Magasin nr 1 2007 - IF Metall

Medlemsmagasin 1/2007 

MISSA INTE! 

Avdelningens 

årsmöte 

den 27 mars 

sidan 28 

SUSAN MORRINSON, BERENDSEN: 

– Det är nödvändigt att 

prioritera lägsta lönerna 

sidorna 6–9 

Vidareutbildning påverkar 

din utveckling i arbetslivet 

sidan 15 

Mattis bokläsning utvecklar 

sonen Christians språk 

sidan 20

[ INNEHÅLL ] 

6 

Foto: Bengt Forsling 

13 

Foto: Manfred Leuschner 

BOKTIPS! 

18 

Reinfeldt vill 

vara arbetarnas 

bästa vän. Men 

hur är verkligheten? 

En analys 

av alliansens 

politik och hur 

den kommer att 

slå mot svenska 

folket. 25 

 

AVTALSRÖRELSEN 

Fortsatt reallöneökning 

och höjning av lägsta löner 6 

Avtalsrörelsen är i gång. Parterna står 

långt ifrån varandra. IF Metalls prioriterade 

krav från IF Metallträffar och 

Dialogdagar; fortsatt reallöneökning och 

höjning av lägsta löner, får ännu inget 

gehör inom något avtalsområde. 

VÄRDET AV MEDLEMSKAP 

– Att jag är trygg på jobbet. 

Det är mitt argument. 13 

Så svarar Therese Karlsson vid Lear 

Corporation Torslanda, då hon får 

frågan: Vad är det högsta värdet med 

medlemskapet i IF Metall Göteborg? 

För Sebastian är industrin 

ett val för livet 17 

Daniel hjälpte SKF 

att flytta till Malaysia 18 

– En chans och en utmaning, säger 

Daniel Åkerman. En av de medlemmar 

som fick chansen att vara på plats i 

Malaysia. 

ÅTERKOMMANDE 

Kortnytt – aktuellt 2–5 

Krönikör – Marina Johansson 10 

Facket på arbetsplatsen 12–13 

Utblick 18-19 

Porträtt – Maj-Lis Andersson 22 

Nytta & Nöje 24-27 

Adress: IF Metall Göteborg, Folkets Hus, 

Olof Palmes plats, 413 04 Göteborg. 

Tel. 031-774 32 00. Fax 031-774 32 10. 

Ansvarig utgivare: Lennart Alverå, 

tel. 031-774 32 14 

Redaktionskommitté: Arne Löfving/Saab MW, Tommy Andersson/Volvo, 

Fredrik Olausson/SKF, Joakim Hagberg/Volvo, Michael Blohm/Volvo, 

Rahim Maatoug/Astra Tech, Manfred Leuschner/SKF, Christian Andersson/SKF, 

Bengt Forsling, Carina Cajander, Ronny Svensson/IF Metall Göteborg. 

E-post redaktionen: goteborg@ifmetall.se 

Produktion: Red.kommitté i samarbete med Sjöstedt Information AB. Tryck: PR-Offset AB. 

Ny medlem 

– glöm inte 

arbetstidsintyget 

IF Metall Göteborg vill uppmana alla nya 

medlemmar att kontrollera att arbetsgivaren 

har skickat in arbetstidsintyget till 

a-kassan. För att du ska beviljas inträde i 

IF Metalls arbetslöshetskassa behöver din 

arbetsgivare redovisa hur du har arbetet 

fem veckor bakåt i tiden, från den veckan 

som du lämnat inträdesansökan. Arbetstidsintyget 

skickas till dig från a-kassan. 

Lämnas inget intyg till a-kassan så blir 

man inte heller medlem i a-kassan. Det 

innebär att om du blir arbetslös inte är berättigad 

till ersättning från a-kassan. 

Har du tillhört annan a-kassa ska du 

skicka in ditt övergångsbevis. 

Vi måste leva upp till 

det nya förtroendet 

– Det är nödvändigt att prioritera de lägsta 

lönerna. 

Det är budskapet från Susan Morrinson i 

det nummer av IF Metalls nya Medlemsmagasin 

som du håller i handen. 

För oss i den fackliga rörelsen är det ett 

självklart krav. Därför är frågan om rättvisa 

löner och en utjämning av löneklyftorna en 

av avtalsrörelsens mest prioriterade frågor. 

Så är det inte för alla. När vi nu sätter oss 

vid förhandlingsbordet har vi inte en – utan 

tre motståndare att slåss mot: Arbetsgivarna, 

regeringen Reinfeldt och de kortsiktiga 

klippare och riskkapitalister som vill in och 

kapa åt sig de vinster som vi löntagare har 

slitit ihop. 

Våra tre motståndares gemensamma mål är 

att försvaga och försöka krossa den fackliga 

rörelsen. Det ska ske genom ökade löneklyftor, 

höjda a-kasseavgifter så industriarbetarna 

inte har råd med medlemskap, eller 

genom att sno åt sig snabba vinstutdelningar 

i stället för att långsiktigt investera dessa 

i ny produktion och ökad konkurrenskraft. 

OMSLAGSBILD: Antony Curry NÄSTA NUMMER: Juni 2007.

[ KORTNYTT ] 

En massiv satsning på 

medlemsutbildningar 

– Under 2007 kommer vi att 

erbjuda medlemmarna mer 

än 140 lokala utbildningstillfällen, 

berättar Kent Bursjöö 

ordförande i IF Metall 

Göteborgs studiekommitté. 

Facket blir aldrig starkare 

än medlemmarnas 

kunskap. Det argumentet 

har varit ledstjärnan i 

arbetet med att skapa 2007 

års fackliga utbildningsprogram. 

– Genom att genomföra 

medlemsutbildningarna 

tvärfackligt. Så erbjuder vi 

dubbelt så många tillfällen 

mot 2006, säger Arne Johansson 

utvecklingsansvarig 

för medlemsutbildning i 

Göteborg. 

Dessutom införs en ny introduktionsutbildning 

på 8 

timmar. Utbildningen heter” 

Ditt medlemskap”. Den vänder 

sig till nya medlemmar 

som vill veta vad som ingår 

i medlemskapet i IF Metall 

Göteborg. 

– På sikt skall ”Ditt 

medlemskap” erbjudas 

Mer information om de 

fackliga utbildningarna 

får du av din studieorganisatör. 

Det fackliga 

utbildningsprogrammet 

hittar du på www.ifmetall.se/goteborg 

I Göteborg finns 

dessutom alla tvärfackliga 

utbildningar på 

www.fackligastudier.se 

lokalt på större arbetsplatser. 

Det är viktigt att ge 

information om nytta med 

medlemskapet i den lokala 

IF Metallklubben, betonar 

Kent Bursjöö. 

bengt.forsling@ifmetall.se 

Så ser strategin ut i den nya tidsanda av egoism 

och girighet som råder. 

Men våra tre huvudmotståndare har missbedömt 

hur stark solidariteten är rotad i det 

svenska samhället och mellan oss löntagare. 

Vi industriarbetare låter oss inte krossas. Vi 

möter i stället hoten med mobilisering och nya 

uppsökande fackliga arbetsmetoder. Det ger 

resultatet. 

En folklig vrede växer fram mot regeringens 

försämringar för de svagaste, och mot direktörernas 

omvända revolution att ta från de 

fattiga och ge till de rika. IF Metalls medlemssiffror 

minskar inte, som motståndarnas 

förhoppningar var. Nej medlemsantalet ökar 

nu. För löntagarna har det i en tid av otrygghet 

blivit allt viktigare med ett starkt fack och dess 

medlemsnytta. 

Det är ett förtroende och ansvar som vi i 

IF Metalls Göteborgsavdelning måste förvalta. 

Det kan bara ske genom att vi ännu tydligare 

värnar de sköraste grupperna, att vi satsar på 

studier och kompetensutveckling, att vi är ute 

bland medlemmarna och löser problemen där 

de finns. 

Årets avtalsrörelse har fått en märklig start. 

Våra rimliga krav på fyra procent möttes av 

beskedet från arbetsgivarna att de var för höga 

och att det för inte fanns något utrymme att 

lyfta de lägsta löner som Susan Morrinson 

vid Berendsen talar om. 

Nej i stället skrev Svenskt Näringslivs ordförande 

Michael Treschow en debattartikel där 

han menade att direktörerna och styrelseledamöternas 

löner och arvoden var för låga. 

Detta trots att direktörslönerna har skenat 

med 56 procent på tre år. Näringsminister 

Maud Olofsson har kommit till undsättning 

genom att plädera för att bonustaket för 

direktörer i statliga företag lyfts bort. 

Vi industriarbetare har med industriavtalet 

tagit ansvar för att stärka både reallöner och 

konkurrenskraften. Det har banat väg för 

ökad produktivitet, kvalitet och en positiv 

vinstutveckling i företagen. Detta vill vi 

ska fördelas i rättmätiga löner och i investeringar 

så jobben, tillväxten, välfärden och 

konkurrenskraften tryggas. 

Det är upp till enskilda aktieägare och de 

fonder som är ägare i börsföretagen att nu 

ytterst ta ett ansvar för en sådan långsiktigt 

industriell utveckling. 

Den nya tidsandas mörka skuggor och 

otrygghet lägrar sig. Men vi IF Metall ska slå 

tillbaka dem på samma sätt som vi börjat: 

Genom mobilisering och strid för rättvisan. 

