Diabetes

Allt du vill veta om hur det är att leva med diabetes 

Livet med 

diabetes 

LIVET MED DIABETES GES UT I SAMARBETE MELLAN SVENSK MEDIAFOKUS AB OCH DIABETESFÖRBUNDET 

Maten är A och O 

för diabetiker 

sid18-19 

Kaffe minskar risken 

att drabbas av diabetes • sid 3 

SUDOKU • RECEPT 

6 3 5 4 

2 

8 2 4 6 9 3 

1 8 7 6 

7 3 

7 4 8 3 

9 3 8 7 5 1 

4 

5 6 9 8 

Viktiga fakta om diabetes sid 4-5 • Vaccin – snart verklighet? sid 10-11 • Många orsaker 

till att barn drabbas sid 14-15 • Håll koll på blodsockret – behåll synen! sid 21 

1 6 3 9 7 8 5 4 2 

5 4 9 3 2 1 6 7 8 

8 2 7 4 5 6 1 9 3 

3 1 8 2 9 4 7 6 5 

6 9 5 7 8 3 2 1 4 

2 7 4 6 1 5 8 3 

Livet med diabetes • sid 1

et motsvarar ca 300 000 – 400 000 personer. Det 

s dock ett stort mörkertal bestående av personer 

antingen ligger på gränsen att drabbas eller har 

Livet med 

sjukdomen utan att veta om det. Beräkningar som 

ts menar diabetes 

att var tredje person som har diabetes i ål- 

25-65 år inte vet om det. Bland äldre personer är 

siffran ännu högre. Orsaken till att så många inte 

diagnosticerad diabetes beror på den långa sympfria 

perioden. 

I Sverige finns i dag 350 000 diabetiker 

men endast 26 000 är medlemmar. Det 

tycker Margareta Nilsson, ordförande i 

Svenska Diabetesförbundet är lite trist. 

a typer av diabetes 

man talar om diabetes talar man oftast om typ 1- 

typ 2-diabetes men det finns även graviditetsdias 

och andra specifika typer av diabetes. Den stora 

oriteten, cirka 85-90 procent av alla diabetesfall 

rs av typ 2-diabetes. 

ör att cellerna ska kunna tillgodogöra sig sockret 

övs hormonet insulin som bildas i bukspottkörteln. 

linet fungerar som en nyckel som öppnar upp celoch 

släpper in sockret som cirkulerar runt i blodet. 

brist på insulin påverkas även protein- och fettomningen 

i kroppen. 

1-diabetes (ungdomsdiabetes) drabbar framallt 

barn och ungdomar. Egna kroppen angriper de 

linproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket 

åningom leder till absolut insulinbrist. 

2-diabetes (ålderdiabetes) drabbar främst 

na och äldre och är livsstilsrelaterad. De senaste 

nnierna har allt fler barn och ungdomar drabbats 

yp 2-diabetes. Sjukdomen karakteriseras av nedsatt 

linproduktion samt minskad insulinkänslighet, vilinnebär 

att det insulinet som bildas inte räcker till 

kroppens behov. 

jukdomen Intervju 

ger liknande symptom som typ 1-diabe- 

För ungefär Margareta en tredjedel Nilsson, av dem som drabbas av typ 

iabetes räcker Ordförande det med att Diabetesförbundet 

lägga om sina matvanor 

bli lite mer aktiv för att minska i vikt och därmed 

sulinproduktionen att räcka till igen. Ytterligare en 

jedel behöver medicinen som stimulerar den egna 

linproduktionen eller ökar cellernas känslighet för 

lin. Den sista tredjedelen behöver precis som mänor 

med typ 1-diabetes dagliga insulininjektioner 

på senare år har det blivit allt vanligare att männismed 

typ 2-diabetes www.mediafocus.se 

övergår till insulinbehandling. 

Tel: 018-430 29 00 

www.diabetes.se 

Tel 08-564 Tel 821 08-564 00 821 00 


– Den som är medlem i Svenska 

Diabetesförbundet får bättre information, 

mer kunskap samt flera 

möjligheter till att träffa andra 

med diabetes där man kan delge 

varandra erfarenheter av att leva 

med diabetes. Tips, råd och stöd 

helt enkelt! 

Varför skall man gå med 

i Diabetesförbundet? 

Förbundet tillkom en gång i tiden 

för att förbättra livssituationen för 

dem som drabbats av diabetes, och 

detta gäller ännu. Förbundet bevakar 

våra medlemmars intressen 

gentemot vården och myndigheterna; 

vi gör konsekvensanalyser 

av förslag och beslut och vi för 

medlemmarnas talan när de själva 

inte har kunskap eller möjlighet. 

Oavsett om man har diabetes av 

typ 1 eller typ 2 så har vi respektive 

problematik på dagordningen. 

Skillnaden mellan typ 1 och typ 2 

som är två olika sjukdomar med 

olika orsak och behandling. 

Vid typ 1 upphör insulinproduktionen 

och insulin måste tillföras 

kontinuerligt medan typ 2 är först 

livsstilsbehandling men kost och 

motion därefter med tabletter 

som kan innebära senare en kombination 

med insulin. 

Vilken fråga ligger högst på 

dagordningen idag? 

Det är utan tvekan barnens situation 

i skolan i dag. 2008 gjorde vi 

en undersökning om skolelevernas 

situation och resultaten var alarmerande. 

Undersökningen visade att barnen 

kände att de inte har fullt stöd 

i skolan och att föräldrarna känner 

stor oro för sina barns situation i 

skolan. Det har till och med gott 

så långt att man lägger barnen på 

en något högre blodsockernivå än 

vad som kanske är riktigt nyttigt, 

bara för att inte riskera att de får 

en insulinkänning. 

Vi har nu dragit igång ett pilotprojekt 

i Jönköping med finansiering 

från Allmänna Arvsfonden. 

I projektet kommer en barndiabetessjuksköterska 

arbeta med 

skolorna och säkerställa att de har 

stöd och riktlinjer för hur man 

skall ta hand om skolans diabetiker. 

Sedan vill jag också nämna att 

vi nyligen har dragit igång en satsning 

på diabetesvården av de äldre. 

Vi har fått signaler att man inte 

är lika noggranna i vården längre, 

att klassiska dibetessymptom som 

hjärtkärlsjukdomar, torra och såriga 

fötter och synrubbningar lite 

slarvigt hänförs som åldersrelaterade 

och inte som biverkningar av 

diabetes. 

Sedan har vi frågeställningar 

som huruvida de äldre får i sig riktig 

mat i korrekt omfattning och 

om de har koll på sitt blodsocker. 

Vad är ni i Förbundet riktigt 

stolta över? 

Det är mycket vi är stolta över 

idag! Att insulinet fortfarande är 

fritt – det har vi haft många strider 

om. Att förbrukningsartiklarna 

också är fria och likaså hjälpmedel. 

Vi medverkade till införandet 

av screening på ögonbottenfoto; vi 

har från början medverkat till att 

utforma bra riktlinjer för diabetesvården 

och har här kunnat se 

många framgångseffekter. 

Idag så kommer nästa dagligen 

larmrapporter om att typ 2 diabetes 

ökar. Förbundet varnade för detta 

redan på 90-talet i en debatt med 

Folkhälsoinstitutet. Vi menade att 

man från myndigheternas sida måste 

uppmärksamma det faktum att 

dagens barn rör på sig alldeles för 

lite och i allt för hög utsträckning 

äter dålig mat. Här har vi varit drivande: 

att få fler att se kopplingen 

motion – kost – diabetes. 

Vad vill du säga till dem 

som nyligen fått diabetes? 

Du skall veta att det går att leva 

ett bra liv, fullt ut, trots att man 

har en kronisk sjukdom. Skaffa 

så mycket kunskap och information 

som du bara kan och gå med i 

Förbundet och träffa andra diabetiker. 

Här får du tips av andra som 

har haft sjukdomen längre, vilket 

gör att du kan sätta dig själv och 

sjukdomen i perspektiv. 

Har du kunskap om sjukdomen 

kan du också planera, och då kan 

du leva livet som vanligt! 

Text: Elisabet Nachman 

Livet med Diabetes. Redaktör: Elisabet Nachman • Grafisk form och repro: Marie Pettersson/Impacta AB • Tryck: VTT, Vimmerby • Annonser: Svensk Mediafocus AB. 

Frågor om innehållet besvaras av Elisabet Nachman tel: 0708-106 597 och Margareta Nilsson, ordförande Diabetesförbundet, e-post: ordf@diabetes.se, 

08-564 821 02, 0709-94 53 45. 

Brännande Krypande Huggande Bultande Isande 

DIN SMÄRTA KAN HA ETT NAMN 

Mer information och rådgivning finns på www.ontikroppen.se 

1143-Pfizer-09-2010-9654 

Pfizer AB 191 90 Sollentuna 

Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se 

Sid 2 • Livet med diabetes 

Lyrica - Annons Ont i kroppen_210x63.indd 1 2010-03-25 11:12:01

Sagt om diabetes 

350 000 

Så 

många svenskar beräknas ha diabetes 

 

Källa: Diabetesförbundet 

Livet med 

diabetes 

Kaffebälgande 

kopplas till minskad 

risk för diabetes 

■ I slutet av förra året presenterade ett forskarlag vid universitetet 

i Sydney under av ledning Rachel Huxley en omfattande studie där 

man kunnat konstatera att en minskad risk för diabetes kan kopplas 

till ett stort intag av kaffe. Koffeinfritt kaffe tycks ge det bästa skyddet. 

Ju mer kaffe studiedeltagarna drack, desto mindre var risken 

för att de skulle få diabetes. Varje ytterligare kopp minskade risken 

med 5 till 10 procent. Personer som drack tre till fyra koppar 

kaffe om dagen hade omkring 25 procent lägre risk att insjukna i 

diabetes än de som inte drack kaffe alls eller mindre än två koppar. Sex 

koppar gav en 40-procentig minskning av risken. Till Dagens Nyheter 

säger Rachel Huxley att så mycket kaffe kan vara skadligt på andra 

sätt, och forskarna tror därför att tre-fyra koppar dagligen är lagom. 

Källa: Dagens Nyheter 

…men också tedrickarna skyddades 

■ Tedrickande hade också en skyddseffekt mot diabetes. De som drack tre-fyra koppar te hade en 

femtedel lägre risk jämfört med personer som inte drack te alls. Med tanke på att kaffedrickarna fick effekt 

med koffeinfritt kaffe och att tedrickarna också skyddas, tycks skyddseffekten inte ligga i koffein, utan i 

andra kemiska beståndsdelar i drycken.. 

Receptslarv hotar 

diabetiker 

■ Forskare på Royal Liverpool University 

Hospitall i Storbritannien har analyserat 75 ifyllda 

receptblanketter för att få en bild av hur läkare 

förskriver till diabetiker. Deras slutsats är att det 

slarvas mycket. Bland annat glömde många läkare 

att datera recepten eller att skriva under dem. 

Dessutom förekom det att läkare skrev slarvigt 

eller använde förkortningar som gjorde recepten 

svåra att tyda. 

– Förskrivning av insulin har skötts mindre 

omsorgsfullt under lång tid eftersom det är en så 

vanlig medicinering på sjukhusen. Vår granskning 

visar på en oacceptabelt stor procentandel fel. Ett 

missförstånd på grund av en förkortning kan få 

allvarliga eller till och med dödliga konsekvenser, 

säger forskaren Nagaraj Malipatil från Royal Liverpool 

University Hospital. 

 

Källa: Diabetes UK 

Barn till grönsaksätande 

mammor 

fick sällan diabetes 

■ Att äta mycket grönsaker under graviditeten kan skydda barnet 

från att utveckla typ 1 diabetes, enligt en ny svensk studie. 

Dietisten Hilde Brekke vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har studerat 

data om närmare 6 000 fyraåringar i sydöstra Sverige. 3 procent hade full 

utvecklad typ 1 diabetes eller förhöjda mängder antikroppar som angriper 

de insulinbildande cellerna i bukspottskörteln. 

Risken för att barnet skulle utveckla typ 1 diabetes visade sig vara betydligt 

lägre i de fall där mamman hade ätit grönsaker varje dag under graviditeten. 

– Vi kan inte utifrån vår studie med absolut säkerhet säga att det är grönsakerna 

i sig som har en skyddande effekt, men andra faktorer som kan vara 

kopplade till grönsaksintaget, som mammans utbildning, verkar inte förklara 

sambandet. Skyddet kan inte heller förklaras av den övriga kosten eller av 

andra kända riskfaktorer, säger Hilde Brekke i ett pressmeddelande. 

Källa: Pediatric Diabetes. 


