Topocad Volymkurs.pdf - Adtollo

Topocad Volymkurs
Terrängmodell, volym modell, profil och volym sektion
2011-01-04
Adtollo AB
Tomas Sandström

Topocad Volymkurs
Introduktion
Detta kursmaterial är avsett för Topocad volymkurs.
© Copyright 2011 Adtollo AB. Topocad version 13.
2

Topocad Volymkurs
Innehåll
Introduktion ............................................................................................................................................ 2
Innehåll .................................................................................................................................................... 3
Välj projekt .............................................................................................................................................. 4
Inställningar ............................................................................................................................................. 5
Systeminställningar ............................................................................................................................. 5
Projektinställningar ............................................................................................................................. 5
DTM teori ................................................................................................................................................ 6
Skapa DTM ....................................................................................................................................... 7
DTM övning 1 .......................................................................................................................................... 8
DTM Övning 2. ....................................................................................................................................... 11
DTM övning 3 ........................................................................................................................................ 12
DTM övning 4 ........................................................................................................................................ 13
Beräkna volym mellan två terrängmodeller .......................................................................................... 14
Beräkna volymer mellan schaktbotten och två terrängmodeller ......................................................... 15
Vägprojektering, teori ........................................................................................................................... 16
Väglinje .................................................................................................................................................. 17
Terrängmodeller .................................................................................................................................... 18
Profilformulär och profillinje ................................................................................................................. 19
Skevningsinformation ............................................................................................................................ 20
Sektionsmall .......................................................................................................................................... 21
Skapa bussfickor .................................................................................................................................... 26
Beräknade sektioner ............................................................................................................................. 27
Redigeringar och omberäkningar .......................................................................................................... 30
Sektioner och utdata ............................................................................................................................. 31
Överkurs ................................................................................................................................................ 32
3

Topocad Volymkurs
Välj projekt
Vi börjar med att välja projekt. Varför vi behöver välja projekt är följande:
1. Om vi i projektet använder kodtabeller, attributtabeller, symboltabeller och linjetypsfiler för
projektet behöver vi välja dessa.
2. Om vi använder ett särskilt koordinatsystem, vinkelinställningar mm behöver vi ange detta.
3. När vi pekar ut en projektmapp så har vi enklare att dels öppna filer som finns där och när vi
sparar data har vi en destinerad mapp att spara data i.
I vårt kursprojekt så ser mapparna ut så här:
4

Topocad Volymkurs
Inställningar
Det finns två olika typer av inställningar i Topocad, systeminställningar och projektinställningar.
Systeminställningar
Det finns många systeminställningar, här anger vi enbart den som är viktig att göra för denna kurs.
Mappar:
Projektinställningar
Dessa projektinställningar gör vi för detta project.
Axlar:
Vinkel:
Valfritt
Norr = 0, 400 GON
Koordinater: Lokalt koordinatsyustem
Ritning:
System:
Prototypsritning System\Prototyp.top och standard penntabell System\Topocad.map
Välj filerna::
Topocad.tsy – symboler
Topocad.tlt – linjetyper
Topocad.tct – kodtabell
Topocad.tat – attributtabell
5

Topocad Volymkurs
DTM teori
Terrängmodeller är uppbyggd av triangular som I sin tur är
uppbvyggd av tre punkter. Dessa punkter skapas med
utgångspunkt från några olika regler:
Triangelbenen ska vara så korta som möjligt, dvs
punkterna ska ligga så nära varandra som möjligt.
Från dessa punkter:
Skapas dessa trianglar:
Och inte dessa:
Regel nummer två är att vi tar hänsyn till mätta linjer,
alla linjer tas hänsyn till och betraktas som brytlinjer. Inget triangelben kommer att korsa en
brytlinje.
Så med dessa två linjer så kommer vi att skapa dessa triangular, se ovan.
6

