här - Crowe Horwath International

fördelningsbeloppet får sparas till efterföljande år. Om nettointäkten i
verksamheten är mindre än det positiva fördelningsbeloppet ska
överskjutande del sparas till efterföljande år.
Vid negativ räntefördelning flyttas i princip en del av verksamhetens
ränteavdrag från näringsverksamhet till kapital genom att fördelningsbeloppet
ska tas upp som inkomst av näringsverksamhet samtidigt som avdrag
medges med samma belopp i kapital. Det negativa fördelningsbeloppet är
exempelvis 40 000 kr och den skattepliktiga vinsten av näringsverksamhet är
450 000 kr före räntefördelning. 40 000 kr läggs till inkomst av
näringsverksamhet som därefter uppvisar en vinst på 490 000 kr och avdrag
görs i kapital med 40 000 kr.
Positiv räntefördelning beräknas med ledning av statslåneräntan vid
utgången av november året före beskattningsåret + 5,5 %. För
beskattningsåret 2012 görs beräkningen med (1,65 % + 5,5 % =) 7,15 % och
för beskattningsåret 2011 med 7,84 %. Även den negativa räntefördelningen
beräknas med ledning av statslåneräntan vid utgången av november året före
beskattningsåret men med tillägg av 1 %. För beskattningsåret 2012
beräknas den negativa räntefördelningen med 2,65 % (3,84 % för
beskattningsåret 2011).
Kapitalunderlaget för räntefördelning är skillnaden mellan de
skattemässiga värdena av tillgångar och skulder i verksamheten vid utgången
av närmast föregående beskattningsår. Det innebär att räntefördelning varken
får eller kan göras för det första beskattningsåret. Om kapitalunderlaget är
negativt ska negativ räntefördelning göras och vid positivt underlag beräknas
positiv räntefördelning. Avviker kapitalunderlaget med mindre än +/- 50 000 kr
från 0 ska ingen räntefördelning göras.
I kapitalunderlaget ingår de tillgångar som vid en avyttring ska beskattas
i näringsverksamheten samt fastigheter och bostadsrätter som används i den.
Värderingen av tillgångarna ska i princip utgå från de värden som används
vid inkomstbeskattningen. Fastigheter som har anskaffats före utgången av
1990 får dock, som alternativ till skattemässigt restvärde, tas upp till ett
belopp motsvarande viss del av taxeringsvärdet för 1993. Småhusenheter tas
upp med 54 %, hyreshusenheter med 48 %, industrienheter med 64 % och
lantbruksenheter med 39 % av 1993 års taxeringsvärden. Om avskrivning för
enstaka år gjorts med mer än 10 % av det beräknade värdet vid 1982 - 1993
års taxeringar, ska en reducering göras. Ordinarie avskrivningar fr.o.m. 1994
års taxering ska minska värdet oavsett storlek.
Samtliga skulder som avser verksamheten ska ingå inklusive
avdragsgilla reserveringar. Latenta skatteskulder ska beaktas genom att hela
avsättningen till periodiseringsfonder och ersättningsfonder samt 73,7 % av
79