Livet med 

diabetes 

Diabetes mellitus är en sjukdom som innebär att den sjuke har för högt 

blodsocker. Det beror på att kroppen antingen producerar för lite av 

hormonet insulin, eller på att cellernas förmåga att ta upp det insulin 

som kroppen producerar minskat. Cirka 350 000 människor i Sverige 

har diabetes. Detta resulterar i att kroppen inte kan använda sockret i 

födan som bränsle, och som en följd stiger sockerhalten i blodet. Diabetes 

delas upp i typ 1 och typ 2 och de skiljer sig i viktiga avseenden. 

Viktiga fakta om 

Diabetes typ 2 

Kallades tidigare åldersdiabetes och drabbar främst 

vuxna personer. Den innebär att cellernas insulinmottagare 

inte längre svarar på det insulin som kroppen producerar, 

vilket gör att kroppen inte kan tillgodogöra sig sockret, med 

resultatet att blodsockerhalten stiger. Kroppens faktiska 

insulinproduktion är oftast normal eller förhöjd. 

Den ärftliga komponenten för diabetes typ 2 är betydligt 

högre än för typ 1, men här spelar också kostvanor och 

övriga hälsokomponenter stor roll. Sjudomens symptom är 

svaga och den upptäcks oftast vid läkarbesök och blodsockerprov. 

Behandlingen består i mediciner som höjer 

kroppens känslighet för insulin, liksom insulininjektioner i de 

fall det behövs. 

En viktig del av behandlingen är även att lägga om till en 

hälsosammare kost och att motionera, eftersom diabetes 

typ två har ett starkt samband med övervikt, speciellt manlig 

bukfetma, och eftersom regelbunden motion ökar kroppens 

insulinkänslighet och hjälper till att förbränna socker. 

Ökning av barndiabetes 

Återkommande uppgifter gör gällande att fallen av diabetes typ 1 har 

ökat. Detta stämmer dock inte riktigt. Antalet personer med diabetes typ 1 har 

varit konstant de senaste decennierna. Det som har hänt är att sjukdomen 

debuterar längre ner i åldrarna, vilket i sig ökar belastningen på sjukvård och 

inte minst föräldrar, eftersom det är betydligt krångligare att sköta diabetesen 

för en 4-åring än för en 13-åring. 

Nedgången i åldrarna har varit mycket markerad i Sverige och Finland, och 

en hypotes har varit att det skulle hänga ihop med den ovanligt höga mjölkkonsumtionen 

i dessa länder. Forskningen har dock inte har gett belägg för 

denna eller någon annan hypotes. Orsakerna är än så länge helt okända. 

Sid 4 • Livet med diabetes

Livet med 

diabetes 

Diabetes typ 1 

Kallades tidigare barndiabetes och drabbar främst barn och tonåringar. Sjukdomen 

innebär att kroppens eget immunförsvar attackerar och förstör bukspottkörtelns insulinproducerande 

betaceller. Exakt varför detta sker är oklart. Sjukdomen har en ärftlig komponent, men 

studier på bland annat enäggstvillingar visar att miljömässig påverkan är viktigare än gener. 

Klassiska symptom på diabetes typ 1 är trötthet, ökad törst, att du kissar mycket och att du 

går ner i vikt utan att ha bantat eller lagt om kosten. Behandlingen består i insulininjektioner i 

samband med måltider och i övrigt vid förhöjt blodsocker. 

diabetes 

Diabetes och medierna 

När media rapporterar om diabetes blandar man ofta ihop typ 1 

och typ 2. I takt med att kostfrågor har kommit på modet har rubriker 

av typen ”Jag gick ner 15 kilo med hjälp av X-dieten och motion! På 

köpet blev jag av med min diabetes!” blivit vanligare. Sanningen är 

dock att diabetes typ 1 är kronisk och inte kan botas med aldrig så 

perfekta kost- eller motionsvanor. 

Den som lider av diabetes typ 2 och är i dålig form eller överviktig 

kan däremot med hjälp av förbättrad kosthållning och regelbunden 

motion få bättre blodsockervärden. I en del fall kan de även klara sig 

utan medicinering, men det gäller definitivt inte alla. 

Graviditetsdiabetes 

Nyttig kost och 

motion gav 

långtidseffekt 

mot diabetes 

■ Överviktiga personer som 

deltog i ett livsstilsprogram under 

några år löpte kraftigt minskad risk 

att få diabetes flera år senare. 

Att livsstilsförändringar förebygger 

typ 2 diabetes är visat i många 

studier. Nu styrker en stor undersökning 

sambandet ytterligare. 

Den tre år långa amerikanska 

prövningen DPP, Diabetes 

Prevention Program, har tidigare 

visat att diabetesrisken minskade 

med 58 procent hos överviktiga 

vuxna med förhöjda blodsockernivåer 

som lottades till ett program 

med livsstilsförändringar, jämfört 

med en kontrollgrupp. 

Risken var också 31 procent lägre 

i en grupp som lottades till läkemedlet 

metformin, jämfört 

med kontrollgruppen. I studien 

ingick cirka 3 200 deltagare. 

Tio år efter studiestarten har nu 

forskare gjort en uppföljning av 

nästan 2 800 av patienterna. 

Under uppföljningstiden hade 

samtliga studiedeltagare erbjudits 

programmet för livsstilsförändringar, 

som omfattade bland annat 

kalori- och fettsnål mat och minst 

150 minuter träning i veckan. 

Diabetes 

typ 2 ökar 

Diabetes typ 2 ökar 

mycket i hela västvärlden, 

liksom i en del 

utvecklingsländer, och 

beror på en ökning av 

antalet stillasittande 

arbeten och att vi äter 

onyttigare mat. 

Drabbar kvinnor under graviditeten och försvinner 

efter förlossningen. Dessa kvinnor löper dock en förhöjd 

risk att senare drabbas av diabetes typ 2 och det är viktigt 

för dem att motionera och undvika övervikt. 

Det visade sig att risken för diabetes 

minskat i samtliga tre grupper, 

men i olika utsträckning. Den 

grupp som redan vid studiestarten 

lottats till livsstilsförändringar hade 

34 procent lägre risk för diabetes 

jämfört med dem som från början 

ingått i kontrollgruppen. 

För gruppen som hade fått 

metformin var motsvarande siffra 

18 procent. 

Studieförfattarna drar slutsatsen 

att förebyggande insatser mot diabetes 

kan hålla i sig i minst tio år. 

Källa: www.thelancet.com 


Livet med 

diabetes 

Ung med diabetes bland 

gränslösa möjligheter 

- intervju med Ung Diabetes ordförande 

Ung Diabetes är Svenska Diabetesförbundets 

ungdomssektion 

och är till för alla förbundets medlemmar 

mellan 18 och 30 år. De 

bedriver en mängd olika aktiviteter, 

allt ifrån lägerverksamhet till 

informationsspridning. Therese 

Knutsson, 27, är sjuksköterska på 

Akademiska Sjukhuset i Uppsala, 

och ordförande för Ung Diabetes. 

■►Vad gör Ung Diabetes? 

– Vi arbetar för att förbättra situationen 

för unga diabetiker. 

Ett problem för unga med diabetes 

är att de ofta inte känner att de 

kan prata med vården eller anhöriga 

om komplikationer som sjukdomen 

kan föra med sig och som 

vården därför ofta missar. 

Därför har vi med hjälp av våra 

medlemmars erfarenheter utformat 

ett mottagningsformulär som 

man får fylla i när man besöker 

vården och som innehåller frågor 

om “osynliga” problem, till exempel 

ätstörningar. 

Men vårt viktigaste arbete är att 

sätta ungdomar och unga vuxna i 

kontakt med varandra genom våra 

aktiviteter och lägerverksamhet. 

Vi brukar säga att om “vården är 

en mygga så är livet ett flygplan”. 

Vi arbetar även att försöka ändra 

samhällets syn på diabetiker. 

■►Har samhället en fördomsfull 

syn på diabetiker? 

– Den vanligaste felsynen, även 

bland diabetiker, är att man inte 

skulle kunna göra det man vill på 

grund av sin sjukdom, något som 

även återspeglas i en del underliga 

lagar och regler. 

Diabetiker kan till exempel inte 

ta dyk- eller fallskärmscertifikat 

i Sverige. Det hela är inte logiskt. 

Du kan till exempel arbeta som 

kirurg, men du kan inte bli busschaufför. 

– Ingenting är omöjligt. Det kräver bara lite mer planering, säger Therese Knutsson, ordförande i Ung Dibetes. Foto: privat 

■►Vad är viktigt med att 

träffa andra diabetiker? 

– Unga diabetiker känner sig ofta 

ensamma, och att sjukdomen hela 

tiden är ett hinder i den sociala 

samvaron. Du kan inte äta samma 

mat som alla andra, du måste hela 

tiden passa ditt blodsocker, och 

omgivningen kan i en del fall vara 

okänslig. En kommentar av typen 

“Va, ska du verkligen äta det där?” 

när man beställt en bakelse på fiket 

är säkert inte illa menad, men 

kan kännas sårande. 

Att träffa andra med liknande 

erfarenheter är ett stöd, man kan 

peppa varandra, och framför allt 

utbyta praktiska erfarenheter och 

hitta sätt att leva ett aktivt och givande 

liv trots sin diabetes. 

■► Vad är det för erfarenheter 

ni utbyter? 

– Allt möjligt. Det kan handla om 

vardagliga saker som anställningsintervjuer. 

När och hur berättar 

man om sin sjukdom för en potentiell 

arbetsgivare? 

Hur gör man på gymmet eller 

stranden om man behöver ta sin 

spruta? När jag slutade gymnasiet 


Livet med 

diabetes 

Allpresan ® sensitive 

Vi brukar säga att 

”om vården är en 

mygga så är livet 

ett flygplan”. 

Fakta 

Ung Diabetes hemsida finns på 

www.ungdiabetes.se. 

Deras forum har 1300 användare 

och ett livligt meningsutbyte, och 

där finns även mängder med information 

liksom kontaktuppgifter 

Lätt att 

smörja in – 

kladdar inte 

bestämde jag mig för att åka ut 

och resa, men hur skulle jag göra 

med insulinet? 

Jag ringde runt till ambassader 

och läkare men ingen hade en 

aning. Det slutade med att jag släpade 

runt en hockeybag full med 

mediciner i ett helt år i Australien 

och på Nya Zeeland. Numera finns 

det enklare lösningar på det här 

men det kände jag inte till då. 

■►Hur fungerar det med 

insulin genom tullen? 

– Ja, ett annat problem jag fick 

fundera över när jag reste med 

Transsibiriska järnvägen är ju hur 

man gör med insulin i tullen, när 

man passerar nationsgränser. Talar 

man om att man har det i packningen 

eller inte? 

■►Vänta nu, vad är det för problem 

med insulin och tullar? 

Problemet är att det är mycket 

dyrbart och kan bli stulet. Insulin 

är ett tillväxthormon och betingar 

höga priser på svarta marknaden. 

Dessutom har många länder en 

svart marknad även för mediciner. 

Det blev så att jag deklarerade insulinet 

på flygplatser, men inte i 

de tullar jag passerade landvägen. 

■►Vad skulle du vilja att 

unga diabetiker tog med sig 

från den här intervjun? 

Att ingenting är omöjligt. Du kan 

göra allt som andra kan, det kräver 

bara lite mer planering. Eller som 

vi skriver på vår hemsida – ”It’s up 

to you, don’t limit yourself”. 

Text: Ofer Gralvik 

Innovativ: Allpresan ® 

Cremeskum för vård och skydd av torr och mycket torr hud. 

Patentskyddad. Individuell: Olika karbamidinnehåll för torr och för mycket torr hud. 

Användarvänlig: Lätt att smörja in, går snabbt in i huden, kladdar inte. Utan doftfärg- 

eller konserveringsmedel. Kliniskt testad. 

Health Management Information HMI AB 

Box 9119 · 400 93 Göteborg 

Tel: 031 - 68 26 60 · www.allpresan.se 


BD Micro-Fine TM + 

Pennkanyler för insulinpennor 

En komplett lista på insulinpennor som 

våra pennkanyler inte passar till 

Korrekt lista vid tidpunkten för tryck 

BD Micro-Fine TM + pennkanyler 

passar till alla insulinpennor 

Ibland förekommer uppfattningen att särskilda 

insulinpennor endast kan användas med 

särskilda märken av kanyler för insulinpennor. 

Det gäller inte BD Micro-Fine TM + pennkanyler. 

BD Micro-Fine TM + pennkanyler passar till alla 

insulinpennor. Därför kan alla dra nytta av våra 

tunna kanyler som de kan använda tillsammans 

med sina favoritpennor, oavsett märke. 

BD Micro-Fine TM + 5mm är den kortaste kanylen 

för insulinpennor och kan förbättra den 

glykemiska kontrollen genom att minska risken 

för intramuskulär injektion. 

BD Micro-Fine TM + pennkanyler är tunna, vassa 

och silikoniserade för att ge maximal injektionskomfort. 

Det är de små sakerna som gör att människor med 

diabetes kan förbättra sin livskvalitet 

BD, BD-Logo och BD Micro-Fine + är varumärken som tillhör Becton Dickinson and Company. © 2010 BD. 

