Utbildning och kompetensförsörjning - IF Metall

Utbildning och
kompetensförsörjning

Innehåll
IF Metall om utbildning och
kompetensförsörjningInArbe
Utbildning och kompetensförsörjning 1

IF Metall om utbildning och
kompetensförsörjning
Innehållsförteckning
Gruppens arbete .............................................................. 5
Övergripande slutsatser .................................................. 6
Ungdomar .................................................................. 6
Anställda ................................................................... 7
Arbetssökande .......................................................... 8
Utbildning och kompetensförsörjning – ett
strategiskt område för IF Metall .................................. 9
Företagens kompetensförsörjningsbehov ...................... 9
Behov av ny sorts kompetens ... ................................ 9
… och nya människor ............................................. 10
Utbildning och kompetensutveckling – tre
målgrupper ..................................................................... 12
Ungdomar ................................................................ 15
Hur skapas attraktiva yrkesutbildningar med
hög kvalitet? ................................................................... 15
Sammanfattning ...................................................... 16
Vad vill IF Metall? ......................................................... 16
Formulera industrins jobberbjudande ................... 16
Rätt från början – satsa på grundskolan ............... 17
Yrkesförberedande gymnasieprogram med
höga ambitioner ....................................................... 18
2
Utbildning och kompetensförsörjning

Bättre resursutnyttjande ........................................ 19
Yrkeslärare med hög kompetens ............................ 20
Den arbetsplatsförlagda utbildningen ................... 21
Youth Skills Sweden ................................................ 21
Teknikcollege ........................................................... 22
Slutsatser ................................................................. 23
Anställda .................................................................. 25
Varför satsas inte tillräckligt på
kompetensutveckling? ................................................... 25
För lite kompetensutveckling bland
IF Metalls medlemmar ............................................ 26
Vem tar ansvaret? .................................................... 27
I arbetsgivarens intresse? ....................................... 28
Ingen facklig fråga? ................................................. 28
Minskat stöd till utbildning för vuxna ................... 29
Sammanfattning ...................................................... 30
Vad vill IF Metall? ......................................................... 30
Öka satsningarna på kompetensutveckling
och livslångt lärande ............................................... 30
Flexibla yrkesutbildningar för vuxna .................... 31
Delat ansvar – delad finansiering .......................... 31
Resurser inom Europeiska socialfonden ................ 32
Extra satsning på kompetensutveckling
av kvinnor ................................................................ 34
Slutsatser ................................................................. 34
Utbildning och kompetensförsörjning 3

Arbetssökande .......................................................... 36
Varför utbildning för arbetssökande och
anställda som riskerar uppsägning? ............................ 36
Minskade statliga satsningar på
arbetsmarknadspolitiska åtgärder .......................... 37
Vem ska betala för omställning? .............................. 38
Lång erfarenhet i yrket – inga intyg ....................... 38
Långa ledtider i omställningssituationer ............... 39
Svårare att komma in på högskolan ....................... 39
Sammanfattning ....................................................... 40
Vad vill IF Metall? ......................................................... 41
Utveckla omställningsavtalet .................................. 41
Närmare samarbete om arbetsmarknadsutbildning
för branschernas behov .......................... 43
Resurser inom Europeiska socialfonden ................. 44
Satsa på validering ................................................... 44
Utbildningar för omställning – den nya
yrkeshögskolan ......................................................... 47
Finansiering .............................................................. 48
Slutsatser .................................................................. 48
Hur organiserar vi vårt arbete? ................................... 50
Förbundskontoret .......................................................... 50
Avdelningarna ................................................................ 50
Det partsgemensamma arbetet .................................... 51
4
Utbildning och kompetensförsörjning

IF Metall om utbildning och
kompetensförsörjning
Gruppens arbete
Förbundsstyrelsen utsåg i januari 2007 en arbetsgrupp
med uppgift att kartlägga förbundets arbete med utbildning
och kompetensförsörjning. Gruppen fick också till
uppgift att föreslå hur den framtida verksamheten på
dessa områden bör organiseras.
Arbetsgruppen har bestått av Birgitta Widén, ordförande,
Josefine Larsson, sekreterare, Ola Asplund, Thomas
Axelsson, Sven-Olov Dväring, Leena Kyhlros, Ray Olsson
och Leif Råback, samtliga förbundskontoret.
Till arbetsgruppen har kopplats en referensgrupp som
bestått av Cathrine Näsmark, avdelning 5 Höga Kusten,
Anna Jensen-Naatikka, avdelning 9 Västra Gästrikland,
Thomas Rehn, avdelning 14 Klarälven, Conny Holm,
avdelning 33 Vätterbygden, Ann-Sofi Tureson, avdelning
34 Sjuhärad, och Bengt Forsling, avdelning 36 Göteborg.
Arbetet har inriktas på
• att beskriva förbundets arbete inom området utbildning
och kompetensförsörjning
• att ge förslag och formulera grundläggande riktlinjer
för förbundets framtida arbete kring utbildning och
kompetensförsörjning
Utbildning och kompetensförsörjning 5

• att diskutera och föreslå former för det fortsatta arbetet
med utbildning och kompetensförsörjning inom
förbundet.
Gruppens rapport antogs av förbundsstyrelsen i december
2007.
Övergripande slutsatser
IF Metalls strategi för att möta globaliseringen innebär
ökad kvalitet av produkter, tillverkningsprocesser och
arbetskraftens kompetens. Förbundet arbetar för förbättrade
möjligheter för industriarbetarna att under
yrkeslivet utveckla och förnya sin kompetens. Detta är en
del av det övergripande arbetet för att stärka industriarbetarnas
ställning på arbetsmarknaden.
Industrin måste förbättra sin rekrytering och utbildning
av morgondagens industriarbetare. Försörjningen av
kompetenta medarbetare är ett livsvillkor för industrin
och IF Metall vill samarbeta med företagen för att se till
att detta sker.
IF Metall ser tre målgrupper som särskilt viktiga för industrins
kompetensförsörjning: fler välutbildade ungdomar,
bättre fortlöpande utbildning för industrins anställda
och goda möjligheter för arbetssökande att ställa om
till nya yrkeskunskaper.
Ungdomar
Under de kommande åren krävs många fler ungdomar
för att fylla de platser som äldre industriarbetare lämnar
6
Utbildning och kompetensförsörjning

när de går i pension. De ungdomar som väljer industriarbetet
ska kunna se fram emot ett långt och utvecklande
yrkesliv inom industrin. De behöver en yrkesutbildning
med högre kvalitet än vad den gamla gymnasieskolan
kunnat erbjuda.
Anställda
I förbundets avtal finns starka skrivningar till förmån för
de anställdas rättigheter att vidareutbilda sig i sitt yrke
genom arbetsgivarens försorg. Ändå brister många företag
i satsningar på utbildning av de egna anställda. De
har inte insett att de redan anställda är den viktigaste
resursen för företagets kompetensförsörjning. Med detta
synsätt äventyrar företaget både sin framtida konkurrenskraft
och de anställdas trygghet vid kommande omställningar.
Det behövs en gemensam syn på vilka behoven är och
en ökad samverkan för att genomföra satsningar. Dessutom
behöver en kultur skapas på våra arbetsplatser
där det är normalt att alla anställda använder en del av
arbetstiden till utbildning eller kompetensutveckling. Ett
modernt arbetslivsanpassat utbildningssystem med kortare
och längre kurser behöver utvecklas. Det ska för den
anställde vara enkelt att komplettera sina kunskaper
inom områden som krävs för att arbeta med ny teknik
och inom en förändrad arbetsorganisation. Former för
finansiering av sådana utbildningar behöver utvecklas
där företagens grundläggande ansvar kan kompletteras
med statens och individens insatser.
Utbildning och kompetensförsörjning 7

