Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

57
angripit honom och kallat honom S:V Fogdefitta m m och ville tvinga honom att skaffa en häst. Höök
påstod sig bara vilja ha hattpengar. Han nekade till anklagelserna att han skulle ha slagit Jöns med en
snusdosa över ögat. Att han kullkastat profossen var bara tänkt som en lustighet. Han anklagades också
för att ha skällt på länsman. Vittnena menar att Höök varit våldsam och nästan satt Paul Jönsson i
dödsfara. Han dömdes att plikta med kroppen. Domen hänvisas till Hovrätten.
1685 Tolvman Jöns Olufsson i Tibble har av greve Anders Torstensson gynnats med 4 års frihet mot att
han upprättar ett av grevens frälsehemman i Näs, som under krigstiderna blivit i ödesmål. Rätten skall
bekräfta hur hemmanet ser ut. De lämnar en detaljerad beskrivning av hemmanet och vittnar, att utan
frihet kan detta hemman inte upprättas. Rättens besiktning sändes till landshövdingen.
1686 Anklagades Johan Johanson i Tuna och Jöns Mattson för det slagsmål de för två år sedan haft.
Johan hade blivit slagen med 7 yxhammarslängar i Näs, när han kommit och begärt igen ett par strumpor,
som pigan Brita skulle sticka vid. Befallningsman Oluf Bertilsson vittnade att han sett blånader på arm,
skuldror och rygg, men minns inte hur många. Jöns Mattson är nu humlegårdsdräng vid Stäksön och
säger att han var så drucken att han inget minns. Pastor i Ryd Olof Örn berättade, att Jöns Mattson varit
hos honom och berättat, hur han sett pigan Brita och Johan i en bod, där Johan skulle hävdat henne på
olovligt vis. Då angrep Jöns Johan. Brita och Johan nekar att något otillbörligt skett. De förliktes och för
sin stora fattigdoms skull betalade han endast 20 mark för beskyllningen mot pigan och 9 mark för
blånaderna han tilldelat Johan.
1686 Hustru Gertrud Perdotter, komminister Israel Alzenii förestånderska, anklagar klockaränkan i Näs
hustru Karin för ärebördigt tilltal. Karin nekade och Gertrud hade inte sina vittnen till hands, varför målet
uppskjuts.
1696-05-18 Kaplan i Näs Per Lund förliktes med bonden Oluf Persson. Oluf gör dagsverken åt kaplanen.
Anklagade kaplanen i Näs Lund, Kongl Maj:ts lakej, Nils Wendt, för att han orsakat ohägn på ett
råggärde, där hans kreatur kommit in, för att han hyst kaplanens dräng i 7-8 veckor och för en gärdsgård
han huggit ned. Wendt nekade till allt helst som Rättens synemän besiktigat skadan på råggärdet och inte
funnit att kaplanen lidit någon skada. Beträffande drängen hade han tagit hand om honom då han var sjuk
och varit ur tjänst hos kaplanen. Vad gärdsgården anbelangar vill han ha syn på den, vilket Rätten
medgav. För övrigt blev Wendt helt frikänd.
1680-talet. Svenngårds anteckningar på lösa lappar.
Ur allmogens besvär 1682 ang drängars flyttning.
I drottning Kristinas tid fick var gård ge 2 Riksdaler, varigenom man var fri för alla skjutsningar gästoch
gångpenningar och gärden (landtågsgärden?).
"Durchmarscher" undandrog man sig ej men bönföll att en omläggning måtte ske, så att militärpersoner
måtte vara nöjda med husmanskost och vad bonden kan förmå honom att lämpa sig efter. Och som
tågordningen ringa eller inte alls upprätthölls anhöll bönderna att den skulle avskaffas.
Kungl Maj:t hade frikallat personer, som uppnått 60 års ålder från utskrivning. Nu anhöll bönderna att
bli befriade från 3 daler gubbepengar och 12 öre i utskrivningskostpenningar, som de vid utskrivningen
måste lägga ut.
Vidare ville de komma ifrån salpeterhjälpen samt att salpetersjudarna skulle ha fri skjuts för sig och sina
saker.
Allmogen nämner i sina besvär att de vill ha rättelse i det förhållandet, att en del utverkar sig höga
överhetens brev att de får hugga på allmänningen och taga som dem lyster.
1680 års skrivelse från allmogen och menige man i Bro härad begär pengar till Stäketsbrons
uppbyggande. De förslår att Kungl Maj:t tar bropengar efter fast taxa, då kostnaderna snart skulle vara
betalda. Det skulle vara en lättnad att slippa det besvär färjan orsakar och allmogen i de närmaste
häraderna lär inte dra sig för att hjälpa till med dagsverkena.
6 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\NÄS-02-hem.DOC Skapat den 04-12-15 09:22 Senast utskrivet 04-12-15 19:55 (96-04-12)