omride. Dd har visai sis vara frukiban ar !ialy$ra dssa f. 

divid uelld skillnader r cllai bddna 

sinaecDaidiosynkr6hi, bl ri utbil 

at de vi[ter son b€ddmarna sj{lva r 

napraklisklt4daldigdamm4n 

nom a till|npiing rv hod.llcn. s.ddnaina sjdlva dor a! de rsetr 

meni4 sis sjelvn som mer nyan$

€de an vad de rakliski tycks vara. D 

gase ryndd e a( nan kan val b6 

tAdar, sas onring rer. Ddra kd 

ner, som uPrilcver sig sjalya soh 

ny.kd nyansrade o.h so fjsd kdade. Men daia rehr s rvdlisaspr,t 

Mrn bdr emelknid inte sli sig iill ro med d.ss rsulrat och hlvda. 4t 

beddmma rakii![t rnngds i enlthd tcd den ljnjrra 4re$onsna 

dellen. Yntema och rorsenon (le6r) vhade jt, at man ran ra.n 

d h tini& iegresionsnodelt, sven 

om den ranm nodellen awiLd kranis' franlnjrn&t. 

nod.llen Miller (re?r) vkade I qar 

l.dtrid hadc cn kmirig drekt allde 

ned krnsid. I kapnd 6 skall Yi o 

bc\kdvningenavbeddnninssproes$n(Bnnhnn, 1e6) 

? r,rN I P'ed'rroni r.robsl 

Mehls arsumsn( var ikoihd r6ljan 

exp{t visa,afnu den intomaiion nan har ri saqlig on etr indiud, 

vnarb re dn den son man clhrlle 

v{sniie av inromationsn ned hiab av 4 linj& rcgidsionsmoddt t 

sj|hr vdker visade dd sig i de undeBokninstr son Mehl relsrcnd., 

a( d.n mekaniska sm n$vdgni4m sav en banie pred ikiion !v knt 

ncvdrbtr an den enmanv{sni4 sr d.n psvkoloBike cxpstn 

sjode Ddh resurr4. $n kan ty* 

roisaib ronkninsm (cordbtre, le63) Nu bb! nn naturlbNft rillde' 

ca.aldeliftbar!,rpsvkolosiska 

e k, ^dnle3rl3.and'dom'!d.n P r\oloBi. 

ka.xp*Fr & emelertid s!5ki1! il|l ut, g.non a! deras b€ddmni4.r 

olia srtrid$jus pi en upris{tiins 

ridisa fd*6k 4, ludda ick+rinj{ 

hj{rp # d.n onn namnda c ko- 

_ i\e l,ua( _'1.lodt..o_ 

rn {r sedr atr utnynja d{ d4 d.k.r med linj:lrib i .n av de rvi sv*+

I or.npld pa dd srnd, ar den gft 

linjddtd. Etisnkban sdt dr gdm id€n om i.kerinj5ddqplcn irdr 

i resresionsekv4iond inroducera produkrerner samr d. obco.nde 

yariabrm r upphdjda rirr otilta Do.ensr. Etr sidam arbdss4 crcn prir,sas 

av wi38ins o.h Horfian (re63). Desa fonkare fani endlcnid 

f63aiirrskdripredicsba dfl isiiakrinnkrpsykotoshka{odierned 

hj{rr rv sada noodik. Ltsa resu 

Rqrcsionsmerodiken & fdmodtis 

a! i.kc-tinjsrirer. Er skal ddnilt dr 

I krlYdp{rickprosnorbkarmv 

pi dd sdr soft wiccinso.h Hoff 

man grord.. Andra lodkare har dr 

cn upplisnins ddr d. orika redradlma rar inga p, dr okoiiererar slr. 

Man h.r dr mdtighd at bervsa tdrkdmnen av nke tinjirirer hek en. 

en konvdiionell vadansanalys. I dcsa undeBdkninsar (s slovtr, 

0.0)h4 mrn run nd' 

* ledrAdarn., ranr rft den drr dveduggan

u"""a."',",'"-.".'.* 

"t*" .u*vatt" to*a.,-g". t p"dicdbahds N $bkkiva bed6n 

'*"*,*.'...r.-" 

.'rr*.'m-." 

dd|g idnrod ned dm rinrda 

ei"i-* inr,o*t,. *, t".ju^r,i"t och disjunttivr fuqcmnde kan 

..î' *"-a.. ,. ' ".,.t. 

'.r".s"1,''''1",..'^',' 

ir*a.*.o..,".,.r'". 

'' bu! uppr'eLl n'dnb render'\ 

'"nsn 

Azdna och crotrbach (1966) npDo 

die av inlamine med utsAigspunktidrlstd ledtAdar' De kunde be 

skrila rDDi b.ddmninc& nrcker vdt med hidlp av cn linjir nodell 

mm r.;mmologisk sidms iran rP 

"i -.r -*.t-irt", -t' *tu n" 

ds fd' olika klass av moneer hos lcdfidarna' 

si(q'. dd sar mv'kd vxr 'r 

'n"1nel].i''''$5fl'ldll'n'' 

sr* a( ick.linjddrer dr dhaft 16 

rr.ri.a*tle.i roj" *, -.a *, "nvsnda den linj&a nod'u'n men 

vill vi ni cn diuDarc rdniielsc av tp 

os av andn moddln och nalurlisrvis aven rv dms intospekrva r$ 

d!r. En intoduktion rill Pro'd'be 

skdvandcnodellergBik. er6 

5.1'xobefuendewi|hk|. 

ynsroll ror beddnningaina slovic (1e66)visrde. at om vikriga ledta' 

da! snk i samna rikhiq anvdnde lD 

de emell.did sicr i olika rikbins kon fpp .n hnvudsakligen uinvtia

aro en av dem end ar u.nyrja and 

I konnikr merran redrAdar trhdn mai ocks aswri lasre linjsr \onuttipla 

koii.lorion.n fdr an predic. 

ra beddnninssm rrrn ledr{darn. sjdnk. 

uhr och Horrmu 0953), anros an den vikr mu {sdttr h vi$ l.dtrdd 

beror Da hur nor variariond i d 

v,ra fall.i lor redrrdar som had. h hds konda.ion med krirde.. 

Mdngden av inlormarion rycks o.ksA pAverta bedomni@na. Ama. 

rer redradar fdrcraller ha den dfekren dr ju fltra tcdllrdd man pr6m 

ripra konelariond merm beddmninFrna och l.dd&m, (Hoffnan & 

srdchird, 1%r. smridjgr.y*s emelqrid den subjekrin koiridcnsn 

i berrdmningama dka dm$isk!(Gkamp, t%5i Magnuson & Herfrtr. 

1969). Fdrhinander inu$rms i rigur J.2. Mark dd dkade llpd 

ndl$ upplEvd och rakrisk b€ddrningrrdrmrs. n{r intornarian$ 

a 

6 

6 

Fi3t.5-2. sanbrndet ne on bed.hrturlbnds 

rh inlondion,

Rsulraten hor slovic och Lich.ensiein (l%3) rdknde den skilln'd i 

iyDr av beddmnins.r. k$ dven rel 

r"a"ea-"n -r' *ao.'iqu.". s.m d alhan hvpot$ lan vi rdsrt 

srdrm ledt{dar son .r em$lmniga med b'ddmninsana dhiler 

$dre !ikt. R6uhrt* Fi.ts och Deini4s0954) rvdd pi sanff d 

rekr Denna fa[.or bdr rbrmodlicc 

sirua on{, dlr.n elld fiera av hdr 

la som bed6nningv$iabdn 

5,4 Inlddins ar bedonnirE 

Dc rosk.re $m dnvlFt 

tsdsionsmodcll'n rdr dudier av b'ddo 

ar sis fdr inlarningsproblediken 

,r *u*i mr.ea-- ut"" *,p*ta, de rak&ks rdrh{rr,ndena. dvs de 

vikb som rcdtridarna erha er i rdation till kdi{idbdma vi Len 

ocksi tnl€ os at inleninsen g& ati vi blir n* konskrend Med nd 

v efrckier skutlc kunna ri'kran m 

rcll0963) rycks ha varit den rddt an dudcia vad han kallade r'fink 

rionell inuning " d$ inErnins i .n 

rkk lunkrion bsknvtr relationcn nelLn dr kd.erium och r'dtiden 

cairoll $uddade snuadoner de en perreh prediktion Ya ndjlt irtn 

na Pre'liktion skulle g&as md ut 

i,:, -" nt*,'"* 

rmdrd$nb.hdldBrdr.tbdkrivadd Han r$n at iu komDtn' 

f runktionema var. ddro svksre var inlsininsEn. Bidrkhe (1965) vi 

sade,.t nega.iva rclation* ( ex en ncgativ linjri rclation) vu svarar' 

semr |dEnos Bidrknm 0963) dt tudiun * vad hm kalltdc kor 

rer,tionsinl{rnin( sor sr en seneralis.nng * caFolls runkrionsinisr 

d.nna tyr na$. rp bide l&3 sig reersion€ 

useende {h rekDrid_

. rnl5rni44 3.v iirr ldrjd ar 1p5 

ivct cr vn$ hir'dd irodradarna 

Renr BenercIt kan vi naturlktvis urnytja os av linsmoddbn r& at 

bcskiYa ci inuminssuppcift. ani 

lai rrdladaina k,n 311a ,nvdidar 

her 'drjande. Linjda hdrddar kan i 

(Brchmer, r969a). 

I' on ' d rn&"mmr€ o.. m.'d'e flrelh\ 

Fppk$ocks'|dnsiea! umrack3 rddndringari dc 

.rfekriv lsumn{s, r e6e). Fpp kan dven uhytrja redridai son ink kan 

upplevasm.dpnlekriilnj idigher(Brehmer, 1970). 

m.jrta moderen. Fpp kan heh enker inr uhynja inrerkoirdarionerm 

mellan kdt{d.rna (Armelius & Len oit, ler0). En annan inbssanr 

ldhing. Hannondoch Boyre0e?0) jamln edtek.r€€d ba*inrehir 

knde der dra veder rdi wje beddnnins n.d r.rd-b&k eivo ned 

hjalp av en modellanDasning rill tD 

roma.ion om de vikrrson de sjdv 

nd$or orh Ny$cdr 0%e) nrnn vid 

gc fsd-b,ck v$ a! g. rrp inrorfrarion om ledt{darnas .robstuk. va 

ofta hyNtcsrt i ci vGs konDldnobordninc SNBkitr likib {r oldrmi 

d; fpp sdkq $Nndigr endirukiu. 

rcr, dven d& inss rinns lrr klpnelr) (Bi.hn.r. t071iurthdd. kuy. 

knsiemaaLiljegien, le7a, le?5). A 

rda rqern fdr sammanvasni4 kan d 

(Ha6mond&shhrs, reTzl B(bmcr&ayarn*!.m. re76).

(sc Dawes & Coiiics, r974, rdr urr&tic! ret renst. Er nftd fo*ka 

re har i sj5lva verkd r6reit.sii sm 

aoubq 0e?0) uid*dkre denna pro.odur i en khiskr yrob 

sxktsamnanha4. Edsnhltliniska psykologd fick rill uppsjft ar cdn 

d{as rsuhat pa dr k.nr frtuefor 

nular, MMPI. Fdr varje beddn ar. r onrruerades sedan en rjDjr mo 

nga nan bdridarna, sa$m de !{ 

gitu j fttuefomurdrcL S.d.n j{mrdrdes d. ktiniska Fykotogdnas 

subjcktila omddmened krtr*iey 

nosr. vidare jantdrdes de p(dieade subjek.iva omddmena med 

samma kntcriev.den. r naran 90 proent av ra en vhad. sjs de predi 

ediktos av klirtricv{rd.na ,n d. 

rakriskr 3ivna subjokrivr omddm.m 

us$nhd for de subj.kiiv. omddmena. Liknand. rsulrar rappoddrd6 

ay Da{s 097r) tdr b€ndmninsar av ansdkanderill dokrorudu! 

birdni4. Da*s vkad. !r nan kunde sdn sa coda pr.dikdoner N s- 

iois( basis i USA innebea on artis 

nbBpding av .irk, r 3 nitjons dollar. 

Daqs och Diu.r 0e0) h6 analF 

Tnd,she.s mrn.dn v,1,5.,g.n ro,bd , 4, 

prcdikrio(d med hjalp av prtdi.dade $bjekriva v{rden siaraE b de 

logi rbrekommande respro&durd 

tirarn nann iskr.Lxs, Trch atr 

sakna sihighd (chapnan & chaF 

n$, 196?) lotuher m6nga krini.k! prykotosd att snvdnda der, rydli 

g.n iarrlanEoch upp krig dvd'yg.ke.n ar rener hdo.k har tulsor 

atsdgaonvik|igaDsykol4iskaproc$.i' 

chapmm o.h chpman 0e67) raD 

sord dudie, som belysd hr !{dana missupprarninse kln komnr rill 

',nd o.h !'dmrlrhrrrd. Fd. ' 'o 

idnr sdga idgro od om te$d sjslv!. r dcra &i uDpmdas rp ,! iir. en

mdnnista. D.n dtade fisur.n $v{rd{6 

$dan i et an$l ka.egorier, 

.6s.r. chDmaD o.h chapndn bdrjde sin undosdkni4 med d 

ndtrisa ri ldinnka Dsykologca dtu de pE*ntrlde $x olika,vntom 

coodcnoughs kn, ans. vilka esensk.Dd d. tdrvrnradE sic has risurer 

diadc av pdsoner son ntnbkrB av jun d. angivM svnronfl chaDman 

och chapman rann ad de klinis 

psykologhtuddande, .on annu in 

no4h6 tn. Fdr uie t.kning angavs !dsvmrom som prsods udar 

ka dcn penon som riiar Le.kningen. 

ris, o.h dd rdrekon ingen son hcl$ koiielarion i m,tddd ndran 

vnromen. End der ar nudentdn, 

srlunda bckmdr sig ned Fateialet 

vilk, esenskaDq hos rrkni@rn. s 

{iher veftade sig 4 en p{son mc 

av. Mtukallb{ a!s enterna i sjdlvr vskd ine hdc n&on sn hd$ 

objekrivsruid rdj upDs.,rgontvpavsamlniarjon(och rdrharhi 

- ror J( r 1i\3 P )rolosn d 

Srudenrema uppclv emelenid m sanvd ion merlan svnton och 

ntd de uppgiii{ .om de kliniska Ds 

rrtga on i*ocidiond. En rekniie 

r * Nsoci.ras m.d symtond 'osdk apman iD! visai ar dd{rsad?na 

Aso.iaLiva|drknippningalsomlisse 

lis.n aven de klin iskr psykolos.mls 

Rorci (le7?)rapponerd rhRo*.hachtnd 

uppfatningcn, som yrelisat rdr$arks iendcdser av ovannanida 

iyp. on ns nhlisen har .n upprahine om en samband ndhn dr 

rynron och dt viss rstbekmd., icndera md at llsga p6 mmnd hu_ 

vDdsaklisen dc rall dd symtom och tnbd*nd. intrdnar sa idisr' 

FaI dar rynromer int rbftkonmd ienderar nan dv{ huvud ragd inte 

atr relatr! till ftAg6talninccn Dd rack{ d&rdr n.d an tsbde.ndd

,n sra kunna fi och vidnrt(h{lla 

6tboe4de snvarierar, ro( !r 

konelarion.n kan v!,a tika ned 0. o 

hed liqvdig och onra(ande erra 

ia(njns som nan sjalv h8r. .ord. u 

r.laktisa uDptanningar skall kunna skapas och vidmhha 6 under 

pnkrakrtasdhuruqrjdsom hctd. 

slovic, Flei$n{ odr Baonan 0972J duderade beddnninsft hos ex 

dmningar, N don vikr som de sjalva 

k4kkdrr.dama,br.valrsdmrc juedneerfe.nherdch!ds. 

