Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

94
kappar eller den andra Litt: U 1 tunna 14 kappar som gör årligt utsäde 1 tunna 14 kappar år och
skogsjord.
Av allt detta min oförgripliga mening att emedan Klockaren:
1:0 för lantmätare Kietzling sagt samma vret blivit av dess förfäder och förra Klockaren upptagen.
2:o det samma tillstått vid tinget den 16 oktober 1703 så kan,
3:o hans senare invändning om urminnes hävd intet annat anses än för tvetalan, börandes efter Lag
således stå vid sin första utsaga Kap 23 Tingm B:LL,
4:o är också hans första talan sannerligen likast, ty som samma åker intet ligger vid Kyrkan där
Klockarstugan står, utan ½ fjärdingsväg därifrån längst bort mot skogen som av ör och skogsjord
består, och därtill med, intet med Rå och Rör omlagt har ej heller någon regulair Figur som likväl alla
riktiga fjällar gemenligen hava,
5:o har Rustningshemmanet på det stället intet sin fyllnad mot de andras hagar. Ty Litt: U är haga till
Kronohemmanet som Grevinnan Stenbock haver i livstid. L:gg är beteshage till vederlagshemmanet.
Litt:I har hela byn, och därinne uti var sin vret Nämligen 66 vret till vederlag hemmanet KK vret till
livstidshemmanet och fast än SS skulle beräknas Rustningshemmanet mot dessa nämnde så har likväl
Rustningshemmanet intet mot de andras hagar U och gg så framt icke Klockarvreten vore av dess
hagställen upptagen som ock allt till hans Nådes Högvälborna Herr Baron och Landshövdingens
mognaste omprövande ödmjukligast hemställa.
Ut supra
Lars Hoffstedt
Att detta är enligt med dess Concept attesterar
Johan Leitz
No 1395 pr. den 7 november 1735
Högvälborna Herr Baron och President så och Hög- och Välborna Herrar Kammarråd.
Remitteras till Herr Assessoren Heikensköld
Hurusom jag blivit föranlåten, att i anseende till mitt frälsehemmans Kyrkobyn i Bro härad och Näs
socken ringa och svaga ägor, begära där å behörig arv- och skattläggning till förmedling, och att den
vederbörligen i orten är förrättad och för sig gången med mera därtill hörer, det täcktes Högvälborna
Herr Baron och Presidenten och det Höglovliga Kongl Kammarkollegium gunstigast inhämta av det
skattläggningsinstrument, som innelykt medföljer, uti Högvälborne Herr Baron och Landshövdingen
Brauners brev, vilket han mig tillsänt att insinuera.
Jag låter även härjämte hörsammast följa mitt förmedlingsbrev på mitt ofta nämnde hemman, och
rekommenderar med lika hörsamhet hos Välborne Herr Baron och Presidenten samt det Höglovliga
Kongl Kammarkollegium detta ärende till ett gunstigt avgörande och slut. Var med jag städse
förbliver
Högvälborne Herr Baron och Presidenten samt det Höglovliga Kongl Kammarkollegii
Stockholm den 7 november 1735
Allra hörsammaste tjänare H V
Kyrkbyn
I årliga räntan är Ekhammar under större delen av 1500-talet upptaget som 3 gårdar om 2 markland.
1573 finns fortfarande 3 gårdar, men 1578 (mellanliggande år saknas) står endast 2 gårdar upptagna,
under rubriken S:t Eriks landbor. 1594 nämnes åter 1 markland Ekhammar men nu under Kungl
Maj:ts Arv och Eget.
Åren 1608 och 1611 (mellanliggande saknas) försvinner den tredje gården, men 1612 upptages
under S:t Eriks landbor 2 gårdar i Kyrkbyn varav åtminstone den ena är 2 markland jord. Räntan är
densamma för båda gårdarna.
Detta är alltså första gången vi möter Kyrkbyns namn i föreliggande handlingar.
Pr. den 7 november 1735
Såsom mitt frälsehemman 3/4 mantal kyrkbyn i Bro härad och Näs socken är av så ringa ägor och
lägenheter, att det ej kan svara emot ovannämnda mantal, mindre att åbon någonsin förmått erlägga
2 Ekham1.doc 2004-12-15 2000-09-21