Corporate identity number: 556145-6756 Seat: Stockholm 

BD Medical - Diabetes Care 

Årstaängsvägen 25 

Box 47204 

100 74 Stockholm 

Tel. : 08-775 51 68 

Fax. : 08-645 08 08 

www.bd.com/se/diabetes

Livet med 

diabetes 

Professor Åke Sjöholm: 

Diabetes – en folksjukdom 

– och grönt te – ett motmedel 

Diabetes har vuxit till en folksjukdom 

och ökningen visar 

inga tecken på att plana ut. Det 

beror på att vi inte rör oss alls lika 

mycket som vår föräldrageneration 

och dessutom äter vi mer 

osunt än någonsin tidgare. Vårt 

överdrivna kaloriintag orsakar 

att det bildas för litet insulin i 

våra kroppar. Resultat: diabetes. 

Åke Sjöholm: 

”Jag dricker själv 

tre koppar grönt 

te om dagen.” 

Ca 350 000 personer i 

Sverige lider idag av 

diabetes. 300 000 av 

dessa har typ 2 diabetes. 

Majoriteten 

av dem kommer att 

dö i förtid i komplikationer till sin 

diabetes, huvudsakligen i hjärtkärlsjukdomar. 

Diabetes medför 

en kraftigt ökad risk för dödlighet 

i hjärtkärlsjukdom, som ju är en 

ledande dödsorsak i västvärlden. 

Grönt te mot diabetes och 

hjärtkärlsjukdom 

Grönt te, och extrakt av det har i 

traditionell folkmedicin använts i 

hundratals år mot diabetes. Hur 

de hälsobefrämjande effekterna av 

grönt te åstadkoms är emellertid 

väsentligen okänt. Diabetessjukdomens 

bakomliggande orsaker 

är också fortfarande okända, trots 

massiva forskningsinsatser. 

Våra egna och andras resultat visar 

nu att epigallocatechin gallate 

(EGCG), som är den biologiskt aktiva 

substansen i grönt te, förhindrar 

utvecklingen av diabetes och 

återställer betacellernas mängd 

och hormonproducerande förmåga. 

De mängder av EGCG som 

krävs för att åstadkomma detta, 

motsvarar hos människa 3 - 4 koppar 

grönt te dagligen. 

Våra studier har gett oss ökad 

insikt i hur grönt te förebygger 

diabetes, alltså genom att stimulera 

och skydda de insulinprodu- 

Grönt te görs på de ooxiderade bladen från tebusken. 

cerande betacellerna. De här resultaten 

kan vara av stor betydelse 

både för att förebygga och behandla 

diabetes och för att förbättra 

resultaten vid transplantationer 

av insulinproducerande celler, en 

form av behandling av diabetiker. 

Ett betydande problem vid sådana 

transplantationer är den knappa 

tillgången på betaceller. 

Transplantatets tillväxt och förmåga 

att producera insulin kan 

emellertid maximeras genom att 

behandla de transplanterade patienterna 

efter operationen med 

tillväxtbefrämjande substanser, till 

exempel grönt te. Denna behandling 

ökar transplantatets möjligheter 

att fungera tillfredställande, 

dvs hålla patientens blodsocker på 

en normal nivå. 

Billig hälsokost 

Våra resultat visar alltså att det 

med tre till fyra koppar grönt te 

om dagen går att förebygga diabetes 

eller hejda en diabetes som 

redan brutit ut. 

Te är ju näst efter vatten den 

vanligaste och billigaste drycken i 

ÅKE SJÖHOLM. är professor i 

Experimentell Endokrinologi, och 

överläkare vid Diabetescentrum 

SÖS, Karolinska Institutet, VO 

Intermedicin, Södersjukhuset AB, 

Stockholm. 

världen. Dessa fynd kan därför få 

stor betydelse för folkhälsan. De 

visar på ett billigt och ofarligt sätt 

att förebygga och behandla diabetes. 

Patienter som nyligen utvecklat 

typ 2 diabetes eller visar förstadier 

till detta kan ha nytta av att 

dricka grönt te. Denna grupp utgör 

ett par hundra tusen individer 

per år bara i Sverige. Det är inte 

för mycket sagt att grönt te är ett 

vapen som kan få stor betydelse i 

kampen mot vår nya folksjukdom, 

diabetes. 

Text: Åke Sjöholm 


Livet med 

diabetes 

Svenska studier optimistiska: 

Kan ett diabetesvaccin va 

Barndiabetes, eller typ 1 diabetes, 

drabbar i snitt 800 barn per 

år i Sverige och är en av de mest 

allvarliga sjukdomarna som kan 

drabba barn. 

De barn som drabbas 

av typ 1 diabetes 

äter inte mer 

godis eller rör sig 

mindre än andra 

barn i samma ålder 

men antalet nyinsjuknande 

ökar för varje år och man vet inte 

vad som orsakar sjukdomen. 

Genetik är en faktor som undersöks, 

miljöfaktorer en annan, virus 

där rotavirus och coxsackievirus 

är starka kandidater. Det man 

vet är att typ 1 diabetes är en så 

kallad autoimmun sjukdom. Det 

betyder att en del av immunförsvarets 

vita blodkroppar förstör de 

celler i kroppen som bildar insulin. 

De här cellerna kallas för betaceller 

och finns i bukspottkörteln. 

Risk för komplikationer 

När sjukdomen ger symptom har 

barnen redan förlorat 80 procent 

av de betaceller som ska försörja 

kroppen med insulin. 

Barnen överlever genom att 

ta insulininjektioner upp till sju 

gånger per dag och dagliga blodsockerkontroller. 

Blodsockernivån 

måste hållas så jämn som möjligt, 

dels genom att äta mat som inte 

orsakar att blodsockret skjuter i 

höjden, dels genom att ta insulin 

varje dag. 

Trots att man tar insulin kan 

det ändå vara svårt att hålla en bra 

sockerbalans i blodet och det finns 

risk för att man drabbas av ett 

allvarligt tillstånd med lågt blodsocker 

som kallas hypoglycemi 

(insulinkänning). 

Insulinbehandlingen stoppar inte 

heller immunförsvarets attack 

För att minska obehaget för barnen så bedövas armvecket med Emla-kräm. 

Foto: Helena elding larsson 

Barn som behandlas med vaccinet 

har visat sig ha kvar sin förmåga att 

bilda insulin i minst 2,5 år efter att 

de har vaccinerats. 

på betacellerna och efter ett tag 

kommer sjukdomen göra så att 

alla betaceller är borta. Ju större 

svängningar i blodsockret, desto 

större risk för följdsjukdomar. 

Efter 20 år med typ 1 diabetes 

så är risken betydande för ögonskador, 

njurskador, blindhet, cirkulationsrubbningar, 

hjärtinfarkt 

och stroke. Av 300 personer som 

fick typ 1 diabetes som barn eller 

unga, så avled fem procent efter 

20 år med sjukdomen, enligt preliminära 

data från en ny studie. 

Att skydda betacellerna 

Men ett svenskt vaccin som är under 

utveckling kan förändra livet 

för barn med typ 1 diabetes. Vaccinet 

heter Diamyd. Det innehåller 

GAD – ett enzym som finns naturligt 

i kroppen. De flesta med typ 

1 diabetes har antikroppar mot 

GAD, vilket kan ses som ett kvitto 

på att immunförsvaret attackerar 

de egna betacellerna. 

När barnen blir sjuka har 80 

procent av de insulinproducerande 

betacellerna redan utplånats. 

Med vaccinet hoppas man kunna 

rädda de celler som finns kvar. Genom 

att injicera en liten dos GAD 

kan man förhoppningsvis öka toleransen 

mot ämnet och därmed 

förhindra att fler av de insulinproducerande 

betacellerna attackeras 

och dör. 

Tidigare studier har visat att 

genom att behandla barn som 

nyligen fått typ 1 diabetes med 

Diamyd så kan man bevara en del 

av de betaceller som finns kvar 

och därmed också en del av kroppens 

egen insulinproduktion. Det 

gör att sjukdomen blir lättare att 

hantera och att man får en bättre 

blodsockerbalans. 

Mindre svängningar i blodsockret 

ger färre långtidskomplikationer 

av sjukdomen. Barn som 

behandlats med vaccinet har visat 

sig ha kvar sin förmåga att bilda 

insulin i minst 2,5 år efter att de 

vaccinerats med Diamyd. 

Det här är första gången man behandlar 

själva sjukdomsförloppet 

och inte bara symtomen. Just nu 

pågår större studier med Diamydvaccinet. 

Kan vaccinet bota? 

Men vad händer om man ger Diamyd 

till barn som ännu inte har 

fått typ 1 diabetes men som har 

hög risk att utveckla sjukdomen? 

Kan man med Diamyds hjälp förhindra 

att sjukdomen bryter ut? 

Helena Elding Larsson, överläkare 

i barnmedicin på Universitetssjukhuset 

i Malmö, leder en 

pilotstudie i Skåne där man undersöker 

50 barn från fyra års ålder 

med hög risk att få typ 1 diabetes. 

Studien testar om Diamyd-vaccinet 

kan fördröja eller helt stoppa 

immunförsvarets attack mot betacellerna 

så att barnen inte får typ 

1 diabetes. 

De här barnen har valts ut genom 

att fler än 50 000 nyfödda 

barn har lämnat blodprov som testats 

för bland annat arvsanlag och 

vissa biomarkörer typiska för typ 

1 diabetes, exempelvis GAD-antikroppar. 

Barn med arvsanlag och 

två eller fler biomarkörer löper 

över 50 procents risk att utveckla 

typ 1 diabetes. » 


t 

Har du eller känner du 

biverkningar, kramper, förvirring, medvets- 

t 

ra möjligt? 

Bli medlem idag! 

tikerna. Det var i södra Frankrike 1942. Det båda typerna. 

var tikerna. mitt Det under var brinnande i södra Frankrike krig, landet 1942. Det var båda Trots typerna. många och stora framsteg, trots allt 

ockuperat, var mitt under någon civilbefolkningen brinnande krig, landet var Trots många stora framsteg, trots allt 

ockuperat, någon 

som led matbrist 

civilbefolkningen som 

har bättre insuliner 

led matbrist har 

diabetes? 

och diabetestabletter, trots 

bättre insuliner diabetes? 

och en tyfoidepidemi bröt ut i Montpellier. möjligheten för patienten och diabetestabletter, att själv mäta trots sitt 

och tyfoidepidemi bröt ut i Montpellier. möjligheten för patienten att själv mäta sitt 

Svenska 

Patienterna 

Diabetesförbundet 

behandlades med sulfonamid, 

Svenska 

arbetar 

blodsocker, 

på 

trots 

olika 

allt större 

plan 

möjligheter 

för att 

Patienterna ett nytt Diabetesförbundet 

behandlades potent sulfapreparat, med sulfonamid, 

den ett nytt som slog potent fel. har Patienterna sulfapreparat, diabetes fick svåra men ska få tioner förebygga bättre är översjukligheten och villkor behandla i samhället. 

diabeteskomplika- 

och överdödlig- 

men arbetar förebygga blodsocker, och på 

trots behandla olika 

allt större diabeteskomplika- 

plan 

möjligheter 

för att 

behandlingen 

biverkningar, behandlingen den slog fel. Patienterna fick svåra tioner är översjukligheten och överdödligheten 

stor i bland skolan, patienterna. körkort, 

Idag 

som 

kramper, har 

har 

förvirring, diabetes 

fokus medvetslöshet. 