För att åstadkomma detta – och för att långsiktigt utveckla
vårt arbete med utbildningsfrågorna – behöver
formerna för parternas samarbete på såväl företags- som
bransch- och sektorsnivå förnyas.
Arbetssökande
De arbetslösa och de som varslas vid driftsinskränkningar
och företagsnedläggningar är den viktigaste rekryteringsgruppen
för industrin. Dessa personer har ofta både
omfattande yrkeskunskaper och en lång industrierfarenhet
att bygga vidare på. Samma sak gäller personer som
kommer till Sverige med erfarenheter från arbete i sitt
tidigare hemland. För dem skulle startsträckan till ett
nytt arbete i industrin kunna bli mycket kortare om det
finns ett fungerande system av kompletterande korta utbildningar
att tillgå.
Vårt omställningsavtal har under de år det funnits haft
stor framgång. Med begränsade resurser har avtalet gjort
det möjligt för över 80
IF Metall vill stärka omställningsavtalet
i syfte att underlätta för människor att
möta industrins omställningsbehov.
procent av dem som varslats
att få ett nytt arbete.
IF Metall vill stärka
omställningsavtalet i
syfte att underlätta för människor att möta industrins
omställningsbehov. En effektiv omställning är en av våra
viktigaste konkurrensfördelar i en värld där nya industriländer
och företag växer fram i rekordtakt.
8
Utbildning och kompetensförsörjning

Utbildning och kompetensförsörjning – ett
strategiskt område för IF Metall
Globaliseringen innebär nya förutsättningar för svensk
industri. Den kanske tydligaste konsekvensen är att
konkurrensen är betydligt hårdare än tidigare. Svenska
industriföretag måste öka sina ansträngningar att utveckla
mer raffinerade produkter, förbättra sina insatser
för att nå nya marknader, trimma sina organisationer
i syfte att sänka sina kostnader och i sista hand sänka
sina priser. Det innebär att den internationella konkurrensen
också påverkar de anställda på flera sätt och därmed
IF Metall som facklig organisation.
IF Metalls slutsats utifrån denna insikt är att vi måste
utveckla en målmedveten strategi för hur vi möter globaliseringens
utmaningar.
I denna strategi utgör utbildning och kompetensutveckling
synnerligen viktiga faktorer för vår framtida fackliga
verksamhet.
Företagens kompetensförsörjningsbehov
Behov av ny sorts kompetens …
I dag kan alltmer av produktionen lokaliseras utifrån
var den bästa kompetensen finns. Det beror bland annat
på att endast en liten del av arbetskraften sysslar direkt
med råvaruutvinning. Samtidigt har transporttekniken
Utbildning och kompetensförsörjning 9

utvecklats, de politiskt bestämda handelshindren har
minskat och kapital kan röra sig snabbt mellan länder.
Till skillnad från naturresurser och kapital växer kompetensen
snarare än förbrukas då den används. Varje
enskild individ måste själv bygga upp och utveckla sin
kompetens och den kan varken överlåtas eller tas ifrån
individen. Det gör att medarbetarnas kompetens är en
mycket viktig faktor för företagens konkurrensförmåga.
Dagens arbetsplatser ser helt annorlunda ut än för bara
20 år sedan. Den förbättrade informationstekniken, ett
ökat utländskt ägande i företagen och nya organisationsformer
ställer nya krav på de anställda exempelvis när
det gäller it-kunskap, språk och samarbetsförmåga. Även
arbetsorganisationen förändras. De anställda behöver
kunna utföra flera olika uppgifter på ett mer självständigt
sätt än tidigare. Många företag efterfrågar personer
med en kombination av praktiska och teoretiska kunskaper,
det räcker sällan längre att vara expert på ett
snävt område. Detta ställer högre krav på de anställda,
men också på företagen och samhället att tillhandahålla
utbildning för dessa behov.
… och nya människor
De närmaste åren kommer en rekordstor omsättning på
arbetsmarknaden att ske. Mellan 2000 och 2015 pensioneras
närmare 40 procent av den svenska arbetsstyrkan.
Motsvarande andel mellan 1985 och 2000 var 25 procent.
Redan i dag är svårigheten att rekrytera anställda med
10
Utbildning och kompetensförsörjning

ätt kompetens ett stort problem för många företag, särskilt
små och medelstora företag. Bilden nedan visar hur
utvecklingen ser utom inom industrin.
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen
En stor utmaning för svenska företag är således att hitta
personer med rätt kompetens. Inom vissa yrken – exempelvis
svets, CNC-operatörer och verktygsmakare – är
bristen på kvalificerad personal stor redan i dag.
Utbildning är därför en nyckelfråga som innebär att vi
måste utveckla människorna så mycket som möjligt. Det
innebär att hela samhället måste rustas med kunskap
och att verkliga förutsättningar skapas för ett livslångt
lärande.
Utbildning och kompetensförsörjning 11

Utbildning och kompetensutveckling – tre målgrupper
Bilden visar förändringar under ett år (2004) för hela industrin,
dvs. alla kategorier av anställda. Tre principiellt
viktiga grupper kan urskiljas. Förutsättningarna och behoven
när det gäller utbildning skiljer sig något åt mellan
dem, men de kommer alla att arbeta tillsammans i industrin
under många år. De behöver en bra grundläggande
utbildning, en kontinuerlig vidareutbildning och särskilda
insatser vid större förändringar.
Det handlar för det första om dem som är på väg in på
arbetsmarknaden, dvs. ungdomarna. De måste få tillgång
till en gedigen grundutbildning, men också en teoretisk
eller yrkesinriktad gymnasieutbildning av hög kvalitet.
Unga som inte får med sig tillräckliga kunskaper från
gymnasiet – och som inte lyckas ta igen det senare – har
svårt i dag och kommer att få det ännu svårare i framtiden.
12
Utbildning och kompetensförsörjning

En fullgod grundläggande utbildning minskar risken för
långvarig arbetslöshet och andra sociala problem. Inte
minst ökar det förmågan att ta till sig ytterligare kunskaper
längre fram i livet.
Den största målgruppen inkluderar dem som har ett arbete,
men som behöver kontinuerlig utveckling av sina
kunskaper och färdigheter på olika sätt. Den tekniska utveckling
som beskrivits ovan kan innebära att en individ
behöver vidareutbildning för att klara av det arbete man
har. Det kan också innebära utbildning för att på sikt
kunna ta ett annat jobb, antingen på samma arbetsplats
eller i en annan miljö. För IF Metall är det mycket viktigt
att medlemmarna känner den trygghet och frihet som
ligger i att ha den kompetens som är efterfrågad både på
arbetsplatsen och på arbetsmarknaden i övrigt.
Den tredje urskiljbara gruppen är de människor som
får ett utbildningsbehov i samband med omställning. De
kan vara arbetslösa eller riskera att bli det när ett varsel
läggs. De kan också ha fått sin arbetslivserfarenhet i ett
annat land och ha svårt att komma in på den svenska
arbetsmarknaden.
En nyckelfaktor när det gäller en politik för omställning
är att hitta rätt balans mellan flexibilitet och trygghet.
En flexibel arbetsmarknad innebär för oss att de arbetssökande
fortlöpande kan förnya sina kunskaper och där
arbetsmarknadspolitik, kompetensutveckling och social
Utbildning och kompetensförsörjning 13

trygghet underlättar vägen från ett arbete till ett annat.
Målet måste vara att få människor i arbete så snart
som möjligt. Här behövs tidiga insatser, metoder för att
kartlägga industrins kompetensbehov och möjlighet till
skräddarsydda utbildningar.
14
Utbildning och kompetensförsörjning

Ungdomar
Hur skapas attraktiva yrkesutbildningar med hög kvalitet?
Industrin kommer att behöva rekrytera ett stort antal
ungdomar som fått sin grundläggande utbildning inom
gymnasieskolans yrkesprogram, särskilt industriprogrammet,
fordonsprogrammet och elprogrammet.
Under många år har dock intresset för dessa utbildningsinriktningar
minskat väsentligt. Under 2007 har utvecklingen
vänt något, men antalet sökande till utbildningarna
är fortfarande betydligt lägre än vad som motsvarar
industrins behov. Dessutom söker få tjejer till utbildningarna,
vilket är problematiskt om vi ska kunna komma
till rätta med den sneda könsfördelning som råder inom
såväl industriinriktade utbildningar som på våra arbetsplatser.
Bilden nedan visar antalet pensionsavgångar i
industrin i förhållande till antalet ungdomar i utbildning.
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen
Utbildning och kompetensförsörjning 15

