Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
49<br />
Oxar, salpetertillverkning, hökörning i pund, dravhämtning, gammalt bröd och truffdricka,<br />
Trädgårdsanläggningarna kring corps logierna, väderkvarnar fanns överallt.<br />
1741 Tuneld - ur Inledning till geographien öfver Sverige.<br />
jfr Tuneld. Geographie öfver Konungariket Swerige ... 6:e uppl 1785 (Nord. Familjebok)<br />
Våra förfäder begravde sin döda i stora grifter under kummel och stenrör. Efter denna "kummelålder",<br />
som varade i 500 år, förordade Oden att man skulle bränna de döda, och förvara askan i urnor, vilka<br />
insattes i högar. "Brännåldern", det snygga begravningsskick avtog, efter Kung Freiers död, som obränd<br />
sattes i hög. Sedan började "högåldern". Så uppkom bruket att begrava de döda i vigd jord, som alstrat<br />
den oförnuftiga vanan, att uppfylla städer och kyrkor med ruttnande kroppar, att vid öppna stinkande<br />
gravar läsa långa böner och sjunga långa psalmer och avhöra långa predikningar.<br />
I sanning är vårt begravningssätt farligt för folkets hälsa och templens majestät.<br />
Runstenen i Näs socken, vid Västerstäkets färjestad, har ett fruntimmer låtit rista över sig själv, när hon<br />
skulle göra en pilgrimsresa till Jerusalem.<br />
Älgar, dessa förträffliga skogsdjur, som för länge sedan borde varit upptagna som tamdjur, blir mer och<br />
mer sällsynta. Deras Majestät blev under skallgång vid Gripsholm i tillfälle att nedskjuta 12 älgar. Den<br />
som känner älgen, vet att han äger oxens storlek och styrka, vida överträffar hästen i snabbhet, kan tämjas<br />
som renen och under vintern föder sig på löv, barr och kvistar. Vilken skada att jaga dess djur så hårt, att<br />
de drivs från det ena länet till det andra. Skall aldrig någon författning tagas till deras fredande? Har<br />
någon gjort sig förtjänt av de premier för älgens fredande, som finns? Man kan lätt fånga dem i gropar<br />
och kastrera dem som renarna. De blir då fogliga och oskygga, feta och frodiga. I maj kalvar älgkon och<br />
får ofta två kalvar. Det tar tre år innan de är färdiga för avel. Deras ålder kan bestämmas av grenarna på<br />
hornen, de blir 16-20 år.<br />
Man tror att jord hämtad från Björkön fördriver råttor. Pulvriserade läderlapper skulle vara ett gott<br />
medel mot boskapens sjukdomar. Skatan som lever av tordyvlar, roar barnen med sitt svattrande. Kråkan<br />
varnar för höken. Träpickan trivs i Skåne, men har setts i Stäket. "När svalan bygger är bäst att mura",<br />
säger bonden.<br />
Paddor (Rana Bufo) är inte trevliga att se, men visar sig på skuggrika ställen, där stinkande örter växa.<br />
En lantman vid Skokloster botade ett frätande fulslag (Paronychia) genom att lägga på en sönderhuggen<br />
padda. Våra läkare försöker också detta botemedel mot kräftskador. Duger även mot ormbett, men det<br />
bästa sättet är att rista upp såret med kniv, gnida med salt eller tobak och lägga på spansk fluga.<br />
Svenngårds anteckningar 1955-01-27<br />
4 sidor anteckningar inför något föredrag 27/1 1955<br />
Dito. Lösa lappar med diverse innehåll:<br />
Skogsförordningen av år 1664<br />
Tjänstehjonsstadgan 1723.<br />
1715-02-01 kristnades Erik Boye i Asker. Han var född 30 jan. Fadern var magister höglärde Erik Boye<br />
och modern Johanna Christina Goedingh. Faddrar var Jacob Volcher och Maritta Boye, som dog den 5<br />
febr.<br />
Ett register.<br />
Förord<br />
Socknens topografi<br />
Fornlämningar, fasta fynd<br />
Kyrkan<br />
Gårdar, namn och historia<br />
Skolväsendet<br />
Näringsliv, åkerbruk och boskapsskötsel<br />
Skjutsning, Genomgångssocken<br />
Byskvaller och trätgirighet.<br />
7 D:\svenpärm\Hemsidan\<strong>Sv2</strong>-enskilda\Näs01-hem.doc Skapat den 04-12-15 09:14 Senast utskrivet 04-12-15 19:57 (96-04-12)