Energi - Engine-sme.eu

Utbildning i energieffektivitet för SME 

Denna utbildning har utvecklats inom ENGINE. ENGINE är ett Europeiskt samarbetsprojekt för att stödja SME att införa 

lämpliga arbetssätt för energiledning, minska energianvändningen samt använda lämpliga energislag.Ytterligare 

information om projektet och dess resultat finns på www.engine-sme.eu. 

Projekt ENGINE stöds av programmet Intelligent Energy – Europe (IEE) från Europeiska Unionen vilket stödjer 

energieffektivitet och förnyelsebara energikällor. Mer detaljer om IEE-programmet finns på: 

http://ec.europa.eu/energy/intelligent/index_en.html 

Hela ansvaret för innehållet i denna utbildning ligger hos författarna. Det representerar inte någon uppfattning från den 

Europeiska Gemenskapen. Europeiska Kommissionen är inte ansvarig för någon användning av innehållet I detta 

material. 

funded by

Energi – introduktion & bakgrund 

En introduktion till hur en industri kan arbeta med 

att minska sina energikostnader och 

miljöpåverkan. 

www.engine-sme.eu

Energi är oförstörbar 

energi omvandlas endast från en form till en annan 

• Bindningsenergi 

• Lägesenergi 

• Rörelseenergi 

• Strålningsenergi 

• Värmeenergi 

• … 

www.engine-sme.eu 

2

Effektenheter, energienheter och spänning 

Effektenheter 

Effekt är energi per tidsenhet. Effekt anges i watt (W) 

1 kW (kilowatt) = 1 000 W 

1 MW (megawatt) = 1 000 kW 

1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kW 

Energienheter 

Energi är effekt gånger tid 

1 Wh = 1 W under en timme, wattimme 

1 kWh = 1 kW under en timme, kilowattimme 

1 MWh (megawattimme) = 1 000 kWh 

1 GWh (gigawattimme) = 1 000 000 kWh 

1 TWh (terawattimme) = 1 000 000 000 kWh 


Spänning 

1 kV (kilovolt) = 1 000 volt (V) 

3

Energi – historia och framtid 

Ved 

Kol 

Elkraft 

Vattenkraft 

Kärnkraft 

Olja 

Bioenergi 

stenåldern - medeltiden 

medeltiden - industrialiseringen 

3-fas växelström tidigt 1900-tal 

byggs ut 1920-1950-tal 

byggs ut 1973-1985, renässans under 2010-talet?? 

Ottomotorn uppfanns 1858, ökade kraftigt efter 2.a världskriget 

Biobränsle (flis, pellets, briketter mm), biogas, etanol, RME… 

VindkraftUtbyggnaden av vindkraft är stor i länder som Tyskland, Spanien m.fl. 

Naturgas 

Solceller 

Vätgas 


Naturgasen allt viktigare energikälla pga oljebrist och miljökrav 

Användningen av solceller spås öka enormt inom ca 20-30 år 

Vätgassamhället? Om mer än 50 år 

4

De vanligaste energislagen och 

användning 

Förnybara energikällor: 

• Sol Värme, el 

•Vind El 

• Vatten El 

• Bioenergi Värme, el, drivmedel 

• Vågenergi El 

• Geotermi Värme, el 

• Avfall värme, el 

Icke förnybara energikällor: 

• Olja Drivmedel, värme, 

el 

• Kol El och värme 

• Naturgas El, värme, drivmedel 

• Uran El (och värme?) 

• Torv Värme 


5

Solenergi 

Vattenkraft 

Biobränsle 

Vindkraft 

Förnybar energi 

Solen strålar kontinuerligt energi på jordens yta. Den instrålade 

energi kan utnyttjas för att värma vatten eller att producera elkraft 

Vattnet som cirkulerar i ett kretslopp utnyttjas för att producera 

elkraft 

Allt organiskt växande material binder kol och energi genom 

fotosyntesen. En del av denna energi tas tillvara vid förbränning. 

Vind skapas av temperatur- och tryckskillnader i atmosfären. 

Rörelseenergin i vinden utnyttjar vi till att producera elkraft. 


6

Förnybar energi 

• I Sverige använder vi 43 % förnybar energi vilket är högst i EU 

• Vattenkraften och biobränslen är de i särklass största förnybara 

energikällorna i Sverige. 

• Stor potential för elproduktion med biobränslen 

• Vindkraften kommer de närmsta åren producera mer och mer 

elkraft om än på liten nivå. 

• Biogas, etanol, RME (rapsmetylester), DME m. fl. allt mer 

intressant som drivmedel 


7


8 

Förnybar energi i Sverige


9 

Mål förnybar energi i EU

Energireserver 

Med nuvarande ekonomiska och tekniska förhållanden 

uppskattas kända reserver av fossila bränslen uppgå till: 

• 218 gånger årsproduktionen för kol 

• 41 gånger årsproduktionen för olja 

• 63 gånger årsproduktionen av naturgas 


10

Miljökonsekvenser av energianvändningen 

• CO 2 växthuseffekten 

• NO x försurning och övergödning 

• SO 2 försurning 

• VOC, PAH…luftföroreningar (cancerogena) 

• O 3 marknära ozon 

• Utnyttjande av mark, vatten 

• Visuellt, landskapsbild 

• Buller 

• Påverkan på flora &fauna, biologisk mångfald 


11

Växthuseffekten 

• Behövs för vår överlevnad 

• Är i sig inget farlig – bara ett naturligt 

fenomen 

• Temperaturen har varierat under 

årtionden 

• Människan påskyndar växthuseffekten 


12

Växthuseffekten 

Kortvågig strålning från solen når jorden. En del 

"studsar tillbaka” (reflekteras) ut i rymden. En del 

fångas upp av atmosfär, hav, mark och växtlighet. 

Därifrån återutsänds energin som långvågig 

värmestrålning. Men atmosfären är inte lika 

genomskinlig för de långvågiga strålarna som för 

de kortvågiga. En del värme hålls därför kvar. 


13

Koldioxid 

Metan 

Lustgas 

F-gaser 

Partiklar 

Vattenånga 

Växthusgaser 

förbränning av fossila bränslen 

nedbrytning av org material samt djurhållning 

Naturlig process samt transport 

syntetiska flourföreningar, långlivade 


14


15 

Temperaturförändring

Konstaterade klimatförändringar: 

• Medeltemperaturen vid jordytan har ökat med 0,6 °C under 1900-talet 

(Europa 0,8 °C) 

• Snötäcket och havsisens utbredning i Arktis har minskat sedan 1950- 

talet 

• Glaciärerna i Alperna har minskat med 50 % under 1900-talet 

• Havsytan har stigit med 15 cm under 1900-talet 

• Nederbörden har ökat på norra halvklotet, både i antal 

nederbördstillfällen och i intensitet 

• Perioder med torka har ökat i Afrika och Asien 


16

Effekter av temperaturökning: 

Vattenresurser Havsytan stiger Jordbruk Ekosystem Hälsa 

• ökad/ minskad 

nederbörd 

• ökad vattenbrist 

• översvämningar 

av stormar/ 

nederbörd 

• stiger med 9-88 

cm 

• saltvatteninträngning 

• många länder 

förlorar yta 

• ca 100 milj. 

drabbas av 

översvämningar 

•ökad 

jordbruksproduktion 

i 

tempererade 

områden 

• minskad 

jordbruksprodukti 

on i tropiska 

/sub-tropiska 

områden 

• förändrad artsutbredning 

• förändrad biologisk 

mångfald 

• skogar och 

korallrev är 

exempel på 

känsliga system 


Ökad mängd: 

• 

väderrelaterade 

dödsfall 

• vattenburna 

infektionssjukdomar 

• insektsburna 

sjukdomar 

17

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 

• En genomsnittlig invånare i i-länderna 

släpper ut sex gånger mer koldioxid jämfört 

med en som bor i ett utvecklingsland. 

• Utsläppen i USA uppgår till drygt 20 ton 

koldioxid per person och år (Sverige knappt 6 

ton/person och år). Det globala genomsnittet 

är 3,9 ton per person och år. 

• Under 1990-talet ökade de globala utsläppen 

av koldioxid med 12 procent, medan de i 

Sverige höll sig på ungefär oförändrad nivå. 

Utsläppen från transporterna har ökat, 

medan övriga sektorer har minskat något. 


18

Internationella överenskommelser 

• Första internationella greppet togs vid FN-mötet 1972 i Stockholm 

• Rio –92 – Ramkonvention om Klimatförändringar antas – bas för 

internationella förhandlingar om minskade utsläpp av växthusgaser 

• Efterföljande COP-möten; Berlin, Kyoto, Buenos Aires, Haag, Bonn, 

Marrakech, Indien 

• Kyoto 1998 – Kyotoprotokollet antas – 5,2 % sänkning av 

växthusgaser i I-länderna från 1990 till 2008-2012 (EU –8%, USA –7%, 

Japan –6%) 

• Ryssland ratificerar Kyotoprotokollet hösten 2004 

• Sverige 2008-2012: enl Kyoto +4% men enl riksdagen –4 % 

• EU överenskommelse 2007: Reducera växthusgaser med 20% till 

2020. Minst 20% av energikonsumtionen ska komma från 

förnyelsebara källor. 


19

Svenska energi- och miljöbeslut 

• Avveckling av kärnkraften 

• Ingen ytterligare utbyggnad av de norrländska vattendragen 

• Kyotoavtalet - 8% minskning av koldioxidutsläpp inom EU jämfört 

med 1990 till 2008 – 2012. 

• Sverige har beslutat om – 4 % jmf med 1990 års nivå. 

• De 16 svenska miljömålen 

• Krav på ekonomisk tillväxt och sysselsättning mm 


20

Omvärlden 

Energiförsörjning - leveranssäkerhet 

• Slaget om oljan och gasen; vem vinner och till vilket pris? 

• EU-import av energin ökar; känsligt och osäkert 

Miljö 

• Klimatpåverkan övergripande problemet 

• Ökade insatser och stöd till förnybar energi 

• Minskade subventioner på olja och kol 

Ekonomi 

• Ökande el- och oljepriser 

• Avreglerad el- och gasmarknad inom EU 

• Global marknad och global konkurrens 


21

Öre per kWh 

80,00 

70,00 

60,00 

50,00 

40,00 

30,00 

20,00 

10,00 

Elpriset i världen 2004* 

25,82 

33,96 

36,19 37,31 

39,95 

44,89 

46,63 

52,62 

56,10 57,00 58,81 


* För företag som köper 5.5 GWh/år 

Källa: NUS Consulting Group 

Dollarkurs 6,96 

60,69 

64,45 

76,35 

0,00 

22

Brent Crude $/b 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

Oil Price 


Källa: www.peakoil.net 

0 

1996 1998 2000 2002 2004 

23

Sveriges totala energianvändning 1973–2006 


24

Slutlig energianvändning fördelad på sektorer 1973– 

2006 


25


26

El- och nätpris för industrikunder inklusive relevanta 

skatter 


27

Spotpris Nordpool, Svenska handelsområdet 


28

Belgium 

Cyprus 

Italy 

Ireland 

Germany 

Denmark 

Elpriser för industrin i Europa, ca 1250 MWh 


Netherlands 

UK 

Austria 

Malta 

0,18 

0,16 

0,14 

0,12 

0,1 

0,08 

0,06 

0,04 

0,02 

0 

EU 25 

Latvia 

Bulgaria 

Lithuania 

Estonia 

Sweden 

Finland 

Greece 

France 

Slovenia 

Poland 

Croatia 

Portugal 

Czech Rep 

Slovakia 

Spain 

Hungary 

Rom ania 

Norway 

29

Oljepris (Eo1) för industrikunder inklusive relevanta 

skatter 


30


Energianalys 

Teori och praktik.

Energianvändningen i industrin 

• Industrin använder ca 150 TWh/år vilket motsvarar ca 40% av de totala 

energianvändningen i Sverige. 

• Industrin står för ca 30% av Sveriges CO2-utsläpp. 

• Trots en kraftig produktionsökning sedan 70-talet har inte 

energianvändningen ökat. 

• Den specifika användningen har minskat med 40%. 

• Sedan oljekrisen på 70-talet har oljeanvändningen minskat från 50 till 13%. 

• Oljan har främst ersatts av el och biobränsle. 


32

Verkstadsindustrin 

• Verkstadsindustrin använder totalt ca 13 TWh/år. 

• ~2/3 av energianvändningen är el. 

• De totala energikostnaderna är ~8 miljarder kr/år 

• Enligt studier är effektiviseringspotentialen upp till 30%. 

– Stor del av potentialen inom fastighetsdriften. 


! Ca 4 TWh/år (motsvarar en Barsebäcksreaktor) 

! ~2,5 miljarder i minskade kostnader 

33

Elanvändning 

• Pumpar, fläktar 

• Tryckluftkompressorer 

• Kylkompressorer 

• Blandare, omrörare 

• Transportörer 

• Processmaskiner 

• Belysning 

• Ventilation 

• … 

Energi i industrin 

Ånga och hetvatten 

• Pastörisering 

• Kokning 

• Indunstning 

• Sterilisering 

• Rengöring, diskning 

• Torkning 

• Uppvärmning av lokaler 

• … 

Drivmedel 


• Transporter 

• Tjänsteresor 

34

Positiva effekter av att vara energieffektiv 

• Minskade energikostnader 

• Minskad miljöpåverkan 

• Bättre arbetsmiljö 

• Ökad överblick och kontroll av energianvändningen 

• Långsiktighet 

• Förbättrat underlag för investeringar och underhåll 

• Minskade kostnader för drift och underhåll 

• Positiva åtgärder att kommunicera både intern och externt 


35

Energieffektivisering 

• Energieffektivisering - att få ut så mycket som möjligt av insatt energi 

• Att effektivisera energianvändningen i slutet medför stora vinster vid 

produktionen och utvinning mm. 

