Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

67
1744 Väglagning, fyllning och dikning, på stora landsvägen genom Bro Härad den 5 sept. Den började vid
Stäkets färja och vid gränsen mot Håbo. Listan gäller Näs och upptar namnen och hur många alnar var och
en skall åtgärda.
1755 Ur protokoll från Prosteting i Näs kyrka
den 22/1 1755 bestod Näs socken av 32 hemman.
1753-1754. Ur domboken
1753-10-24 Komminister Hiller i Ryd och Näs meddelar att general Lantingshausen påstår delning till
storskifte i byn, där kaplansbostället är beläget. Frågar Konsistoriet hur han skall vid denna förrättning
skicka sig.
Beslöts att han skulle ställa sig efter bästa förstånd.
1754-05-01 skrivelse angående Lantingshausens begäran om ägornas delning. Eftersom kaplansbostället är
beläget där vill han veta om delningen beviljas eller ej.
Beslut. Konsistoriet känner inte till ägornas beskaffenhet och begär att kyrkoherde Johan Scharin i
Häggeby, så snart som möjligt skall tillsammans med Hiller besiktiga dem och insända sin berättelse till
konsistoriet. Så får man se om bostället kommer att lida skada av en delning.
1754-06-12 berättar kyrkoherde Scharin i skrivelse att han gjort besiktning och funnit att var åkern
beträffar bostället inte lider skada av delning. Däremot har skogen varit gemensam och blivit mest utnyttjad
i den södra delen som ligger närmast byn. Den är helt medtagen. Den bättre skogen gränsar mot
Granhammar. Föreslås att man vid delningen ser till att få både bra och dålig skog. Skulle man dela efter
solskifte skulle bostället få mycket dålig skog.
Brev avgår till landshövdingen i vilket konsistoriet förbehåller prästbordet den rätt som finns anfört om
skogen.
1947. Kyrkans inventarium, Brev från Sven Beckman
1760. Visitationsprotokoll
Sammanställning av Sven Beckman efter 1760 års visitationsprotokoll. Han konstaterar att mycket är
försvunnet. Han har forskat efter givaren till den större ljuskronan och funnit att det är sekreteraren vid
Kongl Maj:ts Kansli Nils Persson. Han ägde en gård i Tuna. Flera av dem som skänkt föremål till kyrkan
har varit grannar och i vissa fall släkt t ex kamrer Johan Andersson, Brita Göding och Bergencrantz, vilka
ägt Askertorp och Asker.
Inventeringen gjordes den 15 dec 1760, dagen efter kyrkoherde Olaus Jacobi Hernodius blivit installerad i
Ryd och Näs. Här räknas upp alla inventarier och namnges de som skänkt de olika sakerna.
Undertecknat Johan Scharin, prost i Håtuna, S J Askroth, Hovadjutant.
1761-1762. Storskiftesförrättning
1761-10-14 i skrivelse från landshövdingeämbetet beslöts att prosten Scharin i Håtuna skall vara fullmäktig
för Näs kaplansboställe vid Storskiftesdelningen den 30 i denna månad.
1762-10-03 upplästes komminister Granroths i Tibble berättelse om Storskiftesdelningens förlopp vid Näs
kaplansboställe. Alla grannarna och boställets innehavare förklarade sig nöjda med delningen av åker och
äng och att allt gott enigt till.
1768 Kyrkorådet. Skolhus. Lasarett i Uppsala
Efter någon ordväxling beslöts att de 38 matlagen skulle årligen ge 3 fjärdingar säd för att uppföra ett
skolhus om 3 rum, som också skulle tjäna som sockenstuga och byggas strax utanför kyrkan.
Från den avgiften undandrog sig 3 hushåll i Ålsta, 3 i Skälby och 1 i Sylta. De är frälse och hör under
hovjunkare Gripenstedt på Lejondal och ville inte ge mer än förordningen av 1681 föreskriver till
klockaren.
8 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\Näs-03-04-hem.doc Skapat den 04-12-15 09:44 Senast utskrivet 04-12-15 20:07 (96-04-12)