Olle Ludvigsson, 

Ordförande 

IF Metall Göteborg 

Attackerna 

mot löntagarna 

ger oss nu 

fler medlemmar 

MEDLEMSMAGASIN FÖR IF METALL GÖTEBORG | 

3

[ AKTUELLT ] 

UNIK FACKLIG POLITISK UTBILDNING I GÖTEBORG: 

Dags att söka GAF 

– För den som är samhällsintresserad 

och vill stärkas i sin roll som fackligt 

förtroendevald och själv utvecklas 

som människa är GAF (Göteborgs arbetares 

folkhögskola) en unik utbildning 

säger Jonas Paija, industriarbetare från 

Bulycke på Volvo Personvagnar. 

Uppe på studiehemmet är stämningen 

öppen och tillåtande. Väggarna andas 

arbetarrörelse och minnen från alla 

deltagare som genom historiens gång 

har gått på GAF. 

Tydligt syns hur deltagarna energiskt 

och nyfiket deltar i både klassrummen 

men även i mindre grupper. 

– Under resans gång ser man deltagarna 

växa och utvecklas, säger Malin 

Rosén, handledare på GAF. 

Det finns i Göteborg en möjlighet som 

man inte hittar någon annanstans. En 

treårig facklig politisk utbildning som 

bedrivs på torsdagskvällarna i ABFs 

studiehem i Folkets hus på Järntorget. 

– Utbildningen är tvärfacklig med 

deltagare från flera LO förbund. Det 

ger möjlighet att ta del av erfarenheter 

och kunskap som skiljer sig från 

det man är van vid och hjälper till att 

vidga sina vyer berättar Martin Björkman, 

industriarbetare från SKF. 

– Utbildningen är deltagarstyrd 

vilket innebär att deltagarna har möjligheter 

att lägga tonvikten på det som 

de behöver, påpekar Jonas Paija. 

FAKTA: GAF 

Föreningen Göteborgs arbetares 

folkhögskola bildades 1919 för 

att utbilda förtroendevalda inom 

arbetarrörelsen i Göteborg. En fråga 

som är lika viktig idag som då. Mer 

information om GAF får du av GAFs 

föreståndare Hasse Andersson på 

031-774 31 57. 

– Utbildningen vid Göteborgs 

arbetares folkhögskola 

(GAF) ger möjlighet 

att ta del av erfarenheter 

och kunskap som skiljer 

sig från det man är van 

vid, anser Martin Björkman, 

industriarbetare 

från SKF. 

Den som är intresserad av hur allt 

hänger ihop och vill stärkas i sin roll 

som fackligt förtroendevald har nu 

möjlighet att fram till 1 april, 2007 

söka till GAF. 

jhagber1@volvocars.com 

Information till studerande 

Medlemmar som tidigare arbetat 

och nu studerar och erhåller 

studiemedel eller studielån från 

CSN har rätt till nedsatt medlemsavgift. 

Dessa medlemmar ska betala en 

avgift som motsvarar förbundets 

kostnader för arbetslöshetskassan, 

339 kronor per månad. 

Lämna din utbetalningsplan från 

CSN till avdelningen så får du rätt 

avgift på ditt inbetalningskort. 

Studerandemedlemmar som inte 

har medlemskap i a-kassan är avgiftsbefriade. 

All ersättningsrätt från a-kassan 

för studerande under ferier är borttagen. 

Ersättning utgår endast när 

studierna är helt avslutade och arbetsvillkoret 

är uppfyllt. 

4 | MEDLEMSMAGASIN FÖR IF METALL GÖTEBORG

[ AKTUELLT ] 

Foto: Olof Näslund 

TROTS LÖNTAGARNAS MASSIVA PROTESTER: 

A-kassan raseras 

Från årsskiftet blir arbetslöshetsförsäkringen 

dyrare, sämre och svårare 

att få. Den borgerliga riksdagsmajoriteten 

nonchalerade helt löntagarnas 

massprotest. 

– Ett hårt slag mot Sveriges löntagare. 

Det blir stora skattesänkningar 

för de rika medan de som har det svårt 

för det ännu sämre, säger Karl-Petter 

Thorwaldsson, facklig-politisk ombudsman 

på IF Metall. 

Protesterna mot högerregeringens föreslagna 

a-kassereform har varit kraftiga. 

Runt om i landet har människor deltagit 

i demonstrationer, manifestationer och 

upprop. En kvarts miljon löntagare skrev 

på LO:s protestlistor. Men högermajoriteten 

i riksdagen brydde sig inte, och 

några dagar före jul klubbades beslutet 

igenom. 

Riksdagsbeslutet innebär att: 

• Egenavgifterna till a-kassan höjs. 

A-kassan blir nu ”överfinansierad” och 

regeringen använder överskottet, det vill 

säga de pengar a-kassemedlemmarna 

betalat in, för att sänka skatten. 

• A-kasseersättningen sänks. Den förhöjda 

a-kasseersättningen de första 100 

dagarna slopas och ett enhetligt tak på 

680 kronor införs. De första 200 dagarna 

är ersättningen 80 procent, efter 200 

dagar 70 procent, och efter 300 dagar 65 

procent i en jobb- och utvecklingsgaranti 

(gäller från den 5 mars 2007). 

• Arbetsvillkoret för att få a-kassa 

skärps, från dagens 70 timmar till 80 

timmar i månaden. Under en ramtid av 

tolv månader måste man ha förvärvsarbetat 

under minst sex månader. 

FAKTA: nya avgiften 

Från och med januari 2007 betalar 

medlemmar i IF Metall 246 kronor 

mer i månaden till a-kassan. Fackavgiften 

förblir oförändrad. Det 

innebär att den lägsta avgiften blir 

446 kronor i månaden mot tidigare 

200 kronor. Den högsta avgiften blir 

746 kronor i månaden mot tidigare 

500 kronor. 

• Beräkningsgrunden för a-kasseersättningen 

förändras. Ersättningen ska 

baseras på snittinkomsten de senaste 

tolv månaderna, vilket innebär en sänkning 

för de allra flesta. Den som söker 

a-kassa för första gången och har arbetat 

heltid i sex månader under den senaste 

tolv månadersperioden får därmed 80 

procent av halva lönen. 

• Den så kallade ”överhoppningsbara 

tiden” begränsas till fem år, mot tidigare 

sju år. Det innebär att den som är 

borta från arbetsmarknaden mer än fem 

år, till exempel på grund av sjukdom, 

studier eller vård av barn, förlorar rättten 

till a-kassa baserad på den tidigare 

inkomsten. 

• Studerandevillkoret tas bort. Detta 

innebär att möjligheten att kvalificera 

sig för arbetslöshetsersättning genom 

studier avskaffas. Det blir inte heller 

längre möjligt att få arbetslöshetsersättning 

under ferieuppehåll i studier. 

• Avdragsrätten för både fack- och 

a-kasseavgiften slopas. 

anneli.torner@ifmetall.se 

Läs mer om information 

till arbetslösa på sidan 21. 


5

[ AVTAL 2007 ] 

Avtalsrörelsen engagerar 

medlemmarna inom 

tvättindustrin 

På Berendsens tvätteri är den pågående avtalsrörelsen 

en het fråga. I klubbens styrelse menar man att 

särskilda insatser behövs för den lågavlönade tvätteribranschen, 

men att IF Metalls avtalskrav inte ger 

tillräcklig effekt. 

– Snittlönen för tvätterianställda är väldigt låg 

trots att avtalets lägstalön är den högsta i förbundet, 

säger Arne Bredberg som är klubbordförande och 

ledamot i förhandlingsdelegationen. 

stor vikt i områden med god lönsamhet 

och höga snittlöner, där man lokalt 

kunnat göra bra löneöverenskommelser 

utan höga lägstalöner i ryggen. 

– För vår del är dock en annan konstruktion 

att föredra som påverkar 

lönenivån direkt. 

Diskussionen på arbetsplatsen i 

Angered går vidare och det är med 

spänning medlemmarna ser fram emot 

vårens förhandlingar. 

ronny.svensson@ifmetall.se 


– Jag hade gärna hade sett en annan 

konstruktion i satsningen på de lägsta 

lönerna, säger Arne Bredberg, klubbordförande 

och ledamot i förhandlingsdelegationen. 

Ett stenkast från Angereds centrum i 

nordöstra Göteborg ligger sedan drygt 

25 år avdelningens största tvätteriarbetsplats, 

Berendsen. Stora kunder 

i Göteborgsområdet är bland annat 

Volvo, Arla, Autoliv och Elanders. 

Arne Bredberg är kritisk till 

konstruktionen av förbundets låglönesatsning 

och har beräknat att den 

för tvättavtalet bara skulle innebära 

en höjning av löneläget med 63 kronor 

per månad. Han förespråkar i stället 

en extra generell höjning för tvätteriavtalets 

medlemmar med 350 kronor 

per månad, ett förslag som förbundets 

avtalsråd i november avslog. 

– Jag inser vikten av att höja kollektivavtalens 

lägsta löner. Detta är ju en 

fråga som tidigare inte varit av lika 

Många kulturer m 

Det första man lägger märke till när 

man besöker arbetsplatsen är en 

anslagstavla med ett 20-tal olika 

nationsflaggor på. 

– Varje flagga representerar en 

nation som någon av de 60 industriarbetarna 

har sitt ursprung ifrån, 

berättar Khuanla Chalardyaem från 

klubbstyrelsen. 


Tvätteribranschen 

Det finns 2 000 medlemmarna inom 

tvätteribranschen som omfattas av 

ett särskilt kollektivavtal. 

Foto: Antony Curry 

BERENDSEN 

Den tidigare Tvättman-anläggningen 

ägs i dag av Berendsen som är en 

del av den Englands-baserade Davis 

Group-koncernen. Verksamheten i 

Angered är inriktad på arbetskläder 

som företaget hyr ut och underhåller 

med tvätt och lagning. 

r möts i tvätten 

Berendsen är en kvinno- och 

invandrardominerad arbetsplats och 

förutom tio manliga chaufförer och 

tre tvättare har vi bara kvinnliga 

medlemmar. Detsamma gäller inom 

hela branschen, säger Khuanla, som 

är ledamot i bolagets fackliga koncerngrupp 

som träffas två gånger om 

året och representerar de 30 arbetsplatser 

Berendsen äger i Sverige. 