• Rätt energikälla till rätt ändamål minskar förluster 

• Energieffektiva produkter (transporter, industriprocesser, lokaler och 

boende mm) påskyndar utvecklingen 


36


37 

Trias Energetica


38 

Kyotopyramiden

Att mäta är att veta! 

Energianalys och kartläggning 

• Uppmätning av energiflöden 

• Kartlägga processer 

• Systemtänkande 

• Fördelning energianvändning 

• Nyckeltal 

• Energieffektiv? 


39

Grundläggande uppgifter 

Ytor, verksamhet, drifttider, 

lokalisering etc 

Energi tillfört 

El 

Olja 

Bioenergi 

Fjärrvärme 

Gasol 



återvinning 

Energi använt 

Produktion 

Uppvärmning 

Kyla 

Ventilation 

Belysning 

Transporter 

Energi bortfört 

Transmission 

Ventilation 

Avlopp 

Processvärme 

Avgaser 

40

Hur ser er energisituation ut? 

• Hur stor är er energianvändning? 

• Hur stora är era energikostnader? 

• Vilka bränslen använder ni? 

• Olja, el, gas, biobränsle mm 

• Vilken status har er värmeanläggning (effekt, ålder, bränsle etc) 

• Äger ni fastigheten ni bedriver verksamhet i eller hyr ni? 

• Speciell process eller annat som använder mycket energi? 


• Tryckluft, kyla, ventilation, uppvärmning, maskiner 

etc. 

• Annat 

41

Hur ser er energisituation ut? 

• Finns det någon speciellt ansvarig? 

• Har ni något miljöledningssystem? 

• ISO 14000 eller annat? 

• Är energifrågorna integrerade i miljöledningssystemet? 

• Har ni genomfört någon energikartläggning eller analys? 

• Har ni genomfört några energibesparande åtgärder? 


42

Dokumentation inför energianalys 

• Företagets lokalisering, planskiss. Dela direkt upp i lämpliga enheter. 

• Organisation vad gäller miljö, energi samt drift och underhållsfrågor. 

• Dokument som beskiver företaget översiktligt, verksamhet, omsättning, 

antal anställda, produkter, ägare, ISO-arbete, miljöarbete , miljöpolicy. 

• Klimatskärmen – vad finns när det gäller dokumentation. Finns ritningar, 

beskrivningar mm. Titta speciellt på om det finns uppgifter om 

uppbyggnad av väggar, tak, fönster mm. 


43


• Energistatistik från två år tillbaka gärna några fakturakopior. 

• Hur sker inköp av energi idag? Ev avtal. SNI-kod anges. Leveranspunkter 

för el, fjärrvärme – anges på skiss. 

• Hur värms fastigheten? /olja / gas / fjärrvärme / el / processvärme. 

• Installationer, för varje område undersöks vad som finns. Exempel på 

underlag är från ventilation, tryckluft, kylmaskiner, pumpar, 

processutrustning. 


44


• Saknas relationshandlingar kan man med fördel se i olika 

projektbeskrivningar, ombyggnadsplaner etc. Finns driftinstruktioner, 

pärmar från leverantörer / tillverkare (genomgås vid resp område). 

• Serviceprotokoll / scheman mm. 

• Serviceavtal (kontrollera att de gäller). 

• Transporter – antal truckar samt andra fordon. 


45

TEMA Attityder & beteenden 

Hur kan man få medarbetare att vara delaktiga i 

processen med energieffektivisering 


Ett viktigt jobb måste utföras och alla var övertygade om att 

någon skulle göra det. 

Vem som helst kunde ha gjort det, men ingen gjorde det, 

för det var allas jobb. 

Alla tyckte att vemsomhelst kunde göra det, men ingen 

insåg att alla inte skulle göra det. 


Det hela slutade med att alla skyllde på någon, när ingen 

gjorde vad vem som helst kunde ha gjort. 

47

KUNSKAP - ATTITYD - BETEENDE 

Vad får oss att faktiskt agera ? 


48

Beteendet bestäms bl a utifrån 

- Vår personlighet ! 

- Vår livserfarenhet och situation här/nu ! 

- Våra värderingar ! 

- Vår uppfattning om framtiden = våra mål ! 

Men också av drifter och behov vi inte alltid är medvetna om… 


49

Energi och miljöarbete kräver bl a: 

• Ett gott ledarskap och ett uttalat engagemang från ledningen 

• Tydliga mål och värderingar 

• Förändring / utveckling av invanda beteenden 


Ett ledningssystem är ett verktyg för utveckling / förbättring….. mot 

det vi vill skall hända – mot våra mål ! 

50

” Om du inte vet vart du 

skall så spelar det ingen 

roll vart du går ” 


51

Attityder ledningssystem 

Positiv syn (Vilja finns) 

Negativa/neutral syn (Vilja saknas) 

• Enhetligt arbetssätt Jag ändrar inte mitt sätt att jobba 

• Lätt att följa mallar o rutiner Mitt arbete går inte att beskriva med mallar 

• Lättare att styra / leda Mitt jobb kräver stora frihetsgrader 

• God ordning och reda Alldeles för mycket byråkrati 

• Lätt att se resultat av det arbete som utförs Alldeles för mycket administration 

• Systemet är byggt för oss och tillgodoser Vi följer standardens krav och har systemet 

standardens krav för att få kunna visa upp certifikat 


52

Att arbeta mot myter... 

Myter energieffektivisering: 

1. Glödlampor 

2. Temperatursänkning 

3. Kontorsutrustning 

4. Lysrör 

5. Tätning av byggnader 

6. Ventilation 


53

Hinder och drivkrafter för energieffektivisering 

Studier visar att företag inte alltid utnyttjar de kostnadseffektiva 

lösningar som finns att tillgå " ”Energy efficiency gap” 

Utgör skillnaden mellan den potential som finns och den 

effektivisering som faktiskt genomförs 

Anledningen är olika hinder som motverkar investeringar trots att 

de är såväl energieffektiva som kostnadseffektiva 

Genom att vara medveten om vilka hinder som finns men också 

vilka drivkrafter man har kan man arbeta fokuserat med att 

undanröja dessa hinder och förstärka drivkrafterna. 


Vad finns det för hinder och drivkrafter? 

54

Vanligt förekommande hinder 

• Kostnader för produktionsstörningar/problem/strul 

• Brist på tid/andra prioriteringar 

• Svårigheter med att erhålla korrekt information beträffande energiprestanda 

av den inköpta utrustningen 

• Tekniska risker såsom risk för produktionsstörningar etc 

• Icke energirelaterade investeringar prioriteras högre 

• Tekniken passar ej för företaget 

• Bristande medvetenhet hos personal 

• Bristande tekniska färdigheter 

• Tillgång på kapital 

• Brist på information beträffande möjliga energieffektiviseringsmöjligheter 


55

Vanligt förekommande hinder 

• Risk för dålig prestanda hos ny utrustning 

• Energiledning är lågprioriterat 

• Marknadsosäkerheter 

• Kostnader för att finna möjligheter och analysera anbudens 

kostnadseffektivitet 

• Intressekonflikter inom företaget 

• Avvikelse från budget vid investering i energieffektiv teknik 

• Kostnader för att ta in ny, omskola eller pensionera personal 

• Energimål ej integrerade i produktions-, underhålls- eller inköpsrutiner 

• Energimanager saknar inflytande 

• Avdelning/individ får ej ta del av vinst vid en minskning av energikostnaden 


56

Drivkrafter 

• En eldsjäl med makt över investeringsbeslut 

• Långsiktig strategi avseende energieffektiv utrustning 

• Kunskap om anläggningen och dess effektiviseringsmöjligheter 

• Miljövärdering 

• Tillgång till kapital 

• Krav från kunder 


57

Hur kan man undanröja hinder och förstärka drivkrafter? 


58

Företagsekonomisk lönsamhet 

• Alldeles för många bra investeringar förkastas på grund av bristfälliga 

ekonomiska kalkyler! 

• Många använder bara payoff-kalkyl med alldeles för höga payoff-krav. 

• Payoff tar inte hänsyn till räntor och andra kapitalkostnader, 

avskrivningstider, energiprisökningar med mera… 

Vad är en lönsam investering för er? 


59

Alternativa kalkylmetoder 

1. Besparing under livslängd jämfört med investering 

2. Resultatpåverkan år 1 

3. Förenklad LCC 


60

Besparing under livslängd jämfört med 

investering 

Isolering vind 

Kalkyltid År 40 

Driftkostnader om ingen åtgärd görs kr under 40 år 219 000 

Driftkostnad om åtgärd görs kr under 40 år 69 000 

Besparing driftkostnader kr under 40 år 150 000 


Investeringskostnad kr 48 000 

Driftbesparing – investering +102 000 

61

Resultatpåverkan år 1 

Ny värmepump Kr år 1 

Minskade energikostnader +300 000 

Kapitalkostnad (ränta + avskrivning) ‐150 000 

Övriga drift‐ och underhållskostnader ‐50 000 

Resultat år 1 +100 000 


62

Förenklad LCC 

Årlig besparing (kr) x Livslängd (år) / Investeringskostnad (kr) 

Om > 1,33 är investeringen lönsam! 


63

Kalkyltips 

• Använd inte payoff som kalkylmetod om inte investeringen skall 

direktavskrivas (ej periodieras) 

• När payoff används, ha inte för höga krav 

• Om en investering inte lönar sig med företagets egen kalkylränta 

skall investeringen inte ske med egna medel. 

• Undersök alltid möjligheten att låna till en investering i 

energieffektivisering, dvs kalkylera med bankränta och/eller överväg 

energitjänsteavtal/hyrköpsavtal 

• Räkna resultatpåverkan 

• Ställ er frågor som ”Om jag sparar så här mycket, vad får 

investeringen maximalt kosta för att få en positiv resultatpåverkan 

redan första året?” eller ”Vad får investeringen maximalt kosta för att 

den skall vara lönsam?” 

• Tillämpa alltid LCC-kalkylering vid val mellan olika investeringar 


64

LCC-kalkyl 

LCC[tot] = investeringskostnad + LCCenergi + LCCunderhåll 

där 

LCC[energi] = årlig energikostnad × nuvärdesfaktorn 

och 

LCC[underhåll] = årlig underhållskostnad × nuvärdesfaktorn 


65

Exempel 

Förutsättningar A B 

Tid kalkylen omfattar år 15 15 

Årlig realränta 0,04 

Årlig energiprisändring jmf med inflationen 0,02 

Investeringskostnader A B 

Kostnad material kr 10 000 12 000 

Kostnad arbete kr 5 000 5 000 

S:a investeringskostnad kr 15 000 17 000 

Driftskostnader A B 

Driftkostnad per år kr/år 1 100 700 

Beräkningsfaktor 13,56 13,56 

Totala driftkostnader kr 14 919 9 494 

S:a driftkostnader kr 14 919 9 494 

Total kostnad kr 29 919 26 494 


66


67 

Att använda konsulter

Goda skäl att anlita konsult 

• Nya infallsvinklar på gamla uppgifter och problem 

• Kan tillföra kunskaper som svårligen kan besittas av de egna medarbetarna 

• Kan uppfattas som objektiv, utan hänsyn till partiskhet eller hemmablindhet 

• En konsult som resurs omvandlar fasta kostnader till rörliga 

• Företagsledningen kan välja den konsult som passar absolut bäst för 

uppgiften 

• En konsult går att byta ut till en annan utan uppsägningstid eller kostnader 

• Kan hjälpa till när vilja finns men inte tid 


68

Att tänka på vid upphandling av konsulter 

• Specificera tydligt vad du vill att konsulten skall göra och vilket slutresultat 

som förväntas. 

• Begär uppgifter om konsultens kompetens i energi- och miljöfrågor 

• Begär uppgifter om konsultens interna energi- och miljöarbete 

• Ange vilka krav som gäller för att konsulten skall komma ifråga för uppdrag 

• Ange i förfrågningsunderlaget vad konsulten har ansvar för och vad 

företaget har ansvar för 

• Ange i förfrågningsunderlaget hur avstämning av konsultens arbete skall 

ske 

• Begär in kostnadsunderlag och principer för debitering 


69

Så får du bäst nytta av en konsult 

• Ställ tydliga krav med mätbara mål och tidsplan. 

• När kraven är formulerade, ge konsulten störst möjliga frihet att uppfylla 

dem 

• Lita på att konsulten vill företagets bästa, särskilt när denna har en 

avvikande uppfattning 

• Var ärlig mot konsulten. Om denne gjort ett bra jobb tala om det. Ännu 

viktigare är att tala om vad som behöver rättas till. 


70


71 

Transporter

Transportpolicy / resepolicy 

”Tjänsteresor ska planeras och genomföras på ett sådant sätt att 

åpåverkan på den yttre miljön minimeras. Detta innebär att 

energianvändning och utsläpp till luft från den direkta resan ska 

minimeras 

I första hand ska behovet av resan beaktas och möjligheter till 

virtuella möten övervägas och främjas. Då resa är nödvändig, ska 

planering av resan ske på ett effektivt sätt så att onödiga ressträckor 

undviks. Samordning av flera möten och samåkning är att föredra 

om möjligt. Även val av mötesplats ska ske så att resandet 

effektiviseras. Miljöaspekter ska beaktas då val av färdmedel görs. 

Där det är möjligt ska i första hand alternativ som minimerar 

belastningen på den yttre miljön väljas. ” 


72

Förändringens fyra rum 

NÖJD 

INSPIRATION 


FÖRNEKELSE 

FÖRVIRRING 

73

Att leda i förändring 

- Korrigera i små steg - Lyssna / var öppen för idéer 

- Mät / nyckeltal - Styr riktning 

- Utmana / Fira - Skapa resurser 

NÖJD 

FÖRNEKELSE 

INSPIRATION 

FÖRVIRRING 


- Förklara sammanhang - Ge stöd 

- Upprepa - Informera 

- Ge feedback - Lyssna / ställ frågor 

- Konfrontera - Undvik att ge lösningar 

74

Personlighetsdimensioner 

- Påfyllnad av energi ? 