Topocad Volymkurs
regel nummer tre är att vi undviker att skapa en triangel med alla tre punkter I en och samma
triangel. Ibland kan vi inte undvika detta men vi kommer att försöka så långt det är möjligt.
Skapa DTM
Vi väljer en maxlängd – en maxlängd för triangelben i
områdets ytterkant. För kort distans kommer att skapa hål i
modellen, en för lång distans kommer att skapa för många
trianglar. Distansen 0 är obegränsad.
En bra regel är att om man har mätt mellan 10-15 meter
mellan punkterna bör maxlängden vara 20-30 meter, dvs
någonstans längre än avståndet men inte längre än dubbla
avståndet.
Kontroll mot egen linje kontrollerar att trianglarna inte har alla
tre punkter i en och samma linje.
Skippa punkter Z=0 undviker eventuella teoretiska punkter
med höjden 0.
För radier och splines så skapas interpolerade punkter utmed
bågarna för att förtäta trianglarna. Ange max korda.
Det går även att definiera områden som ska beräknas respektive inte beräknas.
7

Topocad Volymkurs
DTM övning 1
Indata: Bergtäkt.Top
Övningens syfte: Terrängmodellshantering
Vi skapar en terrängmodell
1. Öppna ritningen Grustag.TOP
2. Vi börjar med att skapa terrängmodell utan annan
redigering. Markera punkterna.
3. Aktivera kommandot DTM|Skapa DTM, snabbkommando
Ctrl + T.
4. 82 punkter bör vara valda. Du behöver nu inte ange
någonting, tryck bara på O
5. Terrängmodellen skapas i ett eget dokument.
6. Det finns statistik över terrängmodellen – DTM|Statistik
7. Skärminställningar bestämmer vad som ska
visas.
a. Raderade trianglar kan visas för
tydlighetens skull. Ge dem gärna
en skarp avvikande färg.
b. Man kan även välja att visa
temporära nivåkurvor.
c. Och även pilar som visar åt vilket
håll trianglarna lutar.
8

Topocad Volymkurs
8. För att redigera terrängmodellen, gå till kommandot DTM|Redigera DTM, snabbkommando
Shift + T.
9. Resultatet bör se ut enligt bild nedan.
10. I detta läge kan man redigera trianglar genom att:
a. Radera trianglar
b. Skapa trianglar
c. Rotera trianglar
d. Flytta en punkt i alla plan
e. Radera en punkt.
i. Punkter som raderas eller redigeras ändras enbart i terrängmodellen, ej i
ursprungsdata.
11. Långsmala trianglar i modellens ytterkant kan raderas.
12. Terrängmodellen
kan visas och även
redigeras i #D
läge, tryck
snabbkommando
”3” så ser du den i
3D vy.
9

Topocad Volymkurs
13. Vi kan lägga in en rasterbild på terrängmodellen med ett ortofoto över denna för att på ett
annat sätt se hur den ser ut.
14. Lägg in rasterbilden från kommando DTM|Infoga rasterbild. Bilden Raster|Grustag.jpg
15. Lägg in med de inställningar som är inlagda (enligt georefererad fil)
16. Nu kan du titta på den i 3D vy. Under colours ange raster image, regenerate (uppdatera)
skärmbilden.
Spara terrängmodellen med namn grustag 1.
10

Topocad Volymkurs
DTM Övning 2.
Fil: DTM övning.top
1. Öppna filen DTM övning.top
2. Skapa terrängmodell från denna inmätning.
3. Markera ”Kontroll mot egen linje”. Välj lämplig max längd på triangelben.
4. Skapa terrängmodell, redigera eventuella felaktigheter.
5. Drapera rasterbilden Väg.jpg på terrängmodellen, titta på den i 3D.
11

Topocad Volymkurs
DTM övning 3
Fil: Golfbanan.top
1. Öppna filen Golfbanan.top
2. Skapa terrängmodell från denna inmätning.
3. Markera ”Kontroll mot egen linje”. Välj lämplig max längd på triangelben.
4. Skapa terrängmodell, redigera eventuella felaktigheter.
5. Drapera rasterbilden Golfbana.jpg på terrängmodellen, titta på den i 3D.
6. Finns det något vi kunde ha gjort i ritningen innan vi skapade terrängmodellen som skulle
förbättrat resultatet?
12