Khuanla Chalardyaem 

är ledamot i Berendsens 

fackliga koncerngrupp. 

Den träffas 

två gånger om året 

och representerar 30 

arbetsplatser. 


7


IF Metall Göteborg tillämpar avtalsplattformens krav: 

Glömda rehabiliteringsfall 

Arbetsmiljökommittén i 

IF Metall Göteborg driver 

under 2007 ett projekt 

där två av de regionala 

skyddsombuden söker 

upp glömda rehabiliteringsfall 

på de små arbetsplatserna. 

Man följer sedan upp 

fallen och hjälper medlemmen 

att få rätt. 

– Medlemmarna blir 

överlyckliga när vi kontaktar 

dem, säger Hans 

Rundgren, regionalt 

skyddsombud. 

En tidig dimmig tisdagsmorgon i slutet 

av januari finns uppsökarna Hans 

Rundgren och Larry Liedberg på 

avdelningen för att följa upp ”gamla” 

fall och samtidigt ringa runt till avdelnings- 

och skyddsombud för att hitta 

nya. 

– Många sjukskrivna känner sig 

bortglömda av både arbetsgivare och 

arbetskamrater, menar Larry Liedberg. 

Medlemmarna som uppsökarna vill 

komma i kontakt med är de långtidssjuka. 

De hjälper till med att säker- 

ställa att de fått rätt rehabilitering och 

arbetsanpassning enligt de föreskrifter 

som finns. 

Många sjukskrivna 

glöms 

bort av både 

arbetsgivare 

och arbetskamrater. 

Larry Liedberg, uppsökare 

inom IF Metall Göteborg. 

Foto: Carina Cajander 

Arbetsmiljöverkets skrift Anmäl din 

arbetskada (ADI 161) handlar bland 

annat om uppföljning av arbetsskador. 

Skriften är ett av flera verktyg för Hans 

Rundgren och Larry Liedberg när de 

söker upp glömda rehabiliteringsfall. 



följs upp 

– Vi ska också bland annat utreda 

om anmälan gjorts till Försäkringskassa 

och AFA försäkring, säger Hasse. 

Projektet utvärderas till sommaren. 

Larry och Hasse arbetar intensivt och 

hoppas att de hinner hjälpa många av 

avdelningens sjuka medlemmar innan 

dess. 

– Vi vet att det finns många sjuka 

medlemmar som vi kan hjälpa. Känner 

du till någon som du tror behöver oss 

tveka inte utan kontakta avdelningen, 

avslutar Larry. 

carina.cajander@ifmetall.se 

Läs mer om Matti 

Kanervisto, hans 

son Christian och 

projektet ”Läs för 

mig pappa!”på 

sidan 20. 

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT BRA FÖRÄLDRASKAP: 

Ledighet ska ger mer 

kontakt med barnen 


FAKTA: Rehabarbete 

Facken inom industrin har i sin 

gemensamma avtalsplattform ställt 

som krav att nya arbetsmetoder och 

samverkansformer mellan försäkringskassan, 

arbetsgivaren och fack 

behöver utvecklas för att få en fungerande 

rutin vid rehabiliteringsärenden. 

Rehabiliteringen fungerar inte 

idag och för att få en person tillbaka i 

arbete krävs tidiga åtgärder. 

Rätt att vara både bra förälder och 

bra arbetare. Det vill IF Metall skapa 

förutsättningar för genom en rad 

krav i kommande avtalsrörelse. 

Detta ska underlätta att kombinera 

arbetsliv med gott föräldraskap. 

På Volvo arbetar Matti Kanervisto 

och sambon Marjaana Udd tvåskift. 

Skiftarbetet sliter på relationen med 

deras lille Christian. 

– Veckorna då jag arbetade kvällsskift 

träffade jag honom inte alls, 

berättar Matti. 

– Nu är jag ledig på måndagarna 

det ger mig möjlighet att följa hans 

utveckling under hans första år, 

avslutar Matti. 


Kraven om föräldraskapet i avtalsrörelsen: 

– Föräldraledig ska ha motsvarande 

löneutveckling som andra 

anställda med likartade arbetsuppgifter. 

– Arbetslivet ska underlättas så 

att det kan kombineras med 

gott föräldraskap. 

– Arbetstidens förläggning ska 

beakta de anställdas behov att 

kombinera föräldraskap med 

arbetsliv. 

– Föräldralön ska utbetalas i 

minst sex månader. 


9

[ GÄSTKRÖNIKÖR ] 

›› Makt är inte något fult utan ett verktyg 

för att påverka och forma samhället ‹‹ 

Marina Johansson, socialdemokratiskt kommunalråd i Göteborg 

Foto: Rolf Lindén 

Marina Johansson, 35 år, barnskötare 

och medlem i Kommunal. Från 

årsskiftet nyvalt socialdemokratiskt 

kommunalråd i Göteborg med ansvar 

för äldre och funktionshindrade. 

Haft förtroendeuppdrag på heltid 

sedan i mitten av 1990-talet 

Första politiska uppdraget 1998. 

”Du blir nog politiker”. Nej, sade jag 

tvärsäkert. Det blir ju bara människor 

som inte har några känslor. Sådan var 

min uppfattning som 18-åring i början 

av 1990-talet. Men vad fel jag hade. 

Politik handlar just om känslor och ett 

engagemang för sina medmänniskor. 

Det var kokerskan på min dåvarande 

arbetsplats i Bergsjön som trodde jag 

skulle bli politiker en vacker dag. Och 

jag kanske ska tacka henne för att hon 

fick mig att ändra uppfattning. Men 

jag kunde, som sagt, inte se det då. 

Mitt intresse för facklig verksamhet 

inom Kommunal hade precis tagit sin 

början. Och det var där jag ville ha 

mitt engagemang. Så här i efterhand 

inser jag att jag inte förstod vikten av 

facklig/politisk samverkan. Jag trodde 

det räckte att stå på kongressen och 

medlemsmöten i facket och tycka att 

vi inte borde ha karensdagar i sjukförsäkringen, 

att sjukvården ska vara till 

för alla och inte bara dom som har råd. 

Efter några år insåg jag att det inte 

räckte att bara tycka massa saker. Så 

alla ni industriarbetare engagera er! 

Jag gav mig in i den politiska världen 

och blev aktiv i min S-förening i Gamlestaden. 

Jag märkte att mina åsikter 

var värda någonting. Då insåg jag 

makt inte är något fult, utan ett viktigt 

verktyg som medborgare att få chansen 

att påverka och forma samhället. 

Jag insåg också det behövs en mångfald 

av politiker, olika bakgrunder och 

erfarenheter. Nu tolv år senare är jag 

nyvald ersättare i kommunstyrelsen 

med ansvar för funktionshinder och 

äldrefrågor. 

För mig är det viktigt att medborgarna 

har ett stort inflytande över vården och 

omsorgen. Människor ska känna sig 

trygga och veta att det finns en fungerande 

vård. Personalen ska uppleva 

att deras arbeta är värdefullt och att 

de gör att bra jobb. Tyvärr vet jag av 

egen erfarenhet att personalen många 

gånger känner sig otillräcklig och 

den känslan förmedlas tyvärr alltför 

många gånger utåt. Den kulturen är 

inte bra och den måste arbetas bort. Vi 

måste höja svansföringen och utveckla 

offentliga sektorn och höja personalens 

status. På Volvo eller SKF säger man 

inte ”köp inte våra varor”. 

Marina Johansson, kommunalråd 

Har du också en ÅSIKT? 

Tycker du till om saker som sker i din 

omgivning? Vill du ha din åsikt publicerad 

i medlemstidningen eller på 

hemsidan www.ifmetall.se/goteborg. 

Vill du kommentera åsikten i 

detta nummer? 

Maila din åsikt till 

goteborg@ifmetall.se eller posta 

till IF Metall Göteborg (adress sid. 2). 

Redaktionen förbehåller sig rätten 

att korta materialet och publicera i 

mån av plats. 


[ ARBETSMILJÖ ] 

– Den moderatledda regeringen 

stympar arbetsmiljöarbetet 

– Regeringens angrepp mot förebyggande 

arbetsmiljöarbete slår hårt mot 

våra medlemmar inom IF Metall, säger 

Håkan Karlsson, ordförande i arbetsmiljökommittén 

på IF Metall Göteborg. 

Varje år skadas tusentals människor 

på arbetsplatser runt om i Sverige. I 

snitt dör en person per vecka på sitt 

jobb. 

– Den moderatledda regeringen anser 

inte detta vara ett viktigt område 

att förebygga inom, fortsätter Håkan. 


Arbetslivsinstitutets 

forskning 

kring vibrationsskador 

är unik. 

Håkan Karlsson, 

IF Metall Göteborg. 

– Den moderatledda regeringen anser uppenbarligen inte att förebyggande 

arbetsmiljöarbete är ett prioriterat område, säger Håkan Karlsson, ordförande 

i arbetsmiljökommittén inom IF Metall Göteborg. 

För att ytterligare förstärka regeringen 

syn på ovilja till förebyggande 

arbetsmiljöarbete har regeringen beslutat 

att lägga ner Arbetslivsinstitutet 

(Ali). 

– Forskningen som Ali bedrivit 

exempelvis kring vibrationsskador är 

unik, berättar Håkan. 

Bilmekanikerna på Bilia är några som 

fått bättre arbetsmiljö genom Alis 

forskning kring vibrationsskador. 

