Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

98
Därpå fortsätter Merling i sin skrivelse, "att han förmodar, att han icke kan anses annorlunda än
såsom en arrendator, som för det han kostat på gården bör hava sin betalning och den räkning han
förut inlämnat och som blivit Herr Generalmajorens bokhållare meddelad, men ännu inte återgiven
säger sig Rådmannen kunna bestyrka med attester och beediga om så fordras. För övrigt bör komma i
konsideration, hur diken voro igengrodda och gärdsgårdar lågo för fäfot, när han kom till hemmanet.
Sedan inlade S:r Gavelius den erhållna räkningen, men ville icke svara därpå, utan höll sig till Kungl
Maj:ts resolution, och för övrigt sade han, att rådmannen alltid tillförene tagit fruns parti och han
ansåg honom som den som representerar hennes person. Han överlämnade till Rättens omprövande,
hur tegelbruket alldeles förlorat var och begår däröver laga värdering, så att rådmannen måtte allt
sådant uppfylla, vilket Rätten tog i övervägande, men fanns sig icke kunna yttra avgiva något
utlåtande angående husröta på själva mangården, förrän det uppvisats hur den varit vid tillträdet,
vilket pålades rådmannen att visa till nästa ting. Men vad ladugårdsbyggnaderna angår, så bör Fru
Anna Catarina Flemming för den bebyggelse rådmannen Jonas Hansson Merling därpå nedlagt
gottgöra i avräkning på årliga byggnaden som följer, först 1 stall med ny syll och 3 varv nytt virke
upptill med behållet rör och halmtak tillika med en loge med 2 golv lagad med nytt och gammalt
virke samt nya dörrar, gångjärn med lås, bibehållen till väggar och tak, beräknat tillsammans för 3 års
byggnation, därnäst 1 loge med tvenne golv, nyuppsatt, det ena golvet 17 alnar det andra 12,5 alnar
långt, logen 6 alnar lång mellan knutarna, även för 3 års byggnad. En kölna (torkhus) nyss uppbyggd,
11 1/4 alnar lång och 11 varv hög, med tvenne maltlavar, ugn med dubbla valvkåpor samt rökhus
över, anses för 3 års byggnation.
Portlidret med brädtak och ny port sattes för 1/5 års byggnad. Således njuter Fru Flemming, som
innehaft hemmanet endast 7 år, en överbyggnad av 3,5 år, som Nämnden värderade till en summa av
30 daler kopparmynt.
Vad gärdesgårdarna angår så anses de merendels försvarliga, med undantag kring tegelhagen, där 160
par är förlorade. Omkring Rankhushagen har rådman Merling satt upp några hundra par, varför de
bliva mot varandra rescontrerade (avräknade) och vad dikena angår så är de mestadels rätt bra och där
brister finns, lovar brukaren Jöns Olofsson att rätta till dessa.
Humlegård enligt husesynsordningen finns icke, varför härför bör erläggas 6 öre silvermynt årligen.
Vad tegelbruket angår, fann nämnden säkrast att till dess värdering med sig adjungera en bygg- och
murmästare.
Ovannämnde Jonas Hansson Merling blev e o rådman i Stockholm den 9 mars 1681 på konung Karl
XI:s tillskyndan och ordinarie 1687. Han dog 16 september 1697. I ett brev 1680 till överståthållaren
befaller kung Karl XI denne att installera inspektoren Jonas Hansson till rådman i Stockholm, därför
att han haft olägenhet av fiendens invasion i Bohuslän och därvid icke endast förlorat sin tjänst utan
vid Vänersborg sedan största delen av sin egendom bestående av master och trävaror.
Det var en liten utvikning. Nu återgår vi till Kyrkbyn 1.
Denna egendom var ännu i Soopska ättens ägo. Det var friherrinnan Anna Maria Soop som innehade
den. År 1706 gifte hon sig med friherre Carl Gyllenstierna (död 1723) och sedan återfinns han i
jordeböckerna såsom ägare några år framåt.
Ekhammar (2)
Ur Svenngårdska samlingen
Maskinskrivet manus för hembygdsföreningens Medlemsblad
Texten tolkad av Agneta Allerstav; kopior av original
Översatta blad från handlingar rörande Ekhammar.
Nu med tillrättalagd stavning av Gudrun Sandén, 2000.
6 Ekham1.doc 2004-12-15 2000-09-21