Topocad Volymkurs
DTM övning 4
Fil: Grustag senare.top
1. Vi har nu gjort en senare inmätning av vårt grustag och vi vill uppdatera den terrängmodellen
med vår befintliga terrängmodell.
Det finns flera olika sätt att uppdatera terrängmodeller på.
a. När man har kompletterat med några punkter inne i en terrängmodell kan man
använda kommandot ”Uppdatera DTM” – ett kommando som nås från ritningen.
b. Man kan även skapa en terrängmodell på den nya inmätningen och lägga ihop den
med befintlig terrängmodell och på så sätt får man en ny terrängmodell. Det är detta
sätt vi ska använda nu. Detta kommando nås från både ritningen och
terrängmodellen direkt.
c. Man kan givetvis även skapa hela terrängmodellen på nytt men då går man miste om
värdefulla redigeringar man gjorde första gången.
2. Öppna filen Grustag senare.top
3. Skapa en terrängmodell på denna modell. Spara som Grustag 2.dtm
4. Lägg ihop denna terrängmodell med filen grustag.dtm. Kommandot heter ”Lägg ihop DTM”.
Observera att om du står i ritningen så är det den översta modellen som är prioriterad. Om
du står i terrängmodellen så är det den terrängmodell du utgår ifrån som är prioriterad.
5. Skapa den nya terrängmodellen.
6. Drapera den terrängmodellen med samma rasterbild.
7. Addera den ursprungliga terrängmodellen så kan du se skillnaderna.
13

Topocad Volymkurs
Beräkna volym mellan två
terrängmodeller
Vi beräknar volymen mellan våra två terrängmodeller på grustaget.
Filer: Terrängmodeller Grustag.dtm och Grustag 2.dtm
1. Ställ dig i en ritning.
2. Gå till kommandot DTM|Beräkna volym mellan två modeller
3. Välj terrängmodellerna Grustag.dtm respektive grustag 2.dtm
4. Beräkna volymer mellan terrängmodellerna
5. Välj att redovisa på något av de olika sätten, gör gärna om det med en annan
redovisningsmetod.
14

Topocad Volymkurs
Beräkna volymer mellan schaktbotten
och två terrängmodeller
Vi ska beräkna volymer mellan en markmodell och en schaktbotten.
Fil: Ektorp.top
1. Skapa en terrängmodell över marken i filen. Observera att inte ta med den teoretiska
schaktbotten.
2. Beräkna volymen mellan schaktbotten och markmodellen med hjälp av kommandot
DTM|Volym med användning av slänter.
3. Ange de släntlutningar du vill ha. Markera den terrassbotten du utgår från (2 st). Beräkna.
15

Topocad Volymkurs
Vägprojektering, teori
En vägprojektering eller en massberäkning med hjälp av sektioner på en väg, ledning, VA, etc
behöver ett antal olika typer av data för att kunna beräknas:
Väglinje
Vägprofil
Terrängmodell(er)
Skevningsinformation
Sektionsmall
TRL
TRP
DTM
TCF
TST
Av dessa skapas de beräknade sektionerna – TCS.
Väglinjen beräknas direkt på en ritning och kan göras på flera olika sätt.
Profilen beräknas från en terrängprofil som i sin tur skapas av en eller flera terrängmodeller och en
väglinje.
Skevningsinformation skapas från planlinjen.
16