Ett annat problem, som till viss del är en konsekvens av
det låga intresset, är att kvaliteten på utbildningarna
på många håll är för låg. Det beror bland annat på att
företagen har varit dåliga på att engagera sig. Även vårt
fackliga engagemang har varit ganska ojämnt. Kommunerna
har därutöver ofta prioriterat billigare alternativ då
utbildningar för industrins behov är betydligt dyrare än
andra program på gymnasieskolan. Sammantaget har
detta lett till en nedåtgående spiral där kraven på utbildningarnas
kvalitet och förväntningarna på elevernas prestationer
har eftersatts.
Sammanfattning
• Få sökande till industrirelevanta utbildningar.
• Sned könsfördelning.
• Låg kvalitet på många håll.
• Svagt företagsengagemang.
• Ojämnt fackligt engagemang.
• Kommuner prioriterar billigare alternativ.
Vad vill IF Metall?
Formulera industrins jobberbjudande
En orsak till att få har sökt sig till gymnasieskolans
yrkesinriktade program – särskilt de med inriktning mot
industrin – är att industrin har varit dålig på att presentera
sig för ungdomarna. Ofta har bara teknikintresset
lyfts fram som grund för att välja denna yrkesinriktning,
men det är inte tillräckligt. Industrin kan erbjuda mer
än så.
16
Utbildning och kompetensförsörjning

Ett arbete i industrin innehåller många spännande
arbetsuppgifter som är attraktiva för både tjejer och
killar. De flesta yrken innebär en nära kontakt med andra
människor. Där finns stort utrymme för utveckling,
ansvar och egna initiativ. Industrins internationella
kontaktytor skapar möjligheter att resa och möta andra
kulturer. Samtidigt öppnar de ändlösa tillämpningsmöjligheterna
för industrins teknikkunnande dörrar för
många nya världar. Naturligtvis har inte alla jobb allt av
detta, men det är viktigt att visa ungdomarna – särskilt
tjejer – vilken bredd som faktiskt finns.
Rätt från början – satsa på grundskolan
Människors utbildning och möjligheter att utveckla
kunskaper och färdigheter har stor betydelse i ett fritt
och jämlikt samhälle. Kunskap skapar självförtroende
och möjligheter att välja sin väg i livet. Vi menar därför
att grundskolan måste ha som mål att alla elever har
tillräckliga kunskaper när
de lämnar årskurs nio för
att välja inriktning på fortsatta
studier eller yrkesliv.
Det innebär inte att målen
i grundskolan ska sänkas
Kunskaper skapar självförtroende
och möjligheter att välja sin väg
i livet.
– tvärtom. Svensk skola behöver fokusera ännu mer på
elevernas kunskap. För elever som riskerar att halka
efter måste insatser sättas in tidigt – långt innan eleverna
hamnar på gymnasieskolans individuella program. En
god kontakt mellan skola/lärare och elevens familj är en
nödvändig förutsättning för att ge barnet en bra start.
Utbildning och kompetensförsörjning 17

Det är också under åren i grundskolan som elevernas
intressen formas. Menar vi allvar med behovet av att fler
måste välja utbildningar med inriktning mot industri
och teknik är det i grundskolan vi måste börja. Här finns
många goda exempel på lokala initiativ som kan vidareutvecklas.
Yrkesförberedande gymnasieprogram med höga
ambitioner
Dagens gymnasieskola står inför helt andra utmaningar
än för några årtionden sedan när det kunde räcka med
grundskola för att få ett jobb. Så är det inte längre, utan
de flesta företag inom förbundets branscher efterfrågar
ungdomar med yrkesutbildning som innehåller både
praktiska och teoretiska kunskaper. Industrin signalerar
att eleverna måste kunna mer matematik, svenska och
engelska än vad de kan i dag. Dessutom växer kraven
på att kunna hantera den sociala sidan av ett arbete i en
modern arbetsorganisation.
Blandningen av teoretiska och praktiska kunskaper är
dessutom viktiga förutsättningar för att individen ska
klara av omställningssituationer och utbilda sig vidare.
Med för smala grundutbildningar riskeras att ungdomar
leds in i återvändsgränder som är svåra att ta sig ur om
ett företag omstrukturerar och kanske lägger ned verksamheten.
Mot denna bakgrund anser IF Metall att samtliga elever
på gymnasieskolans ordinarie program ska läsa de grund-
18
Utbildning och kompetensförsörjning

läggande så kallade kärnämnena och därmed ha möjlighet
att läsa vidare på högskola. Det är också önskvärt
med särskilda kursplaner på yrkesinriktade program där
innehållet, utan att sänka kraven, anpassas till arbetslivets
behov och utbildningens inriktning.
För att få bra kvalitet på yrkesinriktade utbildningar
krävs en facklig samverkan med branscherna och de
ingående lokala företagen. Branscherna måste ta ett
ökat ansvar både när det gäller att ta hand om elever på
praktik och i att delta i utformningen av utbildningarnas
innehåll. För att detta ska vara praktiskt möjligt krävs
aktiva regionala forum för inflytande där parterna på arbetsmarknaden
finns representerade. Exempel på former
som fungerar är ledningsgrupper för den kvalificerade
yrkesutbildningen (KY) och regionala styrgrupper för
teknikcollege.
Bättre resursutnyttjande
I dagsläget är det kommunerna som har ansvaret för
gymnasieskolan. Ofta är dock kommunerna för små för
att kunna erbjuda tillräcklig kvalitet och bredd – det
gäller inte minst de industriinriktade yrkesutbildningarna.
Det innebär ett problem i ett närings- och arbetsmarknadspolitiskt
perspektiv. För få utbildningsplatser
inom ett yrkesområde leder till brist på kvalificerad
arbetskraft, vilket på sikt blir ett problem för tillväxten.
IF Metall menar därför att större hänsyn måste tas till
arbetsmarknadens situation när de yrkesförberedande
programmen dimensioneras.
Utbildning och kompetensförsörjning 19

Ett annat problem är att yrkesutbildningar av hög kvalitet
ofta är för kostsamma för en enskild kommun. Genom
kommunal samverkan tror vi att samhällets resurser för
gymnasieskolan kan utnyttjas mer effektivt.
Det är inte bara mellan kommunerna som resurser kan
användas på ett bättre sätt än i dag. Förbundet ser också
stora fördelar med ökad samverkan mellan gymnasieskola,
eftergymnasiala yrkesutbildningar liksom kompetensutveckling
av anställda. Ett exempel på hur resurser
kan utnyttjas mer effektivt är det teknikcollegekoncept
som IF Metall tillsammans med Industrikommittén är
initiativtagare till.
Yrkeslärare med hög kompetens
Fler duktiga yrkeslärare behövs på gymnasieskolan.
Finns det inga lärare spelar det ingen roll hur bra de
yrkesinriktade utbildningarna är i övrigt. Problemet är
att en bra yrkeslärare behöver erfarenheter från yrkeslivet
och pedagogisk utbildning – en kombination som
visat sig vara svår att uppfylla. Ett dilemma är att de
flesta som arbetat några år har hunnit skaffa sig familj
och boende som gör det svårt att påbörja en lärarutbildning
med studielån.
Det behövs därför en ny yrkeslärarutbildning som vänder
sig till kvalificerade yrkesarbetare. Utbildningen bör arbetas
fram i samverkan med respektive bransch och ge
såväl pedagogisk kompetens som fördjupade kunskaper
20
Utbildning och kompetensförsörjning