– Tidigare var det vanligt att mekanikerna 

fick så kallade ”vita fingrar” 

av vibrerande maskiner. Nu finns 

maskiner som vibrerar mindre. Med 

stöd av Alis forskning borde företagen 

se vinsterna av bättre maskiner. När 

man ställer detta mot kostnaden för 

sjukskrivna mekaniker, säger Kurt 

Wahlgren huvudskyddsombud på 

Bilia. 


FAKTA 

Arbetsmiljökommittén inom 

IF Metall Göteborg består av 20 

förtroendevalda regionala skyddsombud 

(RSO). RSO har som uppgift 

att kontrollera arbetsmiljön på de 

mindre arbetsplatserna inom avdelningen. 

Vid besöken samverkar man 

med arbetsgivarna för att förebygga 

arbetsmiljön. Miljökommittén är huvudansvarig 

för IF Metall Göteborgs 

arbetsmiljöutbildningar. 


11

[ FACKET PÅ ARBETSPLATSEN ] 

Foto. Rahim Maatoug 

Marianne Lindqvist och Jenny Karlsson engagerar sig i fackligt 

arbete vid företaget Imaje på Hisingen. 

Från snack till fack 

Medlemmarna på företaget Imaje på Hisingen var missnöjda 

med företagets lönesättning och bestämde sig för att agera. 

Resultatet av detta blev en nybildad klubb. 

– Det vi vill jobba med i första hand är vårt lönesystem, 

säger Marianne Lindqvist, en av tre kvinnliga ledamöter i 

klubben. 

När lönerna presenterades 

förra året bestämde sig medlemmarna, 

som då inte hade 

någon klubb, att begära 

hjälp från avdelningen. 

Man kände en besvikelse 

över hur företaget bedömde 

värdet av arbetet. En ombudsman 

åkte dit och förhandlade 

om lönerna på 

företaget. 

I samband med löneförhandlingen 

förstod medlemmarna 

på företaget att 

en klubb med förtroendevalda 

är viktig för att kunna 

påverka bland annat sina 

löner. 

Imaje, beläget på Hisingen 

har idag cirka 50 

anställda i produktionen 

varav 19–20 stycken är 

medlemmar i IF Metall. 

– Det har varit svårt att 

få folk engagerade då vi inte 

är så många medlemmar, 

samtidigt som det är stora 

och svåra frågor som kräver 

engagemang, säger Jenny 

Karlsson. 

Engagemanget märks 

tydligt när man kommer in 

i produktionen och en hemmagjord 

anslagstavla för 

medlemmarna i IF Metall 

gör sig synlig. 

– Den är inte direkt 

snygg, skämtar Marianne 

och Jenny men den funkar. 

Det blir cirka ett fackmöte 

i veckan nu när de 

jobbar för ett fungerande 

lönesystem. 

– Avdelningen hjälpte oss 

med ett studiebesök och det 

kändes väldigt bra att få se 

hur det fungerar på andra 

industrier, påpekar Jenny. 

rahim_maatoug@hotmail.com 

Vad tycker du har högsta värdet i ditt medle 

En blöt och stormig onsdagsmorgon 

träffar jag deltagare 

på årets första medlemsutbildning. 

På kursen har många diskussioner 

handlat om Sveriges 

nya regering och deras attacker 

på arbetarna i landet. 

Min fråga till fem av deltagarna: 

Vad tycker du har 

högsta värdet i ditt 

medlemskap i IF Metall? 


Sasha Kocev, Lear 

Corporation Torslanda 

– Att jag är trygg. Och att 

de som är förtroendevalda 

tar sitt uppdrag på allvar. 

Och vidareutbildar sig för att 

företräda oss medlemmar. 

Veronica Lindman, 

Astra Tech 

– Att medlemsavgiftens 

storlek står i proportion 

till vilken nytta jag har av 

den. Jag skulle gärna se att 

ersättningen från a-kassa ger 

mer än i dag. 

Pepi Rizovski, 

SKF 

– Att IF Metall är en demokratisk 

organisation som 

medlemmarna kan påverka. 

Det är viktigt att skapa 

kunskap om detta genom 

utbildning. 



Hallå Jonas! 

Jonas Rahmqvist, nytt 

avdelningsombud 

för IF Metall på Eklunds 

Car Concept AB. 

[ FACKET PÅ ARBETSPLATSEN ] 

Varje månad utses medlemmar till fackliga uppdrag. Under december–februari har 

följande nya avdelningsombud och klubbar fått förtroende av sina arbetskamrater 

och av IF Metall Göteborg. Nu är de FACKET PÅ ARBETSPLATSEN. 

Även om de inte har svar på alla frågor kan de ofta lotsa den som undrar rätt. 

Avdelningsombud 

ARBETSPLATS 

Holmens Tvätt AB 

Myrén & Co AB, Ingenjörsfirma 

Göteborgs Tvätt o Textilleasing AB 

Petefa AB 

Carmel Pharma AB 

Pharibo Medical International AB 

Borgers Nord AB 

AstraZeneca AB 

Eklunds Car Concept AB 

Manpower AB 

Eliassons Segelmakeri och Båtkapell 

NAMN 

Narinder Kaur 

Jonas Holmberg 

Lena Nilsson 

Urban Karlsson 

Petra Johansson 

Robert Emanuelsson 

Fredrik Warnerfelt 

Peter Svensson 

Jonas Rahmqvist 

Roberto Martinez 

Johanna Johansson 

Förtroendevald 

Varför blev du avdelningsombud? 

– Jag gillar att engagera 

mig och är intresserad av 

fackliga frågor. 

Vilken fråga är den viktigaste 

IF Metall ska driva? 

– Svårt att säga, alla frågor 

är viktiga och hör ihop på 

något sätt. 

Ung och nytt ombud, har du 

facklig utbildning? 

– Nej, men jag har fått utbildningsprogrammet 

och ska 

anmäla mig. 

Varför är du med i IF Metall? 

–Som medlem har jag stöd 

i olika frågor. Det är viktigt. 

Sedan ser jag det solidariskt 

– alla tillsammans. 

lemskap i IF Metall? 

Organisera fler 

Även IF Metall centralt har 

nu inlett en offensiv för 

fler medlemmar. 

Lazlo Moldovan, SKF 

– För mig är försäkringspaketet 

viktigast. 

Therese Karlsson, Lear 

Corporation Torslanda 

– Att jag är trygg på jobbet 

är mitt argument. Men jag 

skulle gärna se att man bara 

kunde vara medlem i facket. 

Och slippa betala avgift till 

a-kassan. 

Insatserna sker på en rad 

områden. Ett telefonnummer 

020-85 18 00 öppnas 

för besked direkt. 

Via bland annat dekaler 

visar IF Metall vilka som 

är förtroendevalda. Förbundet 

erbjuder reducerad 

avgift för nya medlemmar. 

Det finns en konkret 

plan för direkta och täta 

medlemskontakter. 

IF Metall öppnar ett 

medlemscentrum med 

syfte att ge lokalt stöd. 

Förbundet tar också 

fram en kampanjfilm. 

I ett första material som 

distribuerades med Info 

1/2007 visar IF Metall 

översiktligt hur offensiven 

för fler medlemmar kommer 

att genomföras. 

MEDLEMSMAGASIN FÖR IF METALL GÖTEBORG | 13

[ UTBILDNING ] 

Lärlingsutbildning gav Dennis Salo 

motivation till teoretiska kunskaper 

– Jag lärde mig mer på Skanska Maskin 

än i skolsalen på Lindholmen, berättar 

Dennis Salo, före detta elev inom 

gymnasieutbildningen Lia (Lärande i 

arbetslivet) på Lindholmens gymnasium. 

Det är en glad och harmonisk Dennis 

som trivs i Skanska Maskins lokaler 

i Linnarhult. I dag har hans bil blivit 

godkänd av Svensk bilprovning efter 

otaliga ombesiktningar. 

– Efter att jag hade gått ett år på 

Sjöfartsprogrammet konstaterades det 

att jag hade en hörselnedsättning. På 

grund av sjöfartsbranschens medicinska 

krav fanns det ingen anledning för 

mig att avsluta utbildningen. 

– Jag var omotiverad till att byta 

gymnasieprogram men personalen på 

Lindholmen övertygade mig, säger 

Dennis. 

Viking Slottner som arbetar på 

Lindholmens gymnasium var en av 

eldsjälarna bakom satsningen med 

lärlingsutbildningen Lia. 

– Genom Lia ville skolan ge elever 

med negativa skolerfarenheter en 

ny chans till en gymnasieutbildning. 

Lärlingsutbildningen fokuserade på 

det praktiska kunskapsbehovet ute på 

arbetsplatserna, påpekar Viking. 

På arbetsplatserna följdes eleverna 

av utbildade handledare. Handledarnas 

roll var att uppmuntra eleverna. 

För att få upp intresse och engagemang 

för att lära sig mer. 

– När Dennis var hos oss fick han se 

den praktiska nyttan och behovet av 

teoretiska kunskaper, berättar Peter 

Börjesson, handledare på Skanska 

Maskin. 

Lia eleverna följde en individuell 

utbildningsplan. 

– Jag läste exempelvis in Svenska B 

på en termin. På så sätt slapp jag det 

ämnet sedan, skrattar Dennis. 

Många branschorganisationer uttrycker 

stor framtidsoro för bristen på 

yrkeskunniga medarbetare. 

– Vårt engagemang att ta emot elever 

och utbilda dem på vår arbetsplats 

är ett sätt att rekrytera medarbetare, 

säger Ola Andersson, verksamhetsansvarig 

på Skanska Maskins mekaniska 

verkstad. 

Under praktikperioden skapades ett 

gott kamratskap mellan handledare 

och elev. 