Topocad Volymkurs
Väglinje
Fil: Soliga gatan mätning.top, Soliga gatan - väglinjebegränsningar.top
Vi ska projektera en väg på denna inmätning.
1. Ta en ny ritning, importera eller använd en extern referens mot filerna Soliga gatan
mätning.top och Soliga gatan - väglinjebegränsningar.top.
2. Skapa ett nytt lager för väglinjen.’
3. Skapa en väglinje mellan anvisningarna, starta i vänster del av ritningen. Skapa en väglinje
kan du göra på flera olika sätt:
a. Rita raklinjer där du vill ha dem, använd sedan kommandot Cirkelbåge för att mäta
och rita bågar och därefter trimma ändarna, alternativt använd kommandot Anslut
för att skapa radier mellan raksträckor. Spara linjen som väglinje.
b. Alternativ 2: Använd kommandot Väglinjeredigeraren – Väglinje|Väglinje editor och
skapa ny väglinje där, ange ny, rita raksträckor och knappa sedan in radier samt
eventuella klotoider. Efter klart exportera denna väglinje till ett namn.
4. Spara väglinjen som Soliga gatan.trl. Kontrollera hur lång din väglinje är. Redigera gärna
väglinjen och ange punktnummer och punktkod.
17

Topocad Volymkurs
Terrängmodeller
Fil: Soliga gatan mätning.top, Soliga gatan berg.top
Skapa terrängmodeller på de två olika filerna enligt ovan.
1. Skapa terrängmodell på markmodellen (Soliga gatan inmätning)
2. Skapa terrängmodell på bergmodellen.
Spara dem som markmodell och bergmodell.
18

Topocad Volymkurs
Profilformulär och profillinje
Filer: Soliga gatan.trl, markmodell.dtm, bergmodell.dtm
1. Ta ett nytt profilformulär.
2. Gå till Formulär|Inställningar. Fyll i längd ungefär lika lång som du gjorde din väg.
3. Fyll i färger på tabell och text.
4. I fliken Komponenter, välj terrängprofil och eventuellt sektionsmarkeringar.
5. I fliken Detaljer, markera terrängprofil, ange färg och välj de filer du vill skapa en
terrängprofil på, dvs din väglinje Soliga gatan.trl respektive markmodell.dtm.
6. Upprepa gärna med bergmodell.
7. Klicka ok. Du kan nu se din terrängprofil, redigera eventuellt höjd och längd.
8. Skapa en ny profil genom att gå till menyn Konstruera|Lägg till punkter.
9. Rita profilen från vänster till höger, observera att du nu ritar vinkelspetsarna (lika
väglinjeeditorn) för att sen gå tillbaks och ange vertikalradier på profilen.
10. Försök att ha en max lutning på profilen på 4%. Redigera den så att du tror att du kommer att
få en vettig massbalans på profilen.
11. När du är klar med hela profilen, spara profilen frpn Konstruera|Spara profil.
12. Nu kan du gå till Formulär|Inställningar och välja flera komponenter, ange de du vill ha, gå till
detaljer och fyll i de data som behövs.
13. Spara profilformuläret.
19

Topocad Volymkurs
Skevningsinformation
Filer: Soliga gatan.trl
1. Skapa skevningsinformation till vägen.
2. Ta en ny skevningsfil.
3. Skapa skevningsinformation från din väglinje. Gå till Skevning|Skapa skevning. Ange
övergångslängd och tvärfall i kurvor respektive raksträckor.
4. Redigera skevningen vid behov. Spara som Soliga gatan.tcf.
5. Gå till profilformuläret och lägg in din skevningsinformation.
20

Topocad Volymkurs
Sektionsmall
1. Sektionsmallen kan innehålla ett stort antal vektorer som byggs upp på olika sätt.
2. Vi ska skapa en sektion som ser ut på ett liknande sätt. Mitten hängs på vägprofilen och
väglinjen. Körbanan är 3.5 m, stödremsan 0,25 m och vi har en bussficka på fyra platser (två
på respektive sida) vilka vi ska projektera samt en trottoar på höger sida. Dessutom lägger vi
in några olika lager mellan terrass och teoretisk överyta.
3. Först anger vi att vi ska använda
sidolinjer. Ange buss höger
respektive vänster och lägg dem på
6.5 m från mittlinjen.
4. Därefter kan vi starta med att ange de vektorer vi ska ha. Mittpunkten ligger på linjen och ser
ut så här:
Den hänger på mittlinje och profil, ange kod för detta element.
5. Punkt nr 2 till höger ser ut så här:
Vektor lutning, lutning efter skevning. Ange kod för denna vägkant. Observera att lutningen
är skevning höger.
21