- Hur uppfattas verkligheten ? 

- Dra slutsatser och fatta beslut ? 

- Livsstil – förhållande till omvärlden 


E – I 

S – N 

T – F 

J – P 

75

Uppmärksamhet 

Tar in information 

Fatta beslut 

(gör bedömningar) 

Handling 

Extrovert (E) 

Sinnesförnimmelse 

(S) 

Tanke (T) 

GÖ 


Planlägger (J) 

Introvert (I) 

Intuition (N) 

Känsla (F) 

Spontan (P) 

76

Energiledning och styrning 

Hur strukturerar, styr och följer man upp arbetet 

med effektiv energianvändning 


Elanvändning 

• Pumpar, fläktar 

• Tryckluftkompressorer 

• Kylkompressorer 

Energi i industrin 

• Blandare, omrörare • Sterilisering 

• Transportörer 

• Rengöring, diskning 

• Processmaskiner 

• Belysning 


•… 

Ånga och hetvatten 

• Pastörisering 

• Kokning 

• Indunstning 

•Torkning 

• Uppvärmning av lokaler 

•… 


Drivmedel 

• Transporter 

• Tjänsteresor 

78

Energieffektivisering 

• Energieffektivisering - att få ut så mycket som möjligt av insatt energi 

• Att effektivisera energianvändningen i slutet medför stora vinster vid 

produktionen och utvinning mm. 

• Rätt energikälla till rätt ändamål minskar förluster 

• Energieffektiva produkter (transporter, industriprocesser, lokaler och 

boende mm) påskyndar utvecklingen 


79

Finns det något att spara? 

”Idag säger sig svensk industri kunna effektivisera 1 eller högst 2 % av deras 

elanvändning. I denna studie av elva företag i Oskarshamn visas hur det för 

dessa företag är möjligt att, genom systemförändringar i energianvändningen, 

minska sin elanvändning med nära 50 %. Företagen har alltså blivit anpassade 

till de villkor som gäller utomlands och har fått en elanvändning i paritet med 

deras konkurrenter på kontinenten.” 


RESULTAT FRÅN FALLSTUDIE AV ELVA FÖRETAG I OSKARSHAMN 

80

Positiva effekter av att vara energieffektiv 

• Minskade energikostnader 

• Minskad miljöpåverkan 

• Bättre arbetsmiljö 

• Ökad överblick och kontroll av energianvändningen 

• Långsiktighet 

• Förbättrat underlag för investeringar och underhåll 

• Minskade kostnader för drift och underhåll 

• Positiva åtgärder att kommunicera både intern och externt 


81

Några exempel 

• Volvo PV Torslanda - klimatanpassad ventilation av delfabrik med möjlig 

kostnadsreducering på 5,7 miljoner kronor till en pay-off tid på 1,8 år. 

• Volvo PV Motor Skövde - möjligt att reducera energirelaterade 

kostnader med 40 procent eller 14 miljoner kronor årligen till en 

genomsnittlig pay-off tid under 1,5 år för alla åtgärder. 

• Arvid Svensson Fastigheter, Vallbyinstitutet i Västerås - reducering av 

energisystemkostnaden med 36 procent till en pay-off tid under 1 år. 

• Bahco Carpentry Tooling - möjligt att reducera energisystemkostnaden 

med 25 procent eller 740 tkr till en pay-off tid under fem månader. 

• Skanska FM, DNEX tryckeriet - reducering av energisystemkostnaden 

med ca 3,5 miljoner kronor till en pay-off tid på 4 månader. 

• CoffeeQueen, Arvika – effektivisering av belysning och ventilation till en 

kostnad av 350 000 kronor med en pay-off tid på 9 månader. 


82

Exempel på åtgärder 

Förutsättningarna för varje anläggning är unika – inga paketlösningar ! 

• Optimering av process 

• Frekvensstyrning av fläktar, pumpar mm 

• Optimering av ventilation, kyla/värme, belysning mm 

• Värmeåtervinning och övergå till fjärrvärme, förnyelsebara energikällor 

• Utbildning av personalen 

• Upprätta/justera verksamhetssystem ansvarsfördelning, målstyrning, 

uppföljning, inköp mm) 

• etc 


83

Ställ kritiska frågor som t.ex. 

• Varför ventileras lokalerna? 

• Varför går kompressorerna? 

• Varför pyser det om tryckluftnätet? 

• Varför går hydraulaggregaten? 

• Varför är inte fönster och dörrar ordentligt stängda? 

• Varför är belysningen tänd? 

• Varför …? 


84

Byggnader: 

• Täthet 

• Fönster 

• Isolering 

Varmvatten: 

• Förbrukning/beteenden 

• Produktion/beredning 

• VVC 

• Blandare 

Effektiviseringsområden 

Värme: 

• Produktionsanläggning/bränsle 

• Systemuppbyggnad och temperatur 

• Styrning 

Ventilation: 

• System/återvinning och behov 

• Styrning, behov, luftkvalitet 

• Effektivitet 


85

Effektiviseringsområden forts… 

El: 

Styr- och övervakning: 

• Abonnemang, effekt, avtal 

• Driftstider 

• Motordrift, dimensionering 

• Kompetens 

• Belysning, armaturer, ” Släck Efter Dig” • Systemuppbyggnad 

• Beteenden och styrning 

• Reservkraft 

Tryckluft: 

• Ersätt med el 

• Läckage 

• Återvinning 


86

Effektiviseringsområden forts… 

Transporter: 

• Samordning 

• Transporter av gods & produkter 

•Tjänsteresor 

• Resor till och från arbetet 

Drift & ledning: 

• Ledningssystem 

• Energistatistik 

• Rutiner, underhåll 

• Utbildad personal 

• Ledningens engagemang 

• Energieff. Upphandling - LCC 


! Viktigt att förebygga, mäta, utvärdera och ifrågasätta 

87

Energiledningssystem 

• Energiledning kan spara ca 5-10% (åtminstone) 

• Energiledningssystem bör integreras med andra system (miljö, kvalitet, 

arbetsmiljö...) 

• Standard SS 62 77 50 Energiledningssystem ”kopia” av ISO 14001. 

• För viss industri finns möjlighet till skattereduktion (PFE-företag) 


88

Energi och miljöarbete kräver bl a: 

• Ett gott ledarskap och ett uttalat engagemang från ledningen 

• Tydliga mål och värderingar 

• Förändring / utveckling av invanda beteenden 


Ett ledningssystem är ett verktyg för utveckling / förbättring….. mot 

det vi vill skall hända – mot våra mål ! 

89

” Om du inte vet vart du 

är eller vart du ska så 

spelar det ingen roll vart 

du går ” 


90

Attityder ledningssystem 

Positiv syn (Vilja finns) 

Negativa/neutral syn (Vilja saknas) 

• Enhetligt arbetssätt Jag ändrar inte mitt sätt att jobba 

• Lätt att följa mallar o rutiner Mitt arbete går inte att beskriva med mallar 

• Lättare att styra / leda Mitt jobb kräver stora frihetsgrader 

• God ordning och reda Alldeles för mycket byråkrati 

• Lätt att se resultat av det arbete som utförs Alldeles för mycket administration 

• Systemet är byggt för oss och tillgodoser Vi följer standardens krav och har systemet 


standardens krav för att få kunna visa upp certifikat 

91

Hur kan ledningssystem byggas ? 

1. Läs snabbt igenom standarden och lägg den åt sidan! 

2. Fundera igenom varför ni vill ha ett ledningssystem. 

3. Bestäm omfattning/systemgränser. 

4. Vem/vilka berörs ? Informera och involvera målgruppen! 

5. Fördela ansvar / befogenheter ? 

6. Beskriv enkelt vad som skall åstadkommas. Använd gärna processflöden Sätt 

mål. 

7. Revidera och följ upp mot målen. 

8. Ta fram standarden och se om du behöver komplettera 


92

Ständiga 

förbättringar 

Förändra 

Följa upp 

Policy 

Planera 

Genomföra 


Prestanda/Effektivitet 

PDCA – Plan-Do-Check-Act 

93

Energiledning i praktiken = Energiplan ! 

1. Kartlägg och kvantifiera utifrån tillförd energi 

2. Kartlägg och kvantifiera eventuell egen energiproduktion 

3. Kartlägg och kvantifiera eventuell försäljning av energi 

4. Lista verksamhetens största energianvändare/områden. Kvantifiera 

5. Kvantifiera och kartlägg återvunnen spillvärme 

6. Lista återvinningsutrustning och kvantifiera mängd återvunnen energi 

7. Uppskatta potential för återvinning 

8. Prioritera / bland de största utrustningarna med betydande 

energiförbrukning 


94

Energiledning i praktiken = Energiplan ! 

9. Identifiera medarbetare vars arbete kan påverka energianvändningen i 

väsentlig grad 

10. Identifiera förbättringsmöjligheter 

11. Prioritera förbättringsmöjligheter och fastställ Mål 

12. Upprätta handlingsplaner för att nå målen 

13. Genomför planer 

14. Följ upp mål och handlingsplaner, analysera eventuella avvikelser 

15. ……….Börja om……. 


95

Energieffektiva produkter 

och 

Ecodesign 



97


98


99

Vad är det egentligen vi ser och hör i media? 

• Koldioxid - växthuseffekten 

• Energi – framtida kostnad och 

tillgång 

• Kemi – ny europeisk lagstiftning 

• Avfall – elektronik, 

arbetsförhållanden 

• Cleantech – svensk export av 

miljöteknik 


100


101

Två vägar 

• Spara i egna driften – alla företag kan spara 10 – 40 % 

energi 

• Utveckla era produkter – öka konkurrensförmågan, sälj 

bättre 


102


103

104 


EWAB Stort och smått

EWAB åtgärder och resultat 


•Minskad friktion mellan kedja och 

underlag 

Resultat: 

ytterligare energibesparing på 2, 5% 

•Satelliterna 

(sidobanorna) stängs 

av när de inte 

används Resultat: 

Energibesparing 

106MWh under 

banans livstid vilket 

minskar 

förbrukningen på 

hela anläggningen 

med 17%! 

105

Tänk ”utanför ramarna” 

• Vidga din syn på produkten 

• Tänk på vilken kundnytta som skall uppfyllas 

• Tänk på kundens livscykelkostnad, LCC 


106

Kartlägg produktens energianvändning 

1. Syfte 

2. Grunddata företag 

3. Grunddata produkt 

4. Upprätta produktlivscykel 

5. Gör överslag av 

energianvändningen 

6. Bedöm material 

7. Bedöm tillverkning 

8. Bedöm användning 

9. Bedöm resthantering 

10. Sammanställ 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

Energy use, primary energy 


Energy use MJ 

Material 

Own 

production 

Use 

End-of-life 

107

Använd livscykelkostnad, LCC 

• Optimera mot kundens behov av en funktion 

• Vad kostar behovet för kunden över en livscykel 

• Använd enkel Pay-off eller nuvärdesanalys 

• Det finns hjälpmedel för LCC hos exempelvis 

– www.energimyndigheten.se 

– www.belok.se 


Cost, Euro 

800 

600 

400 

200 

0 

1 

Accumulated use cost 

3 

5 

7 

9 

11 

13 

Time, year 

15 

17 

19 

108

Marknadsför internt och externt 

• Förbättra produkten 

• Marknadsför mot kunderna 

• Sprid kunskap inom det 

egna företaget 

• Energideklarationer av 

produkter 


109

Ecodesign - miljöanpassade produkter 

•Produkten är viktig för miljön 

•Miljöanpassade produkter kan 

ge en affärsfördel 


110

Miljöhot 

Globalt 

Regionalt 

Lokalt 

Individ 

avfall 


luft & 

buller 

ozonskikt 

marknära 

ozon 

försurningg 

miljögifter 

resurser 

övergödning 

växthuseffekt 

Kort sikt 

Lång sikt 

111

Ekostrategihjulet 

Optimera resthanteringen 

Optimera 

6 

produktionen 

Optimera 

distributionen 

8 

7 


5 4 

Optimera 

livslängden 

Optimera 

funktionen 

1 

2 

Välj rätt material 

Minska 

påverkan 

under 

användning 

3 

Minska 

mängden 

material 

112


113 

Livscykeltänkande

Livscykelanalys LCA 

•Går igenom miljöaspekter i hela 

livscykeln 

•Material – tillverkning – användning – 

resthantering 

•Det finns metoder på olika nivå 


114

Inventeringsprofil 

Effektkategorier 

Hazardous waste (g) 

Solid waste (g) 

Industrial waste (g) 

Tot-N (aq) (g) 

TOC (aq) (g) 

Oil (aq) (g) 

Nitrates (aq) (g) 

Metals (aq) (g) 

HC (aq) (g) 

H+ (aq) (g) 

Fe2+ (aq) (g) 

COD (aq) (g) 

BOD (aq) (g) 

SOx (g) 

Particualates (g) 

NOx (g) 

NH3 (g) 

N2O (g) 

Metals (g) 

HCl (g) 

HC (g) 

H2S (g) 

CO2 (g) 

CO (g) 

CH4 (g) 

Water (r) (g) 

Sand (r) (g) 

Peat (r) (g) 

Uranium (r) (g) 

Natural gas (r) (g) 

NaCl (r) (g) 

Limestone (r) (g) 

Iron ore (r) (g) 

Oil (r) (g) 

Coal (r) (g) 

Clay (r) (g) 

Biomass (r) (g) 

Bauxite (r) (g) 

Peat (MJ) 

Oil (MJ) 

Natural gas (MJ) 

Elektricity (MJ) 

Biologisk mångfald 

Ekotoxikologiska effekter 

Fotooxidant-bildning 

Eutrofiering 

Försurning (SO2-eq) 

Ozonuttunning (CFC11-eq 

Växthuseffekt (CO2-eq)) 

Arbetsmiljö 

Hälsa - icke tox. 


