Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Svenngårdska samlingen - Pärm Asker
Sammanfattning av Gudrun Sandén 1996
7
1794. Ur jordeboken
Asker nr 1; 1 kronohemman
1794 års jordebok Carl Andersson.
Uppsats om Askers by av Herman Svenngård.
10 maskinskrivna sidor
Asker eller Asker mark, som man ibland hör folket säga, låg mellan Frölunda, Berga, Tuna, Öråker
och Skälsta ägor, och bestod under 1500-talet av 2 gårdar, som ägdes av Vadstena kloster enligt
anteckning i klostrets jordebok av år 1500.
År 1447 uppgives, att Asker utgjordes av 9 öresland och 2 örtugland jord. Arrendeavgiften var i
äldre tider 10 pund korn och 5 mark i penningar, men 1447 var den 8 pund korn och 2 mark
penningar. I Askers by fanns nyssnämnda år 2 landbor, d v s arrendatorer, som delade arrendet, så att
var och en betalade 4 pund korn och 1 mark i penningar. Av landbönderna hette den ene Joon och den
andre Eric, vilket är allt vi vet om dem för närvarande. Under 1480 uppgives förhållandena vara lika.
En äng, som kallades Holmsängen, utgjorde 1 markland = 8 öresland jord och tillhörde
landbönderna i Tuna och Asker.
Härefter ha vi inga uppgifter förrän 1540, då H Ulffsson och Jacob äro upptagna som landbor. Det
första namnet betyder sannolikt hustru Ulffsson eller Olofsson, troligen änka efter någon av de
föregående landborna. Vid samma tid eller möjligen strax efter tycks landbon ha hetat Bencth på den
ena gården och Matz Benctsson på den andra. Även andra namn förekomma. 1546 Nils och 1555 Eric
och Laurentz.
Sedan blev det en lucka i tidsföljden till 1567, då landbon hette Oloff Ersson. Han hade troligen vid
denna tid brukat Asker några år. Redan 1569 kom landbon Hans, som brukade jorden till 1578, enligt
tiondelängderna och de brukar stämma ty prästerna var angelägna om att hålla reda på vilka bönder,
som funnos i socknen för tiondets skull.
I Upplands handlingar från denna tid finns en bonde med namnet Hans upptagen ända till 1617,
men går i handlingarna under namnet frälselandbo. Detta betyder att Asker då ägdes av en frälseman.
Denne var Anders Sigfridsson Rålamb, som fått Asker och Aspvik i förläning 1571 och bytte till sig
Kölsvik (Kellvik) och Hamra (Lennartsnäs) av kronan 1573.
För att återgå till den nyssnämnda landbon Hans så talar handlingarna under hans tid endast om en
gård om 10 öresland jord, varför det synes som om de två gårdarna, som förut nämnts, blivit
sammanslagna till en.
Längre fram i tiden, i början av 1600-talet, ser det däremot ut som om egendomen delats upp på
ännu flera landbor, ty Upplands handlingar upptar på några ställen på ett och samma år inte mindre än
5 frälselandbor och dessutom en landbo, som hörde till Hertig Johans bönder. Av tingsprotokollen
framgår, att Asker vid denna tid tillhörde ryttmästare Erik Körning och reducerades från han arvingar
1684.
Man får det intrycket, att folket i Asker var av det stillsammare slaget, ty de förekommer inte på
långt när så ofta i tingsprotokollen som övriga byars innevånare.
Den första uppgiften jag kunnat finna i ett sådant protokoll förekommer 1667 och säger att Johan
Nilsson i Asker av nämnden valdes till tolvman och avlade sin tolvmannaed och tog säte i rätten.
Samma års protokoll omtalar även, ryttmästare Erik Körning till Aspvik genom sin fogde Måns
Godag som med en ingiven skrivelse klagade på Olof Eriksson i Berga och trädgårdsmästare Erik
Mattson i Aspviks kvarn för att de hjälpt ryttmästarens frälsebonde, Hans Michelsson, som förr bodde
på Asker, att flytta till Stockholm och det nattetid 14 dagar före midfasta och rätt fardag. Då
ryttmästaren inte kan få bonden tillbaka, vill han att de som hjälpt honom flytta, skall betala hans rest
på arrendet, som var 38 daler. Länsman intygade, att Michelson flyttat 8 dagar eller något mer före
midfastan. Hans medhjälpare sade sig kunna gå ed på, att de inte vetat om, att Hans Michelsson var
skyldig ryttmästaren något.
Domen för medhjälparna blev 3 marks böter vardera, därför att de hjälpt Michelsson flytta i olaga
tid, men ryttmästaren fick söka Hans Michelsson om betalningen för sin fordran bäst han gitter.
Året 1672 dog ryttmästare Erik Körning och begravdes i Näs kyrka. Hans barns bokhållare Jöns
Ryding klagade 1681 vid tinget på bonden Erik Nilsson i Asker, som var skyldig för 1678 och 1679,
1 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\Asker-hem.doc Senast utskrivet 04-12-15 19:59 Skapat den 04-12-15 08:49(96-04-07)