Topocad Volymkurs
6. Punkt nr 3 till höger är bussfickan:
Vektor lutning. Ange kod för elementet. Observera att det horisontella sidomåttet ska ha en
relation till Buss hö med 0 meter. (Kan även anges 0,001 m här för att skilja den från
vägkantslinjen när de ligger på samma avstånd.)
7. Punkt nr 4 till höger ser ut så här:
Trottoarkanten, fast mått med sidomått och höjd. Vektor fast, dX och dY.
8. Punkt nr 5:
Yttre kant trottoarkant. 2 m till höger, vektor lutning, fast lutning 2%
9. Punkt nr 6:
Vektor förlängning. Stödremsan på 0,25 meter förlängning.
10. Punkt nr 7:
Vektor lutning 1:3, längd 2.0 m (i detta fall) Innerslänt. Ytterslänten skapas separat med
yttersläntskommandot.
11. Vänster sida är liknande förutom att vi i detta fall inte skapat någon trottoarkant. Observera
att man måste välja riktning på åt vilket håll elementen ska skapas, - eller +.
12. Sedan tittar vi på bergterrassen (röd):
22

Topocad Volymkurs
13. Bergterrass:
Även här startar vi från mitten och går till höger. Första elementet har en relation till
Teoretisk 5, detta innebär att den relaterar till punkt 5 (räknat från vänster) i den teoretiska
överytan. Värdet är -0,5 m under denna punkt.
14. Punkten till höger om denna har även denna en relativ vektor till motsvarande punkt i
teoretisk sektion.
Observera koden för Berg. Vissa maskinstyrningssystem vill ha olika koder för allt och då kan
man kalla dessa koder för Berg 1, Berg 2 alternativt Berg – VM, Berg – VK eller motsvarande.
15. Nästa punkt:
Punkten till höger om denna, under vägkant har en relation till vägkanten.
16. Punkten därefter är klurigare, om vi vill ha denna typ av knä under trottoarkanten så har vi
svårt att beräkna den exakta höjden för denna då det är olika höjd beroende på om vägen
skevar uppåt eller neråt. I vårt fall så hoppar vi över en punkt först för att sen gå tillbaks till
knät. Så nu skapar vi denna punkt:
23

Topocad Volymkurs
Som har en relation till teoretisk punkt ovanför. I detta fall har vi valt att göra en
överbyggnad som är något lägre än under vägkroppen.
17. Därefter går vi tillbaks och skapar en vektor som heter skärning, den har en vinkel från den
ena punkten (under vägkanten) till denna punkt under yttre trottoarkant.
Den punkten kan skapas från endera av dessa punkter men man måste tänka på att man
lägger till (riktningen) åt rätt håll och att lutningen till/från blir omvänd om man går från
andra hållet.
18. Den sista punkten är vektor anslut vilken ansluter till innerslänten.
Och lutningen är en förlängning på linjen, i detta fall hade vi 2% lutning.
19. Fortsätt att skapa bergterrassen på vänster sida respektive de övriga terrasserna.
20. Därefter ska vi skapa ett extra lager, det kan vi göra
både från Modifiera och Lägg till samt från
Konstruera lager. Dessa lager skapas alltid uppifrån
och ner och vid skapandet får man ange en standard
mått från övre lager. Därefter redigeras dessa på
samma sätt som övriga skikt i sektionsmallen.
Man kan inte ha avbrutna lager här, lagren måste gå
24

Topocad Volymkurs
från vänster till höger och om exempelvis vill beräkna stödremsemassor så kan detta lager
ligga på samma nivå som lagret ovanför (relativ 0).
21. Ytterslänterna redigeras med hjälp av detta kommando – Visa yttre slänt.
Ytterslänten kan ha en separat terrass men här redigerar vi enbart teoretisk yta. Välj vilket
lager du vill redigera (berg, jord, fyll) och höger/vänster. Berget har en vektor som ansluter
till berg med lutningen 10:1 och därefter en vektor som följer berget 1 meter.
22. Nästa vektor går mot jordterrängmodell.
Med en lutning på 1:2.5. Fördelen med yttersläntsredigeringen är att man ser två vektorer
samtidigt.
25