i karaktärsämnet. En sådan utbildning kan med fördel
baseras på de försök som gjorts där utbildningen sker på
halvtid och kombineras med en halvtidstjänst i skolan.
Den arbetsplatsförlagda utbildningen
Med arbetsplatsförlagd utbildning (APU) menas den
praktik ungdomar på yrkesinriktade program gör hos
företagen. Den ska vara i minst 15 veckor. En bra APU
kräver engagemang från arbetsgivarna och en fungerande
samverkan mellan parterna på arbetsmarknaden
och skolan. APU-tiden är ett viktigt moment i utbildningsprocessen
och ska ha samma genomtänkta pedagogiska
innehåll som utbildningen i övrigt. För att detta
ska fungera har handledarna på företagen en central
betydelse. De måste få stöd och utbildning för att kunna
utföra sitt uppdrag med hög kvalitet. I dag ser utbildningarna
för handledare mycket olika ut beroende på var
i landet man befinner sig. I en del fall är den obefintlig.
IF Metall anser att handledarutbildningar måste styras
upp och kvalitetssäkras. Vi vill införa ett system, där
parterna medverkar, som certifierar arbetsplatser som
tar emot elever. Därmed kan man säkerställa en hög
kvalitet och öka hindren att APU-elever utnyttjas som
gratis arbetskraft.
Youth Skills Sweden
Genom LO samverkar IF Metall med Svenskt Näringsliv
och staten i Youth Skills Sweden (YSS). Syftet är att öka
Utbildning och kompetensförsörjning 21

intresset för yrken och yrkesutbildningar bland ungdomar.
YSS ansvarar för yrkes-SM, yrkeslandslaget och
Sveriges deltagande i yrkes-VM.
Yrkes-VM ökar möjligheterna till internationella kontakter
och utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan
länderna. Tävlingen är mycket populär bland elever och
såväl fackförbund som företag medverkar aktivt. YSS
bidrar på ett positivt sätt till att sprida information om
yrken inom våra branscher och kan utvecklas till att omfatta
fler yrkesområden.
Teknikcollege
Konceptet teknikcollege kom till på initiativ av Metall
mot bakgrund av några av de problem som nämns ovan
när det gäller gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar.
Övriga medlemmar i Industrikommittén var
tidigt intresserade av idén och i dag står samtliga fackförbund
och arbetsgivare inom Industriavtalet bakom
konceptet. I dagsläget finns ett tiotal regioner med aktiva
teknikcollege och fram till 2010 har Industrikommittén
som mål att minst 20 regioner ska omfattas.
Även om teknikcollege från början var ett fackligt initiativ
är aktiviteten bland de förtroendevalda inte riktigt i
nivå med våra motparters. För att förbundet ska kunna
fortsätta vara drivande i utvecklingen av teknikcollege
måste den lokala och regionala förankringen förstärkas.
22
Utbildning och kompetensförsörjning

Slutsatser
IF Metall anser att
• förbundet ska medverka till att ge ungdomarna en
modernare bild av yrkesinnehållet i IF Metalls
branscher
• det behövs mer kunskaper – inte mindre – på utbildningar
med inriktning mot IF Metalls branscher
• integrationen mellan praktiska och teoretiska ämnen
på gymnasieskolan ska ökas
• det är viktigt med gemensamma kärnämnen på samtliga
program
• samtliga nationella program på gymnasieskolan ska
ge allmän högskolebehörighet
• hänsyn måste tas till arbetsmarknaden när utbildningar
dimensioneras
• den regionala samverkan kring gymnasieskolan bör
ökas
• kommuner måste ta ett ökat ansvar för handledarutbildningen
• det behövs en ny utbildning för yrkeslärare
• det behövs ökad samverkan mellan gymnasieskolan,
eftergymnasial yrkesutbildning och kompetensutveckling
av anställda.
Utbildning och kompetensförsörjning 23

Arbetsgruppen föreslår att
• IF Metall ska verka för att samverkan mellan skolor
och branscher blir bättre
• det införs någon form av certifiering av arbetsplatser
som tar emot APU-elever
• IF Metall verkar för att YSS vidareutvecklas till fler
yrkesområden
• teknikcollegekonceptet vidareutvecklas och att det
lokala och regionala engagemanget inom IF Metall
förstärks i samband med detta
• IF Metall ska verka för att göra utbildningar inom
våra branscher mer attraktiva för tjejer, exempelvis
genom utvecklingen av teknikcollege.
24
Utbildning och kompetensförsörjning

Anställda
Varför satsas inte tillräckligt på kompetensutveckling?
”Produktionsutvecklingen ställer krav på nya kompetenser
hos alla anställda och ett ansvar att delta i utvecklingen.
Alla anställda ska därför ges möjligheter att genom olika
insatser utveckla den kompetens som behövs i nya, förändrade
eller framtida arbetsuppgifter.” (ur kollektivavtalet
Allokemisk industri)
De flesta håller med om att kompetensutveckling är
viktigt. Det anser både fackförbund och arbetsgivare.
Kompetensutveckling för industrins anställda spänner
över stora områden, från
komplettering av grundläggande
skolkunskaper
De flesta håller med om att kompetensutveckling
är viktigt. Det anser både
till avancerad vidareutbildning
inom yrket. Den
fackförbund och arbetsgivare.
närmare definitionen kan
diskuteras, men rimligen
bör den omfatta all sådan
utbildning och erfarenhetsuppbyggnad som behövs för
att upprätthålla och vidareutveckla den anställdes fortsatta
yrkesliv.
Från fackligt håll har under olika perioder betonats olika
sidor av behoven. Under en period lyftes exempelvis rättviseaspekten
fram – alla skulle ha rätt till ett visst antal
timmar. I slutet av 1990-talet menade många att den
definitionen borde vidgas till ett livslångt lärande. Hela
människan skulle tas med i kompetensutvecklingsplaner,
Utbildning och kompetensförsörjning 25

inte bara de delar som hade med arbetsuppgifterna att
göra. Nu lyfte man också fram vikten av att få utföra mer
kvalificerade arbetsuppgifter.
Även arbetsgivarna har på senare år alltmer insett betydelsen
av de anställdas kompetensutveckling. Fackföreningarna
har blivit mer fokuserade jämfört med
1990-talets vida definition och har nu en mer pragmatisk
syn. För att över huvud taget nå framgång behöver
det bli tydligare att det ligger i företagens intresse att
de anställda utbildar sig. Alla utbildningar upplevs inte
som lika motiverande för företaget att bidra till och för
dessa behov måste andra vägar finnas, till exempel att
staten och/eller den enskilde tar ett större ansvar.
För lite kompetensutveckling bland IF Metalls
medlemmar
Trots att de flesta är överens om att de anställdas kompetensutveckling
är en överlevnadsfråga för företagen
tyder det mesta på att utbildning och kompetensutveckling
sker i allt för liten omfattning.
Den snabba teknikutvecklingen i kombination med allt
tuffare konkurrens gör att företagen tvingas slimma sina
organisationer. Det i sin tur gör att det inte finns tid för
kompetensutveckling – särskilt inte i högkonjunktur när
all personal behövs. I sämre tider måste å andra sidan
företagen spara och då finns inte möjligheterna av andra
skäl.
26
Utbildning och kompetensförsörjning

Vem tar ansvaret?
I kollektivavtalen betonas att företaget har ett ansvar för
kompetensutveckling av de anställda.
”Företagen har ett grundläggande ansvar för att dess behov
av kompetens hos de anställda fortlöpande tillgodoses.”
(Teknikavtalet IF Metall)
Hur det ska gå till preciseras inte alltid, men företaget
kan exempelvis främja arbetet med kompetensutveckling
genom att
– upprätta en plan för kompetensförsörjningsfrågorna
– finna former för invertering av kompetensbehov
– utarbeta redovisningsformer för företagens insatser
rörande kompetensutveckling.
Även individens och fackets roll och ansvar betonas.
”Varje anställd har ett eget ansvar för att utveckla sin kompetens
i enlighet med de krav som företagets verksamhet
ställer.” (Motorbranschavtalet)
För att kompetensutveckling ska kunna komma till stånd
måste lokala överenskommelser träffas med arbetsgivaren.
Av de flesta avtal framgår också att detta ska ske,
men det krävs att någon av parterna tar initiativet.
”På endera parts begäran skall överläggning tas upp i
syfte att träffa överenskommelse om formerna för samverkan
i utbildnings- och andra frågor som sammanhänger
med kompetensutveckling.” (Tekoavtalet)
Utbildning och kompetensförsörjning 27