.n funktionen rn d.i skapar en 

don i vAn fung{ande som salnlr 

norvarbher i vtrkrighden. (anske er der o.ksa 3a.r {farcnher t€dtr 

o$iirrar beftsa rdrdonar i.nldhd nrd sn.dduids r6uttar r& upp 

riarion. on errs.nh.lo d.$urom 

fra4ins$ikr nosrA omyrrldens mtr os 

hindre me4iskr rd(dk ar Ii1 dem in pe andia v6sar. 

nher och d!{rkunskaps har e( 

posni{ varde. Der rdr.rallcr emelle 

varde behdvde sdi6 Dndn Jebar 

L iiExFienarnindrc nyanerad rn han sjalv brr - vad k vd! 

2. Diskurra n&on krrsif ta.ion a 

punktiirka4lb rid mh infornaiionnaqdj o.h rundda dv4 on d. 

3 Finns en lnk ror en "expsrkuhur', dlr vi$a principd avrvile,aK

5. Di.ku.era datorb.ssd bedomnins konta *Denbedofrning inon 

nAgor valt omridd i cr klinisk Fykologi. nedicin enq ckonomi vr 

6. Xapnu k uDp hirddabludier av beddrningar' Ttnkbar ndod 

rori, rBurur vid mjurddeNds? 

?. skistra.n ron r& mh empniska ludier.v frdsan: seror bed6n' 

ningsbatqi DApdsonlthd? 

3. Sri6s r .x i rorm av bdsrande iid orler lora risk{ - kan ha errekt 

9. Ai bedbmningar vikriga i samh$lslivd? om ja, k3n de (n.d hj|h N 

ronkning) f6rb&uas? Aliern.tiv, 

5.7 Fatslas til lo vn liisnifg 

En akrudl och uuddmande k.lla & cn artikebamling redissad av I:aF 

lan och scNanz (1e75). En kririsk 

finns hos sjdbtrs (le7l). aoldberg (1e{3) sumntra ronkningd knq 

klinisk konM $rrjsrisk sadnanvrp

Beddmningar: processmodeller 

I ddra kapirer behandrrs nodcll.r y.B aysikr fths 

er atr bdkiv' sjrt 

nirsen i n&on min konroveniell. 

Fdr.lid!rc ldr r.grasioNnod.rrtrm havdar eundom ar dssa tu$a 

kapirer 5, ar desr rdrhoppninsar fdreralter mindrc vlterundd., och 

ad legresioNmoddleinas lJ,nsb b 

rinj{ra nddens ar ju, somvisrg iklrirolJ, svira atr nudera med hjdtp 

$n d. lhj{ra noderrena d my*d iobsa. Md btr €ksi beroende 

skall 3{ra d{ $bjckiya och inb den i aumsnherilghgtiea obFkriva 

fran$ fdtula8its av Norm$ Aid. 

ing o.h inrorm.rionsinrsrarion, . 

Dss nod.llq urmirkq st av an nan inre behdvcr sdra nisE $arka 

anrasanden on a! red rrdamas obj ekriva meri k o. ksa & su bjcr riy o.h 

nk.r riij{r mode & anrrDa inkr 

sdr nddvhdic. Funkrionel mehin! innebh i sj]tya verker, ar man 

sanridier npp${lld hypotss om vilks nod.ll sor b*r bdkriyer be 

ddnninFma dh n.d hjrp N d{na 

RDbdh.i pA kapftH ar nahrnda n4or r& vid, etENom procesmo 

derltr ke syns !v.' pa heli andn 

rdBra hdd pa sidaia nodellq som 

som fdrcdagns tdr brr b6tustarande (se kapirel2) och probtmtds-

nire Newell & sinon, r9??) Dd rvDen av procdsnodelkr konnd u 

,r.[-,ia .l ., t.n.au i upltt"t, eftôm rllt l& lird lo^kning hit 

rirs hrsjods pabddmnins& rif r 

6.2 Funktionell ndtnins: kon 

Teodn fdr fDnkrionoll mhnins linn 

som vi 6ctr. utsdr cn nomativ dalvs d hdr6!.n i surcknik€n (ka' 

.nd 4I och nornltiva tanlcgtnsar 

ii., ""n nwtla'-s*,ioo-a.aik. Funk.ion'll matiing dr emcrrer 

dd .n tknik, d& den nonadva, 

pLs. sikrd ir hela ridcn insa r pt at sdn $ red d*knpiiv rmlvs d 

dc psykolosiskr tro6ssna. ftr a 

$ detk som en ldrdd dler on Mckdd. 

Som Yi nordade i kapirel z. k eorin 

nersurm.nt ', d nara d*ting .ill den tunktionelL ndhiqen' vid 

samtidig na.ning uhvnj& man dda$ ordinda esenskap{ hos &ra 

m.dan lunttionell m|rnins dtr.mor tvpiskt utnntar d'n runa ndnska 

inromarion n i beddmninsdna Heiscnon gdr ns ndurlgrf dt 

sdkart anrasandc dn vad som gdc i samiidis ndhins n'n vhevil 

ed var hjdrp man kh kontotrera 

..""t,g*a+s."pprvllt. vl r.*.dh,rin&annamtuesiintAtG 

',n fo'.rmr d€ md n'nc d'eomd''ha" aflodl {nmtuh ! 

och hans el@rrdljIe har uinvtjai reknlken 

inom en nyckc! bdi sPektrun .v 

drrfdr en yted $lid darabas a! $A pa vid diskusion'n av ddn' ne 

r hot fnnkrioncll nrtni4 (i ion 

.lrnin€n karhd r {-metodik.n) b 

*".i.".tiai*r tr" utu-.* Nbjekiira veden dh $ud{' hu 

ka anrqanden am anvlndbarhd.n hos ertrna ledtddskrlor' 'om var 

f.ll.r vid nudid ned rcercsio ncrodik

Dcn rypiska nppuc€niqen i en FM{rldie r an msn arbeb m{ .n 

rn obdo4de vari*el kn anra en 

a al oli[a v{rden. Dd grundlasa 

FM merodik !r nu. ar varn vdrdc 

a! hr denM obtrocnde vaiabel konbincras med andra ob{oendr L! 

iahror. Larosrae(cimpd vidnskarsuderahuadlyddrillnagor 

ad.yddbjekr piverkas av !i budskap. Dc !a obdoend. variabEue 

x rvAdagsidningar. Kd[a ir I kan 

svenska Dagbradd vi prcsenle., 

vrrjc rp firhnarr eri Naklip 

svcnsk. Dasbradd. Ddro ft* far hd btddna sin aliryd. r n !ftianjrr. 

bdrdml kripp, som upp8ivi.. rtomna firn Dsgcn. Nyhd{, hu pr,ri_ 

ragaide kan ryckas vatsarkt, xr! 

rdhrigr ned dara i minga Yirrigr 

n'.dio Unde J . o, ToJEh 

darmo. s ku rre insisrera pa .n o* konplierad bitd ned r.n kbam nnsakriond 

me[!n de oberosdc variabtqn skalv*den, sa skulte vi fu 

d eud{r nodeld 16r hur skalvb 

den inrqrcis vid den rhitta bed 

ndodiken ar inre$c. i lllm.nhd iikrar pa iniesrarionsrdgaii o.h dd 

obendsenatg.uppinvarimshu. 

gandor, An en gau virr vi melleni 

manhang. sjdbdg oe66) diskurmr 

mera ur fdn icl de invrriansan bgrnden som bln ak dd ta i anvandnig dy 

$idurtrr, som r irkann ans 6.d and ra $inuli sk5r1 iniesrers i.ndullig 

derse rdr b.ddmniqen. vi 6nkd o$ ocksi, an deft skalvade inser i 

16allribrd.avsir!srtalvrrdeochsinvikr, 

trvipitegundu@d.pJo. 

r. vilken psyk orogisk Ia3 ar rnvbdbff fdr ar beskriva hr im.grsrio-

Sl 

Fisv 6.1. En nodelt !4t irlomdionsinbe.c^4": stinuti ls) 3{ titt 

lpphat upptewtet ls) :on ennn'&t lt) och d.n sannanr&da 

uppkdffi npttisB lR). 

2. vilLa subFkriva skaNarden har 

l. vilken ndrtuk [ar*rk har beddmninsNhlan? 

Deterrobl.meni unreras i ligur 6.1. 

On vi s vilisa at sd6 der $t@ndd a( bed.nninsskrlan er en in' 

rnallskara, si bln fiacorra 1. och 2. forhilland.vis ldna an berbeh 

on vi me116rid bair vill rnra at bdbnningarna 8er unry.k 16r.n 

o inahkal,, bln problemet bdydligt svirare och r.ller inom smtidig 

kas deta Drobl.m sr emellertid a( 

upp$dlb ed visr anragand. bddlfr 

d. son mdjlist bddlrande frAs! 

L on nan d{ rinner, * dara bekr{ft& dcn psvkolqiska lag son man 

aniasn. $ undenrddjes sahridicr mkd dd mEFnde nm gjdr unds 

r. Med hjdlp av dt titLigr) snd8and. om den psykolqiska lrgen rdr 

bddmniq kan vi alltsd samridist .rh.lla cn nrtning av de subjckriva 

1l och ct sdd till anb8.ndet on d. 

hn. Finnd nan drrdot a! l$en 

inte rir $dd i d!ta, uppkomm{ dt yal n.llan d dndE anbcander om 

d.n psykoloeiskr lag.n eler rnrasrndcr om beddnningsYanabdr nd 

smaksak vilken arb.Gmerodik nan 

har vdlj.r. Fonkare ta onAdd tY 

atr trmsrormera bcddnningskaior 

bsnka laEn. Skiiet t dt dd nu h 

romaiion, son rydd pA at beddnninsskrlorna iungstr i ntqa

ninssari.bcln i sig * dr myckei b 

mdjl*i undvika. E.i redjc akar ai 

an den ickendriska metodiken rerl 

lemadeb|nhe|lcnrcllsvAr,,tfdrksll 

ransrormaiion inom FM-fr dodik.n 

hanvisrillweiss (1e75)och rillAnd{son (le??). wens och An. 

llskalni4 Lai 6.llcdid o.ksA anvdndas 

och ar ofta bsrre kanda lrA 

punkr. Av vn{ iitcsc h& sr kont 

nins och FM.rdodiken. I dd tdra ralld anvander nan sis av daia. 

soft rolkason nerher eller distans (oiian hkhebsklhfea4. o.h nan 

nrnsr d'mm 'on" 

upplevelserna. sj{lva beddmnin$nodcll.n ifdgasdns ej. vid drlig an 

pasnins dkar man i rillci anral.t d 

med flda lypd av beddmningar mh 

deller nen g.nongaende med end 

Der bdr avm i ddk samnanhhg p,rp 

lomad och anvandbr i synn{h.r rd 

lDp kan hnkas funsda crb olika psykolo3iska las och aEn ha olika 

3kalv{rd.n. Dd & ddd& inie ldnpu 

utfdraberitningarnapAmedelv{rden. 

hd ledr rill nodellprdvninga med 

hjalp av mer eller mindr taditionella vfti,nsmiytiska mdoder, och 

drimarion av skalv{rd.n o.h vik 

senom enkla lomd av bedkning av 

6on bskriYite!rntal prakrisktan 

i ocksA nAgor skall berdra I ninF 

av nodellpdvni4arna blt ftAgm on 

d6s rom av8orand. tdr b.slur nell 

I dnkusidnd av rgresion$.knik 

ddruelh ickdlinjdn snbud la 

sdalytisk ndodik Dch & mtur 

dikcn. Etr annat skrl, otra lramhal 

l.t av And4on (i ex r977I sr at n 

anp6snin i1l ci rcsr.sionsnodell man i termer av kordation. n.dan 

'cr.linia'" kndenn. idsu qo-

end{d an ddlja de$a hd.nser' 

Ynerlisais.n mckdel ned rccrcsionsndodcn b givetvis, $r vi nsa 

$dllct rdr de adekvara snbjekriva mAt son tramkomfrd ned hjalp av 

Sk&tisk noddlprdvning {r beryde 

Diiiga dara m.dr& oiia at rven s na*i felak.ig modell inE k,n rdF 

ka$as. Smridi$ er tlla noddld torenklinsff * v{kligheton och id 

r. Aidenan 0e??) rdclar an d,i 

dell pi bdydelselca srund{. Modelen kan dA s.cptrd 

son en sod 

r. Dc! rakun an 4 noddl ej tdlka$s kan oita (ofta$?J b{o Da ei 

tendd i swikels{ ftan nodetren 

3. Och till slur: vad son e bdvdekeldst rdr en roskare km vsa hdsd 

bdydande ftin en hdt annan moddls synpunkt 

FM ndoda aiknyrer ocksi pd 6t i 

idoma.ionstntegraiion (kati.el l) genon a! d mrqd rudid har ut 

rdds ncd hFrD FM-ndodik rh 

nd inrormation samnlivls5. vi konfrtr i det rdljande ntsot art btd' 

ra dcss nudier. De inn.hinsmasis 

lAr rcdosdrehe !ill, & afitydfddn 

h$ inon nrnF ddn omrAden 

som ps@prion och psybrysisk (And.*on, 1e74), jsnljrhebrtun (An_ 

ds$n, le76)o.h norsliska onddncn (Lue& And.Kon,1e76, Andssotr 

(197a) har visar hu en n{nsd rsuhat inon beddmninssrosk 

ninslAdsisrolkssomunryckt&engensell"kognirivalsEka :dr 

tdrel .nkla opsariontr rycks $Yr! n 

nsr skifrandesanmanhans. KNnn. 

hrilande rilldter katrlull m:ltnins av relevanra snbjekiva vaiabler och

6.3 Atlditira nodellq och ned.lvtuddnodeller 

D.n enkhr rdn[bara modellen rdr inlormaiionsintsdiion & m!ae$dd 

!t skslvsrdena hek enkeii add{6 rill d.n nudiga beddmnin$n. 

penon bdkrivs ned de .v. adjektiv 

& thlig.n hi'3t laddtde posniya ord. vtn intyck av en sadan peson 

borde alusi vara utDr&lai Dosniv. 

sonen i han ock3l & spasah och nossrrnn. Desa N{ poiniya ord 

dhdtr.ndrenid dr vir ft .n borja 

e tvi nya orden har ju inneburii di 

liiet men dock rrskot! En mtd.lv 

kdr h meddvddd av skdv$rd.na 

'illdmpade). vi skulb darrdr med ut 

sond skulle sjunka, nir de m'nde 

utpraslai posiiila ordd tillkomner. Ddk tu ockri vad 3on hhder 

.mpinsrr t cx AndeBon, 1965). D 

LA! o$ rormdisera .n snula. Antag at vi har t. nimnli: fl $arkr 

ncgsliv (N), .n svar positiv (p) och en *!rki psiiiv (P). vi kombindar 

nu p med P och N och qhalld sA re 

llskotd i ntlei t rasi ncgativr (n) 

Dd vikliBa a( mlrka sr at de ivi nodelten, e$ .tika ranqotdnhs. 

vr' 'dn d,i'd_ rso'r melldnJd r 

rio.Maly&ka temer uppkonne

modell, som ej kan hnsromeras b 

iingskalan. En mansd dPiri vi 

.*i ;t*r,i.. t". e"a*-', tq?6r, rdr rer.renst Deta tr den 

sdra iypen av rbd r& en nedelvsidsmodcu. 