Topocad Volymkurs
Skapa bussfickor
Innan vi beräknar sektioner så ska vi skapa väglinjer för bussfickorna.
Så här kan en bussficka se ut. Den går att skapa på flera olika sätt, ett alternativ är att rita den direkt i
ritningen och skapa den som symbol med en insättningspunkt som är 3.5 meter från bussfickekant
och därefter sätta in den på sina platser längs väglinjen. Därefter explodera symbolen och spara den
till väglinje.
Det går även att rita bussfickan direkt på de platser den ska vara.
Vi vill ha bussfickorna omkring sektion 620 respektive 1040 beroende på hur din väglinje ser ut.
Spara dem som väglinjer med namn så du förstår vad de är för något.
26

Topocad Volymkurs
Beräknade sektioner
Nu har vi kommit så långt att vi kan beräkna sektioner.
1. Ta fram en ny Beräknade
sektioner fil (TCS).
2. Fyll i de data vi har:
3. Centrumlinje för vägen,
jordmodell, observera att
vi kan fylla i flera här men i
nuläget har vi bara en.
Beräkna med
matjordsavtagning där
schakten understiger 2.0
m. Ange vår bergmodell,
enmetersberg och profil,
skevning respektive
sektionsmall.
4. När vi trycker Ok händer ingenting. Gå sen till Konstruera|Skapa sektioner.
5. Följande dialog kommer upp:
6. Denna dialog kommer upp om vi har använt sidolinjer i sektionsmallen – och med de namn vi
har angivit. Fyll i de linjer vi har för respektive bussficka.
27

Topocad Volymkurs
7. Fyll även i standardmåttet, OBS VIKTIGT!
8. Det är detta mått som används om
ingen linje finns. När vi trycker OK
kommer följande dialog upp:
Här anger vi vilka sektioner vi vill
beräkna. Startsektion och slutsektion
beräknas från väglinjen. Vi kan ange att
beräkna med ett fast intervall, att
beräkna sektioner från tangentpunkter
i de geometrier vi har och vi kan ange
en tolerans i plan och höjd vilket
kommer att förtäta sektionerna där så
behövs.
Det sista alternativt kan användas i de
fall då vi inte har beräknat
skevningsinformationen sedan tidigare.
Ange de inställningar du vill ha och
tryck OK.
28

Topocad Volymkurs
9. Beräknade sektioner:
Nu kan det se ut så här på din skärm.
10. Om du vill se volymer och areor finns areor för varje sektion i verktygsboxen Area. För en
komplett beräkning gå till Visa|Visa rapport.
11. Rapporten längst ner:
Här visar vi samtliga kolumner för denna beräkning. Varannan rad visar längder och areor,
varannan rad visar ytmått samt volym mellan sektionerna. Sista raden visar total areal och
total volym.
29

