Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

53
1533-05-15. Gustaf I:s Registratur.
"Stockholm 15 maj 1533. Utdrag av brev för herr Måns Ambernj och ärkebiskopen i Uppsala." "Af
Stockholm nest före Erik Anno 1533".
Skrev och biskopen i Uppsala till att de i socknar Ryd och Näs måtte komma under en präst efter intet
thera mäktar föda en präst.
Bengt murarmästare äger svara till Bro, Håbo, Erlinghundra härader, Konungshusby uti Bro socken,
även en konungsby Sylta i Näs socken. Stäks fiske, skall han ha uppseende på och fisken där skall sändas
till Svartsjö. Även 3 ängar på Stäksön; även 1 äng vid Näs kyrka.
1626-08-08. Arrendekontrakt
Maskinskriven tolkning 2 blad. Negativa fotokopior 2 blad.
Arrende kontrakt för Anders Jönsson och Anders Eriksson på Färentuna och Bro härader på 3 år. Daterat
Stockholm 8 aug 1626.
Vi underskrivne, Sveriges Råd och Kammar Råd gör veterligt att vi upplåtet för arrende på tre år till
Anders Jönsson och Anders Eriksson i Färentuna och Bro härader. De behålle ränta och kyrkotionde och
andra skatter. De är skyldiga att årligen den första februari betala det fastställda arrendet i penningar till H
K Majt:s Räntekammare. Skulle de inte betala åläggs de att första månaden betala 1 daler pro cento, andra
månaden 2 daler, tredje månaden 3 daler på resterande belopp o s v.
1600-talet. Stäks län = Håbo, Ärlinghundra och Bro härad.
Det gamla Stäks län var delat i två förpaktningsdistrikt. Claes Depkens kontrakt på kopparbergsmännens
vägnar den 5 mars 1630 gällde Ärlinghundra härad och lydde på 3 år. När 1633 lupit ut, befinns att Knut
Eriksson, som tidigare innehaft arrendet, fått tillbaks det. 1636 var han borta, häradet förenades då under
en fogde med Håbo härad. Anders Jönsson efterträddes av Sigtuna borgaren Olof Olofsson, som fick ett
kontrakt 12 juli 1632 på 2 år. Senare utvidgades distriktet med Vallentuna härad. När han 1639 avgick,
efterträddes han av fogden i Trögd.
Av det föregående syns att Bro härad under denna perioden ingick i olika kombinationer med områden
som låg utanför häradet. Det tillhörde 1635 - 1647 Svartsjö län, 1648 - 1661 Trögds fögderi och från
1662 Håbo.
1612-1651. Ur häradsrättsprotokoll.
1612 Kom för rätten Erland i Näs och David Ängsvaktare för träta om ett gärdsel. De förliktes och 40
mark sattes som vite.
1642 Församlingen i Näs besvärar sig att komedianten Christer Thun vill tränga sig in på klockartomten
och lägga den till sitt hemman. Thun vill egentligen byta med klockaren och Rätten tillsade honom att
han då måste få tillstånd av konsistoriet.
1651 Ett frälsehemman i Näs uppbjudes tredje gången.
1651 Pigan Brita Eriksdotter besvärade sig över att hon blivit statt i tjänst hos Mats Nilsson i Näs kyrkby
och fått 16 öre i städselpenning. Efter 5 veckor vill Mats köra henne från tjänsten och hon blir då
tjänstelös. Rätten beslutade, att då ingen tjuvnad eller annat fanns att klaga på skulle han betala henne det
han lovat eller ta henne tillbaks i tjänsten.
1612. Upplands handlingar
Maskinskrivet blad. Negativ fotokopia
Anno 1612 den 30 febr uppmättes vid Näs kyrkhärbre inför Erik Andersson, kyrkvärdar och Sexmän
denna mängd säd. Vetet och havren skall föras till slottet.
Undertecknat Andreas Olauii, pastor.
1615-07-05. Kungsängarna i Näs socken
Manskinskrivet blad.
Till Björn Christiernsson att han förhåller bönderna i Håbo härad att de såsom i fjol, bärga
konungsängarna i Näs socken. 5 juli 1615.
2 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\NÄS-02-hem.DOC Skapat den 04-12-15 09:22 Senast utskrivet 04-12-15 19:55 (96-04-12)