En tedie rvD .v dara, son dr av bdvdclse rdr val't melan Fodcll'r 

n!, r& vi om vi ldddar iniomarionsbirs son hlr samma skalvsrde lnl 

inrormationon om en pdson. Bedd 

rdrdndras lntinsen uDpit eller nedAl (den s k *lsize eficktn And'r 

son, 1e65). Dd kan rYckas ad deta 

delvrrdsnodell, on mananrar a( r 

nde inforn{ionsbiiarna sa fdrcliggd det ft{i bdijan dr visr initiali 

niriala intv.k skiljq sig iallnrnh'l 

andebibmahar' Dd & lft an vr3 

matemaihkr at man i dr sad!.r tall rrr o uppa€Acnd' dler mddr 

6.4 NdgN nodeller f.t attitldbildnins 

6.1.1 crundhod?u. ^nd.rson lre1 l ) s6 en ut forlig d*kusioi * FM 

incens omride. mh han jhrd' den 

ned de fl{ra andra kvsdativa atdvdieorid vi skall hrr prsenrda 

etodikcn gar till i trakriken 

(itydkans6$nmbft$$ 

n I ex i van ovan diskurerade rdr 

inrormtionen mcd sin ftan bdrj$ givna uDptahng 

En cnkel €h anvhdbar rercrnsam & rdliande. An'rs ari 'n v$ 

udsk.t I Den.dyd son d{rciter 

urpkomns. n, kan vi anh rdljer rom.n 

d{rv,och,rbvikr6ochr,o.hqskalv{rdcn K,llanting&allt'med

vikkn ,r neds bndskap.tlhlrrklleNrdd," D{ra kan vitsnk! o$ dr 

d.n Wprdnins vi hadc inian yi ficlt dcl av adydbtrdsklpet. H{r & r, 

nisor sit kan berrkn* uritr{n objekriv. fad*a b.ri eg.nskaper hos 

krllan och bDd.klpd. r $Nlld utgdr do subjckriv. trrv{rdcnngar av 

rbjer' \a rrden ueerormei. o \ \ .Lr[ ntuo bads de' r ,i. i 

ddra kapirel. rilk vidarc ndjer vi o 

vi rkall nu pesenera h mcr! srreinka ftrehg.ill hur alitydbildvi 

os an vrje a&ydpav{kan ur 

.irkaqita k.[or. vi *an ilqiseo ranka o$ der ovamhnda .xemprd 

med dc !{ destidninsarn!. ur varje dacstidiinc har vi klipp! {r anrd 

vm lika mins!. Lii Ns sAsa at vi

I nati*n har vi alhsi aritydstatn 

rdrur, vr och den koi$anravikren rdr dd{isuli (= ridnins 2), r, rr 

.. r.dcn, s, skalvardd rdr budska' 

en koinank vikren for kdl!nn!' 

nnli ( = Tidning r). vjdareharvisu 

lisa v{rd., i rdma kolumnen. vi $ 

radcn G.nom dasa enkla |jrocdn 

. e$imerade skalY{rdda rdr kolum 

rad. sanma parallel|nh s[all roielisa, on vi g& notsvarande pick' 

afnkrdr PA at moddl.n s{ndtr. 

rsakrioisemen ej {r stnilitlit, h 

vi skall enellenid nu ist{llct anssra m medol!{rdesnodell i enlthd 

non ait dividda vrje viki i d.t d. 

diliva moddlen med sunnan av santlica i.kvarionen i4iendc v1k.er' 

Ddra * allbi en rods nomerins av vikt.rna och innebar d dcn er' 

rekriva vik.. son .n vks sinulur ingar ned i den iorala advden, beror 

md i srnmanhongd. I ju{ denna 

subjektivaskalv{rdcn, precis denlm 

l.n. vi kan ned andm od int skitja odlan de. rddiiiva nodellen och 

, 'si.srdd hd Lll5 ,r'\urr4ni 

a t samrliga cdls i n&isn. Ddia 

e ingenting nnar an et by.e av ska 

deranlrys e d sbjekriv srahins.

som ur romell synDunkt skiljs sig 

lAt o$ ssga, (y.k.n. kUlor, n.d 

mbindr ansa vilvffje rdndk till 

B.tydelsnh6},mhas$mldl 

(= ksltaj i och sjskalv{rdd rdr kolunn ( - budskap) j. ob$rcn a! 

r snar.rc Nn .n additiv nodoll. vi 

I donm nodell kan vi ,t4m erh{lL upFkaitninear av vikter a.h 

mni&i rdr radd r.sp.riive kolum 

ner, vilkd illu*reras i nattuh. o 

'!khne.lorg! g-'oro soGh\rolir?l 'niq Liqje'od ru.nhc 

i rer .n s.dan linje rdr varj. kdllr 

And$on(t971)ha {ven b6krivit e 

dellen. vid.nNavags vadansanalys skallvi *hAlla.n signirikant intr 

aktion, daviju int har en addjtiv i 

varaavmsp.cie||typo.hofrsedi

Ehur! der kanrke ar n{go. mindrcuppenba4, vnar ner sig rid dt nusoh 

den addiliva modell.n vi kan allbl itrG hdt'i i det! rdl skirja 

mdl$ a,ldiiiv moddl o.h neddv&dsmoddl Mdodiken tdr uppsk't_ 

niic av slolvdden och vikipanmetar & ocktd densamna ehun' de 

addiiionsnoddhi (sevidarcAnde&n, leTr). 

6.a,a Fal/3. Atq'{nd dt dsoiblic 

1",*'*a""*..,.tu'e",tmwkd 

liis vikt Dd & ddrlor i 

d& // bd

!.rdena. Ddk ar er gansk! vantici anrrsande. r rbkiliga node q rd 

(konmsjun fturrhiiga 4r n 

k orunnn.delv{ider. l vdnsra delen gs rsuitar f& den ddiriva noqq 

loi: i hdsE rdr n.delvdrdd nodsllen. I der smare tutter he ankgns.r 

vikrdnadkarsonenlinjeruikrionavskalvirdena(fdrkolunncna). 

Uppskatrning !v riatvlrden och vi 

mtr konpliend in i ridica{ fa[. Modellie$ni4.n kan dock nhyeja 

risk! a6s$fi som i rrllz. Den inr 

irl AndeKons,4ikcr (r97r). 

Mcdclerrdsnoderrm ror tarr 3 visa 

3ora dr vd merbn d. !4. som laMEn fdrmodtigen vid dd h& tasor instr, 

ddr sadanr vd ingsrundaentt 

,v siia trNnsa fdddr i atr den 

Fieut 6.2. h ltlbtation ar ptotlIite 

430 6.2.A) dh bt'8tude Nto et

kanerbjudadrani srdam modellanalvsi. l u n lllLI drocksravn 

tress, dlirdi an den iillAd etr varia 

pnjska bel{ss tdr (Lrmpd& Ande 

Den addiriva nodelkn $ linj{r, Yil 

e{ller nodelltlnins och upps kahin s av vik rer o.h s kalv,rd.n Medel 

vsrdsmoddhrna dr i atlhinhd icke linj{n dh d&lor s'laie at aibe' 

dva modelhn. Trot ddt. rdnvarr 

de iycks wn Pikalhdc av dak (iri 

erhdlls av Lam pel och a nddson ( I e63), k an avlllesnasenom d rsn p 

alan Pa ddra san kan d.n ddrlva 

modellen 

'\iddd'. Mor ddb rdrra 

l Dd finns anMn evdcns son rvderl 3r rDp lungtr$ enlist dcder 

vdidsmodcll;ddh ir rv.n i viss Iallr.mmenologiskI dmligr. 

3. Den iakftgna inrnakrionens tvp $5nnd val med cn psvkoloshkr 

neningsrull tend i dd nuddde rallet. 

6,5 Enpnisk FM-Jorsknihg: artirydet 

rvd inrdsdr Gdi.r {r jhrdn m 

nenbaurs konsruidnorj (1e55) 6a 

av zajonc (1%3). xoncruirdn.oin 

n. anssG dnekt som runktion av skalvardoia. FM mdodik.n rikier 

drvdnellan nonantallndrambjldhcErdnjusdenn'o.hrorehl

Baian$eodn behandld t * f6ljandc r,ll. 

ddr w, s son fdru. er den initiala rditydcn, ,r kfllans vikr och t, bud 

irj$ry4rarr. snrisn: 

2. Fparposirivlill killan ochdvenr,erposiiirt. 

.1. Fp&iegativrill kdilan;s,darmotDGnivL 

ljande prtdikrioner om atiiydr'rr 

Anhende. on at pornivt 'x i rall I och 4 kan synas ordrenligt n€d 

rpi nqaiiva insallnine till k$lan n 

nincar (M.Cun., 1969). Msrk at d 

ddtrli 6ddro, no fulderu id jrn.

n t o m en bkad obahns i rdl I och 4, siYd den addi.in moddren 

Besrq, som bdans och kosnniv ko 

rs inon arirydroskninson Gc dd uromordendbt ombund. sam 

le63). I jamrdrelss ncd ddna tor 

mellfl 'J.'-r''g t,ga",Jali8en 

dalgt emDnhkl! jdnrdds med rM 

rornAn (d Lindns, 1971). FM.ft 

ljus Ntr dr flerkl mdn kq itdivs rdrydteorier, son vi mdh4id .j 

k$behand|ahar'M.nl*cfie||en 

la nodell€r haft en f.rk{rlck rdr det (fdment?) subiila pd bckonnad av 

ing, som ,le ftnsas upp * FM modell.r. 

rdsrma frtuan, hur skalv{rdcn o. 

b€ringels{n.. Anddson rdslfu (1971) at dt budlkap aialykns i dr 

syl1e:i. ei ati.ydrdibddng (dt peBuasivr pdsttende) Et exenpel s5 

jekb. son rrdmjande posiriva m{r o 

stind och handelss. Bud.kard bsrAi Rv en sanmann. nincrvsAdua 

s skakrrde l€n i{ik3s DpPkomma 

finns in'e my.ker phb rdr sjd{tdnd 

da inrornaiioBbnarna int grems t 

addirivts5t.I kaDnd 3 sAg vi d 

Bay$ians t t ir spn.mde sudi.i av k 

e moddler, $r rtr hdnsvn till mer 

(ydtrprddh,fdie'alhmv,id. 

t de sjdi rull dwis at h5 latda

6.6 Enpikk FM-Jo6kninE: pe6onpdception 

kb$nki.rpcinsnrayach0e46). A$hDresnrradeor antalndjek 

de sig sta.nde, vitkd A{h rolrado 

skarvdrden och vikd son & s{ b6k,rf!dc, ar dc k$ rdrfiara &su[arn 

Ande on (1e62) ansarc helr . 

varje ord iqick med et kon$ant sk 

ddGn nhdeurmarkrmeddara. 

ion Dresntms dr antal adjekrv 

Gnd mnan inrorfra.ion on 6 rrlon) och rpi uDpsiii &ar skard 

(re7D diskukHde fren. av de ridk 

Ber u.lnrli3a relaensr. Aktuell ro 

dftson (r976). N{eBsrimrare*har. 

rnwrirm h6 sk8r*rdd kan.j drii 

bens, dcj kon sar, asDekrer pa.n 

dqr enskilt erhillna skalvtuden (DNtin & Baldvin, 1e66). En mdsn 

elfekr har aven nppo nerah (wy{ j 1970). 

Andsrono.hracobson 0e65) r.nn 

nrmnd.'dis.ounriig .E(ordnederskalv4rde$rstildeiignarkt 

aEgituppftiganoms(sJv 

(!i:Tr.r e|refl)iimo' d' rdi 

r sjunl* su.csiivr lran den lbda 

ens 4 dvdl|rdcn r6dra ineyckd 

E d. rdisra o.h risia in ryckes el lekn h ar konnarerab i dara. Fdn 

mdasr vid ddd N hela kedjai d ldj.kriv. (obsvera ar FM- model 

h d. skild, vikr6na, kan tormul.-

L Uppmartsanh.kn mjnskar succ 

jektiven 

) Fd l,r nesi'illd{r' re5ultsrr b v}3: 

2. ru flera adjekiivron Prcsentr$ 

lion ser de i ro Alhidc Lill de fdBr 

renerledsdrtillninskadvikr(Ander$n, 1963) 

De$a ftJrklffinlar vskar.j hclt dv 

hclhldsriborjan:o.hverrdrskrll'dhcouniinc'dmbbl jusdesis. 

prcs sade adjekivm? De ndnm 

ar snh intyctct doniieiar, on (a) uDtmarksamhekn koniinudligt 

hels uppe nsd hjalp av t ex beddnrins pa nvt eit{ varj. adj.ktiv! 

o.h (b) nihuli& homogena, som i cr linjeunsds och vikrd. Md ho 

r desa bdingcrsn .j herr mkdt s 

6.1 NAsru kitiska konnqtarcr till FM tuetodikn 

etodikh {i pt sin pht. For dd 

ldnh ar dd upp.nban an desd nodclln & ganska rorrita $f proe$frod.llef. 

vissrlben ar dc avs 

na o.hiillAki en nbre liihd i& de 

lndl bunden rill en relriiyt beednsad skara N abebrah[a noddler' De 

kariv' nodeller. Pisitoch vntbanbdrjanavklaradiill.i nerodur 

lekling inom ddta ohrdd.. Mdr togna avbildniigarv beddm_ 

ljarc kmke ink s, srka $n dc 

Yid en l6dl9 aib|i.k kan synas, s 

olkningfl av vissa.ff.ttq imm r 

rex'!d sizdrelrskrh. Nar man I 

* ad roBkarna inon onddd valiq sina rdrklsringd inom s sarska 

snrv ram. Fdr dd trdje ai And{so

todcn o.h dd d vil kint at denna 

f(ods kratitr icke linjara ierarioner rill andr! merod{ som r4n 

rdr alk d{ dqiirudstahinFmetoden.i Andenon vill lNha !e f.l hos 

$m uDpkonmi' ned hjrh * dcn 

odell.r laiir sis anpasas till dda 

at.eoristatninFdata'medannul 

dskahinssdah. Enemm sanban 

der ndl,n ka&sori- och nasnirudskanninstu ft approxinarivi losarir 

niskl&denainteAgmtdrd.ia 

oA denna punkt alhtd onyanstrad. 

