17.10.2014 Views

Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

51<br />

Tingställe - klockare - sockenstuga. 1944<br />

Ur "Rig" årgång 27 av Axel Emmelin.<br />

"I <strong>Bro</strong> härad tycks ting ha hållits först i <strong>Bro</strong> och senare i Näs. Det är påfallande, att tingställen, som<br />

nämnts eller kunna antagas ha varit tingställen under medeltiden, ofta återfinnes i de ortsangivningar, som<br />

förekomma i 1600-talets böcker".<br />

"Klockarstugan eller klockarbolets ålder kan ej närmare bestämmas. Bolen hör till den kyrkliga<br />

organisationen. Intet hindrar, att under tidig medeltid, sedan en kyrka uppförts, ett boställe anlagts i<br />

närheten av kyrkan för den person, som skulle hjälpa prästen. I allmännhet torde dock uppförandet av<br />

klockarstugor ha ägt rum senare. Efter Gustaf Vasas reduktion av kyrkans egendom upphörde flertalet<br />

klockarstugor att besittas av klockarna."<br />

"Sockenstugorna uppfördes liksom klockarstugorna invid eller i närheten av kyrkorna. I Uppland och<br />

Västmanland synes de ofta ha sammanbyggts med klockarstugor".<br />

Tingsställen från 1600 till 1701.<br />

5 sidor med datum och årtal och plats för tinget.<br />

Värdefulla upplysningar.<br />

1954-11-06. Ritning och uppmätning av yttermåtten på klockarstugan i Stockholms-Näs.<br />

Handskriven anteckning av Svenngård. 1950-tal<br />

Under yngre stenåldern ha blott de delar varit bebodda, som nuförtiden ligga mer än ca 25 meter över<br />

havet.<br />

Under den nivån var landet då sjöbotten, vilken Östersjön täckte med sitt vatten. Våra numera bördiga<br />

lerslätter var fjärdar ur vilka skärgård stack upp, liknande nuvarande Stockholms skärgård.<br />

Många av våra diken var åar, på vilka både båtar och skutor kunde ta sig fram.<br />

Ur Uppsala ärkestift i ord och bild. 1950-tal<br />

sid 603. Uppland.<br />

Med sin styva lera är det inte över sig bördigt. Marken betecknas som svårbrukad. Upplänningen anses<br />

som trög, betänksam och konservativ.<br />

I byalaget, där tegarna lågo om varandra, ibland i en annan del av socknen, måste byborna ta allra<br />

största hänsyn till varandra, om något skulle bli gjort. Arbetena måste utföras samtidigt och ibland måste<br />

de arbeta gemensamt.<br />

När arbetet skulle göras bestämdes på byastämman. Gemensamheten var naturlig. Det var självklart att<br />

arbetshjälp skulle ges, där hjälp behövdes.<br />

9 D:\svenpärm\Hemsidan\<strong>Sv2</strong>-enskilda\Näs01-hem.doc Skapat den 04-12-15 09:14 Senast utskrivet 04-12-15 19:57 (96-04-12)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!