här - Crowe Horwath International
här - Crowe Horwath International här - Crowe Horwath International
ANDRA TILLGÅNGAR Till andra tillgångar, övrig lös egendom, hänförs tillgångar som inte beskattas enligt de särskilda regler som nämnts ovan. Beräkning av kapitalvinst och kapitalförlust sker genom att inkomsten minskas med omkostnadsbelopp. I det senare ingår anskaffningsutgift och eventuella förbättringsutgifter. Om avdrag för värdeminskning har gjorts vid inkomstbeskattning ska dessa återföras vid kapitalvinstberäkningen genom att räknas av från omkostnadsbeloppet. Hela kapitalvinsten är skattepliktig och 70 % av kapitalförlusten är avdragsgill. Personliga tillgångar Särskilda regler gäller för personliga tillgångar (övrig lös egendom för personligt bruk), ex. vis möbler och bilar. Dels medges inte avdrag för kapitalförluster, dels är vinsten, till den del den understiger 50 000 kr per år skattefri. Dessutom medges avdrag med ett belopp motsvarande 25 % av nettoersättningen som alternativ till verklig anskaffningsutgift om den senare skulle vara lägre eller okänd. Exempel C har avyttrat en ärvd tavla för 220 000 kr och får 200 000 kr netto efter avdrag för försäljningskostnader med 20 000 kr. Arvlåtaren hade köpt tavlan för 15 000 kr. Kapitalvinsten kan beräknas som (220 000 kr - 20 000 kr - 25 % x 200 000 kr - 50 000 kr =) 100 000 kr. 66
NÄRINGSVERKSAMHET ALLMÄNT OM NÄRINGSVERKSAMHET Bestämmelserna i näringsverksamhet är av flera olika slag. Dels finns regler om vilka inkomster som är skattepliktiga och vilka utgifter som är avdragsgilla (omfångsregler), dels finns regler om när skatteplikt respektive avdragsrätt inträder (periodiseringsregler). Därutöver finns särskilda regler för bl.a. skattekrediter (främst periodiseringsfonder). Reglerna för beskattning av näringsverksamhet är med vissa undantag gemensamma för alla företagsformer. Vissa särregler för mindre företag ska emellertid uppmärksammas här i avsnitten om egenföretagare och delägare i handelsbolag respektive fåmansföretag. Utrymmet medger endast en summarisk och exemplifierande redogörelse av de vanligast förekommande skattereglerna. Avgränsning Näringsverksamhet är en verksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt med ett vinstsyfte. För juridiska personer hänförs alla aktiviteter till näringsverksamhet. Mer problematiskt kan det vara för fysiska personer. Genom kravet på vinstsyfte dras en gräns mot bl.a. hobbyverksamhet. Med yrkesmässighet menas att verksamheten ska ha en viss omfattning och en viss uthållighet. Självständighetskravet syftar till att dra gränsen mot anställnings- och uppdragsförhållanden i tjänst. Det innebär bl.a. att det måste finnas ett visst antal uppdragsgivare och den som utför uppdraget ska ta en viss ekonomisk risk och får inte var inordnad i uppdragsgivarens organisation. Om exempelvis uppdragsgivaren håller med verktyg, maskiner och lokaler, bestämmer hur uppdraget ska utföras och reglerar arbetstider, semestrar osv. är det normalt inte fråga om näringsverksamhet utan ett anställningsförhållande. För att en fysisk person i praktiken ska kunna agera som näringsidkare krävs ett godkännande för F-skatt. (T.o.m. 2012: F-skattesedel och –bevis). Det lämnas bara till den som visar att han kommer att bedriva näringsverksamhet. För att möjligen underlätta för personer att få F-skattl finns ett tillägg till definitionen av näringsverksamhet i Inkomstskattelagen. Utöver de nämnda kraven påpekas i lagtexten att bedömningen ska göras med hänsyn till avtalet, i vilken grad uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning han är inordnad i dennes verksamhet. 67
- Page 17 and 18: I exemplifieringen nedan antas komm
- Page 19 and 20: Säljaren kan ansöka om utbetalnin
- Page 21 and 22: Om hänsyn tas till sociala avgifte
- Page 23 and 24: och övriga arbetsgivaravgifter enl
- Page 25 and 26: tabell. Värdena avser omöblerad b
- Page 27 and 28: SÄRSKILD LÖNESKATT På förvärvs
- Page 29 and 30: MERVÄRDESSKATT Mervärdesskatten (
- Page 31 and 32: TJÄNST NATURAFÖRMÅNER Med få un
- Page 33 and 34: för förmånsberäkningen gäller
- Page 35 and 36: egränsat p.g.a. av fast inredning
- Page 37 and 38: Förmån av lånedator Förmån av
- Page 39 and 40: Reducering skall inte ske för fri
- Page 41 and 42: Land eller område Normalbelopp per
- Page 43 and 44: VECKOSLUTSRESOR Vid tjänstgöring