Tre Idag av dem har dog. vi fokus på diabetes 

på 

ska 

diabetes 

få 

heten 

bättre 

stor i bland skolan, 

villkor 

patienterna. körkort, 

i samhället. 

löshet. Läkaren Tre försäkringar, av Aguste dem dog. Loubatières vårdbidrag, hade sett Dagens 

insulin och 

diabetesforskning 

hjälpmedel. 

handlar 

Läkaren försäkringar, Aguste Loubatières vårdbidrag, hade sett Dagens 

insulin och 


hjälpmedel. 

symtomen förut Genom när han experimenterade ditt medlemskap mycket blir om att vi söka starkare. svaren på molekylär handlar 

med symtomen att överdosera förut Genom när insulin han experimenterade ditt på försöksdjur. medlemskap nivå. mycket Vad blir om beror att vi typ söka starkare. 1 svaren diabetes på på? molekylär Varför 

Mycket med att riktigt, överdosera när han insulin testade på blodsockret försöksdjur. förstörs nivå. Vad de beror insulinproducerande typ 1 diabetes cellerna på? Varför av 

på Mycket sina tyfoidpatienter riktigt, när han var testade halten blodsockret farligt låg. kroppens förstörs de eget insulinproducerande immunsystem hos cellerna vissa? Vad av 

Loubatières på sina tyfoidpatienter anade sambandet. var halten Bli Det farligt medlem kunde låg. beror kroppens typ idag! eget 2 diabetes immunsystem på? Varför hos vissa? kan vissa Vad 

vara Loubatières sulfonamiden. anade Hade sambandet. han snubblat Det kunde över kompensera beror typ 2 sin diabetes insulinokänslighet på? Varför kan med vissa att 

en vara – viktig Halva sulfonamiden. upptäckt? gruppen Hade får han Diamyd snubblat och över producera kompensera men. Diamyd mer sin insulinokänslighet kan men då inte användas andra. med att för 

halva en Han viktig får gick upptäckt? placebo, vidare. Testade säger drogen Helena på diabetessjuka 

Han Larsson gick djur vidare. och vid 1946, Testade en presentation fyra drogen år efter på den dia-i 

och förloppet Svaren mycket finns finstämda och dolda därmed i cellerna, komplexa för i de moleky- 

minsta att fö- 

Elding 

producera att Svaren fördröja finns mer dolda insulin eller i cellerna, men stoppa inte i andra. sjukdoms- 

de minsta 

första betessjuka iakttagelsen, djur och var 1946, han fyra mogen år efter att testa den lära och mekanismer mycket finstämda som reglerar komplexa blodets molekylära 

Stockholm. Vi hoppas kunna Tel 08-564 visa rebygga 821 00 ett utbrott av sjukdomen sockerhalt. 

på första människor. iakttagelsen, Två unga var han diabetiker mogen 

Tel fick att 

08-564 

testa sulfonamid 

på människor. utan effekt. Två unga Loubatières diabetiker var fick sulerhalt. 

Svaren finns, bara forskningen kan 

821 

mekanismer 

00 Svaren finns, som bara reglerar forskningen blodets sock- 

kan 

att immunisering med Diamyd www.diabetes.se hos riskgrupper. 


nöjd, hitta dem. 

Text: Tord Ajanki 

förhindrar fonamid utan ett effekt. utbrott Loubatières av var sjukdo- 


Text: Text: Elisabet Tord Nachman Ajanki 

Livet med 

diabetes 

r 

r 

t 

t en 

re en 

itt re 

itt . 

e. 

Diabetes, angår det dig? 

Svenska Diabetesförbundet arbetar på olika plan för att den som har 

diabetes Svenska ska Diabetesförbundet få bättre villkor i arbetar samhället. på olika Idag har plan vi för fokus att den på diabetes som har i 

diabetes skolan, ska körkort, få bättre försäkringar, villkor i samhället. vårdbidrag, Idag insulin har vi och fokus hjälpmedel. på diabetes i 

skolan, körkort, Genom försäkringar, ditt medlemskap vårdbidrag, blir insulin vi starkare. och hjälpmedel. 

Genom ditt medlemskap blir vi starkare. 



Tel 08-564 821 00 

Tel www.diabetes.se 

08-564 821 00 


Vad gör samhället för dig som har diabetes? 

Vad gör samhället för dig som har diabetes? 

Svenska Diabetesförbundet arbetar på olika plan för att den 

Svenska som Diabetesförbundet har diabetes ska få arbetar bättre på villkor olika i samhället. plan för att den 

som Genom har diabetes ditt medlemskap få bättre blir villkor starkare. i samhället. 




Tel 08-564 821 00 


08-564 821 00 


Beställ enkelt och utan kostnad din nya FreeStyle Lite: 


sms:a* ”lite” till 72120 www.matare.se 020-19011 11. 


Normal sms-taxa tillkommer. I och med min SMS-beställning godkänner 

jag att Abbott sparar min uppgifter i en databas enligt lagen om PUL. 

P Normal g a av rådande sms-taxa upphandling tillkommer. I går och Abbott med min FreeStyle SMS-beställning Lite inte att godkänner beställa i 

följande jag att Abbott landsting: sparar Värmland, min uppgifter Östergötland, i en databas Kronoberg enligt lagen och Blekinge. om PUL. 

P g a av rådande upphandling går Abbott FreeStyle Lite inte att beställa i 

följande landsting: Värmland, Östergötland, Kronoberg och Blekinge. 

Upphandlad i 10 landsting: 

Blekinge, Dalarna, Gävleborg, 

Södermanland, Uppsala, Värmland, 

Västmanland, Västra Götaland, 

Örebro och Östergötland! 

Annons_Lite_Diabetesförb_123x348.indd 1 08-09-15 13.23.30 


Ett smartare och snabbare system för blodsockerkontroll. 

• GlucoMen LX är lätt att använda 

• Kräver ingen kodning 

• Har stor tydlig display 

• Kan användas med eller utan ljud 

• Ger testresultat på 4 sekunder 

• Är låst i mmol/L 

• Behöver bara 0,3 µL blod 

Läs mer på www.menarinidiagnostics.se 

• Är godkänd för provtagning från 

alternativa stickställen 

• Startar mätning först när rätt mängd 

blod tillförts 

• Lagrar automatiskt 400 värden samt 

genomsnittet för 1, 7, 14 och 30 dagar 

• Ladda ner till datorn och få lättanalyserade 

grafer och diagram 

GlucoMen LX är ett kostnadsfritt 

hjälpmedel, godkänt av TLV. 

Varsågod! Prova GlucoMen LX blodsockermätningssystem. 

Fyll i talongen och posta till oss, så 

skickar vi GlucoMen LX till dig (värde 289 kr). Du 

betalar bara frakten, 49 kronor. 

Porto 

betalt 

Namn ........................................................................ 

Adress .......................................................................................... 

Postnummer ............................. Ort ............................................. 

A.Menarini Diagnostics 

Nordic Countries 

Diamyd utvecklar läkemedel för 

behandling av typ 1-diabetes och 

diabetesrelaterade komplikationer. 

www.diamyd.com 

Födelsedata ................................................................................. 

Epost ............................................................................................ 

All information från detta kort kan användas av Menarini Diagnostics i 

enlighet med Personuppgiftslagen 1998:204. Ingen information kommer 

att lämnas vidare. Menarini Diagnostics kommer eventuellt att skicka 

information om våra nya produkter och allmän information. 

Ja tack, jag godkänner att Menarini Diagnostics använder mina 

uppgifter enligt ovan. 

Underskrift: ............................................................................................. 

SVARSPOST 

20479946 

214 00 Malmö 

Kundsupport 040–32 12 70 

info@menarinidiagnostics.se 


• Upplyst display för lättare avläsning 

• Snabb - 5 sekunders testtid endast 

• Provvolym - 0,6 µL blod 

• Måltidsmarkering för bättre blodsockerkontroll 

• Påminnelsefunktion efter måltid 

• Accu-Chek Multiclix blodprovstagare med 

integrerad lansettrumma, bevisad minst smärtsam 1 

Beställ din Accu-Chek blodsockermätare på: 

020-41 00 42 eller www.accu-chek.se 

*Kontrollera att Accu-Chek Aviva testremsor och/eller Accu-Chek Aviva Nano 

är upphandlade i ditt landsting. Vill du veta mer om Accu-Chek Aviva Nano kontakta 

Accu-Chek Kundsupport, telefon 020-41 00 42, info@accu-chek. se, www.accu-chek.se/nano 

1 Koubek, RJ. Accu-Chek Blood Glucose Monitoring Systems and Lancing Devices 

are least painful: A comparatice Study: Data on file. Dr. Koubek 2007

? 

n 

en e 

i e 

i 

ag, 

ag, 

m e. 

re. 

t 

Sköt om dina fötter! 

För Diabetes, många av Sveriges diabetespatienter 

angår 

är torra och spruckna 

det dig? 

fötter Svenska ett stort Diabetesförbundet problem. Sår arbetar som på olika plan för att den som har 

har diabetes svårt Svenska att ska Diabetesförbundet läka få bättre och villkor som ständigt 

diabetes kommer skolan, ska körkort, tillbaka, få bättre försäkringar, villkor kan i i vär- 

samhället. vårdbidrag, Idag insulin har vi och fokus hjälpmedel. på diabetes i 

i arbetar samhället. på olika Idag har plan vi för fokus att den på diabetes som har i 

sta fall leda skolan, till körkort, amputation. Genom försäkringar, ditt medlemskap vårdbidrag, blir insulin vi starkare. och hjälpmedel. 

beror också på kroppens Genom förmåga ditt att reagera medlemskap det stärkte blir vi hans starkare. tankegång vilken också bekräftades 

det stärkte när hans han tankegång prövade att vilken ge samma också be- 

Sverige beräknas 50 % av 

I 

på beror insulin. också Bristen på kroppens måste förmåga sättas i relation att reagera till 

insulinkänsligheten. 

på insulin. Bristen måste sättas Bli i relation medlem till handling kräftades idag! till när äldre han prövade patienter att med ge samma mild diabeteshandling 

På idag! bara till äldre några patienter dagar var med deras mild tidigare dia- 

be- 

insulinkänsligheten. 

När avlidna det diabetiker totala antalet obducerades Bli medlem amputationer 

en annan diabetiker skillnad. per obducerades år Hos ske de unga fann hos höga betes. blodsocker På bara några normalt. dagar var deras tidigare 

fann 

forskarna När avlidna 

svåra forskarna fallen patienter var annan de insulinproducerande skillnad. med diabetesdiagnos. 

var de insulinproducerande inflammerade och cel- 

Sulfonamid, som var den första diabetes- 

Hos de unga cellerna 

svåra i fallen bukspottkörteln 

höga blodsocker normalt. 

förstörda. lerna i bukspottkörteln De Av kunde dessa inte inflammerade 

amputationer 

producera eget och tabletten, Sulfonamid, verkar som genom var den att stimulera första diabetestabletten, 

verkar att producera genom mer. att stimulera Den är verk- 

insu- 

insulincellerna 

insulin. förstörda. Så var De de kunde inte bland inte producera de äldre milda eget 

har 85 % börjat genom uppkomst 

fallen. insulin. Deras Så var sjukdom de inte bland berodde de äldre av Tel allt milda 08-564 att ningslös lincellerna 821 00på att de producera unga fallen, mer. deras Den sjukdom är verkningslös 

821 00fortsättningsvis på de unga fallen, för typ deras 1 diabetes. sjukdom 

av ett diabetesfotsår. 

döma fallen. på Deras att de sjukdom inte kunde berodde producera av Tel www.diabetes.se 

allt 08-564 tillräckligt 

döma Noggrann på med att insulin. de och inte Av kunde kontinuerlig allt att producera döma www.diabetes.se 

fanns fot- 

till- 

Men kallades för fortsättningsvis merparten av de för äldre, typ 1 typ diabetes. 2 dia- 

att kallades 

vård det räckligt alltså är med därför mer insulin. än en av sorts stor Av allt diabetes. betydelse att döma fanns för betikerna, Men för merparten som har en av egen de äldre, insulinproduktionbetikerna, 

var den som effektiv. har en egen insulinproduk- 

typ 2 dia- 

diabetespatienter det alltså mer än en sorts för diabetes. att förhindra 

uppkomst Slumpen ledde av sår. till ett stort framsteg i tion, Nu var var den två effektiv. former av sjukdomen kända 

Känslobortfall i fötterna och kroniska förhårdnader kan i värsta fall leda till Foto: peter fors 

forskningen Slumpen ledde till ett stort framsteg i Nu var två former av sjukdomen kända 

Har 

om de insulinokänsliga 

forskningen om de insulinokänsliga diabetikerna. 

mitt Det under var brinnande i södra Frankrike krig, landet 1942. Det var båda Trots typerna. många och stora framsteg, trots allt 

amputationer. 

Egenvården Har 

du 

är A och du 

eller 

diabetikerna. 

Det var i södra Frankrike 1942. Det båda nu typerna. fanns det olika behandlingar 

och 

O eller 

känner 

nu fanns det olika behandlingar 

och 

känner 

du 

för de 

du 

för de 

var 

Att var mitt använda under brinnande en mjukgörande krig, landet fotkräm 

ockuperat, är någon 

var stånd, som till exempel diabetes, sätt förhindra skador på hudbarriären. 

ockuperat, någon civilbefolkningen Trots många stora framsteg, trots allt 

som led matbrist 

en civilbefolkningen del av den som 

har bättre insuliner 

led förebyggande 

och tyfoidepidemi fotvårdsbehandlingen bröt ut i Montpellier. och möjligheten för patienten att själv mäta sitt De patienter som deltog i studien 

matbrist har 

diabetes? 

och diabetestabletter, trots 

bättre psoriasis insuliner diabetes? 

och en tyfoidepidemi bröt ut i Montpellier. möjligheten för m.m. patienten och diabetestabletter, att själv mäta trots sitt 

Svenska 

Patienterna 

Diabetesförbundet 

behandlades med sulfonamid, 

Svenska 

arbetar 

blodsocker, 

på 

trots 

olika 

allt större 

plan 

möjligheter 

för att 

är Patienterna mycket ett nytt viktig Diabetesförbundet 

behandlades potent sulfapreparat, att med sår sulfonamid, 

den ett inte nytt som skall slog potent fel. har uppkomma. 