Hälsa - toxicitet 

Resurser - Mark 

Resurser - Vatten 

Ecopoints 

Impact 

points 

ELU 

Värdering 

1000000 

District heat (MJ) 

Diesel (MJ) 

Coal (MJ) 

Resurser- Energi & material 

1 100 10000 

0 50 100 150 200 250 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 

115

Sammanfattning 

•Energieffektiva produkter eller 

produkter med andra 

miljöfördelar innebär ofta en 

affärsfördel 

•Det är bara att sätta igång 


116


117

Frekvensstyrning 


Skaffa en egen ”gaspedal” 

•Reglera kapaciteten/flödet vid källan 

d.v.s. Reglera varvtalet på motorn 

•Undervik att gasa och bromsa samtidigt 

•Med effektivare motordrift kan man spara upp till 50% 

Hur då? 


119

Behovet är aldrig konstant 

Yttertemperatur 


Dag/Natt 

Hur många 

120

Energibesparing 

Variabelt moment 

Konstant moment 


121


Spjäll 85% 

Ledskenor 58% 

Frekvensomriktare 28% 

122 

Frekvensomriktaren ger bäst ekonomi!

• Generell hastighetsreduktion 

- Minskat varvtal med 20% ger 

50% energibesparing 

• Spänningsreduktion vid 

konstant varvtal 

• OEC Optimized Excitation Control 

(Mitsubishi) 

- Optimal magnetisering av rotor 

- Högre besparing vid 

hastighetsförändringar 

• Visa besparing på display 

- Både i kWh och i kronor 


• Mekanisk reglering: 

55kW x 0,9 x 1kr x 24h x 365 dagar = 

kr. 433.620 

• Frekvensomformar reglering: 

55kW x 0,3 x 1kr x 24h x 365 dagar = 

kr. 144.540 

• Energibesparningen blir ca: 

kr. 290.000 

• Vad betalar du för en 

Mitsubishi frekvensomriktare? 

Effekt 

Mekanisk 

begränsning 

Energibesparin 

g 


Frekvensomriktar 

e 

Vid mekanisk strypning görs ett effektuttag på 90% 

för 60% av flödet, med frekvensomriktarstyrning tas 

endast 60% effekt för att nå samma föde. 

Flöde 

124

Toppen Av Isberget 

LCC 

Livstidskostnadens fördelning 

(Gäller för en större pump/fläkt HVAC) 

Installation 5% 

Inköp 5% 

Energi 90% 

Installation & Underhåll 

5% 

Energi 

90% 

Inköp 

5% 


Energi besparing 

Effektivare Motordrift 

• Välj ”rätt” motor 

• Styrning/reglering av motor (ex): 

• 1) Konstant varvtal (av & på) 

• 2) Strypning 

• 3) By pass 

• 4) Ledskenereglering 

• 5) Varvtalsreglering 

• Mjukstart/mjukstopp 

• Minskade startströmmar 

• Sänkt ljudnivå 

• Exakt reglering på motor 

• Minskade mekaniska påfrestning 


126

Välj ”rätt” motor: 

Högeffektiva elmotorer 

• Klassificeringssystem gällande 3-fas 

asynkronmotorer 2-,4-poliga 50Hz, 400V och med 

nominell effekt mellan 1-90kW 

• 3 effektivitetsklasser introducerats: eff1, eff2, eff3 

• eff1 omfattar mest energieffektiva motorerna 

• EU -programmet SAVE 


Effektförluster vid strypreglering kontra varvtalsreglering 

Strypreglering 

Varvtalsreglering 


Fakta från Sydkraft 

128

Fler fördelar med Varvtalsstyrning 

Minimera Startströmmarna 


129

• Hissar 

• Rökgasfläktar 

• Primärpumpar 

• Sekundärpumpar 

• Kondensorer 

• Köldmediekylare 

• Garage 

• Till/från luft 

• Trapphus 

• ………. 

Var kan man frekvensstyra i 

fastigheter? 


130

• Väggar 

• Tak 

• Golv/grund 

• Fönster 

• Dörrar/portar 

Klimatskalet 


131

Ju bättre klimatskal desto … 

• lägre energiförbrukning 

• lägre effektbehov 

• mindre drag och kallras 


132

Värmeförluster (transmission) 

• En byggnadsdels mått på transmission av värme kallas U-värde 

• U = Värmegenomgångskoefficient (W/m2,°C) 

• Ju lägre U-värde desto mindre värmeförluster 

• Vid flera skikt i en konstruktion måste varje skikts R-värde först 

beräknas 

• Det inverterade värdet av summan av alla skikts R-värde är U-värdet 


133

U = λ/d (W/m2,°C) 

U = 1/Rtot 

Rtot = R1+R2+…Rn 

R = d/λ (m2K/W) 

Beräkning av U-värde 

R beräknas för varje skikt i en vägg. R- 

värdena adderas sedan till totala R- 

värdet. Inverteras detta fås U-värdet. 

R = värmemotståndstal (m2 ,°C /W) 

λ = värmekonduktivitet (W/mK) 

(tas ur tabell för resp. material) 

d = materialets tjocklek (m) 


134

Gradtimmar 

• Gradtimmar anger det specifika 

värmeenergibehovet för en viss ort. 

• Summan av temperaturskillnaden mellan 

inne- och uteluft multiplicerat med den tid 

under vilken skillnaden råder vilket 

motsvaras av den markerade ytan i 

diagrammet. 

• Skara = 106 000 gradtimmar vid 20°C 

inomhustemp. 


135

P = U*A* ∆T = W 

Värmebehovsberäkning 

E = U*A*gradtimmar/1000 = kWh/år 

P = Effekt (Watt) 

E = Energi (Joule, J eller kWh) 

U = Värmegenomgångskoefficient (W/m2,°C ) 

A = area (m2) 

∆T = Temperaturskillnad (°C) 


136

Håll värmen inne 

• Vindsbjälklag: min 400 mm isolering (mineral-, glasull, etc) 

• Ytterväggar: nybyggnad > 200-250 mm 

• Ytterväggar: renovering, utvändigt > + 70 mm (helst mer) 

• Källarväggar: + 100 mm utvändigt 

• Golvbjälklag: > 150-200 mm 

• OBS viktigt med fuktspärr och bra täthet 


137

Håll värmen inne! 

Tilläggsisolering av vind (villa) 

• Ca 40-50 cm är tillräckligt 

• Kostnad: ca 100-150 kr /m2 

• Investering återbetald inom 4- 6 år 


138

Varmare i taket?! 

• Värme stiger av naturen uppåt 

• Vid konstant uppvärmning skapas en temperaturgradient mellan golv och 

tak som kan vara uppemot 10°C vid höga takhöjder 

• Detta innebär att man behöver värma mer än om man hade haft en lägre 

byggnad 

• Takfläktar kan hjälpa till att ta bort denna temperaturgradient och därmed 

minska uppvärmningsbehovet. 

• Temperatursänkningar utanför arbetstid minskar också 

temperaturgradienten på grund av att när man inför arbetets påbörjande 

höjer temperaturen skapar en kraftig luftomblandning 


139

Allmänt om fönster 

• Fönster är generellt den svagaste delen av ett 

klimatskal 

• Fönsteråtgärder är sällan lönsamma om man ändå 

inte behöver byta eller renovera fönstren 


140 

140

Riktlinjer 

• Välj alltid fönster med U-värde


142 

142

Dörrar och portar 

• Minimera läckage 

– Åtgärda sönderkörda portar snabbt 

• Minimera öppen tid 

– Automatisk styrning av port (möjligen kopplad till värmridå) 

– dörrstängare sparar mycket energi 

– Jobba med beteende (stäng dörren) 

• Vid byte, välj dörr/port med: 

– lågt U-värde 

– automatik (snabb öppning/stängning) 


143 

143

Värmeridåer 

• En värmeridå används för att förhindra varm luft att lämna byggnaden när 

en dörr eller port står öppen 


144 

144

Energieffektivt klimatskal - åtgärder 

• Tilläggsisolering, fasad 

• Tilläggsisolering, bjälklag/vind 

• Byte/komplettering av fönster 

• Åtgärda otätheter i klimatskalet 

• Port- och dörrstängare 

• Översyn av klimatskal med termografi 

• Solavskärmning 


145


Komfortkyla

Komfortkyla 

Det värmeöverskott som måste bortföras från byggnader för att 

hålla inomhustemperaturen lägre än en förutbestämd högsta 

tillåten temperatur kallas i vardagstal kylbehov (jmf med 

värmetillskott) 


147

Kylsystem 

Olika typer av klimathållningssystem 

• Luftburen kyla 

• Vattenburen kyla 

• Kombinerade system 


148

Luftburen kyla 

• Ventilationssystemet används även för kyla 

• Två olika typer 

• Konstant luftflöde (CAV) 

– Temp. på tilluft varierar men flödet konstant (eller två 

hastigheter) 

• Variabelt luftflöde (VAV) 

– Tilluftsfödet varieras efter behov men temp. hålls konstant 

eller styrs mot utetemperaturen 


149

Vattenburen kyla 

• Förser rummet med vattenburen kyla 

• Ventilationen används enbart för att tillgodose kraven på 

luftkvalitet 

• Föredras vid ombyggnad eller nybyggnad 


150

Kombinationer 

• Luftburet CAV och VAV 

• Luftburet och vattenburet 


151

Kylbafflar 

Enhet som genom egenkonvektion i 

ett flänsbatteri kyler luften i rummet. 

Kan kombineras med 

tilluftsanslutning vilket även ökar 

kyleffekten 

Kylpaneler 

Hängs i tak, kallt vatten passerar 

genom panelen. 

Fungerar huvudsakligen som 

strålningskylare 

Så överförs kylan 


152

Så överförs kylan 

Induktionsapparater " 

Kyla eller värme tillförs till rummet via 

ventilationsluften som tillförs genom 

induktionsapparaten. 

Har ingen inbyggd fläkt. 

Fan-coil batterier (fläktkonvektorer) 

Enhet med fläkt som cirkulerar rumsluft 

genom aggregatet och värmer/kyler via 

batteri med vatten från central enhet. 

Klarar stort kylbehov men har hög ljudnivå. 


153

Frikyla 

• Begreppet frikyla används framför allt i samband med 

luftburna kylsystem och avser då när kylbehovet kan 

tillgodoses enbart med hjälp av uteluft, utan att kylmaskiner 

behöver startas. 

• I ett luftburet kylsystem kan frikyla användas så länge 

temperaturen är lägre än 16 C. 

• Även med vattenburna system kan utnyttja frikyla genom 

värmeväxling mot uteluft i t.ex kyltorn eller vattendrag 

• Vanligt med kombination av frikyla och kylmaskiner. 


154

Kylmaskin (kylkompressor) 

• Verkningsgraden eller effektiviteten för en kylmaskin uttrycks som 

dess köldfaktor. Köldfaktorn (effektiviteten) för en kylmaskin 

definieras som kyleffekten i förhållande till den eleffekt som måste 

tillföras. Ju högre köldfaktor desto mer kyla för varje inmatad kWh el. 

• Inomhustemperaturen påverkar kylmaskinens elbehov. Här har 

belysningen och andra värmealstrande apparater en stor betydelse. 

En hög effekt på t ex belysningen gör att kylmaskinens elbehov ökar 

eftersom mer värmeenergi då måste transporteras bort. 

• Den högsta tillåtna inomhustemperaturen har också stor betydelse för 

hur mycket el en kylmaskin kommer att förbruka. Om man tolererar en 

högre inomhustemperatur (t ex 25 istället för 23 grader) minskar 

elbehovet. 


155

Energispar - komfortkyla 

• Behövs kyla överallt? 

• Minska värmebelastningen (solinstrålning, interna värmekällor) fukt och 

föroreningar 

• Inkapsla större värme-, fukt- och föroreningskällor " punktutsug 

• Utnyttja frikyla om möjligt (del av eller hela året) 

• Kyl byggnaden under nattetid 

• Beakta LCC vid inköp av ny utrustning (kylmaskin energikostnader 65- 

70%) 

• Kylmaskin 

– Använd hellre ett centralt större kylaggregat än flera små 

– Återvinn värmen om möjligt 

– Eftersträva en hög förångningstemperatur och en låg 

kondenseringstemperatur. 

– Sänk kondenseringstemp. (evt. enbart vintertid) 

– Rengör förångare och kondensator 


156

TEMA Industriprocesser 

Hur kan man göra sina olika 

processer mer energieffektiva 


TEMA Industriprocesser 

Elmotorer 

Fläktar 

Pumpar 

Hydraulik 

Transmissioner 

Torkning 

… 


158

Elmotorer 

• Anpassa motorns effekt till uppgiften 

• Undvik tomgångsdrift 

• Använd flerhastighetsreglering eller frekvensstyrning 

• Använd energisnåla motorer 

– lista för eff1- högeffektiva elmotorer på www.energimyndigheten.se 

• LCC vid inköp av ny utrustning 

– Ställ krav på styrning, verkningsgrad, storlek 


159

Kostnadsfördelning för en 100 kW fläkt under 10 år 

3% 8% 


Underhåll 

Investering 

Drivenergi 

89% 

160

Reinvestering 

Fläktupphandling 

Nyinvestering 

Mät flöde, tryck, eleffekt. 

Fläktens och motorns kondition 

Systemförändringar? Har 

flödesbehovet ändrats? 

Nya data för strömningsförluster, 

fläktkapacitet, reglerbehov etc. 

Kravspecifikation för fläkt 

Projektera och dimensionera 

kanalsystem inkl. komponenter 

Definiera behov 

Beräkna strömningshastighet 

och –förluster, fläktkapacitet 


Förfrågningsunderlag ut 

Offertvärdering, LCC kalkyl 

Val av leverantör. Kontrakt 

161

Reglermetoder 


• Figuren visar just relativa effektbehovet 

för fläktdrift med olika reglermetoder. 