– När jag var med Peter och de andra 

på Skanska Maskin lärde jag mig 

mer än i skolan. Företaget ställde krav 

på mig. I efterhand kan jag känna att 

det var aningen för fritt på skolan, 

berättar Dennis. 

Avslutningsvis påpekar Ola Andersson 

att Lia i det stora hela fungerat 

bra. Men skolan och arbetslivet måste 

i framtiden arbeta tätare för att höja 

statusen på industri och verkstadsyrkena. 

Då ger man även skolan möjlighet 

att arbeta med motiverade elever. 

Branscherna måste vara tydliga mot 

skolan när det gäller hur många elever 

man kan ta emot. 


FAKTA: Lia 


Dennis Salo 

tillsammans 

med Peter 

Börjesson, 

handledare 

på Skanska 

Maskin. 

Inför gymnasievalet 2007 kan man 

inte längre söka till lärlingsutbildningen. 

Däremot finns en gren på 

Lindholmen som heter Lärcentrum Y. 

Där kan eleverna erbjudas anpassad 

studiegång. Mer om det hittar du på 

www.ytc.educ.goteborg.se 


Vidareutbildning påverkar 

din utveckling i arbetslivet 


– De som gått våra utbildningar har 

stora chanser att påverka sin utveckling 

inom arbetslivet och kan därefter 

få stimulerande och givande arbetsuppgifter 

anser Anna Wreeby, ansvarig 

för Kvalificerade yrkesutbildningar 

(KY) – utbildningarna på GTC (Göteborgs 

tekniska college). 

Foto: Tommy Andersson 

KY på GTC är eftergymnasialutbildning 

och utgör ett alternativ till högskola/universitet. 

Främsta syfte att 

täcka gapet mellan gymnasieskolan 

och de mer teoretiska utbildningarna 

på högskolan. En tredjedel av en KY 

-utbildning är praktik där deltagarna 

har möjlighet att prova sina teoretiska 

kunskaper på en arbetsplats. 

– Kombinationen teori/praktik gör 

att deltagarna får den kompetens 

som efterfrågas på arbetsmarknaden. 

Utbildningarna kan vara en väg in 

i arbetslivet eller till en ny yrkesroll 

men leder också till personlig utveckling, 

berättar Anna. 

Under 2006 blev det möjligt att genomföra 

uppdragsutbildningar i de olika 

delkurserna i utbildningarna, som till 

exempel matematik- och elteknik i 

Driftteknikerutbildningen och arbetsrätt 

och produktionsekonomi i Ledarutbildningen. 

– Den möjligheten öppnar upp och 

skapar nya förutsättningar för både 

företag och enskilda att på ett mer 

riktat sätt kunna komplettera med den 

kompetens som saknas eller efterfrågas, 

avslutar Anna. 

De som har en gymnasial utbildning är 

behöriga för att söka utbildningarna 

men även yrkeserfarenhet och förmåga 

att verka i yrkesrollen vägs in vid 

antagningarna. 

– KY-utbildning är en kombination av teori/praktik och därför ofta en bra väg in 

i arbetslivet eller till en ny yrkesroll. Dessutom leder utbildningen till personlig 

utveckling, säger Anna Wreeby, här tillsammans med Claes Rosengren, ansvarig 

för KY-utbildningarna. 

Studierna finansieras oftast med 

studiemedel. 

– I de fall det är en form av kompetensutveckling 

i arbetet, kan arbetsgivaren 

stå för en delfinansiering, som 

kan variera, tillägger Anna. 

Ett antal anställda från främst 

Volvo Lastvagnar och SKF deltar 

regelbundet i utbildningarna. 

tander24@volvocars.com 

En bra väg in i 

arbetslivet. 

Anna Wreeby, ansvarig 

för KY–utbildningarna på 

Göteborgs Tekniska 

Gymnasium (GTC). 

FAKTA: GTC 

Göteborgs Tekniska College är moderbolaget 

till Göteborgs Tekniska 

Gymnasium, GTG. GTC ägs av AB 

Volvo och Volvo Personvagnar AB 

tillsammans med Göteborgs Stad. 

Utbildningarna bedrivs i huvudsak på 

Lindholmen och Volvo Torslanda. 

Göteborgs Tekniska College 

består av: 

KY – kvalificerad yrkesutbildning 

KFY – Kompetensutveckling för 

yrkesverksamma 

Mer information finns på 

www.gtg.se 



ULF ALBINSSON I VOLVO VERKSTADSKLUBB: 

– Ställ inte kortsiktiga resultat 

mot nödvändig utbildning 

– Traditionella arbetsorganisationer 

erbjuder få utvecklingsmöjligheter i 

arbetet. De är ett resursslöseri med de 

anställdas kompetens och lockar få 

ungdomar till industrin. 

Företagens förmåga till förnyelse 

och långsiktig överlevnad skulle 

stärkas om mer av rationaliseringsvinsterna 

återinvesterades i kompetensutveckling 

och för en utveckling 

av arbetsorganisationen, anser Ulf 

Albinsson ordförande i Volvo Verkstadsklubbs 

Utbildningskommitté. 

Där rationaliseringsarbetet resulterat 

i en anorektisk organisation har 

ytterligare begränsningar skett av 

utrymmet för kompetensutvecklingen 

i arbetet. Framför allt genom en minimal 

bemanning och en utarmning 

av arbetsuppgifterna, vilket reducerat 

både utrymmet för och behovet av 

utbildningsinsatser. 

– Den jakten riskerar att ställa det som 

inte är värdeskapande resultat, på 

väldigt kort sikt, mot verksamhetens 

förmåga till förnyelse och långsiktig 

överlevnad. Utan där ställs värdet av 

de långsiktiga utbildningsinsatserna 

mot det mer lättkalkylerade värdet 

av insatt tid i produktion. Den jakten 

riskerar att ställa det som är inte är 

direkt mätbart i bakgrunden och då 

kommer det som har betydelse på lång 

sikt aldrig att utvecklas, anser Ulf. 

Han tycker att det är ett stort pro- 

– Alltför stora resurser riktas i dag 

på att nå värdeskapande resultat på 

väldigt kort sikt. Det skymmer verksamhetens 

behov av förnyelse och 

långsiktighet, anser Ulf Albinsson, 

ordförande i Volvo Verkstadsklubbs 


blem att företagen inte har en arbetsorganisation 

och kompetensutveckling 

som tar vara på den kompetens som 

finns hos de anställda. Det är inte de 

anställdas brist på kompetens, utan 

en toppstyrd organisation, som utgör 

hindret för en långsiktig utveckling. 

Rationaliseringsvinsterna måste återinvesteras 

i kompetensutveckling och 

för att utveckla arbetsorganisationen. 

Foto: Tommy Andersson 

De åtgärderna skapar förmodligen 

konkurrenskraftigare företag på lång 

sikt och attraktivare arbetsplatser, 

än det mer lättkalkylerade värdet av 

insatt tid i produktion. 

Alla medlemmar måste omfattas 

av kompetensutvecklingen i arbetet, 

betonar Ulf, så att de får möjlighet 

att stärka sig i arbetet och på arbetsmarknaden, 

samt ges möjlighet till en 

personlig utveckling. I dag kan utbildningsbakgrunden 

i basämnen utgöra 

ett hinder för att delta i kompetensutvecklingen. 

– Därför måste vi skapa möjligheter 

för de som har behov av att stärka sig 

i basämnen. Gör vi inte det, riskerar 

vi att få en grupp av människor som 

får allt enklare, alltmer rutinartade, 

alltmer utslitande arbetsuppgifter, 

poängterar Ulf. 

tander24@volvocars.com 

Brist på 

utbildning 

i basämnen 

är ett 

verkligt hot. 

Ulf Albinsson ordförande i 

Volvo Verkstadsklubbs 



[ UNGDOM ] 

SEBASTIAN ÅKERBLOM VALDE INDUSTRIPROGRAMMET: 

– Det är ett 

val för livet 

Korridorerna på Lindholmens gymnasium 

fylls med föräldrar och ungdomar 

som är där för att titta på vad de olika 

gymnasieprogrammen har att erbjuda. 

– Industriprogrammet har stora 

möjligheter att erbjuda, säger Stefan 

Rietz lärare på YTC. 

Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen 

(AMS) kommer det att saknas uppåt 

en kvarts miljon människor inom 

industrin de kommande tio åren. Anledningen 

till detta är stora väntande 

pensionsavgångar och få människor 

som väljer att utbilda sig till dessa 

yrkerna. 

– Det går bra för industrin, så de 

elever som visar fram fötterna har stor 

chans att få arbete efter gymnasiet, 

förklarar Stefan Rietz. 

Industriprogrammet varvar sin utbildning 

med praktik för att eleverna skall 

lära sig arbetslivet. 

– Detta gynnar även företagen som 

får utbildad arbetskraft till sig och 

som känner till företaget genom sin 

praktik, säger Stefan Rietz. 

När ungdomarna gör sitt första inträde 

i arbetslivet är det viktigt att de 

får schysta villkor och inte utnyttjas. 

– Ute på företagen finns det utbildade 

handledare som skall visa oss 

arbetsuppgifterna och vara till hjälp, 

förklarar Sebastian Åkerblom elev på 

industriprogrammet. 

– Ute på företagen finns det utbildade handledare som visar oss 

arbetsuppgifterna och är till hjälp, säger Sebastian Åkerblom, elev på 

industriprogrammet vid Lindholmens gymansium. 

På plats är IF Metall Göteborgs 

Ungdomskommitté med information 

om sommarjobb och praktik. Montern 

är välbesökt av både föräldrar och 

blivande gymnasieelever 

– Vi har fått bra information från 

våra lärare kring regler i arbetslivet, 

facket har även varit här och informerat, 

säger Sebastian Åkerblom. 