Trots att det tydligt står skrivet i avtalen att arbetsgivaren
måste vidta åtgärder om facket kräver det, är
det ytterst sällan som kompetensutvecklingsfrågorna
leder till centrala tvister.
I arbetsgivarens intresse?
Ofta uppfattar vår lokala organisation att företagen inte
är särskilt intresserade av att kompetensutveckla sina
anställda då de genast kopplar ihop detta med ökade lönekostnader.
Företagen vill hålla kostnaderna nere och ser
det fackliga intresset som en risk att utbildning genomförs
som egentligen inte behövs ur företagets synvinkel.
En fråga som inställer sig är om skrivningarna i kollektivavtalen
är så bra ur ett fackligt perspektiv att det
skapar låsningar för ett konstruktivt utvecklingsarbete.
Det står till exempel i de flesta avtal att fokus när det
gäller kompetensutveckling ska ligga på dem som har
sämst förutsättningar – något som knappast ligger arbetsgivaren
närmast om hjärtat. De vill ju satsa på dem
de tror på – de som har störst möjligheter att vidareutvecklas
i sitt arbete.
Ingen facklig fråga?
Det är inte bara företagen som underlåter att prioritera
kompetensutveckling. När det väl kommer till kritan är
det fackliga intresset också ofta lågt. Trots att vi under
en följd av år har pratat om hur viktiga dessa frågor är
blir de ofta bortprioriterade i det dagliga arbetet och vi
kommer inte vidare.
28
Utbildning och kompetensförsörjning

En orsak som nämns till detta är brist på tid. Arbetet
med kompetensutveckling kräver långsiktighet och strategisk
planering, men ligger sällan överst på listan över
vad som måste göras. Andra frågor är ofta av mer akut
karaktär och går då före.
Många fackliga företrädare känner också att de saknar
den kompetens som krävs för att driva kompetensutvecklingsfrågorna
på ett mer målinriktat sätt. I slutet
av 1990-talet pågick en stor diskussion inom Metall och
Industrifacket som gick ut på att man skulle ”se till hela
människan” när man talade om kompetensutveckling.
Detta avsåg också det fackliga ansvaret som utvidgades
till att vi skulle se hela människan och hela människans
behov av lärande, dvs. även lärande utanför arbetsplatsen
och även kunskap som kanske inte var relaterad till
arbetsuppgifterna. Detta innebar att krav restes på våra
förtroendevalda att de måste kunna se hela frågan, vilket
de sällan hade fått utbildning för.
Minskat stöd till utbildning för vuxna
Det råder bred enighet om att kunskap är nyckeln till
framgång för svensk industri och i förlängningen för möjligheten
att upprätthålla svensk välfärd. Det är därför
svårt att förstå hur den borgerliga regeringen resonerade
när man kraftigt drog ned på anslagen till vuxenutbildningen.
Statsbidrag till kommunernas vuxenutbildning
avskaffades och överfördes till kommunernas generella
statsbidrag. Dessutom drogs anslagen ned med 600 miljoner
kronor, vilket motsvarar ungefär 13 000–14 000
Utbildning och kompetensförsörjning 29

platser färre för helårsstuderande på komvux. Högerregeringen
drog också in det särskilda rekryteringsbidraget
för personer som är 25 år och som bedöms ha en
särskilt utsatt position genom att de är eller löper risk
att bli arbetslösa eller har funktionshinder. Sammantaget
betyder dessa nedskärningar att de med lägst utbildningsnivå
har fått kraftigt försämrade möjligheter
att utbilda sig för att skaffa ett mer kvalificerat arbete.
Sammanfattning
• Snabb teknikutveckling – man hinner inte planera.
• Slimmade organisationer – det finns inte tid att
genomföra.
• Vem har ansvaret? – Vem ska betala?
• Lågt intresse hos såväl fackförbund som företag
– inget prioriterat område.
• Dåligt anpassade utbildningar.
• Otillräcklig kompetens hos förtroendevalda – mer
utbildning på området behövs.
• Staten signalerar nedprioritering av kompetensutveckling
och omskolning.
Vad vill IF Metall?
Öka satsningarna på kompetensutveckling och
livslångt lärande
Förbundet är i grunden överens med våra motparter om
att det behövs ökade satsningar på utbildning och kompetensutveckling.
Det ligger såväl i de anställdas som i
30
Utbildning och kompetensförsörjning

företagens och samhällets intresse. Men hur ska vi nå
fram till resultat?
Neddragningar på exempelvis komvux och det så kallade
korttidsstudiestödet är steg i helt fel riktning. Från fackligt
håll skulle vi vilja se mer av gemensamma ansträngningar
på detta område. Om vi är överens om hur viktigt
detta område är borde det gå att komma överens både
mellan parterna och med regeringen. Det måste finnas
möjligheter till omskolning och vidareutbildning även för
vuxna som inte är arbetslösa.
Flexibla yrkesutbildningar för vuxna
Det finns stora brister i delar av den utbildning som
riktar sig mot industrin. Särskilt problematiskt är det
att det i vissa delar helt saknas tillgång till kortare utbildningar
som är relevanta för industrins anställda.
IF Metall vill därför att dagens komvux utvecklas och
utökas med mer av kortare yrkesinriktade kurser för omskolning
till bristyrken. ”Yrkesvux” bör också utformas
så att det kan användas för elever med studieförberedande
inriktning i gymnasiet att växla till en yrkesutbildning
och som en ny chans för dem som valt yrkesutbildning
med svag arbetsmarknad.
Delat ansvar – delad finansiering
Ett uppenbart problem när det gäller kompetensutveckling
är vem som ska betala. Eftersom såväl individen och
samhället som företagen drabbas negativt om det inte
blir av är det knappast självklart att det bara är före-
Utbildning och kompetensförsörjning 31

tagen som ska betala. Ett nytt finansieringssystem behövs
som verkligen leder till ökade utbildningsinsatser.
Arbetsgruppen föreslår
En finansieringsmodell av detta slag att IF Metall under nästa
kan vara en del i en bredare satsning
kongressperiod utreder
för att stärka rekrytering och kompetenshöjning
inom industrin.
hur ett statligt utbildnings-
och kompetensstöd
kan utformas. Syftet med
detta är att stimulera företagen att satsa på kompetensutveckling
för de anställda. En finansieringsmodell av
detta slag kan vara en del i en bredare satsning för att
stärka rekrytering och kompetenshöjning inom industrin.
Resurser inom Europeiska socialfonden
Inom EU finns medel för kompetenssatsningar till förfogande
som inte alltid utnyttjas fullt ut av dem som har
möjlighet att söka. Här finns stora möjligheter till förbättringar
där IF Metalls medlemmar har mycket att vinna.
I mars 2007 tog regeringen beslut om ett förslag till nationellt
strukturfondsprogram för Europeiska socialfonden
i Sverige. Det innebär ett bidrag till Sverige med 6,2 miljarder
svenska kronor. Till det ska Sverige bidra med lika
mycket i medfinansiering.
Det övergripande målet med det nationella strukturfondsprogrammet
är ”ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning
samt ett ökat arbetskraftsutbud”. Social-
32
Utbildning och kompetensförsörjning

fonden har två programområden varav det första riktar
sig till kompetensutveckling för sysselsatta, dvs. personer
som har en anställning. 1
När det gäller denna grupp är målet att
– bidra till kompetensutveckling som underlättar för
sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med
arbetslivets krav
– bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur diskriminering
motverkas och likabehandling främjas
– bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar
kan förebyggas.
Alla som är sysselsatta, dvs. företagare och anställda,
medarbetare och chefer inom privat, offentlig och ideell
verksamhet kan delta i projekten. När det gäller kompetensförsörjning
har regeringen avsatt särskilda medel
för medfinansiering, vilket betyder att de som söker inte
behöver ordna egen medfinansiering.
Eftersom finansieringsfrågan uppenbarligen är en av
de större stötestenarna när det gäller att få till stånd
kompetensutveckling ligger det i IF Metalls intresse att
ta initiativ till och se till att så många avdelningar som
möjligt driver på och söker de medel som finns tillgängliga.
1
Det andra programområdet riktar sig till arbetssökande och beskrivs
i nästa avsnitt.
Utbildning och kompetensförsörjning 33