• Varvtalsreglering, Stryp- eller spjäll 

reglering, Skovelvinkelreglering 

(Axialfläktar) 

• Det mest energieffektiva sättet att styra 

en fläktdrift är genom kontinuerlig 

anpassning av fläktvarvtalet efter 

behovet. 

• Stryp och spjällreglering är enkla och 

billiga metoder, men inte bra ur 

energisynpunkt. 

• För axialfläktar kan skovelvinkeln 

varieras och på så sätt reglera flödet. 

162

Pump 130 kW 

kostnadsfördelning under en 10-årsperiod 

12% 

1% 


Investering 

Underhåll 

Energikostnader 

87% 

163

Reinvestering 

Pumpupphandling 

Nyinvestering 

Mät flöde/tryck. Undersök pumpens 

och motorns kondition. 

Har systemförändringar genomförts? 

Har behovet ändrats? 

Ange nya data för strömningsförluster, 

erforderlig pumpkapacitet, reglerbehov osv 

Kravspecifikation 

Projektera och dimensionera rörsystem 

med hänsyn till processkrav 

Definiera behov av vätsketransport, flöde, 

tryck, varaktighet osv 

Beräkna strömningshastighet och 

-förluster, erforderlig pumpkapacitet 


Förfrågningsunderlag ut 

Offertvärdering, LCC kalkyl 

164 

Val av kylanläggning. 

Kontrakt

• Start/stopp 

Reglermetoder 

• Koppla in ytterligare pumpar 

• Tvåhastighetsdrift 

• Kontinuerliga reglersätt 

– Strypreglering 


– Varvtalsreglering 

165

Pump- och systemkurva vid strypreglering av pump 


Vid strypreglering får vi 

en ny systemkurva och 

arbetspunkten flyttas 

från A till B, med en 

flödesminskning på 20 

%. 

Vi får en energiförlust. 

166

Pump- och systemkurva vid varvtalsreglering av pump 


Med varvtalsreglering 

kommer arbetspunkten att 

flyttas utefter 

systemkurvan från A till C, 

till pumpkurvan för det nya 

varvtalet. 

20 % minskning av flödet, 

utan att skapa en 

energiförlust. 

167

Pumpning 

• Minimera driftstiden manuellt med tidsur eller givare 

• Anpassa pumpens storlek efter behovet 

• Minimera tryckfallet i rören 

• Dela upp pumpsystemet på flera pumpar om möjligt och 

relevant 

• Frekvensstyr pumpen efter behov 

• Pumpa långsamt när det är möjligt 

• Beakta LCC vid inköp av ny utrustning; exempel pump 130 

kW10 år 


– ca 87% energikostnader 

– ca 1% underhåll 

– ca 12% investering 

168

Hydraulik 

• Mät och värdera motorns pålastade effekt under drift och vid tomgång 

• Inför on/off styrning på elmotor om möjligt 

• Kontrollera och reducera effektuttaget vid standby och avlast 

• Minska tryckfallet i ledningar 

• Värdera om tomgångseffekten kan reduceras genom att trycklöst leda 

olja tillbaka till tanken 

• Beakta LCC vid inköp av ny utrustning 


169

Mekaniska transmissioner (rem, kedja, växel) 

• Undvik, om möjligt, remdrift. Använd direktdrivning mellan motor och 

belastning 

• Anpassa remdriftens effektöverföring till belastningen 

• Använd så stora remskivor som möjligt 

• Säkerställ riktigt uppspänning av rem 

• Undvik skevheter 

• Undvik snäckväxlar med stor utväxling, använd tandhjulsväxel 

• Använd växel med hög verkningsgrad 

• Underhåll kedjor och växlar, välj korrekt olja och överfyll ej 


170

Processvärme - elektricitet 

• Reducera mängd material som ska värmas 

• Reducera, om möjligt, temperaturen 

• Reducera driftstiden och tomgångstiden 

• Isolera, om möjligt, processanläggningen 

• Konvertera, om möjligt, till annan mer effektiv 

(miljövänlig) energikälla 

• Förbehandla, om möjligt, materialet som ska värmas 

• Nyttja spillvärme från processanläggningen och 

materialet till annat ändamål 


171

Torkning 

• Avvattna produkten så mycket som möjligt före torkning 

• Dela ned produkten så mycket som möjligt innan torkning (större 

yta) 

• Håll restfuktigheten i produkten efter torkning så hög som möjligt 

• Säkerställ minsta möjliga kassationsandel av produkten efter 

torkning 

• Installera värmeåtervinning 

• Använd så hög tilluftstemperatur som möjligt 

• Undvik ”falskluft” till torkugnen 

• Reglera fläktar efter behov, använd omblandningsreglering 

• Följ kontinuerligt upp anläggningens drift och för driftsjournal 


172

Befuktning 

• Ju lägre rumstemperatur ju lägre energianvändning för 

befuktning 

• Sätt kravet för luftens relativa luftfuktighet så lågt som möjligt 

• Använd vattenbefuktare om rumsluften är varmare än önskat 

pga värmeavgivning från maskiner etc 


173


Tryckluft

Tryckluft – varför då? 

• Säker och beprövad teknik 

• Lätt att hantera 

• Enkel mekanik - utrymmessnålt 

• Många applikationer 

• Lätta verktyg i förhållande till effekt 


175

Tryckluft - vanliga fel och 

brister 

• Läckage vid kopplingar, ventiler, skarvar mm 

• Fel kompressor storlekar (6-7kW m3/min vid fullast) 

• Fel driftstrategi- styrning saknas 

• För högt tryck (ca 7 bar) 

• För hög temperatur på insugningsluft 


• Dålig eller obefintlig värmeåtervinning 

• Bristfälligt underhåll

Några fakta 1 

• Av den elenergi som används inom svensk industri går 3 % (1,7 

TWh) till tryckluftsproduktion. Möjligheten att påverka 

energianvändningen för en viss utrustning under dess livslängd är 

störst i samband med upphandlingen. (STEM) 

• Tryckluft står för så mycket som 10 % av industrins elförbrukning, 

vilket är mer än 80 TWh per år i EU. Energieffektiviteten i många 

tryckluftssystem är dock låg. (Fraunhofer-ISI) 


• Förbättringar i området 5 till 50 % är möjliga, men en stor teknisk 

och lönsam besparingspotential realiseras inte under rådande 

marknads- och beslutsmekanismer. (Fraunhofer-ISI) 

177

LCC/15 ÅR 


energi 


Underhåll 

10% 

> ~70% 

Investering 

20% 

178


FELAKTIG 

EFTERFRÅGAN 

11% 

RENBLÅSNING 

8% 


FELANVÄNDNING 

10% 

DRÄNERING 

7% 

LÄCKAGE 

18% 

KORREKT 

ANVÄND 

46%

Åtgärder med potential 

Energiåtervinning 10 % 

Reducera luftläckage 42 % 

Motorstyrning 10 % 

Systemdesign 12 % 


Andra åtgärder 26 % 

Källa: Compressed Air Systems in the EU

Håldiameter 

(mm) 

Läckage i tryckluftssystemet 

Ca 18% av producerad tryckluft åtgår som läckage, Det är inte 

ovanligt med ett läckage på 20 – 50 % av luftbehovet under 

ordinarie drift. 

Flöde 

(m 3 /minut) 

Effektbehov 

kompressor (kW) 

1 0,06 0,4 1 000 kr 

5 1,5 10 26 000 kr 

10 6 40 105 000 kr 

Energikostnad per år 

(kalkylerat energipris 30 öre/kWh) 


20 25 150 410 000 kr 

Tabellen visar hur mycket förluster i form av pengar som ett läckage orsakar. 

(Läckageflödet gäller vid 7 bar = 8 bar (a) och luftproduktion dygnet runt, årets alla dagar. 

Effektbehovet baseras på 0,1 kWh/m3) 

181

Systemuppbyggnad kompressorer 


System där total kompressorkapacitet är upplagd på två lika stora kompressorer. Varje fyrkant visar kapacitet 

och drifttid för respektive kompressor. Den del av fyrkanten som ligger under uttagskurvan är i princip pålast 

och delen över är avlast. Avlasttiden här är stor och produktionen mindre energieffektiv. 

182


Fyra kompressorer i ett system där kompressor 1 och 2 är lika stora. Kompressor 3 och 4 motsvarar tillsammans 

kompressor 1 eller 2. Här är avlasttiden kortare och energeffektiviteten högre än i förra exemplet. Systemet är bättre 

anpassat efter uttagskurvan. 

183


System med tre kompressorer där kompressor 2 är frekvensstyrd och reglerar efter 

uttagskruvan. Ingen avlastdrift förekommer alls i detta exemplet vilket leder till hög 

energieffektivitet. 

184

Varför sänka trycket? 

• Tryck kostar pengar 

• Ojämnt tryck stör produktion 

• Högt tryck sliter på verktyg och utrustning 

• Sänkt tryck ger minskat läckage 


185

Trycket kostar 

pengar 

•Sänkt tryck med 0,5 bar(e) kan minska 

energiförbrukningen med 3%: 


186

Hur sänka trycket? 

• Styrsystem 

• Frekvens- varvtalsstyrning 

• Läckagetätning 

• Rätt underhåll (filterbyte m.m.) 

• Installation (dimensionering etc.) 

• Tidsstyrd trycknivå (lägre tryck på natten) 

• Ge högtrycksförbrukare en egen kompressor 

• Ge lågtrycksförbrukare en egen kompressor 

• Lokal kompressor eller behållare vid punktförbrukare 


187

Energiåtervinning 

4% 2% Återvinningsbar energi 

kvarvarande energi 

Strålningsförlust 


94% 

188

Luftburen 

energiåtervinning 


Ev. hjälpfläkt 

189

190 


Vattenburen 

energiåtervinning

Energispar - 

tryckluftssystem 

• Ersätt verktyg med eldrivna där möjligt 

• Reducera tryckbehovet genom att använda bättre dysor etc. 

• Reducera nättrycket till minsta möjliga, ev efter att ersatt en del 

utrustning med särskilda krav på trycknivåer 

• Använd kompressor med goda regleringsmöjligheter om stora 

variationer d.v.s. flera kompressorer med olika storlekar eller 

frekvensstyrning. En stor ”lagrings”volym kan också vara bra (om 

inga läckage i systemet) 

• Använd ”intelligent” styrning av kompressorer 


191

Energispar - tryckluftssystem 

forts… 

• Minska läckaget genom att gå igenom anläggningen minst två till 

fyra gånger per år (helst varje månad) 

• Utnyttja värmen från kompressorn direkt via luften eller via 

återvinningssystem 

• Stänk av kompressorerna utanför arbetstid. 

• Under arbetstid bör produktionsavsnitt och stora maskiner 

frånkopplas tryckluftssystemet då de inte är i bruk 

• Följ kontinuerligt upp anläggningens drift och för driftsjournal 


192

Tryckluft 

Det är mycket viktigt att systematiskt analysera en 

tryckluftanläggning. 

Efter denna genomgång kommer du att kunna 

utvärdera effektiviteten i en tryckluftanläggning 

steg för steg. 

Exempelkommerattgespå: 

• hur man beräknar läckage, 

• energiberäkningar för tryckluftproduktion, 

• hur man mäter effektivitet, 

• återvinning av kompressorvärme 


Kontroll av effektiviteten 

Eftersom dåligt underhåll och inkorrekt specifikation av 

anläggningen leder till hög energikonsumtion och 

driftkostnad, bör effektiviteten analyseras. Fördelarna 

med en sådan detaljerad analys är: 

•Kännedom om maxkonsumtion av tryckluften. På så vis 

framkommer det om tryckluftssystemet är rätt 

dimensionerat. Oftast är systemet överdimensionerat pga. 

dålig vetskap om maxkonsumtionens krav. 

•Att se om det är lönsamt att fördela 

tryckluftsproduktionen mellan en stor och en liten 

kompressor. Varje kompressor går då mer effektivt vilket 

sparar energi. 


Kontroll av effektiviteten 

•Att få en uppfattning om vid vilken tidpunkt maxbehovet 

sker, vilket är också den tidpunkt då mest elenergi 

behövs. Helst ska maxbehovet på kompressorn inte 

kollidera med andra eleffekttoppar. 

•Genom att mäta då tryckluften inte används, när det är 

ett lågt behov eller under natten kan eventuella läckor i 

systemet identifieras. 

•Möjligheten till att kontinuerligt kontrollera systemet och 

agera då något går fel. 


Analys och beräkningar – 12 steg 

Följande steg går igenom processen för att analysera 

anläggningen och beräkna förlusterna: 

1.Mät tryckluftskonsumtionen 

2.Mät elkonsumtionen 

3.Kolla den specifika energikonsumtionen 

4.Jämför den specifika energikonsumtionen 

5.Beräkna förluster från läckor 

6.Beräkna den verkliga energianvändningen ute i 

produktion 

7.Beräkna trycket i distributionssystemet 

8.Tryckluftsförluster i systemdelar. 

9.Tryckluftsförluster genom förgreningskopplingar 

10.Nedsatt verkningsgrad pga. luftfuktighet 

11.Val av avlasttryck 

12.Val av skillnaden mellan avlasttryck och pålasttryck 


Steg 1: Mät tryckluftskonsumtionen 

Optimering av befintliga 

anläggningar är en väldigt 

tidskrävande uppgift. 

Börja med att mäta den faktiska 

förbrukningen av tryckluft under 

en vecka. 

Om det inte finns möjlighet att läsa av tryckluftsproduktionen, installera 

då en flödesmätare och en tryckomvandlare i tryckluftens 

huvudledning och gör periodiska avläsningar. 

Flödesmätaren och tryckomvandlaren skall installeras utav en expert. 

Grafen intill är ett exempel på en sådan analys. 


Med denna information är det lätt att räkna fram konsumtionen under 

en vecka.

