Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en
Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en
6 VTI notat 47-2004
1 Bakgrund och syfte Trots att spårvägsspår har funnits under lång tid har det inte vuxit fram något internationellt accepterat standardutförande på motsvarande sätt som det finns för konventionella järnvägsspår. Det råder fortfarande oenighet om vad som är det optimala spåret. Anledningen till detta är att de förutsättningar som råder på den specifika plats där spårvägsspår skall anläggas måste beaktas. Det kan vara frågan om markförhållanden, rådande trafik- och stadsmiljö, finansieringsmöjligheter, hur linjenätet kan utformas, etc. Tekniken för spårvägsspår grundar sig i stor utsträckning på de specifika förutsättningar som gäller för den aktuella staden och dess lokala traditioner vilket har resulterat i ett stort antal olika lösningar på spårvägskonstruktioner. Även om det finns en stor kunskap inom detta område är den sannolikt avgränsad till ett fåtal aktörer. Infrastrukturen utgör en stor del av den totala kostnaden för ett spårvägssystem. En allmän uppfattning är att infrastrukturen står för ca 75 % och fordonen för ca 25 % av den totala investeringskostnaden. Att det är en kostnadskrävande del beror till stor del på att det karaktäriseras av ett stort hantverk vilket innebär att det är personalkrävande. I många fall är det även trångt om utrymme där spårvägsspår skall anläggas vilket kan medföra svårigheter att komma fram med arbetsmaskiner och att hitta lämpliga upplagsplaster för materialet. Avsaknaden av rationella arbetsmetoder har således en viss inverkan på kostnadsbilden. Den allmänna utvecklingen inom spårvägsområdet har medfört ett ökat intresse för att hålla nere investeringskostnaderna för infrastrukturen. Även underhållet tenderar att bli dyrbart, speciellt då spåren är förlagda i gatumiljö där kraven på samverkan mellan gata och spår är höga, bl.a. med avseende på sättningar. I de fall då spåren är förlagda i gatumiljö kommer de underhållsåtgärder som är nödvändiga att genomföra även att medföra störningar för såväl spårvägsresenärerna som andra trafikantgrupper. Utformningen av spårvägsspår måste därför ses ur ett helhetsperspektiv där investeringskostnaden för den specifika konstruktionen måste ställas i relation till framtida drift- och underhållskostnad. Låg investeringskostnad kan initialt vara attraktivt men kan på sikt innebära höga drift- och underhållskostnader och oacceptabla driftstörningar. Driftsäkerhet och rimliga investeringskostnader är därför av stor betydelse för om spårvägssystemet skall bli attraktivt och accepterat. Syftet med detta projekt är att inledningsvis ge en övergripande introduktion om olika typer av spårvägskonstruktioners utformning och funktion. I ett längre perspektiv förväntas projektet leda till fortsatt arbete som därigenom kan ge ökad förståelse för och kunskap om olika spårkonstruktioners fördelar och nackdelar ur ett såväl kostnads- och anläggningsperspektiv som drift- och underhållsperspektiv. 1.1 Metod och avgränsningar Materialet till denna rapport bygger på en genomgång av litteratur. Det material som framkommit i samband med sökning i olika databaser har dock varit av mycket begränsad karaktär. En stor del av materialet utgörs även av den information som inhämtats i samband med tre stycken genomförda Banteknikmöten. Vid dessa möten har representanter medverket från Trafikkontoret i Göteborg, SL Infrateknik i Stockholm, Oslo Spårvägar, Trafikkontoret i Helsingfors samt Norrköpings VTI notat 47-2004 7
- Page 1: VTI notat 47 • 2004 VTI notat 47-
- Page 4 and 5: VTI notat 47-2004
- Page 6 and 7: VTI notat 47-2004
- Page 10 and 11: spårvägar. Dessa aktörers samlad
- Page 12 and 13: sammanhang det befintliga markskikt
- Page 14 and 15: Spårområdets avgränsning till ö
- Page 16 and 17: I korsningar där spåren utsätts
- Page 18 and 19: mellan rälerna säkerställs genom
- Page 20 and 21: Figur 2.13 Edilonspår. (Foto: VTI.
- Page 22 and 23: de fall Edilonspåret övergår i n
- Page 24 and 25: vid byggandet. I Oslo har denna sp
- Page 26 and 27: Figur 2.21 Exempel på direkt upph
- Page 28 and 29: och som vid ogynnsamma klimatförh
- Page 30 and 31: omfattande störningar för spårv
- Page 32 and 33: Figur 4.2 Arbetsplats för spårvä
- Page 34: Spårvägsinfrastrukturens kostnade
6 VTI notat 47-2004
Change language