Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

97
Den andra gården som brukats av Hans, enligt ovan, tycks efter anteckningarna att döma ha legat
öde och icke blivit brukad från 1604 till 1610. Åren närmast därefter till 1615 hade tre olika bönder
brukat gården och först därefter kom det en brukare, som fortsatte till omkring 1625.
Som nämnts i tidigare beskrivningar av gårdar i Näs socken är jordeböckerna från 1600-talet så
illa skadade, att man endast i några fall kan få erforderliga uppgifter om dem.
Den ena av de tre gårdarna i Ekhammar övergick som ovan sagts till Gustaf I:s arv och eget. Den
16 maj 1629 tillbytte sig ståthållaren Lars Skytte av Kronan den gården i Ekhammar mot gods på
Munsö.
Lars Skytte dog 1634 och då ärvde hans dotter Elisabet egendomen. Hon var gift med
landshövdingen Frans Crusebjörn. Enligt Almquist "Frälsegodsen" byggdes säteri på 1630-talet, men
enligt Bro härads dombok den 7 augusti 1680 säges att Ekhammar, Näs socken. är gammalt säteri,
men icke synnerligen bebyggt. Brukas till hälften "haver ock herrskapet där sin egen avel".
Efter Frans Crusebjörns död 1654 återgick Ekhammar till Skyttes sterbhus och sondottern Britta
Skytte, som 1659 gifte sig med friherre Jacob Duwall. Han bortbytte 16 september 1661 egendomen
till greve Johan Oxenstierna av Croneborg (död 1664). Dennes änka Christina Soop, gifte sig 1668
med sin syssling, riksrådet friherre Gustaf Soop af Limingo, som ärvt Granhammar, och därigenom
fick Ekhammar och Granhammar samma ägare.
I Bro härads dombok står det den 31 januari 1681, att säteriet Ekhammar bestod av ett hemman, som
salig Herr Gustaf Soop byggt " eij aldehles så wähl som ett Bondhehemman". Säterifriheten blev
därför indragen samma år. Den 15 november 1690 reducerades egendomen till kronan och tilldelades
kavalleriet och Generalmajor Axel Wachtmeister på rustning. Denne var gift med grevinnan Anna
Maria Soop. Den sistnämnda och hennes broder Carl Gustaf Soop ingåvo till
reduktionskommissionen en del närmare förklaringar angående ovannämnda 1661 års byte, varav
framgick, att vederlaget vid bytet varit köpgods, som sedan vid privat byte blivit frälse.
Reduktionsdeputerade funno vid ny prövning av ärdendet, 1701, att Ekhammar fått frälsenatur och
därför bort restitueras till sina förra ägare. Då det emellertid redan blivit tilldelat kavalleriet, skulle de
få ersättning på annat håll.
Låt oss nu övergå till de övriga gårdarna i Kyrkbyn som tillsammans med Ekhammar bildat ett
godskomplex av de 6 markland jord som ovan nämnts. De har ännu inte fått några särskiljande
beteckningar i handlingarna men längre fram får de numreringarna Kyrkbyn 1 och Kyrkbyn 2, vilka
därför här komma att användas redan nu.
Kyrkbyn 1 köptes i december 1642 av Kungl Rådet Greve Gustaf Horn från kronan och 1675 står
han fortfarande upptagen i jordeboken såsom ägare. Framemot 1680-talet innehades egendomen av
Herr Gustaf Soop och sedermera av hans arvingar i vederlag för Bista i Kalmar socken.
Under sista hälften av 1680-talet var det Generaltullförvaltaren och Kammarrådet Herr Brynte
Cronsköld som hade egendomen och från 1690 generalmajoren Axel Wachtmeister. Därefter
arrenderades den av rådmannen i Stockholm Jonas Hansson Merling. Ett häradsprotokoll från den 6
oktober 1691 ger en intressant bild av egendomen och återges därför här:
"I anledning av Kungl Maj:ts resolution av den 18 september 1691 begärde Monsieur Nils Gavelius å
Generalmajorens högvälborne Herr Axel Wachtmeisters vägnar, att Rätten skulle mäta och värdera
den bebyggelse, som Rådmannen Välaktad Jonas Hansson Merling anlagt på Ekhammars
kronohemman, vilket salige Kammarrådet välborne Herr Brynte Cronsköld såsom frälse uti 7 år
innehaft och hur mycket den övergick den årliga bebyggelsen som bort göras. Emot detta inkom
Rådmannen Herr Jonas Hansson Merling med en skrivelse, och tillkännagav däri, hur han för viktiga
beställningars och ämbetssysslors skull icke kunde inkomma, icke heller salige Kammarrådets
Välborne Herr Brynte Cronskölds änkefru högvälborna Fru Anna Catarina Flemmings fullmäktige
och bokhållare, emedan högvälborna Frun efter Göta Rikets Hovrätts kallelse måste den 14 dennes
inställa sig inför Kungl Hovrätten uti Jönköping", osv.
5 Ekham1.doc 2004-12-15 2000-09-21