Steg 2: Mät elkonsumtionen 

Kolla elförbrukningen under samma period. Alla komponenter som har 

med tryckluften att göra ska räknas med (t.ex. kompressor, avfuktare, 

kylare, fläktar och oljepumpar). 

Om det inte finns en separat elmätare för kompressorn så bör en 

installeras, eller använd dataloger. 

Genom att använda den insamlade data kan den specifika 

elanvändningen räknas fram. 

Dessa indikatorer behövs för 

att kunna göra en fortsatt 

övervakning. 

Energianvändning: 


kWh 

Kompressor: 4,200 

Tork: 

Ej tork 

Pump: 300 

Fläkt: 300 

Totalt kWh: 4,800

Steg 3: Kolla den specifika 

energikonsumtionen 

I tredje steget är det lätt att räkna fram den specifika 

energiförbrukningen på en anläggning. 

Förbrukningen av tryckluften är resultatet av mätningarna 

under en vecka. 

Följande parametrar måste beräknas: 

Användning: kWh 

Tryckluft [m³/vecka] 1 13,440 


Elenergi [kWh/vecka] 2 4,200 

Specifik användning [kWh/m³] 2/1 0.31 

Specifik energianvändning [kW/m³/min] 18.6

Steg 4: Jämför den specifika 


Jämför den verkliga elförbrukningen med den teoretiska 

elförbrukningen som tillhandahålles av leverantören. 

Om det inte finns information jämför då med värdena i följande 

tabell. 

Kompressortyp: 

Specifik 

energianvändning för 

kompression från 0 till 10 

bar [kW/m3/min] 

Enstegs kolvkompressor 10.31 


Enstegs skruvkompressor 10.06 

Tvåstegs kolvkompressor 8.36 

Oljefri tvåstegs kolvkompressor 10.51

Steg 4: Jämför den specifika 


Det är viktigt att enbart kompressorenergin 

analyseras. 

Energiförluster till motorn och andra delar i 

processen ska inte inkluderas. 

Förluster från elmotorer brukar oftast leda till 

att den totala energiförbrukningen ökar med 12- 

16%. 


Steg 5: Beräkna förluster från läckor 

Läckage i tryckluftssystem är ett stort problem och kan 

leda till enorma kostnader om det inte finns någon 

kontroll rutin. 

En mindre anläggning enbart ett fåtal kopplingar till 

huvudledningen skall sträva efter ett läckage mindre än 5 

%, men en större anläggning måste räkna med förluster 

omkring 15-20 %av det totala behovet. 

Om det inte går att mäta tryckluften använda följande 

metod för att räkna fram förlusterna från läckage. 


Följande metod rekommenderas när man känner till 

volymen av trycktank och distributionsnätet.


1. Första steget är att se till att alla komponenter som 

förbrukar tryckluft är avstängda. 

2. Sedan fyll upp hela systemet med tryckluft till maxtryck, 

mät sedan tiden det tar innan minitrycket har uppnåtts 

och kompressorn går igång igen. Skillnaden mellan övre 

och undre tryckgräns skall inte vara för liten (större än 2 

bar). Trycket som krävs i systemet vid normaldrift av 

anläggningen skall vara mellan max och min trycknivå. 



Det kommer alltid att finnas läckage i systemet, men det är 

väldigt energikrävande att producera tryckluft, så alla 

åtgärder som minskar förlusterna skall genomföras. 

För att räkna fram förlusterna i tryckluftsnätet använd 

följande formel: 

Q L = 

V n x 3,600 

t 

x [p e2 - p e1 ] 

Q L [m 3 /h]: Läckage mellan max och min tryck 

V D [m3]: 

t [sec]: 

P e2 [bar]: 

P e1 [bar]: 

volume of the storage container and of the system 

Tid för trycket att falla från hög till låg nivå 


pressure of the storage container at the higher level, start of 

measurement 

pressure of the storage container at lower level, end of 

measurement

Exempel: Beräkna förluster från 

läckor 

enhet värde 

anmärkning 

V D [m 3 ] 10 volume of the storage container and of the system 

t [sec] 600 time for the pressure to drop from higher to lower level 

p e2 [bar] 11 pressure of the storage container at the higher level 

(start of measurement) 

p e1 [bar] 9 pressure of the storage container at the lower level 

(end of measurement) 

Q L [m 3 /h] 120 Läckage mellan max och min tryck 

Q [m 3 /h] 1200 Genomsnittligt behov av tryckluft 


= [%] 10 > 5 % för liten anläggning 

> 15-20 % för stor anläggning


läckor 

Q L = 

V x 3,600 10 x 3,600 

x [p e2 - p e1 ] = 

t 

600 

Loss = 

Q L 

= 

120 

= 10 % 

Q 

1,200 


x [ 11 - 9] = 120


läckor 

I exemplet är 10 % förluster under acceptans nivån (

Steg 6: Beräkna den verkliga 

energianvändningen ute i produktion 

För att räkna fram verkningsgraden på kompressorn kan 

följande metod användas. 

Stäng av behållaren i kompressorn från resten av nätet, och 

mät hur lång tid det tar innan maxtrycket har uppnåtts. 

På samma sätt som mätning av förluster i nätet, så ska 

tryckskillnaden inte vara för liten och medeltrycket skall 

korrespondera med det faktiska trycket som krävs. 

Q L = 

V x 3,600 

t 

x [p e2 - p e1 ] 


Q [m 3 /h]: 

V [m3]: 

t [sec]: 

P e2 [bar]: 

P e1 [bar]: 

difference between maximum and minimum pressure 

volume of the storage container 

time for filling up the storage container to a 

predetermined level 

pressure of the storage container at maximum pressure 

pressure of the storage container at minimum pressure

Exempel: Beräkna den verkliga 

energianvändningen 

unit value 

remark 

V [m 3 ] 6 volume of the storage container 

t [sec] 36 time for filling up the storage container to a 

predetermined level 

p e2 [bar] 11 pressure of the storage container at maximum pressure 

p e1 [bar] 9 pressure of the storage container at minimum pressure 

p a [bar] 1 Pressure in the suction pipe 

Q 1 [m 3 /h] 1200 average production of compressed air 

Q 2 [m 3 /h] 1300 average production of compressed air (technical 

specification of the manufacturer) 


= [%] 92.3 > 95 % for small plant 

> 90-95 % for larger plant

Steg 7: Beräkna trycket i 

distributionssystemet 

1|2 

Om det inte finns en efterfrågan av tryckluft i systemet så 

ska trycket vara konstant. 

Men när tryckluft flödar genom tryckluftsnätet blir det ett 

tryckfall, det beror på hastigheten av tryckluften. 

Se till att rörsystemet är rätt dimensionerat för att 

minimera förlusterna som uppkommer i tryckluftsnätet. 


Steg 7: Beräkna trycket i 

distributionssystemet 

1|2 

Förluster i högtrycksystemet kan bero på: 

•Linje diametern är för liten 

•Motstånd från olika storlekar på kopplingar och kanter 

som uppstår från övergång till t.ex. gummislangar. 

•Insidan av rören är för skrovliga. 

•Avståndet till distributionsnätet är för långt, vilket ofta 

förekommer. 

Tryckförlusterna i systemet skall inte vara mer än 0,1 

bar för system upp till 200 m. Om förlusterna överstiger 

0,1 bar titta då över rördimensionen och se till att den är 

tillräcklig. 


Steg 8: Tryckluftsförluster i 

systemdelar 

Filter, luftavfuktare, kylmaskiner och 

underhållsverktyg orsakar luftmotstånd. 

Tryckförlusterna skall inte överstiga följande riktlinjer: 

Filter 

Luft avfuktare/kylare 

Underhållsverktyg 

0,1 bar 

0,2 bar 

0,1 bar 

I praktiken ska totala förlusterna inte överstiga 0,5 bar. 

Vid beräkning av max tryck måste denna förlust 

beaktas. 


Steg 9: Tryckluftsförluster genom 

förgreningskopplingar 

Rörskarvar kan orsaka stora 

tryckluftsförluster. 

Sker ofta när tryckluftsnätet har byggts 

om efter den ursprungliga installationen. 

En sakkunnig person bör göra en 

bedömning. 


Steg 10: Nedsatt verkningsgrad pga. 

luftfuktighet 

Om det inte finns en luftavfuktare i systemet kan 

tryckförlusterna öka pga. rostbildning i 

rörledningarna. 

Vid service av gamla system brukar 

rostproblematiken förbises. 

För att undvika hög luftfuktighet bör en 

vattenavskiljare och luftavfuktare placeras mellan 

kompressorn och nätet. 


Steg 11: Val av avlasttryck 

Desto högre avlasttrycket är desto mer energi går 

det åt. 

För att öka trycket ytligare 1 bar går det åt 4-7% mer 

energi, beroende på vilken sorts kompressor som 

används. 

Därför ska trycket i systemet inte vara högre än 

nödvändigt. 

Kolla om trycknivån på er anläggning motsvarar 

behovet i processen. 


Steg 12: Val av skillnaden mellan 

avlasttryck och pålasttryck 

Tryckskillnaden mellan på- och avlast skall vara så 

liten som möjligt. 

För att undvika överhettning av den elektriska 

motorn skall ett lågt avlasttryck bibehållas, och 

samma gäller frekvensen som kompressorn startar 

vid. 

Idealiskt är att ha en stor trycktank i systemet, 

vilket möjliggör en liten tryckskillnad. 

I verkligheten brukar det ekonomiska incitamentet 

leda till att en kompromiss måste hittas. 


Registrera – Håll koll på 

effektiviteten 

Om ni har analyserat tryckluftsystemet och 

optimerat energiförbrukningen som går till att 

tillverka tryckluft, så är det enkelt att bibehålla en 

bra kontroll av systemet. 

För att göra så bör: 

•Konsumtionen av tryckluft och el dokumenteras 

månadsvis. 

•Gör månadsvisa jämförelser av de specifika 

energidata framräknat för erat system. 


•Om det blir förändringar ta då reda på vad som är 

orsaken.

Exempel: Håll koll på effektiviteten 

. 

date 

Monthly 

consumption of 

electricity for 

producing 

compressed air 

Compressed 

air produced 

monthly 

[m 3 ] 

Specific 

energy 

consumption 

[kW/m 3 /min] 


Remarks 

level from first 

Optimisation 

- - 18.75 

check 

necessary 

Manufacturers 

level following 

- - 11.50 specification 

optimisation 

11.5kW/m 3 /min 

April 03 8,280 kWh 43,200 m 3 11.50 All right 

May 03 8,653 kWh 44,640 m 3 11.63 All right 

June 03 9,211 kWh 41,100 m 3 13.45 Dirty intake filter 

July 03 4,600 kWh 23,000 m 3 12.00 2 weeks holiday 

August 03 11,371 kWh 55,467 m 3 12.30 

Cooling system 

leakage 

September 03 8,741 kWh 40,344 m 3 13.00 Valve changed 

October 03 8,340 kWh 43,780 m 3 11.43 All right

Användning av överskottsvärme 

Oavsett vilken sorts kompressor som används så blir 

ca 90 % av energin överskottsvärme. 

Temperaturen på överskottsvärmen är viktig. 70-80 % 

av den tillförda elenergin kan återanvändas till 

uppvärmning. 

Temperaturen på överskottsvärmen brukar liga kring 

50°C från kolvkompressorer och 60°C från 

skruvkompressorer, och kan antingen användas i 

processen eller shuntas in i värme och 

tappvarmvattensystemet. 


Exempel: Överskottsvärme - Håll 

koll på effektiviteten 

. 

Årlig elanvändning för 

tryckluftproduktion 

anmärkning enhet värde 

70% av ovanstående värde (maximal 

spillvärmeanvändning) 

Specifik värmekostnad (0.3 kr/m 3 gas; 

verkningsgrad 90%) 

Maximal besparingspotential genom 

utnyttjande av spillvärme 


[kWh] 715,000 

[kWh] 500,000 

[kr/kWh] 0.7 

[kr] 80,000

Sammanfattning 

•Tryckluft är både dyrt och energikrävande. 

•För att producera 1 kW tryckluft krävs det 10 kW el. 

•50 % av den totala kostnaden för att producera 

tryckluft är energikostnader 

•70-80 % av eltillförseln blir överskottsvärme. 

Återvinningen av överskottsvärmen skall helst 

planeras in innan anläggningen byggs. 

•Små läckage och dålig förståelse för systemet leder 

till stora kostnader. 


•Personerna som ansvarar för- och använder tryckluft 

vet oftast inte att tryckluftssystemet läcker mycket och 

hur kostsamt det är att producera tryckluft.

TEMA Inneklimat 

Hur kan vi ventilera och ha rätt innetemperatur 

på ett så energieffektivt sätt som möjligt 


Inneklimat 

• Temperatur 

• Luft (rörelser, fuktighet, föroreningar) 

• Ljud 

• Ljus 


223

Livsvillkor 

• Vi äter 1 kg om dagen 

• Vi dricker 3 kg om dagen 

• Vi andas 30 kg om dagen, det 

motsvarar cirka 25000 liter luft 


Vi vistas 90% av vår tid inomhus 

90% av den luft vi andas är därför inomhusluft 

224

Ventilationens uppgift 

• Syresättning av hjärnan 

– Föra bort oren luft och ersätta den med ren luft 

• Skapa rätt temperatur 

– Värmetransport 


225

Rätt temperatur? 

Effektivitet 

i % 

Ju bättre folk mår, 

desto bättre arbetar de! 

100 


90 

80 

70 

60 

50 

40 

10 15 20 25 30 

22 

Rumstemp °C 

226

Tekniska lösningar 

• Självdragsventilation (S) 

• Fläktstyrda frånluftssystem (F) 

• Balanserade ventilationssystem (FT eller FTX) 


227

Självdragsventilation 

• Utsugning via kanaler 

• Friskluft via ventiler, fönster, otätheter 

• Ingen kontroll av luftomsättning 

• Hög energiförbrukning 

• Risk för drag och kallras 

• Risk för ljudpåverkan utifrån 


Bra i gamla otäta hus, men svårt rena luften, komplicerat bygga 

228

Självdragsventilation 

FUNKTION JA NEJ KOMMENTAR 

Kontroll av luftomsättning X Mest ventilation när det är kallt ute. 