Ungdomskommittén delar även ut 

information om Teknikföretagen och 

IF Metalls gemensamma hemsida efternian.com. 

Där finns det information 

för ungdomar som skall välja gymnasieprogram. 

Dagens ungdomar utgör framtidens 

arbetskraft, därför är det viktigt att 

de får information om hur arbetslivet 

fungerar. 

– Vi kommer att ha information i 

klassrummen på våren för att informera 

om vad facket är och skyldigheter 

och rättigheter i arbetslivet. Under 

hösten kommer vi att ha information 

i skolorna för att svara på frågor och 

diskutera med elever och lärare, berättar 

Angelica Teiffel, ledamot i SUK. 

christian.x.andersson@skf.com 

MER INFO 

Kolla då på hemsidorna 

www.lo.se/ung och 

www.efternian.com 


[ UTBLICK ] 

Foto: Manfred Leuschner 

DANIEL HJÄLPTE SKF FLYTTA TILL MALAYSIA: 

– En chans och utmaning 

Produktionen 

av SKFs äldsta 

kullager flyttas 

till företagets 

fabrik i Malaysia. 

Alla anställda 

i Sverige får behålla sina 

anställningar men får nya 

arbetsuppgifter. 

– En chans och en utmaning, 

säger Daniel Åkerman. 

För ungefär ett år sedan beslutade 

SKF i Göteborg att 

avdelningen som tillverkar 

det som brukar kallas det 

”självinställande kullagret” 

flyttas till SKFs fabrik i 

Malysia. Man beslutade 

att flytta avdelningens fyra 

kanaler stegvis. Den första 

flyttades semestern 2006 

och man beräknar att kunna 

flytta det sista årsskiftet 

2007–2008. 

En sådan här process 

väcker mycket känslor. 

– Man undrade naturligtvis 

över vilka nya arbetsuppgifter 

och arbetskamrater 

man skulle få, säger 

Claes Wikenfors. 

Verkstadsklubbens ordförande 

Kennet Carlsson 

berättar att en rad åtgärder 

vidtagits runt flytten. 

– Alla anställda intervjuades 

där man tog reda 

på utbildning och personliga 

önskemål. Företaget avsatte 

pengar för att underlätta 

övergången till nya arbetsuppgifter. 

Ledningen i Malaysia 

skickade mellan 10–15 

stycken arbetare till Sverige 

för att introducera dem i 

arbetet och samtidigt lära 

av sina svenska kollegor. 

Önskemål fanns också 

om att några från Sverige 

skulle komma till Malaysia 

och hjälpa till med att 

komma i gång. 

Fyra stycken, Daniel 

Åkerman, Claes Wikenfors, 

Mikael Fejerstam och 

teknikern Folke Hedberg 

lämnade Göteborg och åkte 

på ett tre veckors äventyr 

till Asien. 

– En sådan här chans 

får man aldrig igen, menar 

Daniel Åkerman 

– Spännande att få komma 

till en annan kultur och 

få träffa andra SKF anställda 

och se hur de arbetar, 

säger Mikael Fejerstam. 

I dag finns det ingen facklig 

verksamhet på fabriken i 

Malaysia. Nasir Rahman är 

vald representant (personalombud) 

för sitt skiftlag och 

har regelbundna möten med 

fabriksledningen. 

– Det är viktigt att få 

med representanter från 

alla fabriker i världen till 

världsrådet, poängterar 

Kennet. 

En träff ordnades också 

med fabrikschefen Lars 

Berglie som lovade att ge de 

”fackliga” representanterna 

möjlighet till att förbereda 

sina möten med företagsledningen 

under arbetstid istället 

för som tidigare på fritid. 

– Två viktiga samtal som 

kanske är början på en facklig 

organisation i Malaysia, 

hoppas Kennet. 

De svenska killarna 

kände igen mycket från 

Sverige. 

– Men en mycket starkare 

hirarki än vad vi är vana 

vid, säger Claes Wikenfors. 

Fabriken påminde mycket 

om SKF i Sverige innan 

man införde ”Det goda 

arbetet”. 

– Ett mer begränsat 

arbetsinnehåll med små utvecklingsmöjligheter, 

säger 

Mikael Fejerstam. 

– Skulle jag få chansen 

att åka ut i världen igen tvekar 

jag inte, väskan packar 

jag snabbt, ler Daniel 

Åkerman. 

manfred.leuschner@skf.com 


[ UTBLICK ] 

TATJANA BRUK OM IF METALLS STÖD TILL RYSKA TEXTILARBETARE: 

– Vi har aldrig förhandlat själva tidigare 

FAKTA 

Foto denna sida: Ronny Svensson 

• Utbildningen finansieras 

av biståndspengar 

från SIDA och inriktar 

sig på det lokala fackliga 

arbetet med förhandlingar 

och lokalt 

organisationsarbete. 

• Utbildningen är förlagd 

till textilområden i 

närheten av Moskva. 

• Totalt har 28 projekt 

startats. 

IF Metalls avdelningar i Göteborg och Sjuhärad startade i 

januari en ny utbildning för lokala förtroendevalda i Ryska 

Textilarbetareförbundet. Utbildningen förlagd till de stora 

textilområden som ligger i närheten av Moskva. Den första 

internatveckan låg i staden Ivanovo 30 mil nordost om 

Moskva. 

Staden kallas ”Rysslands Manchester” och är ett centra 

för produktion av textilier. Förbundets avdelning i staden 

har 30 000 medlemmar. 

Staden Ivanovo, 

nordost om Moskva, 

är ett centra för textil 

produktion. Här har 

IF Metall Göteborg 

startat ett projekt för 

att utbilda och stärka 

ryska textilarbetare. 

Utbildningen finansieras av 

biståndspengar från SIDA 

och genomförs på tre veckor 

utspridda under 2007. 

Under denna period arbetar 

de 30 deltagarna med egna 

förändringsprojekt på sina 

arbetsplatser. 

Under utbildningsveckorna 

får man lära sig att arbeta 

med metoden målinriktat 

projektarbete samtidigt 

som utbildningen inriktar 

sig på det lokala fackliga arbetet 

med förhandlingar och 

lokalt organisationsarbete. 

– Detta är ett helt nytt 

arbetssätt för oss, säger 

kursdeltagaren Tatjana 

Bruk. 

– Vi har aldrig förhandlat 

lokalt om löner och anställningsvillkor 

förut, men med 

privatiseringen måste vi förändra 

fackets roll och börja 

fungera som en motpart till 

företaget, säger hon. 

Totalt har 28 projekt startats 

upp och innehållen varierar 

från löne, och arbetsmiljöfrågor 

till att förändra 

förbundets organisation och 

avgiftshantering. 

– Det skall bli väldigt 

spännande att se resultaten 

av dessa projekt säger förbundets 

ordförande Tatiana 

Sosnina, som deltar i alla 

utbildningar. 

Hon är också mycket tacksam 

över denna möjlighet 

att stärka förbundets organisation, 

något man inte har 

ekonomiska möjligheter att 

klara själva. 

ronny.svensson@ifmetall.se 


[ SPRÅKET STÄRKER BARNEN! ] 


Projektet ”Läs för mig, pappa!” har fått fler män inom fackförbunden inom 

LO att läsa mer böcker. Här läser Matti Kanervisto för sin son Christian. 

Läs för mig pappa! 

FAKTA 

Sedan år 1999 har projektet ”Läs för 

mig pappa!” pågått i Sverige. Deltagande 

förbund är Byggnads, Hotell 

och Restaurang, Industrifacket Metall, 

Kommunal, SEKO och Transport. 

Nyligen genomförde regionala studiekommittén 

i Göteborg konferensen 

”Läs för mig pappa”. Syftet var att få 

fler pappor att läsa för sina barn. 

– Min son Christian är tre år. Det 

var bra att få tips om lämpliga böcker, 

berättar Matti Kanervisto som arbetar 

på Volvo. 

Majoriteten av deltagarna var medlemmar 

i IF Metall Göteborg. Under 

dagen fick dom lyssna på författaren 

och föreläsaren Torgny Karnstedt. 

Torgny som är en van föreläsare engagerade 

papporna på konferensen. 

– Man kunde inte undgå att bli inspirerad 

när han talade om hur viktigt 

det är att utveckla sitt språk genom 

böcker, fortsätter Matti. 

På konferensen medverkade även läspedagogen 

Susanna Ekström. 

– Pappor som läser är för många 

barn den enda manliga förebilden 

som visar att berättelser, böcker och 

läsning också hör till männens värld. 

Det har betydelse för framtidens män, 

det vill säga dagens pojkar. 

Deltagarna fick välja några böcker 

till barnen och sig själva på konferensen. 

– Christian älskar ”De tre bockarna 

Bruse”. Den läser vi flera gånger i 

veckan, avslutar Matti. 



information till arbetslösa 

Om det är första gången du är arbetslös 

Om du inte haft ersättning från a-kassan förut eller om du haft 

ersättning förut men arbetat i mer än ett år gäller följande: 

Anmäl dig på Arbetsförmedlingen 

din första 

arbetslösa dag. Det är 

endast de dagar du är 

anmäld på arbetsförmedlingen 

som du kan få ersättning 

för från a-kassan. 

Om du skulle bli arbetslös igen 

Skicka in dina intyg 

till a-kassan 

(IF Metalls arbetslöshetskassa, 

930 88 Arjeplog). 

Beroende på vad du 

gjort före arbetslösheten 

ska olika 

blanketter skickas 

in till a-kassan – se 

rutorna bredvid. 