Patienterna sulfapreparat, diabetes fick svåra men ska få tioner förebygga Allpresan bättre är översjukligheten och villkor har behandla testats i samhället. 

diabeteskomplika- 

och vid överdödlig- 

Diabetes- 

ett tiotal punkter och produkten 

på men fötterna 

behandlingen 

arbetar förebygga blodsocker, Test hos och på Diabetesfotcentrum 

trots behandla olika 

allt större diabeteskomplika- 

plan 

möjligheter 

för att 

har rangordnat användningen på 

biverkningar, behandlingen den som slog fel. har Patienterna diabetes fick svåra ska få tioner bättre är översjukligheten villkor i samhället. 

och överdödligheten 

stor bland patienterna. 

Det finns Idag kramper, många har förvirring, fokus bra mjukgörande 

produkter Idag av dem har dog. 

medvetslöshet. 

biverkningar, Tre kramper, förvirring, medvets- 

på diabetes heten fotcentrum stor i bland skolan, patienterna. vid körkort, Endokrinologiska upplevs som mycket användarvänlig 

och lätt att applicera. Den går 

med fokus karbamid på på diabetes kliniken, i skolan, UniversitetssjukhusetMal- 

körkort, 

löshet. Läkaren Tre försäkringar, av Aguste dem dog. Loubatières vårdbidrag, hade sett Dagens 

insulin och 


hjälpmedel. 

handlar 

marknaden, Läkaren försäkringar, Aguste men Loubatières många vårdbidrag, upplever hade sett Dagens 

insulin mö Allmänna och 


hjälpmedel. Sjukhus handlar under snabbt in i huden och patienten 

symtomen förut Genom när han experimenterade ditt medlemskap mycket blir om att vi söka starkare. svaren på molekylär 

de med symtomen som att överdosera besvärliga förut Genom när insulin han att experimenterade ditt använda, på försöksdjur. medlemskap eftersom 

Mycket med att riktigt, de överdosera är när så han kladdiga. insulin testade på blodsockret försöksdjur. förstörs nivå. qvist. Vad de beror insulinproducerande typ 1 diabetes cellerna på? Varför av het vilket användning av många 

nivå. mycket handledning Vad blir om beror att vi typ söka starkare. av 1 svaren docent diabetes på på? Jan molekylär Varför Apel- 

slipper obehag i form av kladdig- 

på Mycket Allpresan sina tyfoidpatienter riktigt, när han var ny testade halten typ Bli blodsockret av farligt medlem mjukgörande 

Loubatières på sina tyfoidpatienter hud- anade och sambandet. fotkräm var halten Bli Det farligt i 

låg. kroppens förstörs Undersökningen idag! 

eget insulinproducerande immunsystem fann hos cellerna att vissa? en Vad av fotkräm 

typ idag! 

andra mjukgörande produkter 

medlem 

skumform 

vara sulfonamiden. som innehåller Hade han snubblat karbamid. över kompensera var hjälp sin insulinokänslighet för att förhindra med upp- 

att 

kunde låg. beror kroppens som eget 2 diabetes immunsystem är lätt på? att Varför använda hos vissa? kan vissa Vad kan innebär. 

Loubatières anade sambandet. Det kunde beror typ 2 diabetes på? Varför kan vissa 

en vara viktig sulfonamiden. upptäckt? Hade han snubblat över producera kompensera mer sin insulinokänslighet men inte andra. med att 

Karbamid är en fuktighetsgivare komst av fotsår. 

Finare fötter 

en Han viktig gick upptäckt? vidare. Testade drogen på diabetessjuka 

djur och 1946, fyra år efter den och mycket finstämda komplexa moleky- 

producera Svaren finns mer dolda insulin i cellerna, men inte i andra. de minsta 

som Han används gick vidare. i stor Testade omfattning drogen på diabetessjuka 

iakttagelsen, djur och behandling var 1946, fyra mogen år vid efter att testa torr den lära och använda mekanismer mycket finstämda mjukgörande som reglerar komplexa blodets kräm moleky- 

sock- 

om centrum anser att de patienter 

vid Svaren I den finns dagliga dolda fotvården i cellerna, i de ingår minsta att Fotterapeuterna vid Diabetesfot- 

mjukgörande första 

Tel 08-564 821 00 

hud på första människor. i iakttagelsen, samband Två unga var med han diabetiker mogen olika 

Tel fick att sjukdomafonamid 

på människor. som utan effekt. Två påverkar unga Loubatières diabetiker hudens var fick till- sulerhalt. 

mjuk Svaren och smidig, finns, bara och forskningen för att på kan 

08-564 

testa sulerhaltlära 

huden 

821 

mekanismer 

00 Svaren är torr, finns, som för bara reglerar att forskningen hålla blodets huden sock- 

kan som inkluderades i testen av behandlingen 

klart förbättrade sin 




Text: Tord Ajanki så 

fonamid utan effekt. Loubatières var nöjd, hitta dem. 


Hej, du som 

har diabetes! 

 

 

 

Livet med 

diabetes 

Prova världens minsta 

Prova världens minsta 

blodsockermätare. Utan kostnad! 

blodsockermätare. Utan kostnad! 

hudstatus. Resultatet blev mindre 

sprickbildningar, mindre och mjukare 

hyperkeratoser och mjukare 

hud, vilket är av stor vikt för att 

inte nya sår skall uppstå på diabetesfoten. 

”En stor fördel med Allpresan® 

är att 

patienter med erfarenhet 

av ‘kladdiga’ 

ca hudkrämer 5 sek här hittat en 

hud- och fotkräm 

ca 5 sek 

som snabbt går in 

i huden och 

 

som upplevs som lätt och 

behaglig att använda. 

Effekten av detta 

blir att patienten 

 

smörjer sina fötter 

oftare”. 

Textbearbetning: Elisabet Nachman 

Fakta 

Neuropati: Tillhör sjukdomsbilden 

för en diabetiker och kan orsaka 

skador på fötterna och i värsta fall 

amputation. Neuropatin innebär 

att man får ett känslobortfall i fötterna 

eller en annorlunda känsloupplevelse 

i fötterna. Tillståndet 

uppkommer av att de små perifiera 

nervtrådarna delvis förstörs av den 

höga halten socker i blodet. Det 

sker en inlagring av olika ämnen i 

nerverna, vilket förstör dem. 

Hyperkeratoser: Ett tillstånd där 

hudens hornlager jobbar på övertid 

och bildar mer hud än normalt. Exempel 

på detta är liktornar eller vårtor. 

Uppkommer genom tryck eller 

belastning och huden blir hård och 

sprucken, ett tillstånd som brukar 

betraktas som kroniskt. 

r 

r 

t 

t en 

re en 

itt re 

itt . 

e. 



diabetes Svenska ska Diabetesförbundet få bättre villkor i arbetar samhället. på olika Idag har plan vi för fokus att den på diabetes som har i 

diabetes skolan, ska körkort, få bättre försäkringar, villkor i samhället. vårdbidrag, Idag insulin har vi och fokus hjälpmedel. på diabetes i 

skolan, körkort, Genom försäkringar, ditt medlemskap vårdbidrag, blir insulin vi starkare. och hjälpmedel. 




Tel 08-564 821 00 


08-564 821 00 


Bra information om diabetes hittar du på: 





http://www.diabeteshandboken.se 


jag att Abbott sparar min uppgifter i en databas enligt lagen om PUL. 

P Normal g a av rådande sms-taxa upphandling tillkommer. I går och Abbott med min FreeStyle SMS-beställning Lite inte att godkänner beställa i 

följande jag att Abbott landsting: sparar Värmland, min uppgifter Östergötland, i en databas Kronoberg enligt lagen och Blekinge. om PUL. 

P g a av rådande upphandling går Abbott FreeStyle Lite inte att beställa i 


Livet med diabetes • sid 13 

Annons_Lite_Diabetesförb_123x348.indd 1 08-09-15 13.23.30

Livet med 

diabetes 

Det är inte lätt att som liten drabbas av en kronisk sjukdom. Men genom att kontrollera blodsockret och ta insulin kombinerat med bra mathållning går 

det att leva ett bra liv. 

Foto: istockphoto 

Många faktorer bakom ökad 

barndiabetes 

Sjukdomen är livshotande och en oerhört påfrestande sjukdom för dem 

som drabbas. Sjukdomen kan idag inte förebyggas och heller inte botas 

eftersom forskarna inte är på det klara med vad som är de bakomliggande 

orsakerna. 

Johnny Ludvigsson, 

professor vid Linköpings 

Universitet, beskriver 

sjukdomsprocessen 

som leder fram 

till diabetes som ett 

inbördeskrig. Eller på fackspråk, 

autoimmunitet. Kroppens eget immunförsvar 

angriper de insulinproducerande 

cellerna i bukspottskörteln, 

vilket efter en tid leder 

till svår insulinbrist. 

Det finns ett antal olika hypoteser 

kring orsakerna bakom diabetes 

typ-1 av vilka Ludvigsson lyfter 

fram följande; 

Den första är att det skulle kunna 

orsakas av virus. Vilket virus 

det handlar om är inte säkerställt, 

men Rotavirus och Coxsackie virus 

är starka kandidater. Virusinfektioner 

i tidig ålder skulle också 

kunna rubba balansen i kroppen 

och starta inbördeskriget. Det 

skulle också kunna vara så att en 

virusinfektion välter lasset och gör 

att sjukdomen slutligen bryter ut. 

Paradoxen bättre hygien 

och ökad diabetes 

En annan stark kandidat bakom 

sjukdomen barndiabetes är 

Foto: privat 

Johnny Ludvigsson, 

professor vid Linköpings 

Universitet. 

den förbättrade hygienen. 

Vårt immunförsvar är byggt för 

att klara en annan typ av klimat 

och miljö. Idag utsätts vi för väldigt 

lite smuts, lever i varma hus 

och drabbas sällan eller aldrig av 


Livet med 

diabetes 

Nightingale 

Idag utsätts vi för väldigt lite 

smuts, lever i varma hus och 

drabbas sällan eller aldrig av ex 

mask i magen. Det innebär att 

vårt immunförsvar i det moderna 

samhället sysselsätts med fel 

uppgifter 

Johnny Ludvigsson, professor vid Linköpings Universitet, 

till exempel mask i magen. Det 

innebär att vårt immunförsvar i 

det moderna samhället sysselsätts 

med fel uppgifter mot vad det är 

ämnat för. 

Den förbättrade hygienen i samhället 

påverkar också bakteriefloran 

i tarmen vilken är avgörande 

för vårt totala immunförsvar, och 

närheten till bukspottskörteln 

är en faktor som inte heller går 

att förbise. Dessutom ser man att 

vissa virus riskerar bli för ovanliga 

i vårt moderna rena samhälle vilket 

leder till att vårt immunförsvar 

inte utsätts för infektioner i 

den grad som det borde och vi blir 

känsligare. 

Ytterligare en teori är att introduktion 

av komjölk i tidig ålder, 

före 3-4 månaders ålder, skulle 

kunna leda till det misstag i immunförsvaret 

som sedan oundvikligen 

leder till barndiabetes. 

Sverige har mycket hög 

andel diabetes 

Diabetes är vanligare i Sverige, 

näst efter Finland, än i något annat 

land i världen. 

Det sker dock framgångsrik 

forskning på området och en av de 

studierna leds av professor Johnny 

Ludvigsson. Vid sidan av behandling 

med insulin testas nu att dämpa 

immunförsvarets reaktioner så 

att det mildrar angreppet mot betacellerna. 

Det verksamma ämnet är ett 

protein GAD - glutaminsyredekarboxylas. 

GAD finns inuti betacellerna 

och det verkar som om det 

är ett av de ämnen som immunförsvaret 

reagerar mot. Genom att 

i små doser tillföra detta antigen 

skapar man en tolerans i immunförsvaret 

som i sin tur skulle kunna 

stoppa inbördeskriget. 

Det är fortfarande inget bevisat 

på området men de nu pågående 

studier visar uppmuntrande resultat. 

Detta är på intet sätt ett botemedel 

men en möjlighet att lindra 

sjukdomen hos dem som redan 

drabbats. 

Även om det fortfarande inte 

går att bota eller förebygga diabetes 

typ 1, så framhåller Johnny 

Ludvigsson att det ändå har skett 

framsteg i modern tid. Genom 

att kontrollera blodsockret och ta 

insulin kombinerat med bra mathållning 

går det att leva ett bra liv. 

Text: Victoria Amanius 

Ser du suddiga fläckar 

eller krokigt? 

Det kan vara ett tecken på sjukdom i gula 

fläcken. Vänta inte med att söka hjälp om 

förändringen har kommit plötsligt. 

Det kanske går att behandla dig, men då 

måste sjukdomen upptäckas tidigt. Läs mer 

om ögat, sjukdomar i gula fläcken och om 

hur du kan upptäcka synförändringar i tid 

på www.raddasynen.se. 