Låg energiförbrukning X Ingen elförbrukning, däremot höga uppvärmningskostnader av uteluft – 

som när den värmts upp släpps rakt ut. 

Behovsstyrning 

Filtrering av uteluft 

Bra komfort X Kall luft ger ofta drag och kallras 

X 

X 


Ljudpåverkan utifrån X Tilluftsventiler kan ge ljudgenomföring, stort problem i bullriga miljöer 

Bra luftkvalitet X I regel är uteluftsflödena för små 

229

Fläktstyrd frånluft 

• Utsug med hjälp av fläktar 

• Friskluft via ventiler, fönster, otätheter 

• Kontroll av luftomsättning 

• Möjlighet till värmeåtervinning i moderna system 

• Möjlighet till behovsstyrning 

• Endast begränsad rening möjlig 


Vanligt system – billigt att installera, inte alltid energieffektivt 

230

Fläktstyrd frånluft 


Kontroll av luftomsättning 

X 

Låg energiförbrukning X I moderna system kan energiförbrukningen bli låg eftersom det finns möjlighet 

till återvinning 


X 

Filtrering av uteluft X Luftintagen kan i moderna system förses med filter 


Bra komfort X Risk för buller och drag 

Ljudpåverkan utifrån X Tilluftsventiler kan ge ljudgenomföring, stort problem i bullriga miljöer 

Bra luftkvalitet X Under förutsättning att marken inte är radonhaltig eller uteluften förorenad 

231

• Många varianter 

• Låg energianvändning 

• Värmeåtervinning (FTX) 

• Behovsstyrt 

• Luftrening 

Balanserade system 


Enkelt, stabilt, energisnålt och flexibelt system som skapar bra 

inomhusklimat 

232

Balanserade system 


Kontroll av luftomsättning X Både till- och frånluftsflöden kan lätt kontrolleras 

Låg energiförbrukning X Värmeåtervinning och behovsstyrning spar energi 

Behovsstyrning X Ger bättre luftkvalitet vid perioder med hög föroreningsbelastning 

Filtrering av uteluft X Filter bör bytas två gånger per år 


Bra komfort X Dragproblem undviks eftersom tilluften är förvärmd 

Ljudpåverkan utifrån X Kanal förses med ljuddämpare 

Bra luftkvalitet X Behovsstyrningen säkerställer detta 

233

Energisnål ventilation 

• Värmeåtervinning 

Energi och ventilation 

– Uppvärmd frånluft värmer kall tilluft 

• Behovsstyrning 

– Mer ventilation när behovet är stort 

• Energieffektiva komponenter 

– Fläktar, filter 


234

Energieffektiva fläktar 

• Verkningsgraden bör vara > 80% 

• SFP (Specific Fan Power) - specifik fläkteffekt: kW/(m3/s) 

– FTX < 2.5 

– FT < 2.0 

–F < 0,6 


235

Rätt injustering 

Energisnål ventilation 

• Utan injustering – ingen effekt 

• Risk för energislöseri 

• Ska göras av fackman 

Service & Underhåll 

• Planera och gör regelbundet 

• Rengöring av kanaler 

• Byt filter minst 1 gång/år 

• Välj energisnåla filter 


236

Värmeåtervinning 

• Håller uppvärmningskostnaden 

nere 

• Uppvärmd frånluft värmer kall tilluft 

• Hög verkningsgrad viktigt 

• Lätt installera vid renovering 


237

Värmeväxlare (VVX) 

• Roterande vvx 70-85% 

• Korsströmsvvx (motströmsvvx)60-90% 

• Kryssvvx 60-75% dyr, rökgas, stoft & damm, lösningsmedel 

• Vätskekopplat batteri 45-55% flera källor, olika platser 

• Heat pipe 50-70% dyr 


238

Roterande värmeväxlare 

Den effektivaste 

värmeväxlartypen (>80%)! 


239


• Ger rätt mängd luft – vid rätt tillfälle 

• Anpassning av: 

– Drifttider 

– Temperatur 

– Luftflöden 

• Manuell eller automatisk styrning 

• Alltid lönsamt vid nytt system – räkna vid renovering 


240

Tidsstyrning 

• Enkel, billig och effektiv metod, som 

har brister. 

– Styrning sker efter förmodat behov – ej verkligt. 

Exempel: 

• Bostäder nattetid och skolor vid lov. 

• Verkstad enbart under drifttid 


241

Temperaturstyrning 

temperatur anpassad efter behovet 

• Vintertid: Inte varmare än nödvändigt! 

• Sommartid: Inte svalare än nödvändigt! 

• Energiåtervinning, värme och kyla! 


242

Flödeskontroll! 

Konstant luftflöde (CAV) 

• Temp. på tilluft varierar men flödet konstant (eller två 

hastigheter) 

Variabelt luftflöde (VAV) 

• Tilluftsfödet varieras efter behov men temp. hålls konstant 

eller styrs mot utetemperaturen 


Närvarostyrning 

• Med eller utan fördröjning. 

• Ett utmärkt sätt att ventilera när det finns ett verkligt behov! 

243

Energianvändning 

i procent 

Elenergi - behovsstyrning 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 


20 

10 

0 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Flöde i procent 

244

Energi - LCC 

• Life Cycle Cost – Livscykelkostnad 

• Totalkostnad från inköp till destruktion 

• Inköp 10%, driftskostnader 90% 

• Finns färdiga system för beräkning 

– www.belok.se 


245

System 

LCC i verkligheten 

A 

Till- och frånluft 


B 

Till- och frånluft 

Verkningsgrad värmeåtervinning 70% 40% 0% 

Investering 300 200 120 

LCC Energi 300 600 950 

LCC Service 100 100 50 

LCC nedmontering och destruktion 50 40 10 

C 

Frånluft 

Summa 750 940 1130 

246

Checklista för bra ventilationssystem: 

Ett bra inomhusklimat är: 

• Dragfritt 

• Har låg ljudnivå 

Ventilationssystemet har: 

• Låg energianvändning 

• Enkel injustering 

• Rätt temperatur 

• Stor flexibilitet 

• Har bra luftkvalitet 

• Låg livscykelkostnad (LCC) 

• Lätt skötsel och underhåll 


247

Kostnadseffektiva åtgärder 

• Installation eller uppdatering av värmeåtervinningssystem 

• Utbyte av ineffektiva fläktar 

• Optimering av drifttider 

• Installation av utrustning för behovsstyrning 

• Säkerställande av god övervakning 


248

Energispar 

- allmänventilation 

• Reducera behovet för tryck och luftmängder 

• Stanna anläggningen när det ej finns behov 

• Använd effektiva ventilationsaggregat 

• Återvinn värmen 

• Vid varierande luftbehov använd frekvensstyrning 

• Sträva efter låga lufthastigheter i kanaler 

• Använd energisnåla filter (lågt tryckfall) 

• Isolera luftkanaler om >10 grader tempskillnad 

• Följ upp driften och underhåll kontinuerligt 



249

Energispar 

- Process & industriventilation 

• Utsug från föroreningskällor bör så långt som möjligt göras med inkapsling 

av källan eller näts bäst i förhållande till luftens naturliga rörelser (varm luft - 

uppåt, kall luft – neråt…) 

• Placera punktutsug så nära källan som möjligt 

• Använd ”flänsar” vid punktutsug 

• Filter och cykloner dimensioneras till minsta möjliga tryckfall 



250

TEMA Uppvärmning 

Hur och var kan man spara pengar på 

effektivare uppvärmning och billigare 

bränslen 


• Uppvärmningsbehov 

• Uppvärmningssystemet 

TEMA Uppvärmning 

• Bränslen och värmeinstallationer 

• Varmvatten 

• Klimatskalet 


252


Grundläggande uppgifter 

Ytor, verksamhet, drifttider, 

lokalisering etc 

Energi tillfört 

El 

Olja 

Bioenergi 

Fjärrvärme 

Gasol 

återvinning 

Energi använt 

Produktion 

Uppvärmning 

Kyla 

Ventilation 

Belysning 

Transporter 


Energi bortfört 

Transmission 

Ventilation 

Avlopp 

Processvärme 

Avgaser 

Börja analysera 

härifrån 

3. Åtgärder för kostnadseffektiv 

tillförsel 

2. Åtgärder för att reducera 

energianvändning och 

maximera återvinning 

1. Åtgärder för att 

reducera förluster 

253 

253


254 

Kyotopyramiden 

254

Skilj på energi och effekt 

Energi (J) = Effekt (W=J/s) x Tid (s) 

Jämför med sträcka och hastighet 

Sträcka (m) = Hastighet (m/s) x Tid (s) 

• Energianvändning nämns ofta per år, månad, dag 

• Effekt är momentan och styrs efter behov 


255

Värmebehov 

• Den del av året en byggnad behöver värme kallas 

”uppvärmningssäsongen” 

– Traditionellt räknas denna i Mellansverige från 15 sept. till 15 

maj 

• Värmeförlusterna från byggnaden motsvarar summan av 

tillgodogjord internvärme samt tillskottsvärme 

• Tillskottsvärmen kallas för ”uppvärmningsbehov” 

• Internvärmen kommer från belysning, människor, maskiner, 

solinstrålning etc 


256

Värmebehov 

Värmebehov = uppvärmningsbehov + tappvarmvatten 

• Att bestämma eller veta en byggnads eller verksamhets effekt- och 

värmebehov är viktigt för att kunna bedöma lämpligt alternativ för 

uppvärmning och bränsle mm. 

• Det är också viktigt ur styr- och regler synpunkt 


257

En byggnads energibalans 

IN 

• ”Gratisenergi” 

UT 

• Transmission 

• Värmesystem 


• El 

• Läckage 

• Avlopp 


258

Vad måste man veta? 

• Var ligger byggnaden? 

• Hur är byggnaden konstruerad och byggd? 

• Hur stor är byggnaden? 

• Verksamhet, antal personer etc. inne i byggnaden? 


259

Varaktighetskurva 

last % 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Topplast (olja) ~20% 

av tillförd energi 

Panna på 45-55% av 

maxlast 

baslast ~80% av 

tillförd energi 


Tappvarmvatten 

jan 

feb 

mars 

april 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

260

Värmelast kW 

Topplast 

Mellanlast 

Baslast 


Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Månad 

Värme El Kyla 

261

UPPVÄRMNING 

• Värmeinstallationer kan grovt indelas i följande huvuddelar: 

• ”Produktion” av värme, t ex i en panncentral 

• Distributions- och anpassningssystemet, t ex rörsystem med 

tillhörande ventiler och kopplingar 

• Värmare, t ex radiatorer i rum, luftvärmare i ventilationskanaler 

! Alla dessa delar innebär förluster 


262

Uppvärmningssystem 

• Elpanna 

• Oljepanna 

• Gaspanna 

• Fjärrvärme 

• Biobränslepanna 

• Värmepump (olika typer) 

• Kombinationer 


263

Energiinnehåll i bränslen 

• Bränslets energiinnehåll kallas också 

värmevärde. Det är denna energi som kan 

frigöras vid förbränning 

• Värmevärdet är starkt beroende av 

fuktinnehållet. 

• Hur mycket som kan tillgodogöras beror också 

på anläggningens utförande och styrning 


264

Ungefärligt energiinnehåll i olika bränslen 

Bränsle Enhet GJ/enhet MWh/enhet 

Eldningsolja 1 EO1 m3 35,9 10 

Naturgas 1000 m3 38,9 10,8 

Pellets m3 stjälpt mått 12,6 3,5 

Pellets Ton 16,8 4,7 

Flis, 30% fukthalt m3 3,2 0,9 

Flis, 30% fukthalt Ton 13,3 3,7 


Flis, 50% fukthalt m3 2,9 0,8 

Flis, 50% fukthalt Ton 8,3 2,3 

Tallved, väl travad, 25% fukthalt m3 13,3 1,4 

Tallved, väl travad, 25% fukthalt Ton 13,3 3,7 

265

Verkningsgrad 

• Hur stor del av bränslet energiinnehåll som blir till värme beror på 

anläggningen och systemets effektivitet, den s.k. verkningsgraden 

• Pannverkningsgrad (ŋ panna 

) = 0.8-0.95 

• Förluster i kulvert, värmeväxlare mm. (%) 

• Systemverkningsgrad = ŋ panna 

x (1-förluster) 

• Systemverkningsgraden beroende av effektuttag och returtemperatur etc. 

• Årsmedelsverkningsgrad = viktat medelvärde av systemverkningsgraden över 

året 


266

Effekt 

• En anläggning dimensioneras utifrån max effektbehov 

• Denna toppeffekt krävs ytterst sällan 

– Största delen av året har man en för stor anläggning 

• Producerad värme beroende av effekt över tiden 

• Ett jämt effektuttag över året att föredra för en hög nyttjandegrad av 

pannan. 

• Bättre att ha mindre effekt på baslastpannan och istället ha en topplastoch 

reservpanna med billigare teknik (dyrare bränsle) 


267

Räkneexempel - 1 

• Nuvarande oljeförbrukning: 200 m3/år 

• Värmevärde olja EO1: 10 MWh/m3 

• Effekt på oljepanna: 500 kW 

• Verkningsgrad: 85% 

• Oljepris: 6000 kr/m3 


• Hur mycket är värmebehovet? 

• Vad är energipriset per levererad kWh? 

• Vad är totala bränslekostnaden/år? 

268

Hur mycket är värmebehovet? 

• 200*10*0,85 = 1700 MWh 


Vad är energipriset per levererad kWh? 

• 6000/(10000x0.85) = 70 öre/kWh 


Vad är totala bränslekostnaden/år? 