barr'!a! nn 

pa subjektiva norherer och r,t en idl on hur inlo!& 

sand ar hnh avlikcrss rrdn mode 

rr.r son sd myckd psykorogi cenre 

on {rcrera i ddia kapiiet hd An 

deson ju$ *proremi orika inrehii 

m synpunki. sludisen vill jas ocksiehamdDra mic iil Andenons 

id.er on .n 'koeniri'.rsebra". Arkilfsa dria iydtr oiekrich D. {r 

nanskliga b.ddnninefi kan bskrivd med hj{lp av tu rrrbr enkla at. 

sebranka opdariond. Dena sr en b 

6.4 Hlpa teseal : a$lahing 

iill konfideB och subjektiv sannoli 

BlyG roroh lser En su$ssiv inie

dierna.rbe@ man htd er non a 

sisk vid jsmrdrel* m.d konlidds 

$udisha, som arbd ned dr ratRl, oitln tvi, dhlrcE hvNE*r' 

valer rv hypolcs & kanrkc lYn av ! 

siktrr. EmDtiska sudi{avddtaproblm.vckssaknas. N&hvpor6*' 

nndnochkotrlidssnnAgdlulda 

jrnnt usDridd dvs d! nort onrld. av beddnni4svariabeln, Lrehl 

1.r dd ei st sjxlvklai hur hvpotesval beror pr kon{idens FrAgai h 

6 konrid.n.rddelning dvd de tillg 

en srmiidisr normariv anal$ av kon ridensi. Fdr da dndanilet sk it 

dr bedon ninrskonrin unn kun m d 

.d Lurde 'ddtrr' blde r, i vmk4 

*r ."r'ii.*r ,r"oa. o".-r ' 

DA dek slt kuma $udrta avm lrrgm om hypdsul pAwkr d d'i 

konsn.rtn, som sAr son en rdd I 

2. Diskurera jamitande rd o.h nackddar mell'n samridie n'hiq 

3. Disk(6a kritiskt jsmrdrelsn mellan FM_nodellh tdr atitvdrdr 

somrknllei lria.n at skilja mellan dc {vi modorr'ma 

6 dt 'ntvdigt stnband mellao {i 

nulus och uppl.vel$? Hu skullc n 

on ei vissnisen $a.istisksisnifi kh

6-10 Fd6lq till fo.teu laeins 

socialpsykologiska.ill$6pningarinns i Andeftn 094a). YfrdElulL 

on (le7ab, le77). En diskusion av 

16 bdydds i n{rninc av $bjekiiv 

sjdbdg 0e66). F& dd en & s{dkiri inressrad av FM-hdodik rill 

l{mFad pl dskfylii b*lnrhnmd. rckomn.ndens.i .nikelav shan 

kau (le4). En 8.n{ell diskusion $ 

ndl m{hincoch synDuikrd pl prakti*a dllhDniBar harsdbav An

Personlighet och beslut 

?.1 lndividuella skillnader i riskviUighet 

1.r.1 Alhdnt on konstenta skilnadei I v$je valsitMiion f6rekod' 

mer indi! idu.lla skillnadq ibdeen 

ned liks rdNdntat varde mh Prcsn 

nq. Sonlisa komna d, rt rdrcdr 

likhd, andra nobaben. En vfti i 

De b*lu$siruarion{ som vi r.relrcee 

mav skirFndeslag. vi k$ anvind 

ralisiiska,lonrtrandeinomlaborar 

ingvin{er eller senon at sdt! UPP 

av juidisk, nedi.iisk o.h pedaeossk rvp r de rvi senare &llen ntu.e 

nonetrGt med vtrkligt sDel rv trakihk. och elnka skiil Dtgt vi k'n 

cnellenid bohAlla dd i en rjlde rvp aY siruation, nimligcn spel on snA 

ski.[lieher ( ex rirkstn]ns). 

vi|nral|ts'ihu[dgkrynslal 

L verklis! spel om sftt P.nninssu 

mor. dh 

rall.n btror Da skickrig'

hdct mellan pssonlthd od, be 

srdftfd{ ndran d!s$ fyra ryp{ 

rvbslu$nuadoner. Ar den son er 

$rmhcrsc cj iycLs finms. srovic 

(1962)tyckshavaiirbrand de fdnra sof rda{ palisadc d.trn. rrrin pi 

dveEnsranmerse Ge aren slovic, r964). senareroskning htu yrfrigr. 

rerenser ,tifinns hos slovic 0e72). 

n'coidv.rcis'sfin.le.Enhoe3 

nGms objekrh. .Ilft $ran $bjehiva sanrclikheter och nrdovardm. 

Trorisen pivdkrs vrn dagligr bdlubraibnde av en mangd otikr rak 

vcosriftmcksn b|; las. Dd kan 

o.ksrorik3 djupt i v& bchov$rukr 

ss j{nt6n m.n s{dana beslur som 

, D.'4n..,onmh8'r :nr4.'a 

a s!tr i de yLtier jdn fdd med Je me 

Emelenid ebr.r mdtigheren ar v 

och walra.h os61), .of rain ,r s{ ryckk vaB fa er. P{sonfl som 

h son dAsutoi hadc dr da*. be 

sitmriorer. Dd ri ndjrigl 4r dcnm 

nd. djana i orika iype av besrurs

sdksledaftn onladar i tdhillhde till b6lutsiluationem' S'mltr av 

dm tolks d.sr nomd soh rdsikriga. andra som n{a dj&va, o'h sa 

'^** ", -*.t*" i o. a"* r"n vara cn rdsoksledaielfskr av dd 

dD som Rosenrhal undcBoki (Rosenihal, le{6) knske ju$ dsna ivp 

d fdndkspdsrer said lor rdrekonmande rdndksledaierrerkr? 

si{lvraler kan I(osan mh wallach 

grundlassande tndcB hd d6e penon{ a! $dndisi bde sG rt dr 

r*'.1,'.p. 

{a! on sLillnader i h'slu6lalsde 

ar\r rdrls'Loner' \& 3 rLa'a 

*" t"op"t ."ulerd m'd usrnc prnr' nA1 &' 

9 

05 r.o 1.5 2,0 

ALKOHOLDOS I ML' 

.uon 'Nht isha th atkohotda 

'rftsanheke ned *t?|ine,tetk tetbt

nnffi mai .ndkdid d4a son i n!3 

vanliga$e rdrdonar. slovic (1e66) rann I darpojkarar 

"dj{rymd, 

$dd. srhbaturer mellan riskrasan 

r.xprim.nr, d{r tddrksp{sotr{na 

eldbju&ndcn undr slrdhorp.v(. 

{ om de ra .n ratr nor dos (2 nl 

whisky/kg kroppsvjro. Mindre doser (r nroch r.5 mD3.r emdteid 

cn fdrhojd sFhirishd. Resurrarn 

prtinht fi.t !lhs{ den Dridda up 

dkar benaccnh$D ad h rirker dr visn nbd, itminnone rdr ierarivr 

sta o8jod ndr dd saler nudier av 

r! L Jr."nJ€ a! nauon dneJ. n 

te$..ar sis r& d.nna tyr ev b.@.nd.. 

1.2 P.$tationsnotiration o.h nsktasdnde 

?.r.1 l"ddisr ",rJs D. f*. onfaraidc onded.kni4arn av sam 

htrvudsal< begransar st iill tvi p{s 

vation (PM) och rrukian t& misdycklnde (FFM). studiet av b€slub 

1av drt6 iisrcido dudi{ av pM 

isni,B hrnvisas riI Arkiison o953) 

och Air(inron och Fearher 0 e66). 

risr sperdrekommtr, o.h dbr u.f![c. bcor pd srti.ktEhd. De har inr 

r vin$ urrrrrr irr nu lyrt.N med 

I n.d liggtr i sjdtva dd f'krh ar 

hos orikr indivi

viighdssrld 

ktivicr, $m d upEit av en r$ 

har l& etr individ H 

saniolikhd an lvct,s pr Sannolikhetn a! nhdvckas ants vrr 

biuopg|rn'''IgdMB'k'4'd'€ru 

nesaivo ju r6iie sannoljkhetcn ar lvcks h vi ralhr ddia ddd 

/dr. vi ka' nubqrkmsbjckrivrrb 

Dsa orc.isringar aY dd onvhda sahbandet a de enklas $nrbam 

Andra runktions kunde givewk ocksa prdv4. men der 'vcks q ha 

*dt reorin {h slublc*na tu ber@ndc N don valda fomen pr er vr' 

rioncmr?.2och?.r. EkvaiionT l kan nusknvas 

sFN = p1(l Dt DL(r-pt 

Uhn ri&re modilikariond skulle,lxs, alla uDpsiner ha ldNanbde 

vdrdd noll. Enlig. Arkinson skall vi emdlonid vssa var och 'n av pro_ 

d[kn-|a||dlrmuip'Lea.t 

SFN = (MPd 

M.rM)OL-FL) 

Av *uiioi 

7.5 rdljd nagd vikrisa konkkwtrd:

n PM undvikd {on ho k,n) ara 

pren adonsu p pgitrr, ry sFN dr di nqatiy. 

L Urryckd rl 

L hr snt rarinum nerpr = 0.1. on en indjvid 

fdrcdra dpBitrer ned jun ddk 

n hsn Asndn sidan harnarkar. 

om hanrvingasvrjaetruppcii. 

on Yanatuen i presationen pi m 

h'f.t". o.h son har losninssfF 

a up4iften. Tydlisen har Atkinsons 

moddl c( n5n slmband ncd do i l

cdje koNckwm hai emerhnid ui 

|igdfu'o}$e]4-!I. 

,rr"'""u'qsi--" 

tt'.;"r: """, u*.aUa .. ,1" 

h FFM valjs n€delrtm uppsliie 

anring.n m ycket laft eller m v.ker $an nppe er ' 

7 .2.7 otqotianetto deJinitione. Der fddG problsd bft rvdlben an 

-"' pn -r, rRu E( {ldral orika proclYrurer har konmn rr anvrid 

a" or. rp ro*'r* * tiu, -. 

drdnmlnde uity.k sit.mde vid dr 

dlknPdrTJn'Ilsdpdo|x. 

"i.;.""", 

"" ",d." 

,..', 

r,' .+"-*.: 

....'^"'"",*, 

... " .-." i ." ..".-"',c 

aa e'.... i*,-"r - +, 

oria sa n{!ds nrr den vrl bdrjar. s! jas cldmm{ allt jlc ldrt nie " 

a. oare.â* ,o. ai .et pr rru (vksa tknkka deratier b{ ur'' 

n'i.,,, "u t",r,t-'i"g* - ua. dcnna mc'od o'h den ldrcgaen

Ar mdodm, nrr&deej {ahnc 

el tilldmFde prc.edudna,) 

Fd. nrjc lD rl'r vi a 6a dds n eo 

formurrid. Dss nrroj{mrda p 

ronuUrcr, .ir deh di reken pe ar 

larion hnen hdsrupp. on ddi ex 

uneboard. sv$shdsna hos upp 

sifrermkan h|r v.rieas lar genom ar rp sjdh r& v{tja pivilker av 

fir a[6r rp sj{rv b*'smm Pi ur 

lbr modetten, om hen har nark{q 

I expnined som arbdar mcd denn 

ts $amna rar vat (Mccrerr&d. 1953: Atkinson, Bsriu, Er & Ln. 

win, r960;Aikinson&Lirwii. r960). 

PM end FrM arruali*ns, ry inget prtsarionsioncnins*ju. Resut 

rakn d nor{sers.fllra, vis'a fonk e har rakrkkr dhuti.sammarc 

ruuarsom i shuarjoier ddrcr sticktthdsnom$ringar. r'pp $m msr 

utfsrks av FfM valjer exfema srd, orh lpp krrakrrristrade d PM 

valier sl.l nrd vlrnsannolikherer ned0.50. andra roBkare har emel 

alk 96r der kan nan nissdnksj a4 

r gdra r.d d.n reterenran son 

moderren arbdar ncd. Krniken ar endle{id ej anrfdr da*. efters!!, 

lkr i den dumpnyrda siruarioietr. 

visa nyart resulraL rydo lven pi nn ekvarjon ?.5 g{llcr endar om 

ndhhe N plddsa. Dd ai ju dnkb!4. ar dr snband av dd stas

ns aily.kas De runs4& objekrir 

krabenrcr och Youserr (re6s) nP 

at l](illiader i subjehiv smnorit 

hd ej kan rdrklrra de shlllm resu 

drE av arbBeidd om 4i liiih 

(re63) och (anb.nick (re?r' rPP mnsly.kas, liksom de notvaandc 

subjekrivr sannolikhekrnr ahins 

ra Inj:]n enband. PA individniva 

gxnda on, linjdritet rdrrrller do.k v 

onldn soda nttninear 3v subjektifdrral|tr 

dn ' ej h rilkodosion sis de nainingsektrhka rraf$eg, 

oiientddc bslnt 

oneveniuerlliije dhoJsrnb$dds.niolikhd vddc & vndn be' 

(re63) analys. vlri Pavnd at i!! 

e6cnr rran rkiisons reori bde grad arb{ocndeav jun aibesndd 

crtrndloddngen har alksi produ.orr! en birvis splithdbild, nei 

rilhacrlsl nyckd av nabila Lesultar h& rramkommir rdr * Aiki$ons 

intssanta rcsulrar (Moulron. rc6ri xrrab.nhk. re?1) Nvsard (1e?7) 

nctod och tori och {udtrar uthal' 

Mrbone (1e60). Btrrntein (1e63) o.h Moris 0%6) har undcdkt 

.yprv bslur, skulls cn rP uhrrkt 

eiigspunki individens ldrnAga, s

6r en god i|luvlaon ay hu en fli. 

ins hd vi rcdm ejd ntu vi rdrela8gd 

individder visn problem, vhs inrooarion och vhsahandlings, 

arernarvo.bnuderarvitkerb6tursonf as skillnadermclaninorvr 

dcr ran dirdKrArdels i rermersv hurdeurvdrddarinrornarioicn. ders 

dets hur de s!ftmanrdltd v,uq! 

vft en l?'ngrcrtcnde rdrenklins, son k 

rdn,\e ' rJ." !- rlr on.r '-o.n B 

gdcndesudierav hr bsturfanandd fakriskt gr rill bordedaitu !!F 

p, sii DIas aven i pftson lishd spsykobsnka smman haa. 

ch nasa sis vitkr probtm inalvr 

derna upN.n{ fdf sie. hr de vdtj 

ms iian til sina handlinssa]rorna 

o.h probl.n|dsning bln d, ayhnd 

osniriva och norjva onella. q"! 

roblm som mdrr i,tdma sudi.r 

gasvsjdb4soch rohfuon (1976), som rud{at viljeprobtm vid rdr 

sok an nuh rdka. D. rani d viljes 

dess ryckrs inbNrta ienorioie r DA lisrande sidr.ion{. Bakon vir 

soicm.ns p, .n kvatiraiivr ttu!ra, 

en dbrondar dnkand.. sjdbers och rohnson 0e76) 8rcnog en Eon 

asemlieen by4er pa er snrasande 

om an enorionela Eoceser n.df6 

synemeii som da bln ldnvagat och piniriviserar. 

F& ar komna Isngro i t{san om p 

ys av hur d{sa aspekrer sansp.t, 

adnione a diffdenrialpsykoroeirt.

ererensmen, son hitilk doniner 

rcsuxa( vi redoeion r& i ddh kap 

rdr d.n rypfl 3v ronsa( 'rbde. 