Läs mer på raddasynen.se 

Novartis Sverige AB. Ophthalmics, Box 1150 

183 11 Täby, Tel 08-732 32 00, www.novartis.com 

Luc200909:396 


Livet med 

diabetes 

Övervikt – farligare än vad man tidigare har trott? 

Riskerna med kraftig övervikt 

kan vara underskattade. Riskerna 

med låg vikt kan däremot vara 

överskattade. 

Den slutsatsen drar forskare 

från Karolinska institutet och 

universitetet i Bristol efter att ha 

studerat mer än en miljon svenska 

föräldrar och deras söner. 

Sambandet mellan högt kroppsmasseindex, 

BMI, och ökad dödlighet 

i hjärt-kärlsjukdom är sedan 

tidigare väl belagt. Men den nya 

studien pekar på att kopplingen 

kan vara starkare än vad man tidigare 

har trott. 

En kritik mot de studier där 

högt eller lågt BMI har kopplats 

ihop med ökad dödlighet är att 

omvända orsakssamband och felkällor 

minskar resultatens tillförlitlighet. 

Till exempel är viktnedgång ofta 

en följd av sjukdom och om en 

person röker är det en källa både 

till viktnedgång och ökad dödlighet. 

För att komma runt problemet 

har forskarna jämfört söners 

BMI med föräldrarnas dödlighet. 

– Om en son röker påverkar 

inte det föräldrarnas risk för insjuknande, 

säger Finn Rasmussen, 

professor vid Karolinska institutet 

i Solna och en av forskarna bakom 

studien. 

Utifrån insamlade data har dödlighet 

i olika vanliga sjukdomar, 

såsom hjärt-kärlsjukdom och diabetes, 

hos föräldrar jämförts med 

BMI hos barnen. 

Enligt resultaten är risken med 

högt BMI betydligt större än vad 

tidigare studier har visat. Däremot 

var riskerna med lågt BMI lägre än 

vad man tidigare har sett. 

Är det verkligen meningsfullt 

att jämföra barnens BMI med föräldrarnas 

dödlighet? Blir inte antalet 

felkällor ännu fler då med 

tanke på att övervikt till stor del 

påverkas av livsstil? 

– Den genetiska kopplingen är 

stark när det gäller övervikt och 

det finns ett väldigt starkt samband 

mellan barns och föräldrars 

BMI. 

Gäller framförallt far och son 

Den här sortens studier är rätt 

grova och metoden fungerar inte 

till 100 procent, men felkällorna 

blir färre än när man mäter personens 

egna BMI som är det vanliga 

tillvägagångssättet, säger Finn 

Rasmussen. 

Han säger att forskargruppen 

kommit fram till att metoden 

framför allt är tillämpbar när det 

gäller son och far. För mödrarna är 

modellen inte lika relevant. 

– Längre fram tror jag att den 

här ansatsen kommer att användas 

tillsammans med genetiska 

markörer och att man då når mer 

exakta resultat. 

Räkna ut ditt BMI! 

BMI = 

(BMI= Body Mass Index) 

vikt (kg) 

längd (m) x längd (m) 

BMI 

Undervikt < 18,5 

Normalvikt 18,5 - 24,9 

Övervikt 25,0 - 29,9 

Fetma 30,0 - 34,9 

Svår fetma 35,0 - 39,9 

Mycket svår fetma > 40,0 

MiniMed Paradigm ® Veo System 

Den frihet du förtjänar 

Stöd dygnet runt för första gången 

Paradigm Veo är den enda insulinpump som aktivt kan minska 

allvarlighetsgraden vid hypoglykemi. 

Till skillnad från alla andra pumpar använder Paradigm Veo data från en 

sensor för att upptäcka när dina glukosnivåer är farligt låga. Den svarar 

då med att stoppa tillförseln av insulin i två timmar, vilket ger dig det 

lugn du behöver för att leva livet fullt ut. 

MiniMed Paradigm® Veo System 

Lev mer, oroa dig mindre 

www.medtronic-diabetes.se 

MiniLink sändare och Sof-sensorer ingår i subventioneringssystemet och kan förskrivas- för patienter med två eller 

fler svåra hypo-glykemier/år som kräver hjälp av annan person, - för patienter med kvarstående HbAlc på minst 

9%, där optimerad insulinbehandling misslyckas eller- för barn som tar minst 10 plasmaglukosprover/dygn som är 

medicinskt motiverade. Subventionen gäller i kombination med Paradigm insulinpump. För övriga patientgrupper 

beställs MiniLink och sensorer direkt av Medtronic. 

UC201005994SV 


t 

och en tyfoidepidemi bröt ut i Montpellier. möjligheten för patienten att själv mäta sitt 

Patienterna behandlades med sulfonamid, 

Svenska 

blodsocker, trots allt större möjligheter Svenska Patienterna 

ett nytt Diabetesförbundet 

behandlades Diabetesförbundet med sulfonamid, 

potent sulfapreparat, men arbetar 

arbetar blodsocker, 

förebygga och på 

trots på 

behandla olika 

olika allt större 

plan 

plan möjligheter 

diabeteskomplikationer 

bättre och 

för 

för 

att 

behandlingen den ett nytt som potent 

slog fel. har sulfapreparat, 

Patienterna diabetes men 

fick svåra ska få förebygga 

är översjukligheten villkor behandla diabeteskomplikationer 

bättre är översjukligheten villkor i samhället. 

och överdödlig- 

samhället. 

och överdödligheten 

stor bland patienterna. 

behandlingen den som slog fel. har Patienterna diabetes fick svåra ska få 

biverkningar, kramper, förvirring, medvetslöshet. 

Tre Idag 

biverkningar, 

Idag 

kramper, 

av dem har 

har 

förvirring, 

dog. 

fokus 

fokus 

medvetslöshet. 

Tre 

på 

på 

diabetes 

diabetes 

heten stor i bland skolan, 

skolan, 

patienterna. körkort, 

körkort, 

Läkaren försäkringar, av dem dog. 

Aguste Loubatières vårdbidrag, hade sett Dagens 

insulin och 


hjälpmedel. 

handlar 

Läkaren försäkringar, Aguste Loubatières vårdbidrag, hade sett Dagens 

insulin och 


hjälpmedel. 

handlar 

symtomen förut Genom när han experimenterade ditt medlemskap mycket blir om att vi söka starkare. svaren på molekylär 

symtomen förut 

med att överdosera Genom när han experimenterade 

insulin ditt på försöksdjur. medlemskap mycket 

nivå. Vad blir om att 

beror vi söka starkare. svaren på molekylär 

typ 1 diabetes på? Varför 

med att överdosera insulin på försöksdjur. nivå. Vad beror typ 1 diabetes på? Varför 

Mycket riktigt, när han testade blodsockret förstörs de insulinproducerande cellerna av 

Mycket riktigt, när han testade 

på sina tyfoidpatienter var halten Bli blodsockret 

farligt medlem förstörs 

låg. kroppens idag! de insulinproducerande cellerna av 

eget immunsystem hos vissa? Vad 

på sina tyfoidpatienter var halten Bli farligt medlem låg. kroppens idag! eget immunsystem hos vissa? Vad 

Loubatières anade sambandet. Det kunde beror typ 2 diabetes på? Varför kan vissa 

Loubatières anade sambandet. Det kunde 

vara sulfonamiden. ■ Datumet Hade har valts han snubblat för att över det är 

beror 

kompensera Frederick 

typ 2 

Bantings 

diabetes på? 

sin insulinokänslighet födelsedag. 

Varför kan 

med Han 

vissa 

att var 

vara sulfonamiden. Hade han snubblat över kompensera sin insulinokänslighet med att 

en viktig den upptäckt? ena av de två forskare som upptäckte producera insulinet. mer insulin Temadagen men inte andra. initierades 

en viktig upptäckt? 

producera mer insulin men inte andra. 

Han gick vidare. Testade drogen på diabetessjuka 

djur och 1946, fyra år efter den och mycket finstämda komplexa moleky- 

Svaren finns dolda i cellerna, i de minsta 

Han ursprungligen gick vidare. Testade av Internationella drogen på dia-diabetesfederationebetessjukorganisationen djur och 1946, WHO. fyra år efter den och mycket finstämda komplexa moleky- 

Svaren finns dolda i IDF cellerna, och Världshälso- 

i de minsta 

första iakttagelsen, var han mogen 

Tel 

att 

08-564 

testa lära 

821 

mekanismer 

00 

som reglerar blodets sockerhalt. 

821 00 Svaren finns, bara forskningen kan 

första iakttagelsen, var han mogen att testa lära mekanismer som reglerar blodets sockerhalt. 

Svaren finns, bara forskningen kan 

på människor. Två unga diabetiker Tel fick 08-564 sulfonamid 

utan effekt. Loubatières var www.diabetes.se 



på människor. Två unga diabetiker fick www.diabetes.se 

sulfonamid 

utan effekt. Loubatières var nöjd, hitta dem. 


Du vet väl att världsdiabetesdagen firas varje år den 14 november?! 

Global Diabetes Walk inspirerar alla i världen att gå för diabetes den 14 

november. Vi uppmanar alla organisationer, föreningar och företag att 

samla lite folk och gå minst 30 minuter denna dag. 

Livet med 

diabetes 

er 

r 

r 

t 

t 

den 

en 

tre 

re 

itt 

itt 

e. 

. 

! 




diabetes ska få bättre villkor i samhället. Idag har vi fokus på diabetes i 

diabetes ska få bättre villkor i samhället. Idag har vi fokus på diabetes i 

skolan, körkort, försäkringar, vårdbidrag, insulin och hjälpmedel. 

skolan, körkort, försäkringar, vårdbidrag, insulin och hjälpmedel. 



Bli 

Bli 

medlem 

medlem 

idag! 

idag! 

Tel 08-564 821 00 

Tel 08-564 821 00 



Vad säger man till ett barn som drabbats av diabetes? Hur förklarar man 

att de mest självklara saker inte längre är tillåtna? Att det är dags att lära sig 

ta flera sprutor om dagen, och att det kommer att vara så resten av livet. 

Beställ enkelt och utan Vi är tacksamma kostnad för din all hjälp nya vi kan FreeStyle få! Lite: 


sms:a* ”lite” till 72120 Hjälp www.matare.se oss hjälpa! 020-19011 11. 


Pg: 90 00 59-7 • Bg: 900-0597 


Normal jag att Abbott sms-taxa sparar tillkommer. min uppgifter I och med i en min databas SMS-beställning enligt lagen om godkänner PUL. 

jag P g att a av Abbott rådande sparar upphandling min uppgifter går Abbott i en databas FreeStyle enligt Lite lagen inte om att beställa PUL. i 

P följande g a av rådande landsting: upphandling Värmland, går Östergötland, Abbott FreeStyle Kronoberg Lite inte och att Blekinge. beställa i 


Forskningen kring ett vaccin mot barndiabetes är 

nu inne i slutfasen, men det behövs mer pengar. 

www.barndiabetesfonden.se 

www.jerhammar.se 

Vad 

Vad 

gör 

gör 

samhället 

samhället 

för 

för 

dig 

dig 

som 

som 

har 

har 

diabetes? 

diabetes? 



som har diabetes ska få bättre villkor i samhället. 

som har diabetes ska få bättre villkor i samhället. 







Tel 08-564 821 00 

Tel 08-564 821 00 




Livet med 

diabetes 

Kostfrågor har de senaste åren seglat upp som 

en av 2000-talets modefrågor. Under de föregående 

decennierna fick årskull efter årskull lära 

sig om kostcirkeln i grundskolan, och inte särskilt 

mycket hände med de råd som gavs. 

Avocado och räksallad 

med jordnötter och 

kokosdressing 

4 port - ca 30 min 

500 gram räkor, oskalade 

1 st avocado(s) 

2 dl böngroddar 

0,5 st gurka 

1 st morot/morötter, stor 

0,5 påse spenat 

Dressing 

2 msk rapsolja, eller avocadoolja 

1 st lime, saften 

0,75 dl jordnötter 

1 tsk grön currypasta 

1 tsk honung 

0,5 dl kokosmjölk, light 

1 st vitlöksklyfta(or), finhackad 

salt 

Garnering 

kokosflingor 

jordnötter 

Foto: jonas melcherson 

Tillagning 

1. Skala räkorna. Skölj böngroddarna 

och spenaten. Låt rinna av 

ordentligt. Kärna ur gurkan och 

skär i bitar. Skala morot och riv 

eller skär i tunna strimlor. Skär 

avokadon i bitar. Lägg spenat, 

groddar, avocado, morot, gurka 

och räkor i en salladsskål. 

2. Rosta kokosen lätt i en torr 

stekpanna. 

