Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

99
Kyrkbyn 2
hade 1611 en brukare, som hette Erland fram till 1624 och sedan hette brukaren Anders (Olsson)
ända fram till 1680 eller kanske längre. Om det är en och samma person eller flera kan inte sägas,
men 56 år är en lång tid och det kan tänkas att två personer med samma namn brukat gården.
Kungl Rådet och Fältmarskalken Lennart Torstensson fick 1647 denna egendom till evärdeligt frälse.
I Almquists "Frälsegodsen" anges egendomen till 4 mantal och måste sålunda ha omfattat båda
kronohemman i Kyrkbyn, som enligt jordeböckerna omfattar tillsammans 4 markland jord. Efter hans
död 1651 övergick egendomen till hans son Anders Torstensson.
Häradsnämnden berättade 1682, att Greve Anders Torstenssons hemman i Näs by (Kyrkbyn) låg helt
i vanhävd, varför häradsattest lämnades på de av Greve Torstensson åt bonden där beviljande
frihetsår enligt frihetsbrev av samma år, vilket underställdes landshövdingen för vidare ratifikation.
Följden av detta blev 2 års frihet, sedan en synenämnd uttalat att hemmanet till hus, gärden och
gårdar var helt nedruttet, ängen mager, dikena förfallna och åkern mestadels i linda, så att det icke
under 2:ne frihetsår kunde repareras, fastän det fanns skog därtill.
Den 19 maj 1685 gav Greve Anders Torstensson tolvmannen Jöns Olofsson, som förut brukat ett
skattehemman i Tibble, löfte om fyra års frihet från ränta för att upprätta hans frälsehemman i Näs
kyrkby, som genom många utståndna besvär under förflutna krigstider råkat i ödesmål. Greve
Torstensson begärde, att häradsrätten skulle ge intyg om hemmanets beskaffenhet med avseende på
hus, gärdesgårdar, diken och åkrar och samtidigt att samma frihet behövs för egendomens förbättring,
så att han kan göra en underdånig ansökan om frihet från kronans utskylder. Rätten intygade, att
åkern var helt förfallen, därigenom att ingen gödsel tillförts på sex år och vretarna låg i linda, dikena
voro igenfallna, gärdesgårdarna nedfallna, husen så förfallna, att i mangården inte fanns någon
användbar stuga men 4 odugliga bodar, ett drickshus utan syllar och tak, en badstuga utan tak och
ugn, ett portlider av dåligt virke och utan tak. Även ladugården var bristfällig, likaså en sädeslada.
Och så övriga småhus voro förfallna. Rätten verifierade bristerna och saken kunde underställas
landshövdingen för ratification.
Sannolikt följde landshövdingen häradsrättens förslag och beviljade ansökan, så att brukaren fick
möjlighet att återupprätta gården.
År 1683 den 9 juni har Kungl Maj:t allernådigast förlänt detta hemman till Kungl Rådet Greve
Anders Torstensson och dess hustru Grevinnan Fru Christina Stenbock i livstiden. Hon dog 1719.
1691 utsågs Jöns Olofsson i Näs Kyrkby och Olof Ersson i Berga att syna och besiktiga
klockarbolet i Näs, som komminister Petrus Hedman skulle tillträda. När sedan komministern visade
utdrag ur visitationsprotokollet, framgick därav, att kaplanen ej hade något boställe här utan måste bo
hos kyrkoherden i Ryd med lång väg mellan kyrkorna. Kaplanen skulle få tillträda de hus och ägor,
som klockareänkan, hustru Karin innehade. Hon uppgav emellertid att klockarbolet inte hade några
ägor, utan de hörde under Näs by. Hon påpekade även att huset, som hon bodde i, hade hon låtit
bygga av Tibble skog. Hon skulle avstå marken, bara hon som åldrig kvinna fick sitta i stugan.
Efter omnämnda brukare Anders Olsson kom Jöns Olsson. Omkring 1700 hette brukaren Lars
Tomasson till 1707, varefter hans änka skötte gården och därefter några år Per Larsson, sannolikt en
son till den närmast föregående.
Omkring 1710 började en bonde vid namn Jan Olsson. Det tycks ha varit en arbetsam och duktig man
ty under de närmaste åren därefter sitter han som brukare av alla tre gårdarna. Från Kyrkby nr 1 blev
han enligt papperen av någon orsak avsatt, och på Kyrkbyn nr 2, som enligt brev av den 12 juli 1721
blivit kaplansboställe i stället för Frölunda, övertogs brukningen till synes av Kaplanen Petrus
Spillhammar.
På huvudgården Ekhammar finns Jan Olsson emellertid kvar 1734. De två hemman Kyrkbyn 1 och 2
7 Ekham1.doc 2004-12-15 2000-09-21