I int linns nisra $dire individndr' 

iskvillishd frAn 'n siturlion hn cn 

rnmn. srsmms d.ru n.d dina esi 

du ar cn brisbnd. dv{ensdmnclk kan boo pr? 

sisinri amDnins Pa v'l * Y*e dh 

sanhdllet? vilketr errelti pAdd sanhallelisa bslDtratander kan dcsa 

3. De nsh amerikanska lorkrE I 

iionsnorivation ir nvckd sv,tf ad s&r med kvitnljga fortdkspdsond' 

vad kan dd bs'o pl? iir deta dt so4irikr amdiksski fcnonen ellcr 

skull. dd ocks{ atrkomm i svoska $ndier? 

4. Pssond med hoe Pie$arionsmo 

rsftriska analys och empnnka resulr{ at rdftnra medelrvdm uppBi' 

tr. ce arqi ariva ldrkhringar dll Aikinsons resuhai 

5. ce nAcn ro*laringsr ri[ resllEret at on hd3 alkoholdos bdmns ge 

rindre nskvillichet dn en lAs alkaholdd. Relarsa ddra resun rr vid 

du sjsh tror om 'lkohol.tfskLer och rnkagand.. 

6. vilka tyrd av pdontr tor du k$ vfia konsnht *kvillEhd nd 

1.5 Forslaq tjll Jotttutt ldsnitg 

*.,.r"q*... 

och bslusfatande. F6r den viljcpsvkobcnka antlvsn hhvies rirr 

sjorJcrg och rohnson 0e?6)

Gruppers beslutsfattande 

abedulrdratnhn.dtnsrliganvi 

s|an bon$ fr{nenipratdrensNkcnigcn eikris rnnkrion hossruF 

pdna, n.nliecn den at ds kanskc kar drckriv$c h cn enskild indiid 

infd6k,rfr och u'iyrja r& bcdur. 

.dmulillg'nelig,ochalddtds 

som komn{ at rdlja p. de olika 

skirja sie f.rn de ingrmdeiidividtr 

e n,thsidl {i mk d, s, .j {i fdr 

na bsrur. A andn sidm rinm r-, 

nomsni&iav indiyidorna. crupDon s[drotunmrhksb3$nsimbc. 

6ra rdr rdniktishet. sludben ka 

ockse tdi der redn aitdnariver, at 

m$ltnonen son besrrivis a! LeBon 0395), L.Boi rdrkl$edc ns. 

9(ridm$liLlisklylldqvlldg 

r han ser st sjaN son endan en der 

av er kollekriy. Kanske k.n Mnm. elfekt lorekomn! iv.n i nindre 

ddna&ka sammanhans nod srurpr son drorl{ggo on vilhbslut 

d. skall rana i cn lns [onkrd nags?

a.2 Atuppets isktasande: stundhlgsan.le dpaindt 

De lndr expdinenren som sjord* r& dr belFa prcblend 4nyrjade 

b6lursiruarion{ a! hyrot(kkrslag, ders k valdilonmrormulrret av 

Kosan och warrach (1961) 

Fobrem. Fdr urje prcblm skdu .i 

lies! rdndka sd pi en viss engiven 

nratgi, Etsvprobhmenskall h{rt 

han haro allvftlis hjrnsjukdom. 

ror at rvinga hetr B ar andra ntng 

svAr opdation skullc kunm rdsdkas och a( d.nna i et lvckldt ran 

skulle leda ilr dr lulhdndigr tillrdl 

d! gn rid rill her B. Nedan nnns e 

r'! a( opdationen komnd at bli irans{nssrik 

Pricka td den d,rsr, sannolikhd som du mser aaeprabel lor .! 

chansm.r9pd I0anoperarionenly.kas 

iidivid son i en Drobl.m d'nris 

rerar nor villigher ar ra risker s& dd ocksr i dvdgr problcn wallach 

Eh kgan 0e6r) sant wallach. (oean och Bem (re6z) ld. sina fpp 

viduelk. DedG smnanrdrdc de 

dje Fobl.n f'd ddlGa b{het 

m.$e vm.nhdiligt. (Man har *naie runnit ai ddia ej & h nddvar 

dis beringetse tbr d.n efrett lon dhdlls.) De bslut son grupperna rar 

rd. var mer riskvilliga sn gmomsniiter av ridis,rc hnade individudla

ollenr, an dena ej .ndan v en 

$rrrnins*agandd rven dd rkedde individuelrr, sh.rk i4en qnema 

lkk rd(kjuhine jhfbn mcd rdf6 .i[rsrld. 

llning$agande (all6a en redn b. 

ddmnid. Dd visade sig at en sid 

problemen har ju den nackdeid ait b 

I sn {udie lick rpp fdAdra losa i*rupDsihs (warlach, Kosan & 

B.m, 464). uppgirkm wr d o 

I'a ntubo.J L".om i' ro oL, L 

ft*rN. Dedb prsmkmdd sjdrva bdrucpobknd. Fp n.k drjr 

:in liib uppsjrb mcd ior!lenincsftkvd.cr, Ensr dsnm indjvidud- 

Resuhai: srurpema var md rnkvillEa ln gcnonsnild !y de indivirr 

en egeNkrp som ej tuerrinns ' 

experimenri n.d r$uppsiftsna(bonst ftin at de 5r hFotdiska). t 

hrnd*e.vntuslyclandsi|nks fp i d6sa ubNtas r&h rdrlus cllcr d 

srada. I rallc' ncd e$upDsin.m, intrbtr jD nisslycknd. ban di hn 

ej kof dr.ihaua dn vin'hananmnskuleharer. 

ds i {nnu dr aperimeni (B.n, 

warrach & Kos.n, re65). ^6 hi! ficr lp yrljamerranoliraupDcit$. 

D6sa b6rod * vissa rysiologiska p 

f|'glnkell&dtprcknskulleku

mcil. Har ranis alhsi blde rdrluser (rvsiolosiska biv{kninctr) mh 

yinrer Gtrbcrslt, aita[tiv' jobb) j 

kn (atudeo om dssa biv{knineff utebtv 

ij||vilkrDrcvd.viesemdca' 

o hoe. noihr' 

' 

e fd6ok cruPPernab$16!sig alsa 

3nno..hne b obr 4r3, ,.4 -r\:n.. 

8 3 Aruppe$ lkktasdnder tillstbtan./e konplikationel 

Deljdi$ie rcsultar.n i rotrktineen krine gnptsB b$lutratand' har 

insnnd en vid der hh lacsi nycke 

OveBikE 96* Pruiri ('e7l) och 

avDavn.L ghlinoch(onorita(re76) 

I dli .nselsksprAkiga littarurei gnk lcnonenet a! srupDs rafti 

n{rnkvillisa beslur laqe under bdeckning.n \nkvshift' Nunera 

vissa b6lussituliiond raftr grul> 

Dd f*rhkt nd rdBiktisa bslm an .nskilda indiridtr Ddk kDnde 

nanfdnibe|lssamedl*endepi 

tldr N .vc egd at sifta sig med r 

h sis Med ursansspunkr i sina dkk 

at dr lyckligr sktd.kap ar ndjligt m 

vid roru5ta $udior hsr nan orksA 

Bnde av v{kliea o.h ndjlicr nesar 

I i vnsa rrenden har de nY'ker 

srdtar de sis r.r atr sdka hjslphos 

gare. NAgm ridis! foskar pa onadd h.d..n rend.ns at dra rins!

siend. prckriskr koikrtrsioio dirr badc ns rnkvinda och ms fdnik 

ar krn skei dr nrtbt srida{rinE! 

Dd bdr.ncllc4in mds^ryL6, i 

I fran[ohra id. feeasiruarion{, 

Fonkning.n.ylrilornsaannde 

omrana tbk risa mdre lyDcr a! b4tu$nuadonern bam valditem 

krur{ade situaiion{ rdrekomnE,. 

s nft nd bsrrc roftrirka insiker 

f cd hjirpav up4ifrer va( $n'kru 

8.4 CtuPpintenktion o.h polarisding 

RsDllarh a! to^rnins.n kdns Bn 

nrgenhdbarvksa fon[are velar s s 

isikrer rirr fdrjd av sinppitrrr*rion (Myds& L3hm. re76). Anras an 

sruppdiskusionen ga er inrdunins r l n4d vkn ddlydobjch. sm 

i.Po|arisgingshypols.nsdce.r! 

den g.nonsni!rigr indi;duella bed 

.g4iva tirl arirydobjekrer, komn{ 

n vara i genonsnit. icgariva men 

vis, Meek och Rnsman (1s75). Des 

sndisku$ionssrupph etritu ividaonhDrr*rypilraolik.nand 

objekter: typiska ned lanke ptden 

ptk3 Asikor skurle.nldr Ker och medarberar fA en n,liic yikr i dispi 

ariryddna och bl r c4il1 uPpho

Polariserine$ tud ierna s kiljer rje rdn d. vanlisa valdilcnnasudiema 

re uDpsitning av Asiktd och i rvF 

rerhd intssmrsk lor drirydtr.I 

dividu.lLsruppddraead bedonn 

ialler dd ton on resun.h i drNi 

sammufsll.i ocksi med rdrkl$insrna tiu 6ul6tn 

pi valdihmna 

g ppoladsiDgbchdvef d{rrdrinrcscsbtr' 

a,5 Teorct isks fd*latihEal 

obsaerldc .senskaD*na hos eruppbslui Dcn rdnra teorin lijrcslogs 

ddisi av Kogan ch walrrch och kn kt]llas mv Jtdet.irssteonn 

Deiia rmii km endan rdrklara ati sruDptr tu n{ dskvilliga h indii 

oroi inrdr mdjlt, ice{iva urral 

av dr riskfylli bs|!t minskarsenon 

smr dFbbai alla isrupDen. AGum 

sdki. dA de allm flenadpdnflr n 

der sor ej dr dneri ncdlemnarv s dnknsionqrupD, lbn som en 

da{ rir lysna plcn diskusion (Lann,196?) Ddtvckrrltdsomom 

rdr at crrc\retr skall uppkomna An diskusioicn mksr ar nddv,ndig 

vi*d* av PNirt och regtr (re6e), s 

vinighd uppkom on g,uppbsrur.i ci 

Ansvaatbirelninesteo n iycks allt.A supa pa deb at den bam kan 

skvillighd och .j cror tdne rdnik' 

iishd. d.ls an den ej fdreral|tr relevanr i siluationd med hvpotthkr 

y!1. mh slutlism 5r dd ej rdrenlis ncd rtsuxaten a! dhdrand. av 

Nbh rori h &ddt4Ak". Enlist denia nppkommer erleke'na 

b{o.ndc pt, at penonr som & n{ riskbcn{gna tdpekiive mer rdr

sikrid ocksi har en n'rrte dvdraln 

gruDpenisinrilhins. Etrvist$M 

jande iesuuar vks ronkare har, dtd dd a( gruppbsl'rtd ratab, 

lcd.ev. Man rinn{ di d,nD dppg 

rik. ng i vilken srupphcslurer ein. Dssrbeddmninder kan.mellen'd 

gruppnedlemndma b,ra urv{xlar infornation on sina i"nialbeddm 

ar all srupdkkusjon De rorandsora, 

son den nan erhalbr ncd 

d6sa icsuhsr ry.ks rala mo. lsdalsksp$miin kan dm ej hcri #viss, d 

nan dndikanha h.n i.['vdbal k 

Den enklasc losionen av ledaBka 

vissa individs rom hai tor dvenalningsrdmrga, och ar desa'idivt 

kunnat fiim dt enpnnkt ndd, rJl ! 

M$vd ocks ar dor int finns ntuot smsdlt rmbud nellan ledaF 

ner. Man tan ndurligrvh rbFok. ridda l.daBkap$eorin cenon 4 

L"c" mde roi 'nJ , b^lu Tc" i 

b6rjar cmeu.iid di bri il u(unn!d, 

vir r€dj. toi rar at nan bln 

narkalrgunent ror dkat risktagsnde rill fdljd avdtukusion.no.h dtu 

16 sndrar nppfatni4 u,ftrl./,?"rskori,). Denna ton ha svan at 

f.Iklrn varr& gNpper ibland h rdsikrigare an dc ingAende individer 

dkad (och inc de lbrninskd)'iskvillishdsktrll. bli mera ramirj{rr till 

Ydrd./?.ri?.,a byser p{ eD nor n 

vir dr ganska svirdv{skAdliga. Der 

roori och hrierna & till .in nator oiia tinlig.n diffn* vi sktll h.r n6'

ja os ned {t $se n{sn av de vikt 

ftnig redogorel* hdnvisd iill dc 

(re7l)och {!cn'illclark(re?r) 

En urs{iespunkr rdr disknsionen 5r amsgandet at i vAl kuhur vill 

de flsF r en nnkor lranld som ih inlon. likr rnkb.nagna som lolk i 

allm6nh.r. Man har sAlunda runnir, a.r pdson{son r& ghsa vilke b' 

slu son andra ratar i en rirttagninsssnuadon cdr sedana sisningar, 

r! deras egn.bslnt komm{ 3! rra 

s rdbr sv Bro{n (1965) i.n a{ikel 

som slv upphov till arbdd pr varde 

n ronkare. Son vi ridtare nrnri 

finrs det emelledid snuadoner, dlr gnDp{J bslnt si n{ ro6iktigadn 

det id6sasirnarion{ av rdivrd{ 

eliasaria om hur ristb.ndcnanedhmnarna 

i giuppen var. S,t ron d 

, lAn rda Pi deta skulle deenhsi 

a bcddnni4ar till en hosre gFd rv 

riskyillighd.reseroch P itr (1e67)visade, son rdan nemnb r! dr 

rut Dock H eftektEi.j rika d{L 

son nrr nm ocksa d {icn ruktndis diskusion lorc bslntt. vadc 

vsidas rdr at ldrkhn {ven dd iil 

skot i rkkvjllishet son rycks bqo pA erupDdisk6.ion.n En rstkbar 

mojrishd e emerkdi d, ddd a 

n foljd * diskusion4 Mei Mr 

med avsende pi rnkragandet. c 

urananknyrninst'nktaganders4ineenerrekr' 

Som vi str rr en chtal ranke i Yd 

illb som grupPsmomsnnkr' Mrn 

skulle dirror *dr sis, dr jd nbr. ursDrdngligspridning idskvillthd 

skillnaden nellln individsnts nsk 

d5r nm r4ii upp den prediktion.n ftan vardd.odn (wilhs&clark 

leTr ). willems o.b cbrk rann a( g

thd och ej med avsende Da ensk 

rl.,hlrr'!, 

r. vb.'rdr,s.F dn, 

.hrdc pt dc cnskilda bsltr$snuarioen4 ii!r, .y.hs cj ha dprrodc 

ion sj har en rrdan 6nskan, srtrllc 

(re?1) ned poshivt rsuhat. Man ro 

nan li:. dm rara b6lu. indiliduclh o.h *d!n Nlon gissa lilta b6lur 

si8 sjdha sn nn fodkrjga h g 

llgdic|ig3dd*NAgnie*iv4iomr 

I och Arch{ (1e71) ar vissa de 

iarjer i aqivddd av bedomninsama i vdldiimma-lormul{rd kan ha 

rorbdydelse, Dd normala utf6randeti som.nvlnds i praktiki ta34 

dla uidmdkniisar, s& ur r{ at crurp(na onbcd. skana de, ftlnrra 

will.ms (le6e) antog ar denna inn 

dd .nli8l deras rikr mer nEutaL indrukiion.n, at be tonokspesonena 

benbna vilkh sannolikhd.niv{ de anrds vara @eptab.l fdr at

som erhdll ddn! in{ruktion visade i4en effekr. 