Extra satsning på kompetensutveckling av kvinnor
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor består trots
att det råder enighet om att män och kvinnor ska ha
samma möjligheter till utveckling i arbete och av lön. En
utveckling mot minskade löneskillnader måste bygga på
en utveckling av arbetsuppgifter och kompetens.
Eftersom andelen kvinnor är större i de grupper som i
dag har enklare arbetsuppgifter är kompetenssatsningar
och utveckling av arbetsuppgifter särskilt viktigt för
kvinnorna. Därför behövs extra satsningar på kompetensutveckling
för kvinnor som arbetar inom industrin.
Slutsatser
IF Metall anser
• att det måste finnas bättre möjligheter för omskolning
och vidareutbildning även för människor som
inte är arbetslösa
• att det behövs utbildningar som är bättre anpassade
för individer som har en anställning. Det innebär
kortare utbildningar i ”modulform” som inte kräver
alltför lång frånvaro från det ordinarie arbetet.
Arbetsgruppen föreslår
• att IF Metall utreder hur ett utbildnings- och kompetensstöd
till företag som satsar på kompetensutveckling
för sina anställda kan utformas
34
Utbildning och kompetensförsörjning

• att IF Metall ska ta initiativ till att fler avdelningar
söker de medel som finns tillgängliga för kompetensutveckling
inom den Europeiska socialfonden
• att förtroendevalda på arbetsplatser i ökad utsträckning
tar initiativ till lokala överenskommelser om
kompetensutveckling och att de ansvariga inom vår
organisation genom utbildning rustas bättre för att
klara av detta viktiga uppdrag
• att IF Metall ska verka för extra satsningar på kompetensutveckling
för kvinnor som arbetar inom våra
branscher.
Utbildning och kompetensförsörjning 35

Arbetssökande
Varför utbildning för arbetssökande och anställda som
riskerar uppsägning?
Det finns några huvudsyften med arbetsmarknadsutbildning.
Det första är att öka utbudet av anställningsbar
arbetskraft. De arbetslösa står för den största rekryteringsreserven
på arbetsmarknaden och utgör en viktig
grupp för industrin. Ofta har de erfarenheter och grundläggande
kunskaper som behövs för att kunna ta ett nytt
arbete inom industrin och behöver bara komplettera med
en enstaka kurs.
Ett annat syfte/målsättning med att utbilda personer
som befinner sig i, eller riskerar att hamna i arbetslöshet,
är att underlätta omställning från kompetenser med
minskad efterfrågan till kompetenser där behoven ökar.
IF Metall och svensk fackföreningsrörelse har i grunden
en positiv inställning till rationaliseringar i företagen och
strukturomvandling. Det är en konkurrensfördel att ta
vara på.
En viktig anledning till att vår industri hittills har
klarat globaliseringen så pass bra är att arbetskraften
stått väl rustad för att klara omställningar. Det gör
att de anställda vågar prova både nya uppgifter och
nya jobb. Förändringen kan öppna nya möjligheter för
individen och därmed bli något positivt. Denna inställning
har bidragit till en dynamisk industri i Sverige. För
att vi ska kunna upprätthålla denna syn krävs att de
36
Utbildning och kompetensförsörjning

gemensamt finansierade trygghets- och utbildningssystemen
samt parternas kompletterande system och aktiviteter
vässas ytterligare för att verkligen vara kraftfulla
stöd i dessa situationer.
Det finns också ett humanistiskt perspektiv som består i
att förhindra utslagning. Ju längre period man är borta
från arbetsmarknaden, desto svårare blir det att komma
tillbaka. Därför är det viktigt att se till att perioden utan
arbete blir så kort som möjligt.
Minskade statliga satsningar på arbetsmarknadspolitiska
åtgärder
Arbetsmarknadsutbildningar är de utbildningar som
Arbetsförmedlingen anordnar med yrkesinriktning. De
omfattar så kallade bristyrken och riktar sig till vuxna.
Vanligen är syftet att omskola till ett nytt eller mer kvalificerat
arbete. Utbildningarna kan ha varierande längd
och den största delen är i typiska LO-yrken. De senaste
åren har arbetsmarknadsutbildningarnas andel av de aktiva
arbetsmarknadsprogrammen sjunkit och 2007 var de
nere på den lägsta nivån i antal platser sedan 1960-talet.
Den borgerliga regeringens uttryckliga avsikt har varit
att prioritera fortsatt arbete inom relativt lågkvalificerade
arbeten framför kompetenshöjning och branschernas behov
av yrkesutbildad arbetskraft.
Under den socialdemokratiska regeringen satsades också
på den grundläggande utbildningen, exempelvis kunskapslyftet.
Det innebar att den grupp som antingen stod
Utbildning och kompetensförsörjning 37

längst från arbetsmarknaden, eller hade det svårast att
hitta ett nytt jobb bland de arbetslösa, kunde skaffa sig
grundskolekompetens.
Denna utbildningsform har högerregeringen dragit ned
allra mest på. Det är en mycket allvarlig utveckling som
måste vändas. Här måste parterna agera gemensamt för
att få regeringen att tänka om.
Vem ska betala för omställning?
Arbetsgivarna vill oftast att staten bekostar arbetsmarknadsutbildning
hellre än att själva behöva betala
utbildning och lön under utbildningstiden. Frågan staten
ställer sig är om staten betalar för något som annars
skulle ha bekostats av arbetsgivaren. Man riskerar att få
så kallade dödviktseffekter, dvs. om inte staten hade ordnat
utbildning hade personen anställts, fått utbildning
via arbetsgivaren och då borde staten ha använt sina
resurser till något annat.
Om inte staten står för arbetsmarknadsutbildning riskerar
emellertid företagens tröskel för att anställa att höjas.
Följden blir då att anställningen skjuts upp eller inte blir
av alls. Det finns också vissa utbildningar där företagen
riskerar att förlora mer än vad de sätter in, eftersom den
anställde kanske söker sig till en konkurrerande arbetsgivare
när utbildningen väl är klar.
Lång erfarenhet i yrket – inga intyg
Ett dilemma för många av IF Metalls medlemmar som
blir arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa är att de,
38
Utbildning och kompetensförsörjning

trots många år i yrket och gedigna yrkeserfarenheter,
saknar dokumentation på sin kompetens. De kanske
slutade skolan tidigt för att sedan utbildas och utvecklas
i sitt yrke. När de sedan står inför att söka nya jobb har
de svårt att visa upp för arbetsgivaren vad de kan. De
kan ha lång erfarenhet av mycket kvalificerade arbetsuppgifter,
men inga dokument som visar exakt vad de
kan. Detta är ett särskilt stort problem för medlemmar
som flyttat hit från ett annat land. Många av dem har
dessutom formell utbildning från sitt hemland som inte
värderas på rätt sätt här.
Långa ledtider i omställningssituationer
En avgörande fråga i omställningssituationer är att utbildningen
finns tillgänglig när behovet uppstår. I dag
blir det ofta problem när tiden är för lång från den dag
en individ är i behov av utbildning, till exempel på grund
av personalneddragningar eller företagsnedläggningar,
till dess att han eller hon får tillgång till utbildningen.
En orsak till detta kan vara att systemet innehåller alltför
många aktörer och att samordningen mellan dessa
är bristfällig. I samband med att Arbetsförmedlingen omorganiseras
med tydlig inriktning på branschernas behov
och den lokala arbetsmarknaden är det viktigt att ett
bättre samarbete med parterna kommer till stånd.
Svårare att komma in på högskolan
Högerregeringen har föreslagit att den så kallade 25:4-
regeln för antagning till högskolan avskaffas. Regeln
innebar att den som var 25 år, arbetat i minst fyra år
Utbildning och kompetensförsörjning 39

och hade kunskaper i svenska och engelska motsvarande
ett fullföljt gymnasieprogram uppfyllde kraven på grundläggande
behörighet till högskolan.
I stället vill regeringen ha en individuell bedömning
huruvida en person, via till exempel arbetslivserfarenhet,
har förutsättningar att tillgodogöra sig en utbildning.
Dessutom tas den urvalsgrupp bort som fördelas utifrån
resultat från högskoleprov i kombination med arbetslivserfarenhet.
Vårterminen 2007 var det cirka 5 800 personer,
av totalt 160 000, som sökte till högskolan med behörighet
via 25:4-regeln. Den sammantagna effekten blir
minskad möjlighet för personer med arbetslivserfarenhet
att komma in på högskolan.
Sammanfattning
• Staten drar ned på utbildningar för arbetssökande.
• Oklart vem som ska betala för utbildning av arbetssökande.
• Många anställda saknar intyg på sin kompetens.
• För lång tid mellan arbetslöshet och utbildningsinsatser.
• Svårare att komma in på högskolan för dem som inte
kommer direkt från gymnasiet.
40
Utbildning och kompetensförsörjning