3. Blanda ihop dressingen med 

avocadoolja, limesaft, finhackad 

vitlök, honung hackade jordnötter, 

currypasta, kokosmjölk och 

lite salt. Smaka eventuellt av med 

lite salt. Häll dressingen över salladen 

och servera i glas. Strö över 

rostad kokos och lite finhackade 

jordnötter. 

 

Källa: Tasteline.com 

Kost för diabetiker 

– ett omtvistat ämne 

En hälsoriktig kost 

innebar lite av varje: 

Ät mycket fibrer, 

grönsaker och kolhydrater 

och undvik 

socker och fett var 

receptet för en näringsriktig kost 

som skulle innebära minskad risk 

för övervikt och hjärtsjukdomar. 

Men sedan skedde en revolution. 

Den så kallade Atkins-dieten 

gjorde entré på scenen, och i dess 

spår följde ett flertal dieter som 

alla hade det gemensamt att de 

förespråkade ett lågt eller minimalt 

kolhydratintag och ett högt 

intag av fett och proteiner. 

De ställde i stort sett de gamla 

föreställningarna på huvudet, 

något som även fick ett stort 

genomslag på diskussionen om 

kostråd till diabetiker. 

De klassiska kostrekommendationerna 

till diabetiker har i stort 

sett utgått från två faktorer – dels 

att det finns ett samband mellan 

fetma och utvecklande av typ 2 

diabetes (åldersdiabetes), dels att 

diabetiker oftare än andra drabbas 

av hjärtproblem. 

Eftersom det funnits en stark 

uppfattning om att fet kost genererar 

både övervikt och hjärtproblem 

har man alltså rekommenderat 

diabetiker att de skaffar 

merparten av sitt energiintag via 

kolhydrater. 

Vilken kost ska man då hålla när 

man har diabetes? 

Andreas Eenfeldt är ST-läkare i 

Kostfrågor har debatterats mycket på sistone. 

Problemet är att det faktiskt inte finns någon 

vetenskaplig evidens för att den ena eller 

andra dieten skulle fungera bättre. 

Sven Bremberg, läkare och ansvarig för hälsofrågor som rör barn och 

ungdom vid Statens folkhälsoinsitut. 

Foto: istockphoto 

Karlstad och driver Kostdoktorn. 

se, Sveriges mest välbesökta hälsoblogg. 

Han förespråkar en fettrik 

och kolhydratsnål kost för att hantera 

övervikt och diabetes. 

– Som jag ser det är det faktiskt 

en fråga om logik, säger Andreas. 

För alla diabetiker gäller det att få 

ner blodsockerhalten, eftersom de 

har svårt att hantera högt blodsocker. 

Alla kolhydrater, vare sig 

långsamma som ris eller pasta, 

eller snabba som godis eller vissa 

brödsorter, spjälkas ner till stärkelse 

och sedan glykos, det vill 

säga socker, som går ut i blodet. 

Byter du däremot ut kolhydraterna 

mot fett och proteiner så 

sänks blodsockret. En fettrik kost 

ST-läkaren Andreas Eenfeldt 

rekommenderar alla diabetiker 

att byta ut kolhydraterna 

mot fett och protein, vilket 

håller blodsockret på en 

jämnare nivå. 

ger också en långvarigare mättnadskänsla 

jämfört med motsvarande 

antal kalorier i form av kolhydrater. 

Detta innebär att du på 

sikt kommer att gå ner i vikt. 

Bra för typ 2 diabetes 

Andreas Eenfeldt berättar om 

många fall där patienter med typ 2 

diabetes med hjälp av kolhydratsnål 

diet lyckats gå ner kraftigt i 

vikt och kunnat dra ner på medicinering 

och insulininjektioner, 

och i en del fall helt sluppit sin 

diabetes. 

Bland läsarkommentarerna på 

hans blogg finns åtskilliga historier 

om människor som vittnar om 

hur en fettrik diet hjälpt dem att 


Livet med 

diabetes 

Foto: privat 

Andreas Eenfeldt är ST-läkare i Karlstad och 

driver Kostdoktorn.se, Sveriges mest välbesökta 

hälsoblogg. 

gå ner i vikt och att minska eller 

helt slippa medicinering. 

– Dieten kan även vara av stor 

vikt för typ 1-diabetiker, noterar 

Andreas. De kan visserligen aldrig 

slippa insulininjektionerna 

eftersom deras kroppar inte producerar 

det själva. Men genom att 

undvika kolhydrater kan de slippa 

sockerspikarna efter måltiderna 

och få en jämnare blodsockernivå. 

En som är mer skeptisk till 

tvärsäkra kostråd är docent Sven 

Bremberg, läkare och ansvarig för 

hälsofrågor som rör barn och ungdom 

vid Statens folkhälsoinsitut. 

– Kostfrågor har debatterats 

mycket på sistone, berättar han. 

Problemet är att det faktiskt inte 

finns någon vetenskaplig evidens 

för att den ena eller andra dieten 

skulle fungera bättre. 

Hur gör man för att undvika typ 2 

diabetes? 

Det finns enstaka studier men det 

går inte att dra några generella 

slutsatser av dem. 

Man vet med säkerhet att övervikt 

och utvecklande av typ 2 diabetes 

hänger ihop, men det finns 

inga vetenskapliga bevis för att en 

viss kosthållning skulle vara bättre 

än någon annan för att undvika 

att bli överviktig. 

För en del personer tycks den 

kolhydratfattiga och fettrika diet 

som Andreas Eenfeldt rekommenderar 

fungera utmärkt, för andra 

fungerar en mer klassisk lågkalloridiet. 

I grunden handlar det om 

att man måste förbränna de kalorier 

man får i sig via kosten. 

– Jag skulle vilja understryka 

vikten av motion, säger Sven 

Bremberg. Vetenskapliga undersökningar 

visar att en vuxen person 

bör röra på sig närmare en 

timme per dag för att må bra, 

vilket motsvarar ungefär en mils 

promenad. 

Det tycks också vara så att de 

kroppsfunktioner som reglerar 

känslor av hunger och mättnad 

delvis sätts ur spel när man rör 

för lite på sig. När du rör på dig 

så sänks även blodsockerhalten, så 

motion är viktigt vare sig du redan 

har diabetes eller vill undvika att 

utveckla typ 2 diabetes. I det moderna 

samhället rör folk på sig betydligt 

mindre än så. 

Att motion är viktigt för människor 

med diabetes är okontroversiellt. 

När det gäller kosten 

finns däremot inga entydiga vetenskapliga 

bevis för att den ena 

eller den andra dieten skulle vara 

optimal för diabetiker, eller för att 

undvika att utveckla diabetes typ 

2. För närvarande pågår en utredning 

på den statliga myndigheten 

SBU Kunskapscentrum för hälsooch 

sjukvården (www.sbu.se) för att 

se om man ska ändra kostrekommendationerna 

för diabetiker. De 

förväntas lämna sin rapport i maj 

2010. 


Canderel smakar 

som socker! 

• Canderel sötningsmedel är lätt 

att använda och smakar gott! 

• Finns både som strö och tablett! 

• Cankao chokladdryck är helt 

sockerfri med högt kakaoinnehåll! 

www.canderel.se 

Konsumentkontakt: Haugen-Gruppen AB Telefon 011-36 29 00 


Livet med 

diabetes 

Doktorns sårlinjal 

räddar diabetesfötter 

Foto: Kim hellström 

Elitbasketlag i 

kamp mot barndiabetes 

■ Norrköping Dolphins tar upp 

kampen mot barndiabetes. Tillsammans 

med Linköpings universitet ska 

basketlaget samla ihop pengar till 

forskning om sjukdomen. 

Norrköping Dolphins och Linköpings 

universitet har inlett ett samarbete 

kring barndiabetes. Genom olika 

aktiviteter kommer de tillsammans att 

försöka samla ihop forskningspengar. 

– Vi är en förening med en stor 

ungdomsverksamhet så detta ligger 

oss varmt om hjärtat, säger basketlagets 

styrelseordförande Kaj Krantz i 

ett pressmeddelande. 

Enligt basketlaget är Tommy Höglund, 

fundraiser på Linköpings universitet, 

mycket glad över samarbetet. I 

Norrköping Dolphins pressmeddelande 

säger han: 

– För Linköpings universitet känns 

den här satsningen jättekul, speciellt 

då det är en fokuserad satsning på 

barndiabetesforskning där Linköping 

är världsledande. 

Diabetesläkaren docent Johan Jendle i Karlstad 

har uppfunnit en engångslinjal att mäta 

fotsår med. 

Fotsårslinjalen är böjlig och mäter både yta, 

bredd, längd och djup hos fotsåren. Engångslinjalen 

minskar risken för bakterieöverföring. 

Karlstadläkaren Johan Jendle har 

tagit ett steg på vägen mot bättre 

läkning av diabetesfotsår. En liten 

böjlig linjal för engångsbruk kan 

ge diabetespatienter ett bättre omhändertagande 

och spara stora 

summor åt vården. 

Resistenta bakterier är ett av de 

största hoten mot folkhälsan, enligt 

den europeiska smittskyddsmyndigheten. 

Varje år dör 25 000 

människor inom EU till följd av 

multiresistenta bakterier. 

En femtedel av alla med diabetes 

utvecklar någon gång fotsår, 

där dessa bakterier ofta förekommer. 

Att minska spridningen av 

multiresistenta bakterier från en 

patient till en annan är mycket 

viktigt. 

Orsaker till att fotsår utvecklas 

är nedsatt känsel och trycksår 

samt nedsatt blodcirkulation i fötterna. 

Fotsår blir lätt infekterade. 

Utvecklingen kan bli mycket allvarlig 

med vävnadsdöd och kallbrand 

som följd. I värsta fall 

blir tillståndet livshotande 

med amputation som 

enda utväg. 

– Det finns ett 

stort behov 

av att följa 

upp läkningen 

av 

diabetikers fotsår. Bästa sättet är 

att mäta hur sårets yta förändrats 

efter fyra veckors behandling, säger 

docent Johan Jendle, diabetesläkare 

i Karlstad och ansvarig för 

diabetesfotvården i Värmland. 

Johan Jendle har därför tagit 

fram ett unikt hjälpmedel som kan 

förbättra för både patienterna och 

vårdpersonalen. Lösningen är en 

böjlig sårlinjal för engångsbruk, 

Woundcontrol, som mäter sårets 

yta, längd, bredd och djup. Den är 

genomskinlig och såret kan ses och 

fotograferas genom linjalen. 

– Engångsmaterialet förhindrar 

att bakterier överförs mellan patienter 

och minskar 

på så sätt infektionsrisken, 

säger 

Johan Jendle. 

Linjalen ger 

även en korrekt 

mätning till 

exempel runt en 

häl. Eftersom 

linjalen kastas 

efter varje 

användning 

överförs inga 

bakterier från 

en patient till 

en annan. 

Källa : MSD 

När undersökte du 

dina ögon senast? 

Du som har diabetes löper en högre risk att drabbas av komplikationer som kan hota 

din syn. Genom att regelbundet fotografera din ögonbotten kan de smygande och oftast 

symptomfria förändringarna i näthinnan upptäckas i tid. 

Vårt mobila team fotograferar dig på din vårdcentral (Gäller i Stockholms län). 

Tala med din diabetesläkare för att få en remiss för att fotografera din ögonbotten. 

S:t Eriks Ögonsjukhus är ett ledande ögonsjukhus i Europa och bedriver både planerad och akut ögonsjukvård. 

Varje år tar vi emot 195 000 patientbesök från Sverige och från utlandet. Vi är ett universitetssjukhus och bedriver 

forskning, utveckling samt undervisning inom ögonsjukvård tillsammans med Karolinska Institutet. 


Livet med 

diabetes 

Diabetes och 

synnedsättningar 

Diabetiker löper en stor risk att få 

nedsatt syn, så kallad diabetesretinopati. 

Detta beror på att det 

höga blodsockret orsakar förändringar 

i ämnesomsättningen som 

försvagar kärlväggarna i blodkärlen 

i ögats näthinna, den del i det 

bakre ögat som omvandlar det 

ljus som släpps in genom pupillen 

till nervsignaler. 

De försvagade blodkärlsväggarna 

kan 

börja läcka blodfetter 

eller blod 

som kan orsaka 

svullnader i gula 

fläcken, den del av ögat som processar 

vårt noggranna seende och 

på så sätt orsaka en synnedsättning. 

I ett senare skede kan de försvagade 

blodkärlen i ögat orsaka syrebrist 

i näthinnan vilket kan göra 

att nya, porösa blodkärl bildas. 

Dessa kan orsaka blödningar som 

kan gå ut i glaskroppen, den vätskefyllda 

delen av ögat som fyller 

utrymmet mellan ögats lins och 

näthinnan. 

–När detta inträffar kan det gå 

mycket fort, berättar ögonläkaren 

David Epstein som arbetar på 

Sankt Eriks Ögonsjukhus i Stockholm. 