Darh. (ftr, su$ms och Rhsman (lert och zajonc, wolosin. wolosin 

o.h Loh (lero) san. zajonc. wolosin o.h wolosin 0e72) frnn 

g ppfdrandri4arinncbrnndedks 

ns dar y{rdh! vff snt o.h ickesmiala och Brcwns vilrdehyDots 

onm.nde rdrklaringssrundd eritr 

ar tdljande. Dd ar v5l ka hdn 

minsa andn smmanhan! j so.ialp 

urdya er sbrkr ryck pi sim medl 

r et sAdanr grDpptyck ach an na3 

va verkd inte rlb ar inblandade i 3!ft 

pdva den mis$anken ir i6rj,nd.. 

Anias at Yi arbdar n.d ginppd be 

ia en Euppryp bsd av rv. fdBiktt 

snns gruppryp kan be${ av td rnkvillier medlenmar Nh en foBik- 

!is. on vi bara har at soa m.rl on crr.ki av sruppryck skulle vi i bAda 

'3lkn.J-Jo d den ".rrrsnd' 

isikr i ikhins not fajoird.n. Fdrandringama skulle i cdonsnn. bI 

ungelir rika loia i d. rvi rallen. on endle.id en inn.bmnde rendem 

a( rramrA son rhkvillg ar det soh 

skulle vi vanh o$ .n ldrandine .nd 

mino d av rnkvilliga. Dc undendkningar son ht ud&s tA deta re 

ma och mEd oi rc(odik son bysss Da de antydda idooria hff int gdr 

konsnhta rtsuxai. Dd rdrerailer som om bAdc gnpptycker o.h risk 

benrcenhd.n hu bdydels i samm.nha4d. 

samman ratninsyis k !n hh dlrsA sdga: 

,'"dF dle' fam'lr nn.oft' 3 

2. vtuddeo ema.ycks{mna6.d 

d. p ill synes i@l.van.a derali.r! 

even andra rakros 5n rtuk+om.v{

a.6 tu alterndtiv ltnklainersrrhd: bdlttnomer 

Foiskningen krins nsr

trppcnb.rrEen har nn bjuda pi. 

om vi i d.. f6rceaende behandr , 

rare rycks dppm vdc.n t6r dr !iri lik av inresanra ri ampningsrinof 

son sn sluilt kommemar rill den' 

.ksA sarn, unddnryka, ar de mo 

i fdrus{eels av vilker sruppbedur 

I kan jdhfdas med avsende pa hui 

Derd dr uDFibanissn nycker nora 

8.1 Risktagande och besluMadel 

Dd & vikrigL a! rreca mrke iiI vitken betydelse vi i detra kaDncl intasr 

i rincip.vi valauemariv rdrcr.gar. 

Dsra har skiljr sis ar brde i vinrsannorikhd och linrnodek. Lir u$ 

kal|l de bAd! vlhl.erna.iven A och B. I brda tall.n kan b{dc yinn och 

fdrr.s inrarfr FdrrNcn tan ibland vara neutrat(avskiad rv vinr) 

da. Lit os bdekna vi'xrdm('.i 

sobjekriv nytoskrlr) 4 o.h /, t 

tena f& rdnug aniar vi yara (rpr) 

o.h 0 pr). subj.hti!t ftw4ntade nynatrdi de rva alt harivcnblno4 

sFNa = p^va + (rp^l F^ 

SFNB=prvB+0pdFb. 

och /n > /u (vi kan lirrs vidare anra an rdrlu$ema = 0.) Af rdrekomr. 

rcnrvens{dan lhkvillighd rdrnlig ded sFN qeln? Ja, och den kan 

rork,s bad. son m vffiarion i fomcn Da y{kalan och i, skds. En

ortc vadationsvidd, *!llc 

tondfl 

saskilr lor och allbi s,.lvi spdelx lor i rd rllanddill SFN, Lika 

1.d6 skulle penon{ ned sp(nft ltet vaiadonionrAd. p,r p{kalan 

i.seln vikan.llriAmyckdvaltankao$atdeDnarqeldrti amDligpl 

gruppen b6lu sraftnde, tob at d 

Hur kan fdrlusverden pevskr bild.n? Antas an bide,al och F, i ekva 

skiljer sis pi anciyd srt konmer F, dr an dn ner vldet pi sFN/ mer 

mnder.! lorluner ninskar all6i ris! ! illighdema E fek@n blr{drte 

om Fr ai n.r rvskrdckande 

F& vi rar isa tullenvariarion iiskvillig 

hdndl rdBdkspssoner(olldgnppd)fdru6 a(d.Irolikaksns 

renor nncordning.n mellan ,* och 

sd ns benrgiaft vdlja aliemaii! A. 

vihft alksA funnir at vari,lion i riskvilldhet kli uppkomna pt te 

s:iir geion variation i /.lolor, p{ 

lig p$on kan anrinsci ha en mer u 

kd av de !a,l!trnariven som har dc 

K.n dcnna begreppsam .nYhds r 

!i hff ridisare disturs,r ndjlighe 

Ddh ar a[is. cn ndilig dfekt av c 

5!cn rdjlighetqn. at vlrdskalan 

dkar i gruppsiiullionen. vi dv{lAi{ lr lbercn an rundera ut hlr rdr 

re r*kYilrish.r uppkomns. 

Defdlklalingal$nfor6laeils*le 

kolera raktorer i srlppsiruation.n som mdls & iidnekr ldrbundna 

med sj5lv. bsluGprocs.n. sadan 

rkladngrrnr Man kan nycker vdl 

iNn[asiga! ju$desalaktorqpAv.rkarbeslutenviaencrr.ktpenvb 

ylid.r a. rdrlunema eller san nolikheterna.

dilcnraroftulrr tycks se sruppfdrskjutniqar {i det tdniktisa hilld? 

ion son dtr oor sdted gd r66kju! 

skjuhins ddrdsik'igahtller. 

2. vilken hn nor du sj{rv nsr p. 

norm? Ar tori.ina otdienliga n.d 

r. L5s ci.wrth. oe7, som 3er e 

n.d valdiremmalomur{Ei och ra nalniq rirl neninsrulrhden hos 

5. F66lA ex!*indi lir at ra rtd. pd om.kod risl

Social konflikt 

sekonaikcr och kosniriva konflik& 

nevi i ddb k4nd.n si(u!.ioi d5r !aelbr n{. individer har arnd 

lan li3 fdrdela vissa rilgangar. Hur fdrderning.n skrn ed i[ Nr inre i 

r tdi varje indivjd bdor delvk pt 

n helt anntn.yp av konflikt, ntm! 

g.n kunsk4skonfliktcr, d& jndivid 

cn bNn riall beframjas. Denna typ 

individ.r. H{r 5r lllba vbendisen i 

ic sriljelinje Bir emellqtid nellan 

rud id av kon nikb i eruffrt bsr{cnde ay ddan ivi Fnon{ (dyadet 

odisk och emdisk synpunki. r 

tdls.xiskraricn dyad. viinker he Da mdjlthern ar koalirioner 

I son cn cnhd, r on riad tm en 

ko.lnion bildas av $a av de ingaend. penonehs no( do redjo. I en 

hrad (ryrapsso$supp) kan aven 

[odnionsbildniDsblnavnoninfts 

c h$ fonknin3d krj4 inr.s+ 

ri(lea1). Et sD.l krn srss vam en 

fdrcn klad kon fi iksnuadon HmDlt rdr exp{inenrella $udi.i. lMAnga

$llskapspd innehrllq probknlbninssnoneni Ddb rr upp.nMi 

raller i sidana s|jcl som shack och bidg. I den erterinentlla spel 

cid! noriv och social pccprion.) 

Aua spel uter sig in(e ut och naiu 

rar o.h nomllivr analF har ncll.nid urit N srundlsggande bdvdcl_ 

s inofr omrtder, och vi skal dartdr 3e en 6vftsikr av d{as srmdr!8 

send. b.grepD. Ddrctur tdljer en 

inom dyadroskiingen. sedan rorjo 

der och rdii. srupDs Eh d&n.d 

pitld avsluias med 

r bsllsPsykolosisk snvink.l (a 

en dnknsion av k 

D.n nornaiiva analyscn av en sDekiruation u vd$nrlis. dionDndr an 

.nllysd av and ra b{ln$siruation{. Ski llnaden 1tu6 d5i, a! i en sd 

sitnation konlDnrdas beslubrand 

nAhrxvanden !v samna ryp sm han sjdlv har' I i!t.l mot naturm" 

B s uttoLl 

Fis'te.t. rfi ufatkfloheldr 

qdoho A @h B

kommer vi !( $ nda konkrd vilken skillnaden bft i den norndiva 

LhoNbeskdvaetspelnellantvispetareAoch Bshenatisk.p{dd 

s{t son h$ gjons i ngw9.1 I rtu 

sr. Den em b*kriver utfall.n tdr s 

spel.re B. v$je spelare hsr an valja ndlan rvA altemativa handlinF 

sFlari Ahardtv.ljamellrnal och a2. spdare B nelran bl och h2 

a har tundandis kondon bv{ Yilker 

udall $r konmer at drabba iut bonon 

Urralkmatiser av dct slag som bdkrivs i ,isu 9 l rpcbr en vasen!'8 

roll i sDelieorin. CenomgAende skall vi anraga ah de i urtallsmatierna 

sngivna v{rdena t subjekiiva vedfl, nvnovdrden FoBkninecn pe 

ddta onrAdc binkar emell.rid inrebeakttrkillnaden mellan objekriva 

vsrdei o.hnyrovsrden. Man anrar hdi oldr a( obiektiva vbden ar 

linjd{ relaEad. iill nyrovtuden. S 

len i denna bok 3r dem atuas.id. knappd. hirlbad Paviss.pmkrtr 

kan drrl& tv.rydisher{ upps, i ro 

Bdrakb Akrisen aqur9.1 vilket d det lsnplisasie al0! iar pd$n 

A, ar erlfr 12? om han vsrjd ar s, e 

B 

3, 0 

l, -3 '!., .2 

Fisrt 9.2. Utftnshatiptno i Jicut 9.I wmelda 

tin 2n tmercah

{, han tdduar re enhd*. viljq h 

l! ; rr he, m'-me'a' den ?'i 

nala f.nu!en. I ddh lall bdr han alltsa *lF al obsnd! 4t ddh 

v.r irsalnndr ar sjslvkltrr. on han 

3 e ing' " ' ndn\3 i"' 3: Ienin_ 

Lerydsonlis konfl jktituaiion uppk 

t de tl srJ.larna fdBdk{ $n.drgr 

add$drs rd uner' Dd kan dh 

ror w€ oklok' di *lF 3l Dd e ju unkbd at spelarn B fdrub{ en 

ion|yndhdq'For4lwnpa 

s{kra sidan kan det d&f& van klokr atr halla st iill ar. vi komn{ 3e' 

gd honom d6 ninna rd urcn, al 

namlig.n slrnativ br, dvs vilkd b 

{lier b2 en om h,n v{ljer bl Dd'r 

I dd ena alisnarivd b b{tre i A! 

minsone et lall. I spdteoin kalla donineradc hsdlingsaitmaiiv rdr 

a 

-1, -1 

0, 0 

FEur e ). uthl"notnslbr 

?h notkunnap.t

drn{iv bdf drjas. 

I fisur 9.2 har vi dverrdn de d, uda 

ian o.h vsirie,( fom. I vaie cer 

rrarrd hhftr sis rilt spdare A och 

I fisur9.3 rrorg{!iorlnnarspsl.odr I nolhumm6Fl 

.mmd ar .dden4 i!4je .€I iu'f4rkma,,i.m 

lik. med 0. (Ddra ar i sj|lva vdker et sreialrarl av kon$n$lmh6De 

rh, dh snmi N didma i wt 

r da,e !d.) rnl:s' m:1imd\p' nci 

Den ska1l spelre A for da uiralkn.ttu som Bd i rtu e.r valj. ahs. 

naiiv a2, sp.lar. B s!arrv{lja al.(nariv br. Denna narb ha' on 3 t sa. 

d.rpunr.. saderpunkh e jus dm k 

Bdrakta nu i *{lle. utfalhnatisd i riclr La. I risu 9,a gs d u! 

fill ma.', om.0kha h -d.lru.L' On bldr.n l,'rd sn'dnds ..nd 

nininasrarccid komnq d&rdr in.. bAd! !tr drabbas a! dh fln! 

neri darier k.iskvnkn. Mdrigh 

B 

-1, -1 

-1, -t 0, 0 

F4/t e.1. u{albndtis son saknu sadehunkl.

adana ndjligheh 

finns int i srd 

konnellaiiondavdet{dininuvalen. 

lpunkr finns cnelertid ei annu 

ndjljghd ar finnaenbalansdadl6ni4 $m gamrid{ dtwtespda 

r. dhaller dd nn nalt ddlier urrallet D.!u ninimal! ddiga utrall 

m.rinah Riiondlt. vffje awikd$ 

ationel nra.ei kan ge ri]l utphov 

vin(a rdr den som htller kvar Jn 

mendres at behalla sim nax'matr 

sDeldm ibland valjer d! alkmdiv, ibknd et annai .ird en dum|''ro' 

edur. Sannolikhetdia r& val av de olika ajtemaiilen beror p{ vrrdena 

i urfallsn&nen. Mm kan melldrid vis ai en std$ blandad $ntegi 

som dd ar ndoncll! ft fashilla vid, alitid ern.en, och .t den gd d. 

B 

c 0 

c 

+ 5 , , 5 t0, -10 

o 

,r0, -10 

risut 9 5 Utltlrnonr rb dt ldnstn$ dilenm:Ft

den mahatnka andyen ,v blm' 

dade nratqier hijnvnas l}tsann till L.e (r9? I, avsnni 2.9). 