Vad vill IF Metall?
Utveckla omställningsavtalet
Ett effektivt omställningsarbete är centralt för att anställda
som sägs upp på grund av arbetsbrist snabbt ska
kunna hitta ett nytt arbete och för att minska riskerna
för arbetslöshet.
Sedan den 1 september 2004 finns de så kallade omställningsavtalen
som syftar till att ge stöd och hjälp – på vissa
villkor – till den som blivit uppsagd eller riskerar att
sägas upp på grund av arbetsbrist. Stödet består av omställningsstöd
(rådgivning m.m.) och avgångsersättning.
Det finns i dag åtta omställningsavtal på den svenska
arbetsmarknaden. Trygghetsfonden (TSL) administrerar
omställningsstödet för den privata LO-sidan, men
har inte någon egen utförarverksamhet. TSL har tecknat
ramavtal med ett antal rikstäckande leverantörer.
Ansökan om omställningsstöd görs gemensamt av den
fackliga organisationen och arbetsgivaren. Stödet är individuellt
anpassat och det finns avsatt 22 000 kronor per
person.
Ett omställningsprogram pågår i genomsnitt i tre
månader och kan innehålla något eller några av följande
moment:
– utvärdering/validering av individens kompetens
– klargörande av individens önskemål och målsättning
– utredning av individens ”personliga marknad”, dvs.
Utbildning och kompetensförsörjning 41

var – och med vilka uppgifter – kan individen tänka
sig att arbeta
– hjälp med individens handlingar, exempelvis personligt
brev, meritförteckning m.m.
– översikt av olika sökvägar
– skapande och genomförande av en aktivitetsplan.
IF Metalls erfarenheter av omställningsavtalet är
mycket positiva. Över 80 procent av dem som omfattas
av varsel inom industrin får ett nytt jobb med hjälp av de
insatser som avtalen omfattar, vilket måste anses som ett
mycket bra utfall.
IF Metall vill att avtalet utvecklas så att avtalet som
hittills har gällt tillsvidareanställda också ska omfatta
visstidsanställda, eftersom det blir en allt större grupp i
vissa företag.
Omställningsavtalet är dock inget utbildningsavtal. För
att förbättra de arbetssökandes omställningsförmåga behöver
reglerna för tillgång till a-kassa förändras. Enligt
gällande regelverk är det
inte möjligt att studera
IF Metall vill att reglerna ändras för att
samtidigt som man uppbär
a-kassa – något som
bättre motsvara de arbetssökandes
behov av snabb kompetensutveckling.
hindrar en snabb och
effektiv komplettering av
bristande kunskaper. IF Metall vill att reglerna ändras
för att bättre motsvara de arbetssökandes behov av
snabb kompetensutveckling.
42
Utbildning och kompetensförsörjning

Närmare samarbete om arbetsmarknadsutbildning
för branschernas behov
En bättre matchning av arbetssökande med lediga jobb
förutsätter ett bättre samspel mellan parternas och Arbetsförmedlingens
insatser samt de resurser som finns
inom arbetsmarknadspolitiken.
En effektivare utformning av utbildningar – både vad
gäller inriktning, innehåll och dimensionering – kopplad
till branschernas faktiska behov kan uppnås genom
bättre samverkansformer. I detta syfte bedriver IF Metall
ett utvecklingsarbete tillsammans med Arbetsförmedlingen
och Teknikföretagen. Ett ökat fokus på branschernas
behov och en inriktning på insatser inom lokala
pendlingsregioner ligger också väl i linje med den organisationsutveckling
som pågår inom Arbetsförmedlingen.
Långsiktigt bör parterna utveckla mer samverkan när
det gäller omställning och matchning på arbetsmarknaden.
I det sammanhanget bör också erfarenheter från
andra länder beaktas. I Danmark har till exempel industrins
parter ett långtgående inflytande över innehåll och
dimensionering av den industriinriktade utbildningen, såväl
den grundläggande som arbetsmarknadsutbildningen.
För förbundet bör möjligheterna att ta en mer aktiv roll
i utbildningsfrågorna i samband med omställning också
bidra till att det fackliga medlemskapets värde stärks.
Utbildning och kompetensförsörjning 43

Resurser inom Europeiska socialfonden
Under avsnittet kompetensutveckling beskrevs den Europeiska
socialfondens första prioriterade område – kompetensförsörjning.
Det andra området som ska prioriteras
är ett ökat arbetskraftsutbud. Det riktar sig till projekt
som främjar dem som står längst från arbetsmarknaden
samt projekt som gör det lättare för unga människor
att etablera sig i arbetslivet. För den här gruppen krävs
medfinansiärer, vilket kan vara till exempel Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, en länsstyrelse eller en
kommun.
Även här ser vi möjligheter att kunna finansiera projekt
som är värdefulla för IF Metalls medlemmar. Särskilt
den grupp som inte kan hjälpas inom ramen för omställningsavtalens
resurser borde kunna vara aktuella i detta
sammanhang. Det är därför angeläget att uppmuntra
och uppmana avdelningarna att ta initiativ till projektansökningar
i syfte att hjälpa dem som står längst från
arbetsmarknaden.
Satsa på validering
Ett sätt att möta problemet med att många medlemmar
saknar formella intyg på sin kompetens är genom validering
av yrkeskunskaper.
Validering är en process som innebär en strukturerad
bedömning, värdering, dokumentation och erkännande
av kunskaper och kompetens som en person besitter
oberoende av hur de förvärvats.
44
Utbildning och kompetensförsörjning

Det är främst i tre sammanhang som validering kan bli
aktuell:
• som ett led i en pågående utbildning i syfte att klarlägga
kunskapsnivån, anpassa innehållet i och/eller
förkorta studietiden för den enskilde
• i anslutning till vägledning för att definiera utgångsnivå
för vidare studier
• för att dokumentera faktiska kunskaper och färdigheter
inför ansökan om anställning eller i samband
med personalutveckling på arbetsplatsen.
IF Metall har sedan länge insett fördelarna med ett utbrett
system för att validera kunskaper. Arbetsgivarna
har dock haft en avvaktande, eller rent av negativ,
inställning till frågan. Man har mest sett det som en
möjlighet för facket att driva upp lönerna. En annan
invändning har varit att det är för resurskrävande i förhållande
till vad arbetsgivaren får ut i slutändan.
På senare år har vi emellertid nått en öppning i valideringsdiskussionen
med arbetsgivarna. Det skedde i
samband med att den socialdemokratiska regeringen
tillsatte den så kallade valideringsdelegationen. Det var
en tidsbegränsad myndighet som fanns kvar till slutet
av 2007. Myndighetens uppdrag var att skapa ett upplägg
för validering som har legitimitet hos parterna på
arbetsmarknaden. Man bedömde det särskilt viktigt att
Utbildning och kompetensförsörjning 45

systemet är accepterat hos arbetsgivarna, eftersom det
är de som sedan ska anställa dem som blivit validerade.
Man bedömde också att det är angeläget med ett system
som ser någorlunda lika ut över hela landet.
För att öka chanserna att få systemen väl förankrade hos
parterna bad man företrädare för olika branscher att ta
fram modeller. Här har IF Metall tillsammans med bland
andra Teknikföretagen och Metallgruppen ingått i en
styrgrupp för industri och teknik.
En slutsats som IF Metall dragit från arbetet inom valideringsdelegationen
är att ett fungerande system för
validering måste vara accepterat av och ha en tydlig
koppling till utbildningssystemet i övrigt. Det innebär
att det behövs flexibla former för utbildningar.
En annan slutsats är att det är mycket viktigt vem
som äger rätten att ge ut yrkesbevis. För att de ska få
legitimitet bör parterna i någon form sanktionera ett
sådant system. Det av Metall tidigare utvecklade certifieringssystemet
för CNC-området har i dag övertagits av
Svensk Svarvförening och Skärteknikcentrum. IF Metall
medverkade också i det fortsatta utvecklingsarbetet. En
annan möjlig valideringsinstans kan vara teknikcollege,
som erbjuder en lämplig miljö för validering inom industrins
yrkesområden.
46
Utbildning och kompetensförsörjning

