17.10.2014 Views

Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

79<br />

Svenngårdska samlingen - Pärm Frölunda<br />

I sammandrag av Gudrun Sandén 1996<br />

Frölunda by.<br />

Koncept till artikel om Frölunda by. Ofullständig.<br />

Enligt Almqvist "Frälsegodsen i Sverige" utgjordes Frölunda by i Näs socken i äldre tider av ett halvt<br />

skattehemman, två frälse och två arv-och-eget hemman. I jordeboken 1555 står att, det består av 1/2<br />

skattehemman och fyra frälsehemman. Där står att Gustaf I genom köp av Margareta Mikaelsdotter<br />

Björnlår förvärvade 2 hemman för Arv och Eget. Hon var gift med lagmannen i Uppland, riksrådet Axel<br />

Andersson Lillie af Ökna i Södermanland.<br />

Det halva skattehemmanet i Frölunda utgjorde 14 öres och 4 penningland jämte 20 penningland i Ålsta<br />

och de övriga hemmanen har bestått av 7 öresland vardera.<br />

Almqvist anger att ett Arv och Eget-hemman köptes 1641 av fru Anna Bielke, änka efter Nils Brahe, som<br />

blivit dödligt sårad vid slaget i Lützen. Deras son, Nils Brahe, skänkte 1657 gården till sin informator,<br />

assessor Mårten Brenner f 1626, d 1673. Brenner följde Nils Brahe på hans resor till de flesta av Europas<br />

länder.<br />

Den tidigaste uppgiften om Frölunda är från 1535. Fram till 1541 visar jordeboken att skattehemmanet<br />

beboddes och brukades av en bonde, som hette Anders. Gården övertogs troligen av hans son, Erik<br />

Andersson, som står som brukare till 1549.<br />

I de svenska landskapslagarna talas om örlogsledungen. Det var konungen, som påbjöd ledung, d v s<br />

härnadståg till sjöss. Nästan alla svenska landskap var underkastade ledungsskyldighet till landets försvar.<br />

Det betydde att de skulle ställa upp med manskap och proviant för konungens skepp. Så småningom tog<br />

man i stället ut en skatt i pengar eller natura. Den utgick oberoende om det var krig eller fred.<br />

På 1540-talet betalade Erik Andersson i Frölunda vitepenningar 3 öre och 16 1/2 penningar och dessutom<br />

1 spann korn, 8 mark smör, 12 mark fläsk samt 1 spann malt.<br />

Dessutom skulle varje bonde utfodra ett visst antal hästar under en viss tid årligen åt konungen, slottet<br />

och fogdarna på kungsgårdarna. Frölundabonden betalade på 1540-talet för 4 konungshästar, 10 5/8 årliga<br />

hästar och 4 fogdehästar.<br />

Efter Erik kom Bengt fram till 1570-talet. Båda benämndes 1/2 sättingsbönder.<br />

1567 betalades utom skeppsprovianteringsskatten en huvudskatt här i socknen på 1 spann råg, 10 mark<br />

fläsk, 3 lass ved, 1 sommarlass hö, 1 stock, 4 dagsverken och 4 spann malt. Vidare togs skatter i natura ut<br />

av konungens fogdar för tillfälliga behov.<br />

Redogörs för flera bönder, som 1542-1568 brukat de andra hemmanen i byn. 1555 köptes till Arv och<br />

Eget två frälsegårdar av hustru Margareta, Axel Andersson Lillies efterleverska.<br />

Enligt tiondelängderna betalades i korn före 1554, men senare även i råg. Kanske man nu börjat odla råg<br />

mer allmänt. Efter 1573 förekommer även vete.<br />

1583-1601 brukar nämndeman Per Olofsson. Efter honom nämndeman Tomas Masson fram till 1617.<br />

Nästa bonden kallas vid ett tillfälle kronobonde.<br />

Det är bekant, att bönderna i Näs klagade mycket över skjutsarna de måste utföra till Spånga och Gran.<br />

Det fanns bönder, som önskade bli frälsebönder i stället för egna ägare, då de i så fall skulle slippa<br />

skjutsningen, om deras gård låg inom en mil från sätesgården. <strong>Bro</strong> Härads allmoge besvärar sig flera<br />

gånger till riksdagen över sina förhållanden. De tidigaste besvären är från 1580-talet.<br />

Ibland blir något hemman öde. Så är fallet 1599, 1603 och 1604 och bonden blev fri från arrendeavgiften.<br />

1614 brann en lada med säd ned för Erik Matsson och Erik Pålsson. Vid sådana olyckor blev de drabbade<br />

bönderna befriade från utskylder under några år.<br />

1621 tycks det ha varit ett besvärligt år. Då fick fem landbor i Näs befrielse av Hertig Karl Filip av<br />

Södermanland. En av dem var Mats Nilsson i Frölunda, som slapp inleverera 6 tunnor spannmål.<br />

1638 framgår av domstolsprotokoll att Mats Marcusson i Frölunda anklagade Johan i Öråker, att han inte<br />

stängt för sina svin, så att de orsakat stor skada på Mats säd. Johan gav Mats 1/2 spann säd i förlikning.<br />

Vid ett ting 1638 berättade befallningsman Mårten Jönsson, som bebott och brukat hemmanet under åren<br />

1633-1637, att man hållit syn på stället. Gården arrenderades av Mats Andersson och Staffan Engebertsson.<br />

1 D:\svenpärm\Hemsidan\<strong>Sv2</strong>-enskilda\Frölund-hem.doc Skapat den 04-12-15 11:31 Senast utskrivet 04-12-15 20:14 (96-07-16)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!