I vilket fall som 

helst ska blanketten 

”Anmälan om 

arbetslöshet” som 

du får på Arbetsförmedlingen 

skickas 

in till a-kassan. 

Om du haft uppehåll i ersättningen från a-kassan och nu åter är 

arbetslös behöver du inte skicka in intyg du redan skickat in en 

gång. I stället behöver vi få in intyg på vad du gjort sedan du hade 

ersättning från a-kassan senast. 

Innan jag blev arbetslös… 

… ARBETADE JAG 

Om du arbetat före arbetslösheten ska du skicka in blanketten 

”Arbetsgivarintyg från din arbetsgivare”. Arbetsgivarintyget ska 

avse de tolv senast arbetade månaderna före arbetslösheten. Alla 

arbetade dagar och timmar måste fyllas i på intyget. Om du haft 

flera anställningar ska ett intyg per anställning utfärdas. 

… STUDERADE JAG 

Om du studerat före arbetslösheten ska blanketten ”Studieintyg” 

fyllas i av dig och skolan. Om du har ett intyg som visar den 

exakta studietiden och studiernas omfattning räcker det med att 

skicka in det intyget och den del av Studieintyget som du ska 

fylla i. 

… HADE JAG ERSÄTTNING FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN 

Om du haft ersättning från Försäkringskassan ska intyget ”Bild 

037” från dem skickas in till a-kassan. Av intyget ska framgå att 

du inte längre får någon ersättning. 

… DREV JAG EGET FÖRETAG 

Om du drivit egen verksamhet ska intyget ”Arbetsintyg för 

företagare” skickas in. 

Anmäl dig på Arbetsförmedlingen 

din första 

arbetslösa dag. Du kan 

bara få ersättning från 

a-kassan för den tid du är 

anmäld på den offentliga 

arbetsförmedlingen. 

Se till att alla blanketter 

är fullständigt ifyllda 

och skicka in dom till 

a-kassan. Om du har 

frågor kring vilka blanketter 

som behövs är du 

välkommen att kontakta 

oss på a-kassan. 

Samtliga intyg ska 

sändas till: IF Metalls 

arbetslöshetskassa, 

930 88 Arjeplog. 

Arbetslöshetskassan är 

ett helt datoriserat system 

i sin handläggning 

av ärenden. 

031-774 32 00 

Här kan du få 

allmän service och 

information om 

a-kassan. 

Några dagar efter ditt 

besök på Arbetsförmedlingen 

får du de 

två första kassakorten 

hemskickade till dig. 

Detta gäller också när 

du blir arbetslös första 

gången. På kasskorten 

står det förtryckt vilka veckor 

det gäller. 

Du ska skicka det första kortet 

till IF Metalls arbetslöshetskassa 

i Arjeplog så snart det 

är ifyllt det vill säga efter två 

veckor. Adressen är förtryckt på 

kassakortet. 

Direktnummer till a-kassans handläggare 

Dag 1–6 Gunnel Kronholm 031-13 44 25 

Dag 7–19 Anette Johansson 031-13 57 30 

Dag 20–25 Iga Doormann 031-13 69 60 

Dag 26–28 Maybrith Lember 031-711 69 17 

Dag 29–31 Martha Nilsson 031-711 05 49 

ÖPPETTIDER 

A-kassan har telefontid måndag– fredag, 09.00 – 11.00. 

Du kan – dygnet runt – få ytterligare information genom att ringa till Talsvar på telefon 08-453 99 95. 

Där kan du bland annat finna allmän information om A-kassan, arbetslöshetsersättningen, 

din utbetalning och återstående ersättningsdagar. Du kan också få information och även fylla 

i dina kassakort via Internet. Adressen är: www.internetkassan.nu/20/ 

www.internetkassan.nu/20/ 


– Vi lär oss a 

[ PORTRÄTTET ] 

MAJ-LIS HAR LACKAT FÄRDIGT 

Ett långt arbetsliv börjar närma sig sitt 

slut. Maj-Lis Andersson en erfaren industrilackerare 

som efter 30 år i yrket, går i 

pension 10 månader före 65-års dagen. 

– Skönt att gå lite tidigare så att man 

inte är helt slut när man får pension. 

I en trång och lite sliten industrilokal 

möter vi Maj-Lis Andersson en 

decemberdag när regnet tillfälligt har 

gjort ett uppehåll. På anslagstavlan 

innanför dörren möts man av ett antal 

streck som tydligt visar de antal dagar 

Maj-Lis har kvar att arbeta. 

– Jag har alltid tyckt om att gå 

till jobbet, aldrig känt att jag inte vill 

gå dit. Men nu känner jag att jag är 

färdig, skrattar Maj-Lis. 

Maj-Lis leende lyser gång på gång upp 

hela ansiktet och ivrigt börjar hon visa 

runt. Att lacka, slipa, syna och packa 

detaljer är arbetsuppgifter som alla 

delar på, man arbetar tillsammans och 

roterar så att det inte blir tråkigt. 

– Jobbet är omväxlande och det gäller 

att vara noggrann. 

Hon berättar om sina duktiga och 

trevliga arbetskamrater. 

– Har man bra arbetskamrater så 

kan man ha vilket jobb som helst. 


– Jobbet på Avancerad 

Industrilackering är omväxlande 

och det gäller att 

vara noggrann, säger Maj- 

Lis Andersson. Företaget 

ligger i Biskopsgårdens industriområde 

och lackerar 

olika detaljer främst för 

Hasselblad. 

Foto detta uppslag: Antony Curry 

av varandra 

Företaget, Avancerad Industrilackering, 

ligger i Biskopsgårdens industriområde 

lackerar olika detaljer främst 

för Hasselblad. 

Trots att lokalen är sliten anses 

arbetsmiljön vara bra. De fyra lackboxarna 

är placerade på rad och i lokalen 

är det fullt med lackade detaljer som 

står på ställ lite huller om buller. 

– Vi har så mycket att göra så vi har 

inte hunnit städa, ursäktar Maj-Lis. 

Jag har alltid 

tyckt om att 

gå till jobbet. 

Maj-Lis Andersson, 

medlem i IF Metall och 

erfaren industrilackerare, 

som nu går i pension 

efter 30 år i yrket. 

I boxarna där detaljerna lackas så 

finns det bra utsug. Färgen som finns i 

luften samlas upp i ett vattenbad. Mätningar 

är gjorda och det ska inte vara 

farligt. Arbetsgivaren är också noga 

med att skicka personalen på hälsoundersökningar. 

– Ingen har behövt slutat på grund 

av arbetsmiljön men den är nog inte 

idealisk för någon med allergi eller 

astma, säger Maj-Lis. 

Någon speciell utbildning för industrilackerare 

finns inte. AMU-utbildningen 

i mitten av 70-talet ledde till 

att hon fick anställning på Hasselblads 

lackering. Det kändes naturligt då 

Maj-Lis alltid känt sig intresserad av 

industriarbete. 

– Man börjar arbeta och sedan lär 

vi oss av varandra, säger Maj-Lis som 

själv varit instruktör. 

Medlem i facket har hon alltid varit 

och allt prat om att gå ur förstår inte 

Maj-Lis. 

– Vad har hänt med solidaritetstanken? 

Det verkar som om det blir viktigare än 

någonsin att vara medlem. 

– Den tryggheten vågar man inte 

vara utan, poängterar Maj-Lis. 

Maj-Lis som under många år har 

pendlat till jobbet på Hisingen, från 

Klövedal på Tjörn tycker att det ska bli 

skönt att inte behöva gå upp i ottan. 

– Det är så mörkt nu att jag behöver 

en pannlampa för att se vägen till 

bussen. 

På önskelistan framöver finns sådant 

som segling och gärna fler resor som 

den i somras när de båtluffade i Grekland. 

– Nu ska jag njuta och framöver 

måste jag gå på en datakurs. Är dålig 

på teknik och det är viktigt att man 

hänger med, avslutar Maj-Lis. 

carina.cajander@ifmetall.se 


Namn 

Adress 

24 | MEDLEMSMAGASIN FÖR IF METALL GÖTEBORG 

Skicka eller faxa ditt svar senast 

den 31 mars till IF Metall 

Göteborg, Folkets Hus, Olof 

Palmes plats, 413 04 Göteborg. 

Fax: 031-774 32 10

[ KORSORD ] 

Janssons 

Opinionsbildande 

mobiltelefonsignaler 

IF Metall Göteborg har anlitat den kände skådespelaren 

Roland Jansson för att spela in slagkraftiga mp 3 budskap. 

Bredvid finns texterna för två av budskapen. 

Signalerna kan laddas ner från www.ifmetall.se/goteborg 

Grattis korsordsvinnare! 

1:a pris Janne Linderoth Pensionär 

2:a Christer Jansson 

3:e Ingalill Liljeblad Matthews 

4:e Eive Borggren Volvo 

5:e Bernt Berntsson Arbetssökande 

Lös magasinets nya korsord 

Vi fortsätter med ännu ett korsord. Fem vinnare dras ibland de 

inkomna korrekta svaren. Vinsterna är presentkort på 500 kr, 

presentkort på 250 kr samt 3–5:e pris ryggsäckar. 

RÄTT LÖSNING på förra korsordet 

Årets arbetare 

Årets moderate elitarbetare måste vara frisk 

hata a-kassan vara foglig och inte grisk. 

Respektera börs och aktieportfölj 

sitta i knäet på rikemannen Carl Malmstens fåtölj. 

Hänga borgerliga alliansen i svansen 

samt vara en liten sparv i tranedansen. 

Låt dom inte få a-kassan på fall 

hälsningar från IF Metall. 

Det blå regalskeppet 

Folket kommer att bli ilsknare och yrare 

för allt kommer att bli sämre och dyrare. 