SDel&odi l.dtr rill aftakriva nom 

melleiid torin int till nAsa ovoF 

ta tr bekl.slEt, iY mAnga .ocirla 

konnikter kan bdrak.d som ickenolkumn6pd. vi$a koiselldioner 

sofrNrposilivafdibAdld.ins''en 

d. spdama. Ddi. sker lldris ior!n 

alnid arden.ndr6 Yin$. rnon PsY 

et vidarc spelrum rdr dynahiren i o 

I tuur e,5 Atergd dt .r.l av icke n 

dilcdn!{pel (i to4sdrning.n tdrkoial rill F}spel). 

vnmard d€sflnd lo. d. '.4 rch ns dr.p'l\orbnl'\ i cu' 

e.r t val .v aliemtilcn a2 o.h b2. I sj{lw k*d dominqa alrsmtiv 

t6vs!r,likson al.emdiv b2 do 

konrcndationd at v{lja ninindprincipen leder mell.nid dll konu 

i en e[ drr uda]len rdr dem bln 

dAligl jhldn nrd wd sm skulk hdda om bAda hado eak dd i.k. rd 

B 

+5, r5 -10, +10 

+ 10, -10 r00, 100 

u {a|:na ti\ Jbt ?n t; & haE+pet

konnend{ade alkrnativd. Tydlise 

Bdrakta ligrs.6.I denm ligur {te 

n:hns ky.klingsdet ' (chicken B.nd. I ddb sd rdreIgFr insen 

donin$s som dd Bjorde i FD{p.l 

spdaina skal vaU. altehativen ar o 

spelare som tar risken at edra .( avnes trrn denna optinala legd kan 

rjhapadd, men ofr bAda sp.laina 

rdrlora. Frdn intuiriv synpunkt rdrcrallq dd .or om kycklinsspeld 

arochblhFDsDeld,blasenonarnand.nonnrerarsin'k511 

dighd ' (dfav spdds mnn). samri 

cenom ft fd6ndra vdrd.na i urfalls 

sar, a*adronm odndlisr nansa sDel m.d olikr srukturci. FDspeld 

od ,om orE , indtr o\h empi't. 

ta nuditr. vi bdr emelleriid har pe 

a 

r15, -15 0,0 

0,0 -15, , t5 -1 

.2, 2 0, 0 

Fisut e.7. unaknaltu dlvtld or Lkbman ltecl)).

$ di otikr son frJr de !i jpetarna. 

r n&on man r& vi anrednins ar are 

m"bbd ]utdF ,rn l"oo'" o'Pdd 

tu.iions. Ddta hindrar qj at vase 

9.3 Nollsunn$pel nelah tua p@nq 

Licbetuan 11960 nud{ade empnis 

dr nolkunn6D€l definiedt av uda 

harensadslDlnktBivdav konnellitionenavarochbr. Markan dr al 

renariv r& varjc spdarc {r doninerar, samr .t minimmitdnariver ej 

eller dd gciotuni.dis. eoNb. an 

[a 90q/'. for de ska beduten i en s 

rlrc6arivc voldes i cika 3q0 av farren. Bland skil rdr ar ej v:[ja nmi 

naxal!rtn4ivd Dppga! rpp d 6nstan ar variera sina sva samt tdsdk 

a! ra norpdarn fdnnrud. scnarc sudier av noltsunmespd med sr 

s 

-3, 3 

+1, -3 

Fistt 9.3, u{tusndtu anyhd ar Li'bmm lte62).

derDuikr har :iv.n de vnaL en krdiiig 

,rmin$oneundddmsiaredelha 

Lieberman (1962) har aven {Dd* 

rdonrm-.u bo o.,a A\r!4,1 

rernaiv 12 i !5oro av raltcn va*d 

bdnan (196t rrnn ar itp i allninher ansldr sis iill dcn optida|l hhn_ 

dadc ninimdnraresin Aven dc rP 

'"**lte-...t*a"tm.u 

nmen.nblan&dmininaxsmt. 

mm€r0eldm sdelpmtl bers hn 

9a FAnEatnd ditenna och liknande spet 

srudiei av ickerolkunmespd har hlvudsaklisd bs6i FD4pel sp'h 

reAsvalavar idr FDip.l Ge fisu e 5) bruktr kall6 rdr dr sarar 

c (coopdarivo o'h D (defdivo 

vandr de garyse bdeckniiesna c' 

* - n'i'.+ t'* *t,t' ' 

Tal on srmarbe$vd och konhne 

nsna a vd6. om N{ ipdare till.mmans e'lier crd 

kan dor' t1 

sn som i ca sddanr fall mane bcbla d.m b{gge en v{s sunm pensar 

ell.r poang elkr vilk.n sons bcldni4 da no kan va6 t'gan on ar 

dem sabarbde eller konkurcns? c 

serie av tdndknillrdlkn valja c ell 

unicda n€d honom. 

b.hNq ink nddvlndhdis Nspesla sis i spelaBas bdeende' I en $udic 

N Minas, scodel. Mslovc och R.{son (1960) anv{nd$ d' re sPdna

Fqtt 9.e. u|cleannu 

anvhda ar Minas h.Jt. 

Mark atr i de rva sishamnd! n ri*ma rdElts- ei doninan*ela 

don. nark dominrns i tedje nath 

debskrivsidete mrallimalnena, bordec valcn (allts,rvalen av rl 

o.h br)donineranalk i dc tva sisr 

.xpdinenrer rv Mina! n rl beranns dd mdlcnid 3! andelen D spd 

mo6Flarcls sntrare dn at naidcn vinren sjilv. I ndigr lndEr 

med FD{pcl rinnd nan ju$ en sbrk redens till D{pd.50q{ dlel me 

langa *rier av FD spel dar Djvarh 

(l%t rqPortdade ju$ sr&na 

elationdia nellan olika spel och d. 

och Chednlh (1965). Manhr run 

rde c.val dn kvinnor (Davn, Laqhlin & Komorir4 le76) Ddir*5m' 

nd kansk. inie med €ilier lerotypa kdnvolkupptanningar' Man 

bdr d.llertid vara l6îkrig vid rol 

snl1 . v acke (1e6t rdieslog an s 

inbjuder till D{var, och ad kvinnorr mcn bendgnat bde iic ptdd 

m ntotd*kltcnsnedan, hd man 

via $dii. lojalitd och sahsr 

bdsviljasenhnorn.dspdarean m 

dra sPd skulle €ndlenid .nljgr vi

ia, {i dd inbiudd rjrr em'htr 

och lojalird Nrn.nor vad et FD{P 

dvenysandc ciieBon m.n sakntu ob{omdc ob$ivationq a! !iL? 

rigbd ndr det sillft 

g.ndali*rins av resuliaien till !idra rvp* av spd 

nan nuddar enektn av vddena i 

remds srfl dt anial .Yrigs snu 

komn.r den bsoendc vsri*eln 

trisor dta deras ftekvs' Ainn htrare & dd emellstid afi dkr net 

Dinsen r& den spehrc san valjer D 

p{ bekonnad av dcn son samtidis! *liei c Bsscohetn dt spdr D 

digr spel.r D, minskar. En rinlig I 

val bode dk3 on absolutnilrn PA v 

andra odi on mYckd nora Pennin 

rardftn p, omrAdd. Pe dd hela bBe 

v*e ddarjs ihr dfarrsn4ian p 

lent. fomuleriner aY urralkm*ri 

$r kan fu rp at bde sis pa ganska annonuidr se( Er.n. och cn'm 

baugh (r 966) arbdade n.d .n jnts 

m andr. Madsn i rigr 9.l0 rar illu 

atis rill rP mh uh honon v{rja 

el16 br och b2 (kanttc kallade c 

o.h D) kan m.n gdn p, rdrjande ,rr v$je tD har !. arrdnaiiv at Y{L 

ja neld. Dd en! dnaiivet inn.b 

d och dd aldra sxsnaiivet a! h$ gd st sj{l! lvl.nhd{ De rvra 

och snu.donen & losiskt.i!ktd.n 

.d denna Presmiarion ,v natism 

vaG n{ samarbcbvilliga an med do 

Msn har av€n fd$dk. med ar infdra et t.dje llteriativ j spelet, di 

alionativ son inneb& * man asi& rrtn artspel.(Milld, 196?) Et

i3. r l 

r 2 , 2 

FBut e.to Inpticit uiatknatk 

o 

komnunika.ioni,lmdnhdposnilat6rarh6j.trckvensncjv . 

rh av ho$pclarhsbdemde. Man 

Slt( 

an i sjslva v{ket spelar not d pa 

.'ll m ,{rdn 

Dnna isol.r, vitk! h!rorer i mo$pe 

n{ns! oltonrollsade rrkrors tft a 

verkrta speraie rinns der slrrdr 

iN sdbdeid. odRr hr h e- 

n c.val hG fpp och c val hos den 

\-merL(ro 0'. rf Lu, o nd, a3 

iabkma'sonrynd|iggelfplc. 

ioar rrAn 0 rill t00qo c sFt.

fr 

,i 

i 

Fisu.9.1t. sdbandet netttn Yoenl c-spet h6 Ib4dksp.Nren th 

Ststegier son & bdinsde ned aYsende DA frr ridiFie orh aktuetrr 

berende hlr ocksi undendkb Dcn s k 'dJor raf *raegin 'nneb& 

tid sr It iinbaka dd nr $m Mi 

ciorde vid namls rdrcsaends lillft 

ia o i. sa sFlar ndsFlani c vid rillrsll. n + r. strmai 0964) hnn 

ade vid en nospelar .v denna tYr' 

Aininsone rdr en dd lp0. Etrektn 

niva. senar roBknins en Eledra av ottanp (le7r) och wikdn 

n fl (1960) srd{.do.n ren math 

dlid iillb*a dd val som fD xiorde vid vorF dntlle. Ddra innebll an

v,tc $el antiqen br.v c-c clrd D 

hdgs rniticie a nrargi sav nAgon rsmnvard rdrandring ildater c 

Fdr{ndiingar i nraosi har ibtand fdrerat|n ec narkrrt erfekkr pa 

fr.tEnsn c svar h $nt sin sjaly. Harroid och solomon 0e6t str 

dsadc erfekten av $mrgir6rhdri4ar under pdsa.Mc rrcl En sanska 

.ffchiv ndod an dk5 n.kvcnsn c syar var tdljaM.. Dci rinuterade 

nohpdarcn bdrjar med en shr D 

ef rnrarsi. Kanske har.f r.krcu 4v 

kankanskcdrvid fdnro.ndedabtcrasisirurrionen. 

r gcDoaliserinsar tu farliga. H$ 

komdndde iirrar.ion{na kan b 

sqma' (1e67). I dd'r crpcinenr sp 

spet a$adkoms ndsb fi.kv.nscn 

c svd i detr bdingcls dd nobdr.n bdrjarftcder c svar.ler rD- 

{terieetr at spelbdrnder D! er sub 

spdberend. i spdav rypFDhro.kse(hierabrillsperainasde|ni. 

etse av dd sndra p{sonen, franrar 

arri av (eney o.h srah.rski ( re70, a, b, o. (e ey o.h s.lhehki fann rtr 

nosDcr.ies konshrens vtr av b..ydelse. Ju nsa konsisrd nolseta 

plcvdo m.n sd ha om hanon o.h 

hans avsikrer. De$ rorskare atuerade ocksa n.d ci d6isnj dhde pa 

Fde ihop m emarbesvillig fr ned en som vnar sig vara oviltis ah san 

dd saskiti sver ftrspstarnaar pr

! t spela rn a rillrdne an komnun i..n (. ex Swingle & Shti l9?2) N* 

vi d ftr kodnunikation i di FD 

sodsirMiionft. Fpp tdrrdrar, oh de far en mdjlighd at vdria, !( ge 

lit*.. r"to.t"*. t '.to. ri t'ora om bstraffningar' Man finner 

Y uPPlevs som b'dnigde Etr he 

nrarfiincen. on han r mdra sidan 

ba(mffa kan han lono6 sin tovd 

d.n som hotas int ser eiier korner da & horaEn r! rdkr in i 'n ohe 

,-","a**-.**u.'..gn 

.ninren urf& der som nan dnsL'r' 

Mai nisr jtr de bd.r' Fnen 1l 

i&anarbcEn.dbn.rombeldninsarinrcberortill ndsonm'n pl hrtr 

Hitiills hs den anrorda lodninsen berdi spcl nelian !' 

FDjpcl kan emsllenid ocksllft sa 

penoner' 

* "i*' 'tu * 

l.njd var och en starta sig rod.lar pi dc dvdgas b'ko{nad On th 

o,kodsikr. Hardino 3) h ar dnk u${ sociala konnik$iiu oner a! 

].*" typ, *t. I't,.'t,ri -l *t" i r.lation till samrid' b'rolknincF 

och niljdproblcn. I dt dverbdolka 

rrligare bcfolkningsokning utolcr.n vns punkr. For *rk fanjrr kan 

den. Narioner som har ad d.la Pi e 

nddemFl. vaii. miiois rnkare k 

dr h r si ny.kd $n ndjligr' om delenid dla gdr ta der shd I s 

' Dav6. DelaY *h chaPtin (re7a) 

hff diskurdar snuadoner av denna rvp ur spdteoreiisk svnpunt! Fnej 

6kade kra! Pa dmssidig loja|n4 

$udb av bslussiiuationer rv dcn 

r& fdBrAdse av $d kinien i bdvdelsel ul|l san dda so'iala och torii ka

!r, som kan fdljadr ms elln nind 

djudands on r d rirp mh stjrrir{ fdr nigoi virs vda. r lddra r 

rnarion*iirHr av.i andra ryper sv 

Lvd e er fiera paner mine .fu! !r 

I en sadan rdrhandliusnuarion dnska larje par! uepii s. ,or u. 

rar som mdjlisr rdr s3en det, nh h 

uppgdfrre 'i snaisoh mdni3t. sieg.l och Foumkcr0%o rdrsrls 4r! 

n {r hrliga d.rsom de kan NF 

mentelltoiskiins i rrisan & delad. r vissariruariontr har man funiir 

d efc4ifter, {rminsone i nagon nan, kder lill dr b{rr. (ran 4r or 

tiga ror ar konfaur ure.dn$si 

dtr dddrNec. Denna disku$ion har retrh,a$ riI kannitrer nenan poti 

ovjlligr!someitelgitt{.D{al 

GeDavl, Laqhrin&(omorira, t976). 

E rftsoh Bruppdisku$ion{ ofta tdrcgdr udomando av innrukrio. 

laris{ing y(rtli8are ger dr (irlskor 

ordôntisher i reprcsdranrns 

c.nom an nnvtrF h redje F{, o 

'fdrlom ansikref rill.n r.dje pun 

5n till nobrrtndard. Man b.bdver inle vara rrdd atr eftergift{na i er 

hd och ddrbenom {egranobranda 

pe be[oenad av egna rdrderar (B3_

L 6. I Lrel,,"s. speiieorin Ge *sniri 9.2) ,r Drv(khd han rdj ant rdr 

urpkonmer mojligheren at bildr ko 

ntrr av spelarna gdr samman gentem 

ber mor dm, o.h at de sedan delar upp evcnrudla vinner inbdrd*ef 

I an.lysn av spel ned t. eller flqr 

p{sond inblandade bln ddi rdr nv 

ns rn !t inblmdrde upPkonmd 

ju! koalitionsndjlishderna son er 

l dera rsnir skau !i(dogdia fdr en rori$n qii{ jun dll dr be' 

lysa f.ionenen kinc koalirjonsbildniig Dd ar ldn$ Ne probhfr 

.ioner son bilds och rft,ld 

andn hur deltasaria i en koalition derff 

Mankannatu isNis .rnka sig at siudda koalirionsbildning i naqa 

olika konfliktanmanhang vimcke (le69) h$ su,lerat koalirionsbild_ 

niq i cn relarii konplcx och natualnNk spelsiruatioi. H$s ronrar 

inic videe rcdos&r r& d.n lonkni 

nhnda dv{sik$nikdn rv vin.cke. 

son lansdas av canson (1961) I 

, ${icheti som har 'lt eora ned 

lirrsanmanskan trihop.nvisssunm po{q vdjc spdare tilldehs vid 

lpddsbdrjan d rusngsumma. hg 

urh rrsie ins! i koalirion med sn enei a*a medspelse rdr d| WpnA 

En spel d& l0 poens sammntagt k 

n som vilnn Pdset rr (6,a). En an 

nan ko.hion & (1, 1, 4). Dcn rontntnnda kmlirionen N' cn $arkjvag

'\rsrk" o.h \Yas sylrarviDA den 

ItrlGundis o.h o t ontrolleBd (ok o nrollerbat 'on i en naiurrt inrm k 

iion$iruatio!, reNllet nolerar man spel.rn. tr{n varand 

och rillit4 

'd!4BnJ'B 

h4r .l t' { 3 '4. s' lo'rrji.0. 

nstr s'tr '.,i r,r11 bL !.- 

hhsis av jon hu td andlineffna 

iozr. or hFr'..fl p'ocedu'ena 

mumresuBteori (aamson, 1e6.r) sani Konoritas och chertkoffs (1e73) 

fiirh$dlilg$sori, (omdriras( r974) vi:sda $nnorikhdsmodell komm{ 

dara ar de knappa! tonjanar sin pl 

respekrivenFka. onr exko irionen (6, a) vinner innebar dera an *i 

sr.l$c. dh cnc ned 6 poilrs olh den .ndre hen 4 po|nc, bildat en koaliiioi 

o.herhAllit der errd{dv;rd. prisd. Dc urpd.lar $dan plnd pt 

h,Ilrt 60q! sv rrnd eh dcn aidrc 

' i teoin & varj. sp.hrc cner- 

Berakra AB ig.n spelc. (10:6.4, 4, 4). TvA kdlirionr & i rdoia 

hand akiudra, namum (6,4) mh (4,4,4). En kodnion w rypn (6.1, 

4) {r int aktuell.tk6om rilldgget a 

"billisa koaririonerna komn{ ari bildas? F& spel.rcn som hn 

bdrjan h8r 6 poh y.|tl *rd ! 