Topocad Volymkurs
Redigeringar och omberäkningar
Filer: Befintlig TCS-fil, Soliga gatan komplettering 1.top, Soliga gatan komplettering 2.top
Det finns ett otal olika typer av redigeringar och omberäkningar som man kan göra. Vi ska i denna
övning göra vissa redigeringar och omberäkningar:
1. Ta fram den snävaste kurvan du har gjort på vägen. I den kurvan ska vi ha en breddökning av
vägen med 0,5 m på innersidan. Beräkna att kurvan ska ha full bredd från dess tangentpunkt
och att breddökningen ska ske under 12 m.
a. Tips: Titta på väglinjen, skriv ner sektionerna
b. Beräkna dessa sektioner i Skapa sektioner (4 st.)
c. Lägg in breddökningen på vägkanten i ena TP-sektionen. Beräkna breddökningen
genom kommandot Modifiera|Ändra/Interpolera.
d. Lägg in breddökningen med interpolering till ändlägen 12 m bort.
2. Vi har fått några nya inmätningar för terrängmodell i filerna Soliga gatan komplettering 1.top
och Soliga gatan komplettering 2.top. Ta in dem i ritningen och avgör om du vill komplettera
terrängmodellen eller skapa en ny terrängmodell av dessa punkter och slå ihop
terrängmodellerna. Beräkna om sektionerna med den nya terrängmodellen.
a. Tips: Kontrollera om terrängmodellerna ligger innanför befintlig terrängmodell. Om
punkterna är utanför måste en ny terrängmodell skapas av dessa punkter.
b. Vid många punkter – skapa en ny terrängmodell och slå ihop terrängmodellerna.
c. Vid få punkter, komplettera befintlig terrängmodell med dessa punkter.
d. När du har skapat en ny terrängmodell, lägg in den istället för Markmodell.dtm i
Globala inställningar.
e. Beräkna därefter om sektionerna. Konstruera|Beräkna om sektioner.
30

Topocad Volymkurs
Sektioner och utdata
Fil: befintlig TCS-fil.
Vi ska på några olika sätt skapa utdata av våra beräknade sektioner.
1. Lägg in sektionerna i en ritning för utskrift.
a. Ta fram en ny ritning. Lägg in ett ritningsblad med önskad storlek och önskad
skala.
b. Gå till kommandot Utdata|Sätt in sektioner. Välj TCS-fil och önskade inställningar
för hur sektionerna ska ritas ut. Lägg in dessa i ritningsvyn du har skapat.
c. Tips: Tänk på att textstorleken måste vara stor, kring 20-40 för att den ska synas.
2. Vi ska sen skapa linjer och sektioner från beräknade sektioner till en ritning. Du kan välja
att lägga dem i samma ritning som du ritade väglinjen i eller en ny tom ritning. Det finns
fyra olika kommandon för detta:
a. Konstruera|Skapa linje i ritning – skapar enstaka linjer – den linje du har
markerat.
b. Skapa multipla linjer i ritningen – skapar samtliga linjer utom ytterslänt i
ritningen, du får ange lagernamn för varje linje eller ett lager för alla linjer. Här
kan du ange att skapa med tolerans och du kan välja att skapa terrass eller
teoretiskt lager.
c. Skapa ytterslänter – skapar yttersläntslinjer i ritningen.
d. Skapa sektioner i ritningen. Här väljer du teoretisk, terrass, mark eller berg samt i
vilket lager resultatet ska hamna.
3. Skapa terrängmodell direkt från beräknade sektioner. Skapar terrängmodell direkt från
beräknad sektion med hjälp av sektioner. Val mellan teoretisk yta och terrass.
a. Titta på terrängmodellen i 3D, addera jordmodellen.
b. Överkurs: Slå ihop denna modell med markmodellen.
c. Överkurs inför överkurs nästa sida: Skapa en terrängmodell för terrassen.
4. Skapa LandXML-fil av sektionerna. Gå till Arkiv|Export|LandXML. Du kan exportera
beräknade sektioner, geometrier (väglinje och vägprofil) samt terrängmodell.
31

Topocad Volymkurs
Överkurs
Skapa en beräkning för VA-grav under vägen. För att göra detta behöver du:
Skapa en väglinje för hur VA-ledningen ska gå.
Skapa en VA-profil.
Skapa en sektionsmall för VA-graven.
o Tips: För att enkelt kunna jämföra sektionerna för vägen respektive VA-gropen så
måste du referera till väglinjen även i sektionsmallen för VA-graven. Det vill säga att
du använder en sidolinje där du har VA-linjen. Detta gör att du kan lägga in allting
tillsammans i sektionsritningen.
Använd den terrängmodell som du skapade i föregående övning med terrassen i den
beräkning du nu ska göra för VA-graven. Använd den som markmodell. Befintlig bergmodell
kan användas som bergmodell.
Skapa beräknade sektioner för VA-graven.
Sätt in dessa tillsammans med vägen i en ny sektionsritning.
32