Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
79<br />
Svenngårdska samlingen - Pärm Frölunda<br />
I sammandrag av Gudrun Sandén 1996<br />
Frölunda by.<br />
Koncept till artikel om Frölunda by. Ofullständig.<br />
Enligt Almqvist "Frälsegodsen i Sverige" utgjordes Frölunda by i Näs socken i äldre tider av ett halvt<br />
skattehemman, två frälse och två arv-och-eget hemman. I jordeboken 1555 står att, det består av 1/2<br />
skattehemman och fyra frälsehemman. Där står att Gustaf I genom köp av Margareta Mikaelsdotter<br />
Björnlår förvärvade 2 hemman för Arv och Eget. Hon var gift med lagmannen i Uppland, riksrådet Axel<br />
Andersson Lillie af Ökna i Södermanland.<br />
Det halva skattehemmanet i Frölunda utgjorde 14 öres och 4 penningland jämte 20 penningland i Ålsta<br />
och de övriga hemmanen har bestått av 7 öresland vardera.<br />
Almqvist anger att ett Arv och Eget-hemman köptes 1641 av fru Anna Bielke, änka efter Nils Brahe, som<br />
blivit dödligt sårad vid slaget i Lützen. Deras son, Nils Brahe, skänkte 1657 gården till sin informator,<br />
assessor Mårten Brenner f 1626, d 1673. Brenner följde Nils Brahe på hans resor till de flesta av Europas<br />
länder.<br />
Den tidigaste uppgiften om Frölunda är från 1535. Fram till 1541 visar jordeboken att skattehemmanet<br />
beboddes och brukades av en bonde, som hette Anders. Gården övertogs troligen av hans son, Erik<br />
Andersson, som står som brukare till 1549.<br />
I de svenska landskapslagarna talas om örlogsledungen. Det var konungen, som påbjöd ledung, d v s<br />
härnadståg till sjöss. Nästan alla svenska landskap var underkastade ledungsskyldighet till landets försvar.<br />
Det betydde att de skulle ställa upp med manskap och proviant för konungens skepp. Så småningom tog<br />
man i stället ut en skatt i pengar eller natura. Den utgick oberoende om det var krig eller fred.<br />
På 1540-talet betalade Erik Andersson i Frölunda vitepenningar 3 öre och 16 1/2 penningar och dessutom<br />
1 spann korn, 8 mark smör, 12 mark fläsk samt 1 spann malt.<br />
Dessutom skulle varje bonde utfodra ett visst antal hästar under en viss tid årligen åt konungen, slottet<br />
och fogdarna på kungsgårdarna. Frölundabonden betalade på 1540-talet för 4 konungshästar, 10 5/8 årliga<br />
hästar och 4 fogdehästar.<br />
Efter Erik kom Bengt fram till 1570-talet. Båda benämndes 1/2 sättingsbönder.<br />
1567 betalades utom skeppsprovianteringsskatten en huvudskatt här i socknen på 1 spann råg, 10 mark<br />
fläsk, 3 lass ved, 1 sommarlass hö, 1 stock, 4 dagsverken och 4 spann malt. Vidare togs skatter i natura ut<br />
av konungens fogdar för tillfälliga behov.<br />
Redogörs för flera bönder, som 1542-1568 brukat de andra hemmanen i byn. 1555 köptes till Arv och<br />
Eget två frälsegårdar av hustru Margareta, Axel Andersson Lillies efterleverska.<br />
Enligt tiondelängderna betalades i korn före 1554, men senare även i råg. Kanske man nu börjat odla råg<br />
mer allmänt. Efter 1573 förekommer även vete.<br />
1583-1601 brukar nämndeman Per Olofsson. Efter honom nämndeman Tomas Masson fram till 1617.<br />
Nästa bonden kallas vid ett tillfälle kronobonde.<br />
Det är bekant, att bönderna i Näs klagade mycket över skjutsarna de måste utföra till Spånga och Gran.<br />
Det fanns bönder, som önskade bli frälsebönder i stället för egna ägare, då de i så fall skulle slippa<br />
skjutsningen, om deras gård låg inom en mil från sätesgården. <strong>Bro</strong> Härads allmoge besvärar sig flera<br />
gånger till riksdagen över sina förhållanden. De tidigaste besvären är från 1580-talet.<br />
Ibland blir något hemman öde. Så är fallet 1599, 1603 och 1604 och bonden blev fri från arrendeavgiften.<br />
1614 brann en lada med säd ned för Erik Matsson och Erik Pålsson. Vid sådana olyckor blev de drabbade<br />
bönderna befriade från utskylder under några år.<br />
1621 tycks det ha varit ett besvärligt år. Då fick fem landbor i Näs befrielse av Hertig Karl Filip av<br />
Södermanland. En av dem var Mats Nilsson i Frölunda, som slapp inleverera 6 tunnor spannmål.<br />
1638 framgår av domstolsprotokoll att Mats Marcusson i Frölunda anklagade Johan i Öråker, att han inte<br />
stängt för sina svin, så att de orsakat stor skada på Mats säd. Johan gav Mats 1/2 spann säd i förlikning.<br />
Vid ett ting 1638 berättade befallningsman Mårten Jönsson, som bebott och brukat hemmanet under åren<br />
1633-1637, att man hållit syn på stället. Gården arrenderades av Mats Andersson och Staffan Engebertsson.<br />
1 D:\svenpärm\Hemsidan\<strong>Sv2</strong>-enskilda\Frölund-hem.doc Skapat den 04-12-15 11:31 Senast utskrivet 04-12-15 20:14 (96-07-16)