Det blå regalskeppet skall ros av den stora massan 

Som efter 300 dagar kastas ut från arbetslöshetskassan 

Låt dom inte få a-kassan på fall 

hälsningar från IF Metall. 

…nu sänder vi 

Roland Janssons 

satiriska 

jinglar 

BOKTIPS! ”Åtta år med Reinfeldt” 

Moderaterna har gått från 

mörkblått till bebis blå, om 

man får tror dem själva. 

Fredrik Reinfeldt har blivit 

arbetarnas bästa vän och 

lovar 1 000 spänn extra 

i plånboken för dem som 

arbetar. 

Vad menar de egentligen 

när de påstår sig vara det 

nya arbetarpartiet? Är avsikten 

att minska klyftorna? 

Vem gynnas av den borgerliga 

regeringens politik? 

I boken ”Åtta 

år med Reinfeldt” 

analyserar Christer 

Persson, Stefan 

Carlén och Daniel 

Suhonen alliansens 

politik hur den 

kommer att slå 

mot svenska folket 

och hur samhället 

kommer att se ut i 

framtiden med den 

moderatleda regeringens 

politik. 

Beställ 

på www. 

ordfront.se/ 

Bocker. Pris 

ca 50 kr. 


[ NYTTA & NÖJE ] 

Veckolångt vildmarksläger 

för barnen i sommar! 

Unga Örnar Göteborg anordnar varje 

år ett läger för barn till medlemmar 

i IF Metall Göteborg. Förra året var 

lägret vid Storsjön utanför Borås. I år 

genomförs det på Gråbogården som är 

Unga Örnars egen lägergård tre mil från 

Göteborg. 

Lägret pågår under en vecka från 

måndag till lördag. Barnen är uppdelade 

efter ålder så vecka 29 (16/7–21/7) 

är det 9–12 åringarna som är på läger, 

och vecka 30 (23/7–28/7) är det 13–15 

åringarnas tur. 

Foto: Johathan Lindgren 

Foto: Tobias Andersson 

Aktiviteter, boende och mat 

Gråbogården ligger i Vättlefjällsområdet 

intill en liten sjö där man 

kan bada, paddla kanot och fiska. På 

gräsytorna runt gården kan man spela 

fotboll och leka. Inomhus finns det 

ett kök, matsal, utrymmen för lek och 

sängar till alla. 

Eftersom lägret har ett vildmarkstema 

så kommer barnen att tillsammans 

med ledare få uppleva hur det 

är att ta sig fram i vildmarken. Andra 

aktiviteter under veckan är exempelvis 

disco, spökbana, filmvisning och 

mediaverkstad. 

Kostnad 

Lägret kostar endast 500 kr för en 

hel vecka. IF Metall Göteborg betalar 

resten. I priset ingår medlemsavgift 

i Unga Örnar och försäkring för ditt 

barn på lägret. 

Frågor om och anmälan till lägret 

Anmälan görs genom att du fyller i 

och skickar in ansökningstalong som 

du hittar påwww.ifmetall.se/goteborg 

under fritidsverksamhet. Saknar 

du internet så kan du ringa IF Metall 

Göteborg på 031-774 32 00. Ansökan 

skall vara insänd senast den 31 maj. 

Har du ytterligare frågor så kan 

Unga Örnar svara på dessa. Maila till 

kristoffer.lindgren@ungaornar.se 


[ NYTTA & NÖJE ] 

Ansök till stugorna 

på Gullholmen… 

På Gullholmen i Bohuslän ligger 

IF Metall Göteborgs nio stugor. Stugorna 

hyrs ut året runt, både veckovis 

och helger. Om du är intresserad av 

att hyra en stuga under sommarsäsong 

så är det dags att lämna ansökan. 

Senast den 31 mars 2007 ska den vara 

avdelningen tillhanda. 

Ansökan till Knarrholmen går fortfarande 

att lämna in. 

Är du intresserad, lämna in ansökan 

eller kontakta avdelningen, det 

kan finnas lediga veckor. 

…och Knarrholmen 

LÄS MER 

Mer information och ansökningsblanketter 

hittar du på 

www.ifmetall.se/goteborg 

Har du frågor ring Rose-Marie 

Johansson på IF Metall 031-774 32 11. 

Hantverksmarknad på 

SKF Verkstadsklubb 

En imponerande samling konsthantverk 

ställdes ut när SKF konstförening 

anordnade hantverksmarknad för 

tredje gången. Utställarna är medlemmar 

i föreningen som på fritiden ägnar 

sig åt att själva tillverka fantastiska 

konsthantverk. 

– Konst är till för alla och hjälper till 

att skapa harmoni och stämning i ett 

hem, säger Tore Hjert ledamot i konstföreningens 

styrelse. 

Några av de tekniker som fanns 

representerade på marknaden var 

akvarellmålning, oljemålning, knivskaftstillverkning 

och smyckestillverkning. 

Rune Wahlén, pensionär och före 

detta värmekontrollant på företaget 

visade vackra knivskaft som han 

tillverkat. Intresset och tillverkningen 

fick fart när Rune pensionerades och 

studiekommittén startade en studiecirkel. 

– Vi har hållit på med detta i många 

år nu och ska jag vara helt ärlig så 

känns ibland tillverkningen av skaften 

som en bisak, ler Rune och fortsätter, 

det viktigaste är att träffa kompisarna 

under en fika och prata ”skit” en stund. 

SKF konstförening, Sveriges äldsta 

arbetsplatskonstförening, bildades 

redan 1941 av anställda på fabriken. 

Man har idag 849 stycken medlemmar. 

Styrelsen har under de sista åren 

Rune Wahlén förevisade sitt hantverkskunnade 

under marknaden. 

arbetat aktivt med medlemsvärvning. 

Det viktigaste arbetet har nog varit att 

man försökt avdramatisera konsten. 

– Förr ansågs kultur vara något 

för de finare i samhället och inte för 

arbetarklassen. Här upplever jag att 

en förändring har skett, menar Tore 

Hjert. 

manfred.leuschner@skf.com 


POSTTIDNING B 

IF Metall Göteborg, Folkets Hus, Olof Palmes plats, 413 04 Göteborg 

 

STEFAN OJA, MEDLEM I IF METALL 

OCH SVARVARE PÅ TALLURIT AB: 

– Vi behöver 

förklara idén 

med facket 

Det blåser hårt kring industriarbetarna 

i dessa tider. 

Den borgerliga regeringen 

vill genom att försämra 

a-kassan och anställningstryggheten 

tysta krav på 

högre lön. 

– Vi har alla i uppgift att 

förklara för våra arbetskamrater 

hur sänkt a-kassa 

påverkar vår möjlighet att 

ställa rättmätiga lönekrav, 

säger Stefan Oja, svarvare 

på Tallurit AB, en av 

deltagarna vid avdelningens 

regionsträff. 

Över en natt höjdes avgiften 

till a-kassan med 246 kronor 

per månad för en industriarbetare. 

Lägg till en fackavgift 

på några hundralappar 

och många får svårt att 

förklara det fackliga medlemskapet 

ur ett plånboksperspektiv. 

– Sista tiden har varit 

ganska motig men hittills 

har ingen lämnat facket. Nu 

känner jag mig bättre rustad 

LO:s ordförande Wanja 

Lundby-Wedin deltog i 

IF Metalls regionträff. 

med argument för fackligt 

medlemskap, säger Stefan 

Oja. 

Stefan Oja och närmare 

100 förtroendevalda i avdelningen 

samlades nyligen 

vid en regionsträff för att 

trimma de fackliga argumenten. 

Deltog gjorde även LO: 

s ordförande Wanja Lundby- 

Wedin. 

Det finns flera vägar för 

att nå full sysselsättning. 

En aktiv arbetsmarknadspolitik 

som tar ansvar för 

både individ och samhället. 

Ger förutsättningar för fler 

att komma i arbete genom 

utbildning och arbetsmark- 

Foto: Marie Ullnert 

För att kunna teckna bra avtal så krävs att många är medlemmar 

i IF Metall. Det behöver fler inse, säger Stefan Oja. 

För att kunna teckna bra avtal så krävs att många är medlemmar 

i IF Metall. Det behöver fler inse, säger Stefan Oja. 

nadsåtgärder. I folkmun 

även kallad för Den svenska 

modellen. 

– Högerpolitiken är 

kortsiktig och helt marknadsanpassad. 

Skapar ökad 

otrygghet och konkurrens 

med de lägsta lönerna, anser 

Wanja Lundby-Wedin. 

Den svenska industriarbetarens 

solidaritet sätts 

på prov då moderaterna 

attackerar den fackliga idéns 

grunder. 

Årsmöte i IF Metall Göteborg 

– Därför är det nu viktigare 

än någonsin att värna om 

kollektivavtalen och genom 

förhandlingar täppa till 

hålen i lagstiftningen, menar 

Wanja Lundby-Wedin. 

michael.blohm@ifmetall.se 

FAKTA 

LO utreder nu en inkomstskyddsförsäkring 

för att 

täcka upp till 80 procent 

av tidigare inkomst. 

Foto: Marie Ullnert 

Tisdagen den 27 mars klockan 

13.00 håller avdelningen 

sitt ordinarie årsmöte. 

Sedvanliga mötesförhandlingar 

samt val av avdelningsstyrelse 

och studiekommitté 

genomförs. 

Mötet får besök av Karl-Petter 

”Kålle” Thorwaldsson som 

är huvudansvarig för IF Metalls 

medlemsvärvarsatsning. 

Karl-Petter ”Kålle” 

Thorwaldsson 

Årsmötet hålls den 27 mars i Kongressalen, Folkets Hus, Järntorget.

Magasin nr 1 2007 - IF Metall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?