€nkbar tdr honom, nhlig.n(6,4) 

(6, 4). men ddan $q0 av vinds i koalirionen (4, 4, 4). Arrha prcdice 

6 eoin aI Ioalitionen (6, 4) bildas och ait vinds son denna koali

ionerhalldddasipropo{ion!illde 

ra kompiicfad' H'r km vi ire 

i o nen. urai ocksa ldlir ionens sabilird o.h rdranddngen i I Glitionv 

inso." fd D'samnc'dh" Jl' g Fi 

ac4ardvdtid.bl runddpaverk.nsvridb.turfal' 

Fdrhandriieseorin a ai i likhcL med 

"rdqna eiistrrvar at 'ndiddr s 

fs6r2 koalirioncn, och 16r der t.dje 

fasn bildar Jie individdm en rPP 

."a..,*".,.*''"g" 

;," ,.-, -,-". 

.--" "'i*r'- "" 

-n" .-. *- .' **r p"*. r". 

elning i Droponion iirr $Yrka nts 

delrs i fdd{llande tilllvrka. Dd ' 

h rller han on Esusdna rordclas lika idlrn dla i koalitiond Dd idr 

v{dar an var och en till rt bdrj! n 

men a! iu svartre dd blil at bildr 

-n * "r,.i",1*" ";u '*qrl t en nuinjvarde. rill det rdryan$d' 

vard.r (dd rdflxnt c vtudd & sllh{ dd son liggd halw{gs ndhD 

mininiv4rder och ndimivardd) 

rons lAverkd spdama !v sina tidigtre qtuftnhecr En spelarc $n bri 

vn u;durm Dr koaliii.nd konrd rrt f,inska sin! snsDrrk cenod 3t 

cdra ddta kan han ft48 .n eler fl.ra modlemnar av en vinnsde koa 

,'.."' p--,'t,t'o .. t,-"t 

,',r"a..au".'t".',tt.-*" 

och de urrdl n.n erbjuds i en annan kd ion Ju ddrte ft6tcrsn ' r 

n a.r fan rrkri'kt blt{ koariton' 

oc Ai o' gmerbt' biud""d?n 

dr !,nl6mhd tn P{r'$_ 

nb:ud\d.' jgr'm {srrion oro

den, sod hodrm av den [@|nione 

srabiriLcrcn hos enkmtnidnantas nm.( rirnkrionav hLr tFnand. 

erbjudand.i Je ingaende mcdlnm 

son ej ingr i koaliriomn. Jn irsra medt.nmr Loalirionei har dsro 

yinnandekorririonen dver c4 no. a 

ic! erbjudanden dlr roahionsn.d. 

Lrion. Ddra inftb{r ar varje sp.hrs skatl erhek ci ddav koali.iuryD 

dinat, uirall menas h{r fdrdetnine 

ccnom sans ka .n kla maienar kk! .psi fikarionft crh ilef Itor o rira 

a( d.n rillirer dlkia speitiktuo. 

Av mrs$ dr ocksi Komornas ( 1974) vagda sannotikhetmodoll ldr 

r Fiedikrioner son rin noi det !!nran| 

ls med rdrhandtin$rorins, nen kan nisot bsrre dn den rd. 

krffa varrdrsora korlirion{harsv 

norikhcbmode en anrar a( kommu 

ju fter nedl.mmar sod sra n,sa r 

e.6.1 N'ba resurdt or k rtiti.nqtorsk i,s. Koiorira och chdrkorr 

jdmfdrdc rdrhandtings.orii 6.d b 

nar suderado d. speld (e0r30, r0, r0, 30). r detra spd kan vrsnrtigen 

rvi koaliriois bildas, namfsetr (30,]0) och c0,30,l0). Minimulnc 

suKtorin tdreskiyc i ddh fallan d.n sisinhnda koa|nioio bi($, 

iinsen av resur*na inom koauo

nd rdlide rtlativt naB de Predirii 

pd over iid. AEn Konorira (rcr4 sjorde jdmrorckd nellan br a i6F 

i-ar"*"-- -r.r"t-"--*'{orin ocksai desa scna,e sudicr 

visadc d; sis dt nininNndunmiins predikiiotrs om v$a ko'r1lia 

nq icke nande med darq som sraraie kkn visade p, cn dominans ftr 

son sa mvcken annan 'xpsimcnrell he 

ddslbrsk;tm kan km'rrioNroBkn 

.i";ti.*' 

i"*halk' i' -eq. no 

egan on Hnsidspdspekii! PA ko& 

''".'*aa"'''". 

dbe,imssitm,ion. som redqion 

r'-aa o*" taq".ep, "r"-,lqi i kodnioBbildtringens psvkorosl 

kariiiond bild6 iu rbr at uppn, vir$ mil o.h vld som tillfsller grup' 

pen mtse rdrddas mellan grDpPmed 

anma r'rt fd6or'k$ en (anmn) 

nom som gynMr dm, rdrelalhi vara ei emska rjnlig ts'nsspNkr 

rkka idcolosier, som l(om orira och chdrro D{tekar' 

(oalirionsro^kningen $ mksa ini 

onradedarvaaintuitira uppratningar rvckrlhna o$ sanska mvcker 

9,1 Kosaitiro konilikter 

9'?,lInl.d,i,s'li|edniqen!il|ddt.kapilelp.pckad$ddandd 

rinns ivt v{sn.risr i6kildr rvp* av konniki4 ndmlten ints$kdnr{(konrlikB 

i olika rorms ld.r 

behandla foiskning lrine kognnjva konflikr.r' I desiruation{ son hir

ases roreliss{ insen klar intes$killnad mellan de i4lende p.nema. 

nsupDsilkn. Den rcdos6rel* som 

hnnash{rbygs{vbendtenp{enoleîkslnitclrv Brchnr(1976). 

9'7'2Md.dikothb,gftppssykn' 

penonerm var rdr sd har olik. upp|rinins. Ens r! hlb konni[. 

tq mellan den lr ,n ia rtilhldo 

annat siit * at hsritna koiiclalion 

Bieonvi antaran dd xr ndjligt 

an bskrinvaijepdsonsbeddmnins uiiftin de fdrelisandeledt{daF 

M ned hjalp av en matmarrk nodell, ierdd tonvcniion.lh noddionh 

hclkn d. 0,t pdsoitrnss b* 

ddmninsar ir hel. enkelt prddlkten 

ddnare nr I x konsn&i$i rdr b 

. ran p'edie '.aje 

ningned dtsivet mdnn*.v vrrdsn pd hdttdsrm & hsn ny.kd kor 

sisient och Ber han olika beddnniigar br hsn iikonsisreit. (Andykn 

hrr tr sn.rlik den som !'osni.ndc 

bediinars bdsnd. Enda skillmd 

upplosa! i dcrs brisiandc tonrhlcns 

erkonskrems{n Deta b i sjilva verkd ona t lld,somvilcnalcak!l| 

icfl v$je penons beddmnins itran 

redradaria. !r koftk!. Deria u i a 

dd rr et4 a! hn6nrcon konsist

e kan tlngas upp med h linjar resresionskvarion, eYentn.llt erkr 

ur bdYder ddra naiunieNis int 'r 

!,p i negon annan mcning raktiski 3 

ommtillddbivAlak riskaLon' 

nemarer tilr d.nia roBknins, 

Tva pq$id kan ha olilc sdt rt anv{n

nd. dcn ro^kningsparadism som 

d 1965 (Hannond, r965). De td6 

rilng poiod !v {rrkoppliq. Bieh 

d sof h{nd.. ry.lc i dd iypnka lal 

s. trpp.D lsdt{d som visdsis relak 

riotr lunsig ar aiv5nda cn annan ted 

n ny lcdtrld, iycts inr rinnas. Breh 

\.s.igo. ., frf .!,bdtd.onm n, 

d' ry.ks hr svirarc ar rd4iA var 

bakon den andra pcôndr awika 

ion ran narurlis.vn brkande kon 

F p hlr i konliksnudionen at vi0j 

bdra hi boddmninsarellqait fdr 

koir*h sof ndjlisr 

sions d5r rcsd.back inre ha fdre 

.ingssyiritrih.. I naiurlta si.uarionq tbrekonmer ju mera sdrhn rftdba.k 

p, dr khn och edydi8l itft om 

nan sav rkan nai [aiskc$ Jen 

na beddnningh. Don vik. mans 

dh andra pesonen dler nelsat 

niingsonndjrisr.

ddnningsxqerirenr Ge krpitel 5) ai 

','"''|'ffda,ll.fA's"o' 

ade konsistnsn i sin rur led6lirr 

dkad konrlikr. En inresantddalj drar koiidaliondnellanledtrdar 

na ledor till at lpt. om de utnYtiar 

rill likrdade bedbrningar. I sin tu 

ninsseslci, utan utPn* dY{cis 

rddarj$mtrkarhmqmcd N 

si|momsmar|'gtrle|inj3H 

tio.en. Dd rdrcraller g.nerellt so 

komplex bcdomninesuppgin ldiore er upp den Gh lnagna a d 

"*"'. ,"- r*a. t"l't"^ -.a qslp av den tvp .v nerodik ron an 

Bn$mde konsistns rorckom on' i lom 

rlexa beddnninsuptgiir{. En del 

ilka reeld som faktiskt kon 'irr an 

'-..qi*ao"i'p*,a"*'. 

nudiema fi n ns i BEhmds oym !n fdrda art]cl., 

sionsmod.ll son b.donnir$mod.1l har besr,nsar mojlishden at kon 

ma iill insikq j beddnnincsFoce 

bara itrkonsincns i lblhaande lill e 

brnlandesyrcdatik horbcddnninsarm viden Yns giveniidpunh vid 

samnanlircas. kanske cfd nk+rini 

roriscn rn prdv! mane oli[a hvpocs och skilb ri$ et rillrsle iil 

$tns i nonc|lsnaly$n i'r 'tr och 

sanma modell ansaft fdr analvs(a bedomninelma undd en la4rc 

iidsperiod. Fdgan om l|jpsdanka

eanskr subrit. on rppr redo8.cl. 

6ds km nm jn uidn kn son 

h dd. Desutom ar trtum om ma 

b.d0hninespro{$ rvhsnBis !v pt !ilk4 sa! u.ft&ni4en sArrill. om 

Hammonds parrdtn (Hamnond, I%5), som liggd rill giond r& de 

und{sokni4.r som rcdov*as har, troneklben intasanr och vard. 

rutl ghon a( dcn k,n bdys! vilkcn bdyd.l& ytuia €ensk.ps hos Fr 

sas uiiftrn sjalva up4iftens nNk 

Ge r q sjdberg, 1e7l) €h uEdr e 

narean$avsanspddmellank 

Kanskeligerdenndntabetydels 

paladigmiattnanpekalDaatkq 

fon beddmni4supDcilierna hd en vi$ komFl* $ukiur, vad $m se 

ka vadena dtufbr inte bln mdjlis. 

9,8 DiskreionsJdCor 

tinsel*r16redsrd.xp.nbe nenivdrpchr. 

3. DirruFla iirlddpblrhden hos de rauxri sr lcdovis rd! rdlhand.

alition$rudier' vad kan t er t{nkas 

!ipoliNk koalirionsbildnine? 

L Sknsera 

expenft.itson skulle kunna b.lysr om brisiande koiss 

6. Reeh konflikdtroftaci blrtrdnins av intc$ckoffiikrer och kos_ 

niriva konflikrer, dvt lvA paner son har dclvis oljkaintssnharo.ksa 

d.lvh olika verkliehebbild{. Fundsr dver td*hnnslr till dena rdr 

hAllande och dvff vilken tdnkbn crrekt en klarsdrlidc * kognniva 

skillnader ltan h r i sddana snuadoner ' 

iktr aYdcn tYP som redovi$$ h* 

irn.bsr dds en lanclgl.nde rdienkliig o.h Enodli4 av nAcra rA, son 

' ' vr lls".onn'r! ' drl.d 'i " 

rakrorer qhllld si at s:is. analoga konkretisqinclr. En exenFr p. 

dera utsd6 rv spdamas oli[a sy 

rkor hos oaaer i .n koalitionsr'jr 

hanrlirg. Diskutra expdinentens gssarnrbaihet urirran d{$ rvi 

4saeilngs{t on du lini6 sentrali 

9.9 FdElaq ti4 Jortstt ldsninE 

Spelteori linN rdovisad i minsa k 

av rori o.h 'idisse resuitat j|ht 

Le09?1). Fdr den soh & int6serad av fdrh andlinFr retor med c 

Bs den kla$iska bokcn * Siesel och Foumker (19601(onorira och 

ch6.korr (1e?3) ser cn god dveBikt av koalirion$eori o.h .n timuleraide 

piesnrarion 

(19?6) sanmanratn pa etr ninule

Referenser 

M r., & ranisbrun, p. H. (Eds.), ?rta.i, oJ osnr\. xhlbrtao: A 

intBs\oa (onatian. rau"d ot Eryjn 

rird b rhc sL.we!h' ilusion PerdA 

tian & kyLotuyts.letu,3, t-1. (1) 

. B!*o{z (Ed.), rdr,,s iz a4?. 

qkr A.d.nic Pr$, 1e4. (b) 

edqso!, N H.Eq y j!dsn!d! a. iifomdiotr irso.ioi. J,,r,,/,/&. 

saadb od s@idt ps!.hdoct, te16, t,2e1 2ee. G) 

ks of mqid q!{nh. rDu'ar,/r""/id t\}habst, te16, 61,611 6e2.

Untitled - FrÃ¥n One.com

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?