- Page 45 and 46: Som inkomst av kapital ska den som
- Page 47 and 48: 3 I den mån vinsten hänförs till
- Page 49 and 50: förvärvats vid olika tidpunkter t
- Page 51 and 52: kvalificerade; se FÅMANSFÖRETAG -
- Page 53 and 54: FÅMANSFÖRETAG - 3:12 REGLERNA FÖ
- Page 55 and 56: Exempel Aktierna anskaffades 1994 f
- Page 57 and 58: Exempel Aktier, anskaffade 1991 fö
- Page 59 and 60: ersättning som erlagts för andela
- Page 61 and 62: Exempel En villafastighet (permanen
- Page 63 and 64: Exempel En bostadsrätt (privatbost
- Page 65 and 66: varav (22/30 x 1 140 000 kr =) 836
- Page 67: på noterade andelar i svenska rän
- Page 71 and 72: Periodisering Allmänna periodiseri
- Page 73 and 74: Vid förenklat årsbokslut medges i
- Page 75 and 76: SKOGSAVDRAG Efter avverkning av sko
- Page 77 and 78: skriftlig om övertagandet. Realtil
- Page 79 and 80: EGENFÖRETAGARE OCH BOLAGSMÄN I HA
- Page 81 and 82: fördelningsbeloppet får sparas ti
- Page 83 and 84: kommer det sparade fördelningsbelo
- Page 85 and 86: näringsverksamhet än sådana som
- Page 87 and 88: utdelningar på kapitalplaceringsan
- Page 89 and 90: Vidare får barn under 16 år till
- Page 91 and 92: traktamenten, skattefria tävlingsv
- Page 93 and 94: FASTIGHETSTAXERING Taxeringsvärdet
- Page 95 and 96: överstiger 10 000 kr. Om skulden
- Page 97 and 98: kontrolluppgifter, deklarationen f
- Page 99 and 100: ADRESSER Myndigheter Myndighet Adre
- Page 101 and 102: Skatteverkets e-postadresser efter
- Page 103 and 104: Län Kommun Total skattesats 2012,
- Page 105 and 106: Län Kommun Total skattesats 2012,
- Page 107 and 108: Anteckningar: .....................
- Page 109 and 110: Anteckningar: .....................
- Page 111 and 112: Anteckningar: .....................
- Page 113 and 114: Anteckningar: .....................
- Page 115 and 116: Osborne Revision AB Kammakargatan 7
NÄRINGSVERKSAMHET<br />
ALLMÄNT OM NÄRINGSVERKSAMHET<br />
Bestämmelserna i näringsverksamhet är av flera olika slag. Dels finns regler<br />
om vilka inkomster som är skattepliktiga och vilka utgifter som är avdragsgilla<br />
(omfångsregler), dels finns regler om när skatteplikt respektive avdragsrätt<br />
inträder (periodiseringsregler). Därutöver finns särskilda regler för bl.a.<br />
skattekrediter (främst periodiseringsfonder). Reglerna för beskattning av<br />
näringsverksamhet är med vissa undantag gemensamma för alla<br />
företagsformer. Vissa särregler för mindre företag ska emellertid<br />
uppmärksammas <strong>här</strong> i avsnitten om egenföretagare och delägare i<br />
handelsbolag respektive fåmansföretag. Utrymmet medger endast en<br />
summarisk och exemplifierande redogörelse av de vanligast förekommande<br />
skattereglerna.<br />
Avgränsning<br />
Näringsverksamhet är en verksamhet som bedrivs yrkesmässigt och<br />
självständigt med ett vinstsyfte.<br />
För juridiska personer hänförs alla aktiviteter till näringsverksamhet.<br />
Mer problematiskt kan det vara för fysiska personer. Genom kravet på<br />
vinstsyfte dras en gräns mot bl.a. hobbyverksamhet. Med yrkesmässighet<br />
menas att verksamheten ska ha en viss omfattning och en viss uthållighet.<br />
Självständighetskravet syftar till att dra gränsen mot anställnings- och<br />
uppdragsförhållanden i tjänst. Det innebär bl.a. att det måste finnas ett visst<br />
antal uppdragsgivare och den som utför uppdraget ska ta en viss ekonomisk<br />
risk och får inte var inordnad i uppdragsgivarens organisation. Om<br />
exempelvis uppdragsgivaren håller med verktyg, maskiner och lokaler,<br />
bestämmer hur uppdraget ska utföras och reglerar arbetstider, semestrar osv.<br />
är det normalt inte fråga om näringsverksamhet utan ett<br />
anställningsförhållande.<br />
För att en fysisk person i praktiken ska kunna agera som näringsidkare<br />
krävs ett godkännande för F-skatt. (T.o.m. 2012: F-skattesedel och –bevis).<br />
Det lämnas bara till den som visar att han kommer att bedriva<br />
näringsverksamhet. För att möjligen underlätta för personer att få F-skattl<br />
finns ett tillägg till definitionen av näringsverksamhet i Inkomstskattelagen.<br />
Utöver de nämnda kraven påpekas i lagtexten att bedömningen ska göras<br />
med hänsyn till avtalet, i vilken grad uppdragstagaren är beroende av<br />
uppdragsgivaren och i vilken omfattning han är inordnad i dennes<br />
verksamhet.<br />
67
Change language