• 200x6000 = 1 200 000 kr/år 

269


Konvertering till flispanna 

• Flispanna på 250 kW (50% av max. effekt) 


• Flispris: 200 kr/MWh 

• Vad är den nya totala bränslekostnaden? 

• Vad blir energipriset per levererad kWh? 


270


Vad är den nya totala bränslekostnaden? 

• Flis: 85% täckning " 0,85*1700 = 1445 MWh 

• Fliskostnad = 1445*200/0,85 = 340 000 kr 

• Olja: 15% täckning " 0,15*1700 = 255 MWh 

• Oljekostnad = 255*6000/(10*0.85) = 180 000 kr 

• Totalt: 340 000 + 180 000 = 520 000 kr/år 


• Vad är energipriset per levererad kWh? 

• 520 000/1 700 000 = 31 öre/kWh 

271

Konvertering till pelletpanna 


• Pelletpanna på 350 kW (70% av max. effekt) 


• Pelletpris: 2000 kr/ton (4.8 MWh/ton) 

• Vad är den nya totala bränslekostnaden? 


• Vad blir energipriset per levererad kWh? 

272


Vad är den nya totala bränslekostnaden? 

• Pellets: 95% täckning " 0,95*1700 = 1615 MWh 

• pelletskostnad = 1615*1600/(4,8*0,9) = 748 000 kr 

• Olja: 5% täckning " 0,05*1700 = 85 MWh 

• oljekostnad = 85*6000/(10*0.85) = 60 000 kr 

• Totalt: 748 000 + 60 000 = 808 000 kr/år 


Vad är energipriset per levererad kWh? 

• 808 000/1 700 000 = 48 öre/kWh 

273

Val av bränsle/anläggningstyp 

Biobränsle (flis, pellets, briketter …) 

• Billigare (ju mindre förädlat ju billigare) 

• Mer miljövänligt 

• Högre investering och kapitalkostnader (ju mindre förädlat ju 

dyrare) 

• Kräver mer tillsyn (ju mindre förädlat ju större) 


274

Fjärrvärme 


• Miljövänligt (avfall och biobränsle) 

• Enkelt 

• Billigare? 

• Tillgängligt? 


275

Fjärrvärme 

• Säkerställ att varmvatten kan produceras under sommaren utan att 

hela anläggningen behöver vara i drift 

• Säkerställ att anläggningen, inkl radiatorkretsen, är rätt inreglerad 

• Regleringen bör kontrolleras minst en gång per år 

• Anläggningen ska utformas för att vara servicevänlig 

• Vid konvertering till fjärrvärme ska man undersöka om ändringar 

behöver göras i uppvärmningssystemet, t.ex. decentraliserade 

tappvarmvattenberedare 

• Driftjournal med tryck, temp och förbrukning bör föras med jämna 

mellanrum 

• Golvvärme bör styras med variabelt flöde och framledningtemp framför 

pulserande drift eller returbegränsning 


276


Värmepump 

• Lågtempererad spillvärme kan utnyttjas 

• Låga driftskostnader 

• Bäst vid relativt jämnt behov – el/olja krävs vid topplast 

• Livslängd? 

• Framtida elpriser? 

• Miljövänligt? 


277

Värmepump 

• Sträva efter att välja värmepump med så hög COP som möjligt 

• COP = Coefficient of performance, kallas också värmefaktor 

• Låt pumpen arbeta med så låg framledningstemperatur som 

möjligt 


278

Varmvatten 

• Nyckeltal: 1 m3 + 1 °C ~ 1 kWh (1.2 kWh) 

– Ex: badkar 0.15 m3, temp.höjning 30 C " ~5 kWh 

• Minska mängd 

• Minska temperatur 

• Minska värmeförluster i rör och tankar 

• Cirkulera ej i onödan 


279

Effektivt värmesystem 

• Se till att värmesystemet är väl injusterat 

OBS! Injustera alltid värmesystemet efter åtgärder som påverkar 

klimatskärmen 

• Optimera inomhustemperaturen 

• Se till att styr- och reglerutrustning fungerar tillfredsställande 

– Termostatventiler – byt ut de som fungerar dåligt 

– Överväg att installera referensgivare i huset för effektivare 

styrning 

– Pumpstoppautomatik – stänger av cirkulation automatiskt 

• Värdera nattsänkning av uppvärmning, speciellt om ”lätt” 

byggnad 


280

Effektiv värmeanläggning 

• Se till att värmepannor och värmepumpar producerar värmen effektivt 

• Se till att fjärrvärmecentralens värmeväxlare och reglerutrustning är i god 

kondition 

• Driftsoptimeringen bör stämma med aktuellt driftsförhållande 

• Säkerställ bra isolering av panna, rör och ventiler 

• Se till att brännare är rätt injusterade med avseende på luftöverskott etc 

• Efter utförda effektiviseringar: 

– är anläggningen för stor? Optimal storlek mer effektivt 

– Behöver anläggningen justeras in igen? 

• För driftjournal över rökgastal, förbränningsförhållande och injustera med 

jämna mellanrum 

• Byt till annat mer effektivt (miljövänligt) bränsle, fjärrvärme eller värmepump 


281

Spara på varmvattnet! 

• Minska väntetider vid tappställen genom att minska rörlängder och dimension 

• Se till att VVC-systemet är väl injusterat 

• Se till att varmvatten- och cirkulationsledningar är välisolerade 

• Installera energi/vattensnåla blandare och duschandtag, luftinblandande 

”strålsamlare” med flödesbegränsning på disklåds- och tvättställsblandare, 

självstängade spolarmaturer 

• Stanna cirkulationen utanför driftstid 

• Minimera cirkulation av varmvatten när behovet är litet eller inget 

• Varmvattenberedare sommartid - använd decentraliserade 

varmvattenberedare om det är långt till central värmeanläggning 

• OBS! Håll temperaturen så låg som möjligt men beakta risken för 

legionella och liknande sjukdomsframkallande bakterier. Använd ev. 

”temperaturgymnastik”. 


282

TEMA Belysning 

Hur inventerar man och beräknar ekonomi för 

belysningsåtgärder för mindre 

energianvändning och bättre arbetsmiljö 



Europe 

by night 

284


285

Belysning i Hemmen 

• Sverige är sämst i EU på att spara 

belysnings el i hemmen. 

• Belysningen står för hela 25% av 

hushållselen, vilket är mest i Europa. 

•Bara 25% av alla lampor hemma är 

av energisnål typ. 


286

Belysning i offentliga verksamhetslokaler 

•Belysningen står, generellt, för 

30% av elanvändningen i 

offentliga verksamhetslokaler. 

•En av förklaringarna kan vara 

gamla belysningsarmaturer. 


•Belysningen är ofta tänd även 

när ingen vistas i lokalen. 

287

•Ofta gamla omoderna 

lysrörsarmaturer. 

•Belysningen står generellt 

för 30% av 

elanvändningen. 

Belysning i industrin 


288

Belysning - vanliga brister 

• Föråldrade ineffektiva armaturer 

• Föråldrade och olämpliga lysrör 

• Otillräcklig ljusstyrka 

• Sektionering saknas eller ej behovsanpassad 

• Bristfällig rengöring 

• Mörka golv, väggar och tak 

• Belysning brinner i tomma lokaler 


289

Exempel på installerade belysningseffekter 

Anläggningstyp Installerad belysningseffekt. (W/m2) Krävd belysningsstyrka i drift. (lux) Anm. 

Korridorer 5-10 W/m2 100 lux 

Korridorer 10 W/m2 200 lux 

Allmänna publika ytor 10-12 W/m2 300 lux 

Arbetslokaler 10-12 W/m2 300 lux *) 




*) Krävd belysningsstyrka inom arbetsområdet enl. gällande Svensk Standard SS-EN 12 464-1 och anvisningar i Ljus & Rum. De 

lägre värdet förutsätter normalt ett lokaliserat belysningssystem som anpassats till arbetsplatsens arbetsområde. 

290

Belysningseffekter 

Lysrör [W/m2] 

Rekommenderad belysningseffekt 

T5 Vanligt 

Grovt maskin- och bänkarbete, enkelt kontorsarbete, kopiering 3 

4 

Medelfint maskin- och bänkarbete, vanligt kontorsarbete, maskinskrivning 


Fint maskin- och bänkarbete, kontroll, avsyning, arbete i storkontor 

5 7 

7 10 

Polering, kontroll av blanka ytor, lödning, färgkontroll, laboratoriearbete 

10 13 

291


292


293


294

T5-lysrörets fördelar: 

• Skapar förutsättningar för energieffektivare armaturer. 

• Flimmerfritt ljus med bättre ljus- kvalitet, tack vare HF-drift. 

• Ca 4% bättre ljusutbyte från lysröret (104 lm/W ). 

• Ökat ljusflöde vid högre omgivningstemperaturer. 

• Minskad rördiameter med 40% ger optiska fördelar. 

• Minskad längd och rördiameter ger konstruktionsmässiga fördelar. 

• Modulanpassat för 600, 900, 1200 och 1500 mm undertak. 

• Samma luminans (ljushet) i effekterna 14/21/28/35W – 17 kcd/m2. 

• Endast ca 3 mg kvicksilver per lysrör. 

• Ljusnedsättning endast ca 8 % efter 10 000 drifttimmar. 

• Lång livslängd, 17 000 timmar. 


295

Fördelar med HF-don: 

• Snabb, blinkfri tändning. 

• Flimmerfritt ljus. 

• Mycket små magnetfält. 

• Ljuskällan arbetar under optimala förhållanden och ger rätt ljusflöde 

oberoende av variationer i matningsspänningen. 

• Förlänger livslängden hos ljuskällan. 

• Liten övertonsbildning (THD). 

• Släcker defekta lysrör (ingen störande blinkning). 

• Sparar minst 20 % energi. Upp till 60 % besparing är möjlig genom 

ljusreglering, konstantljusstyrning och/eller med närvarodetektering. 

• Ljusreglering av lysrör, vilket är möjligt endast med HF-don. 

• Liten uppkomst av förlustvärme. 

• Ingen stroboskopeffekt. 


296


297


298


299


300


301


302


303


304


305

Närvarodetektorer 

• Närvarodetektorer reagerar på förändringar i värmestrålningen som 

uppkommer när någon vistas i en lokal – är det tomt släcks ljuset. 

• De har hög känslighet, och kan upptäcka små rörelser även i stora 

lokaler. 

• Tändningen kan vara såväl manuell som automatisk – alla metoder 

passar på olika platser. 

• Effektiva för t.ex. sporthallar, förrådslokaler, korridorer, 

pausutrymmen, kontorsrum och undervisningslokaler. 


306

Rörelsedetektorer (IR) 

• Rörelsedetektorer är en enklare variant som känner av värme i 

kombination med rörelser. 

• Passar bäst för att känna av stora rörelser i små lokaler eller 

utomhus 

• Vilken detektor man väljer beror på lokalens storlek, form och 

utnyttjande. En rörelsedetektor kostar runt 1 000 kronor att 

installera, medan den mer sofistikerade närvarodetektorn kan kosta 

det tredubbla. 

• Trots det kan den senare typen bli billigast, eftersom den täcker 

betydligt större ytor med högre precision. 


307

Ljusdetektorer 

• Ljusdetektorer reagerar på dagsljusnivån. 

• En ljus detektor kan styra tidpunkterna för släckning och tändning i 

lokaler som nås av dagsljuset. T.ex. skolsalar, kontor, fabrikslokaler – 

och givetvis också utebelysning. 

• Kombinerat med ett tidur som håller släckt på lediga dagar osv blir 

funktionen ännu bättre. 


308

Akustisk detektering 

• Både hörbara och icke hörbara ljud, så kallade infraljud, 

detekteras. 

• Tekniken bygger på att varje dörrblad fungerar som ett membran i 

en högtalare. När dörren till ett slutet utrymme öppnas genereras 

ohörbara infravågor in i objektet, vilka detekteras och belysningen 

tänds. 

• Den fortsatta närvaron detekteras inom ett frekvensområde runt 

6000 Hz som orsakas av fotsteg, människans s-ljud, strilande 

vatten etc och belysningen förblir tänd. 

• Tekniken har visat sig användbar i trapphus, omklädningsrum, 

offentliga toaletter och garage etc. 


309


310


311


312


313

Belysning - spartips 

• Belysningsnivån ska anpassas efter behovet i olika delar av lokalen 

• Använd speciell belysning vid arbetsplatser 

• Släck belysning när ej behov 

• Använd tidsur, ljussensor, rörelsedetektor, ljuddetektor 

• Välj ljusa färger på väggar, tak och fönster 

• Halogenbelysning bör endast användas till effektbelysning, ej 

grundbelysning 


314

Belysning - spartips 

• Använd de mest energieffektiva armaturerna, ev med elektroniska 

högfrekventa (HF) don. 

• HF don ger lägre elanvändning och längre livslängd för ljuskällorna 

samt flimmerfritt ljus 

• Utnyttja dagsljusinsläpp i lokalerna om möjligt. OBS stäng av, 

reglera, belysning! 

• Underhåll belysningsanläggningen regelmässigt. Byt ut ljuskällor i 

samma grupp/plats samtidigt (gruppbyte) och rengör samtidigt. 

Renare ljuskällor är effektivare. 


315

Pengar är inte allt 

• Nya lysrör med högfrekvensdrift ger ett behagligt ljus utan 

flimmer. 

• Lysrören tänder direkt utan störande blinkningar. 

• De ofta debatterade elektriska och magnetiska fälten blir svagare. 

• Så kallade fullfärgslysrör ger ett bättre och färgriktigare ljus än de 

gamla enkelfärgslysrören. 

• En god belysning har bevisats påverka såväl välbefinnandet som 

effektiviteten. 

• Nya ljuskällor, särskilt T5-rören, innehåller väsentligt mycket 

mindre kvicksilver och behöver dessutom bytas mer sällan. 


316


317


318


319


320


321


322


323


324

Energi - Engine-sme.eu

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?