Utbildningar för omställning – den nya
yrkeshögskolan
Den borgerliga regeringen har tillsatt en utredning som
ska komma med förslag på hur de eftergymnasiala yrkesutbildningsformer
som staten ansvarar för, ska kunna
föras samman under ett gemensamt ramverk. I dag är
systemet svåröverskådligt och det saknas tydliga principer
för vilka villkor som ligger till grund för utbildningarna.
Ramverket – som föreslås heta yrkeshögskolan
– ska bland annat ha ansvaret för prioriteringar och
resursfördelning på nationell nivå och ansvara för att utvärdering
och kvalitetssäkringar sker.
En nystart kring de eftergymnasiala utbildningarna kan
innebära många fördelar för IF Metalls medlemmar. Här
ser vi möjligheter att påverka utformningen under remissperioden
2008.
Några faktorer som är särskilt angelägna ur ett fackligt
perspektiv är
• att arbetsmarknadsutbildningen på ett tydligt sätt
kopplas samman med övriga yrkesutbildningar
• att dimensionering, utformning och kvalitetssäkring
sker i nära samverkan med parterna på arbetsmarknaden
• att även nya utbildningsformer, i första hand korta
kurser för individer som endast behöver komplettera
delar av sin utbildning, ingår i den nya yrkeshögskolan.
Utbildning och kompetensförsörjning 47

Finansiering
Till skillnad från många andra länder som bygger ut
yrkesutbildningen för vuxna har bidragen till denna
utbildningsform minskat kraftigt i Sverige de senaste
åren. Det innebär bland annat att Arbetsförmedlingen
inte längre kan köpa in yrkesutbildningar av privata utbildare.
För att yrkesutbildning för vuxna ska kunna bli
en reell möjlighet krävs någon form av studiefinansiering.
Generella studiemedelssystem är mycket dyra och
det är därför nödvändigt att noga tänka efter vad som
bör prioriteras – att så många som möjligt får tillgång
till medlen eller att nivån på ersättningen blir så hög
som möjligt.
Arbetsgruppen menar att IF Metall bör ta initiativ till
en diskussion om hur ett nytt finansieringssystem för utbildning
av vuxna kan se ut.
Slutsatser
IF Metall
• anser att omställningsavtalet ska utvecklas till att
också omfatta visstidsanställda
• anser att reglerna för tillgång till a-kassa bör ändras
så att vidareutbildning blir möjlig vid omställningssituationer
• bör i ökad utsträckning nyttja de medel som finns tillgängliga
inom den Europeiska socialfonden för projekt
som stödjer dem som inte får hjälp via omställningsavtalen,
dvs. de som står längst från arbetsmarknaden
48
Utbildning och kompetensförsörjning

• vill – i samarbete med lämpliga branschorganisationer
– att samtliga inblandade parter fortsätter satsningarna
på att utveckla valideringsinstrumentet
• anser att ett fungerande valideringssystem måste ha
en koppling till utbildningssystemet i övrigt
• ska aktivt påverka utformningen av en ny yrkeshögskola
• bör ta initiativ till en diskussion om hur ett nytt
finansieringssystem för utbildning av vuxna kan se ut
• ska utnyttja de möjligheter som öppnas i och med
nedläggningen av Ams och bildandet av den nya
myndigheten Arbetsförmedlingen för att spela en än
mer aktiv roll i arbetsmarknadspolitiken
• ska driva på för att arbetslivserfarenhet återinförs
som merit vid antagning till högskolan
• bör långsiktigt utveckla ökad samverkan med motparterna
när det gäller omställning och matchning på
arbetsmarknaden.
Utbildning och kompetensförsörjning 49

Hur organiserar vi vårt arbete?
Förbundskontoret
Förbundskontoret har en viktig funktion för att arbetet i
resten av organisationen ska fungera.
För att förbättra samordningen mellan de olika enheter
som arbetar med utbildnings- och kompetensutveckling
på förbundskontoret föreslår arbetsgruppen att det bildas
en matrisorganisation med en samordningsgrupp
bestående av de handläggare som arbetar med frågorna
på olika enheter.
En huvudansvarig för utbildningsfrågorna ska finnas på
förbundskontoret med uppgift att fungera som samordnare
för utbildningsgruppen och de olika yrkesnämndernas
arbete.
Avdelningarna
Det viktiga är att utbildningsfrågorna Avdelningarnas arbete
får hög prioritet och att tid avsätts för med utbildningsfrågor
att arbeta långsiktigt med dessa frågor. skiljer sig mycket åt sinsemellan.
Arbetsgruppen
anser inte att det är önskvärt
att detaljstyra hur avdelningarna organiserar sitt
arbete med utbildningsfrågorna. Olika avdelningar har
olika förutsättningar och behöver därför olika lösningar.
Det viktiga är att utbildningsfrågorna får hög prioritet
och att tid avsätts för att arbeta långsiktigt med dessa
frågor. Prioriteringar måste ske i sammanhang med vårt
50
Utbildning och kompetensförsörjning

övriga arbete. En modell för detta diskuteras i anslutning
till programförklaringen.
Det partsgemensamma arbetet
En huvudväg för vårt arbete med utbildningsfrågorna
bör vara att vidareutveckla samarbetet med våra motparter.
Frågor som har karaktär av yrkesutveckling bör hanteras
på branschnivå medan mer systeminriktade frågor
huvudsakligen diskuteras för hela industrisektorn.
Sådana sektorsfrågor kan vara formerna för den nya
yrkeshögskolan, finansiering av vuxenutbildning och den
kommande gymnasiereformen samt behovet av fler och
bättre yrkeslärare.
Systemet med yrkesnämnder för i princip alla större
branscher är etablerat sedan länge och regleras genom
kollektivavtal. I dag råder stor skillnad mellan yrkesnämndernas
verksamheter.
Förbundet bör bedriva ett utvecklingsarbete tillsammans
med våra motparter för att successivt skapa ett effektivare
samarbete med sikte på industrins långsiktiga
kompetensförsörjning. En del av detta kan ske inom
ramen för yrkesnämnderna och en del kan ske parallellt
i tillfälliga former.
En fråga att arbeta med inom yrkesnämnderna är industrins
behov av nyrekrytering av ungdomar. ”Industrins
Utbildning och kompetensförsörjning 51

jobberbjudande” är ett sätt att förtydliga hur industriarbetet
som yrkesval faktiskt kan motsvara ungdomars
krav och önskemål om framtida yrkesliv.
Industriarbetarnas allmänna kompetensutveckling, till
exempel grundläggande skolkunskaper och högskolebehörighet,
ligger inte alltid inom områden som arbetsgivaren
prioriterar. I dessa frågor behöver vi utveckla
samverkan med andra aktörer. Det kan till exempel ske i
facklig-politisk samverkan med socialdemokraterna.
Partsgemensamt arbete med utbildning och kompetensutveckling
bör också utvecklas i lokala och regionala
sammanhang. Det är i det vardagliga, enträgna, fackliga
arbetet som dessa frågor måste prioriteras. Det är inte
minst där vi har möjlighet att åstadkomma verklig förändring
och påverka våra medlemmars framtid.
52
Utbildning och kompetensförsörjning

Utbildning och kompetensförsörjning 53