Den drabbade kan gå från 

full syn till ingen alls inom loppet 

av några minuter. 

illustration: Marie Pettersson 

genom att synfältet och närseendet 

påverkas. 

– Det kan låta lite brutalt, säger 

David Epstein, men förändringarna 

är oftast inte dramatiska alls. 

Sedan några år pågår också försök 

med injektioner i ögat som neutraliserar 

det ämne som genererar 

nybildningen av blodkärl i näthinnan. 

Behandlingen är fortfarande 

på försöksstadiet men kan komma 

att bli godkänd inom något år. 

Även en del optiker kan hjälpa 

till med ögonbottenfotografering. 

– Vi frågar alltid våra kunder 

om de har diabetes, berättar Björn 

Stock som är optiker i Synsambutiken 

vid Mariatorget i Stockholm. 

Finns det anledning gör vi 

en ögonbottenfotografering och 

sedan kommer en ögonläkare en 

gång i månaden och tittar på bilderna. 

Behövs det skriver han sedan en 

remiss för vidare undersökning, 

Den viktigaste förebyggande 

åtgärden mot diabetesretinopati 

är att hålla koll på blodsocker, 

liksom blodtryck och blodfetter. 

David Epstein, Ögonläkare Sankt Eriks Ögonsjukhus, Stockholm 

De nybildade blodkärlen kan 

även skapa spänningar i näthinnan 

vilket kan orsaka näthinneavlossning. 

Den viktigaste förebyggande 

åtgärden mot diabetesretinopati 

är att hålla koll på 

blodsocker, liksom blodtryck och 

blodfetter. Men har man diabetes 

är det också viktigt att undersöka 

sina ögon regelbundet för att se 

att allt står rätt till. 

Detta sker med hjälp av så kalllad 

ögonbottenfotografering och 

David Epstein är ögonläkare på Sankt Eriks 

Ögonsjukhus i Stockholm. 

sker hos läkare. Ögonkameran tar 

en bild av ögats botten och hittar 

man något som kan vara problematiskt 

går man vidare med fler 

undersökningar. Ju tidigare eventuella 

problem upptäcks, desto 

enklare är de att åtgärda. Behandlingen 

sker med laser. I fallet med 

en svullen gul fläck används lasern 

för att få ner svullnaden som 

orsakar synnedsättningen. 

När det skett en nybildning av 

blodkärl handlar det om att man 

med lasern förstör en del av näthinnan 

så att den på så sätt kan 

klara sig med mindre syre och nybildningen 

av blodkärl upphör. 

Eftersom en del av näthinnan 

försvinner kan synen försämras 

fortsätter han, och klickar fram 

ett ögonbottenfotografi som just 

tagits, där näthinnans blodkärl 

tydligt avtecknas mot röd botten. 

Man räknar med att merparten 

av alla med diabetes typ 1 drabbas 

av någon typ av förändringar av 

ögats näthinna. För personer med 

diabetes typ 2 är det inte lika vanligt, 

bland annat därför att det är 

lättare för personer med typ 2 att 

reglera sitt blodsocker. 



Livet med 

diabetes 

sPELHÖRNAN 

Lös ett sudoku – eller tre – medan du väntar! 

Lätt Medel Svår 

6 3 5 4 5 8 

2 

1 4 3 

8 2 4 6 9 3 6 7 9 1 

1 8 7 6 

2 5 

7 3 

5 3 8 9 1 2 

7 4 8 3 

2 1 

9 3 8 7 5 1 9 6 8 1 

4 

4 9 7 

5 6 9 8 

2 9 

Sudoku är ett sorts pussel som går ut på att man ska placera ut siffror 

i ett rutmönster. Rutmönstret består av 3 × 3 rutor (s.k. lådor) som i sin 

tur består av × 3 rutor. Det gäller att placera in siffrorna 1 till 9 på 

ett 1sådant 6 sätt 3att 9varje 7vågrät 8rad, 5lodrät 4 rad 2och låda på 3 × 3 rutor 

innehåller varje siffra exakt en gång. 

5 4 9 3 2 1 6 7 8 

8 2 7 4 5 6 1 9 3 

3 1 8 2 9 4 7 6 5 

6 9 5 7 8 3 2 1 4 

2 7 4 6 1 5 8 3 9 

9 3 2 8 6 7 4 5 1 

7 8 1 5 4 9 3 2 6 

4 5 6 1 3 2 9 8 7 

Här bredvid kan du rätta dina lösningar 

8 9 5 6 1 3 4 7 2 

6 3 1 7 4 2 9 5 8 

2 7 4 9 8 5 3 1 6 

5 8 6 3 7 1 2 4 9 

9 4 2 5 6 8 7 3 1 

3 1 7 2 9 4 6 8 5 

4 5 9 1 3 6 8 2 7 

7 2 3 8 5 9 1 6 4 

1 6 8 4 2 7 5 9 3 

5 3 1 6 9 8 2 7 4 

8 9 2 1 7 4 3 6 5 

4 6 7 3 5 2 9 8 1 

1 4 9 7 2 3 6 5 8 

6 5 3 8 4 9 1 2 7 

7 2 8 5 1 6 4 9 3 

9 7 6 4 3 5 8 1 2 

2 1 4 9 8 7 5 3 6 

3 8 5 2 6 1 7 4 9 

7 2 8 5 

4 3 6 8 2 

9 1 4 

5 

5 

6 1 7 

7 4 9 8 6 

5 8 1 2 

Svår 

5 

6 1 7 

7 4 9 8 6 

5 8 1 2 

7 2 8 5 

4 3 6 8 2 

9 1 4 

5 

1 4 9 7 2 3 6 5 8 

6 5 3 8 4 9 1 2 7 

7 2 8 5 1 6 4 9 3 

9 7 6 4 3 5 8 1 2 

2 1 4 9 8 7 5 3 6 

3 8 5 2 6 1 7 4 9 

3 1 8 2 9 4 7 6 5 

6 9 5 7 8 3 2 1 4 

2 7 4 6 1 5 8 3 9 

9 3 2 8 6 7 4 5 1 

7 8 1 5 4 9 3 2 6 

4 5 6 1 3 2 9 8 7 

8 9 5 6 1 3 4 7 2 

6 3 1 7 4 2 9 5 8 

2 7 4 9 8 5 3 1 6 

5 8 6 3 7 1 2 4 9 

9 4 2 5 6 8 7 3 1 

3 1 7 2 9 4 6 8 5 

4 5 9 1 3 6 8 2 7 

7 2 3 8 5 9 1 6 4 

1 6 8 4 2 7 5 9 3 

5 3 1 6 9 8 2 7 4 

8 9 2 1 7 4 3 6 5 

4 6 7 3 5 2 9 8 1 

5 8 

1 4 3 

6 7 9 1 

2 5 

5 3 8 9 1 2 

2 1 

9 6 8 1 

4 9 7 

2 9 

Medel 

1 6 3 9 7 8 5 4 2 

5 4 9 3 2 1 6 7 8 

8 2 7 4 5 6 1 9 3 

9 3 8 7 5 1 

4 

5 6 9 8 

7 3 

7 4 8 3 

8 2 4 6 9 3 

1 8 7 6 

6 3 5 4 

2 

Lätt 

www.alltomdiabetes.se 

– den självklara mötesplatsen 

för dig som lever med diabetes. 

2010.03 / Novo Nordisk Kundservice 020-98 18 10 / Produktion: ahlqvist | arvidsson, Malmö. 

Novo Nordisk Scandinavia AB 

Box 50587, 202 15 MalMö Telefon 040-38 89 00 

Telefax 040-18 72 49, www.novonordisk.se 


Livet med 

diabetes 

Nationella riktlinjer 2010 

De nya nationella riktlinjerna 

för diabetesvård 2010 kom i sin 

slutliga version den 13 januari i år. 

Riktlinjerna är tänkta som ett stöd 

för styrning och ledning och vänder 

sig framför allt till dem som 

ska fatta beslut om prioriteringar 

inom vården, men även vårdpersonal. 

Riktlinjerna innefattar både typ 

1- och typ 2 diabetes men behandlar 

inte diabetesvård av barn. Målet 

med riktlinjerna är att resurserna 

inom vården skall användas 

effektivt, att diabetesvården i hela 

landet blir likvärdig och baseras 

på bästa tillgängliga kunskap. 

Nationella riktlinjer för diabetesvård 

2010 är en revidering av 

Nationella riktlinjer för vård och 

behandling av diabetes 1999. 

Elin Linnarsson, Socialstyrelsen, 

säger att de nya riktlinjerna 

inte innebär några stora förändringar 

i sak, men de är mer precisa 

till exempel när det gäller grupputbildning, 

som ska utföras av personal 

med pedagogisk kompetens. 

De nya riktlinjerna innehåller 

också rekommendationer om läkemedel 

som inte fanns tillgängliga 

1999. De tidigare riktlinjerna 

var mer heltäckande och skrivna 

som ett vårdprogram med behandlingsriktlinjer, 

framförallt med 

vårdpersonalen som målgrupp I 

riktlinjerna från 2010 har man 

istället fokuserat på ett mindre 

antal svårare frågeställningar och 

lämnat rekommendationer kring 

dessa. 

Linnarsson lyfter också fram att 

de nya riktlinjerna är evidensbaserade, 

vetenskapligt grundade, och 

att rekommendationerna också 

baseras på hälsoekonomi. 

Nytt är också de indikatorer som 

tagits fram. Syftet med dessa är 

framförallt att möjliggöra uppföljning 

och jämförelser inom diabetesvården. 

Text: Victoria Amanius 

Tillstånds- och 

åtgärdslistan är 

indelad i följande 

sex avsnitt: 

A - Screening, prevention och 

levnadsvanor 

B – Glukoskontroll 

C – Hjärta och Kärl 

D – Omvårdnad 

E – Komplikationer 

F – Graviditet 

Totalt består de nationella riktlinjerna av 185 rekommendationer, varav ett femtiotal 

har valts ut som centrala, då de kan komma att påverka praxis och resursfördelning 

inom vården, och behandlas närmare i publikationen. 

Samtliga 185 rekommendationer redogörs för i tillstånds- och åtgärdslistan. I denna 

prioriteras alla på skalan 1-10, alternativt som ”icke göra” eller FoU, endast i studiesyfte. 

Tillstånds och åtgärdslistan är uppdelad i sex områden; 

■►Screening, prevention och levnadsvanor – Upptäckten av sjukdomens debut eller tecken på 

komplikationer samt goda levnadsvanor utgör mycket viktiga delar av diabetesvården. 

■►Glukoskontroll – En god glukoskontroll utgör en av de viktigaste delarna i den preventiva 

behandlingen. 

■►Hjärta och Kärl – För personer med diabetes är risken att insjukna och avlida i hjärtinfarkt eller 

stroke minst dubbelt så hög som för befolkningen i övrigt. Högt blodtryck och blodfettsrubbningar är 

stora riskfaktorer för diabetessjuka 

■►Omvårdnad – Berör bland annat patientutbildning, kulturella olikheter, egenvårdsstöd och hantering 

av hypoglykemi. 

■►Komplikationer – Diabetes kan medföra ett antal allvarliga komplikationer, och här lämnas 

rekommendationer bland annat kring ögonbottenundersökning, screening för att upptäcka sviktande 

njurfunktion, nerver samt cirkulationsproblem i fötterna. 

■►Graviditet – Graviditetsdiabetes, och graviditet vid känd diabetes leder till en ökad risk för foster 

och nyfödda samt leder till 2-3 gånger högre risk för missfall. 

Vill man läsa mer finns information på www.socialstyrelsen.se. Under våren kommer även en 

publikation som är anpassad för patienter. 

Centrala delar i 

Nationella riktlinjer 

för diabetesvården 

2010 är: 

• intensivbehandling av blodglukos 

vid både typ 1 diabetes och från 

debuten av typ 2 diabetes 

• grupputbildning till patienter 

inom primärvården, utförd av 

personal med ämneskompetens 

och pedagogisk kompetens 

• förebyggande av diabeteskompli 

kationer genom behandling 

av blodtryck och blodfetter samt 

genom förändring av levnadsvanor 

som rökstopp och ökad fysisk 

aktivitet. 

 

Källa: Socialstyrelsen 


Accu-Chek Combo® är ett registrerat varaumärke hos Roche. 

Intelligent kommunikation i båda riktningarna 

Insulinpump 

Fjärrkontroll/ 

Blodsockermätare 

Skulle du vilja ha en diskret insulinpumpsbehandling? 

Den nya Accu-Chek Combo ger dig möjligheten att hantera alla pumpfunktioner via 

fjärrkontrollen/blodsockermätaren. 

Önskar du tillgång till pumpsupport 24 timmar om dygnet? 

Vår pumpsupport finns till för dig 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan. 

Ring 020-41 00 42 

Accu-Chek Kundsupport: 

020-41 00 42 

info@accu-chek.se 

www.accu-chek.se 

SE.10.03.03

Diabetes

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?