Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

47
Gravfält, S om Sylta, 5 högar, den största ca 10 m i diameter, 1 m hög.
Gravfält, N om Skälby, ett 50-tal högar och stensättningar, runda och rektangulära samt 2 st treuddar, den
största av sistnämnda 9 m mellan spetsarna; 1 skeppssättning 6 m lång. Den största högen 13 m i
diameter, 1 m hög.
Gravfält, S om Skälby, ett 40-tal högar och stensättningar, runda och rektangulära samt 1 röse, 12 m i
diameter, 1 m hög.
Rösen, 2 stycken 400 m N om Tuna och 140 m N om ------, ca 15 m i diameter.
Stensättning i Tuna och Asker.
Gravfält i Frölunda, ett 20-tal högar och stensättningar, största högen 12 m i diameter och 1,25 m hög.
Gravfält, NV om Lennartsnäs, ett 40-tal högar och stensättningar, runda och rektangulära, den största
högen ca 15 m.
Gravfält, vid Tibble många gravar.
1940-tal. Spridda anteckningar.
Maskinskrivet blad
Uppgifter ur Fischerströms bok 1785. m. fl.
1303-05-20, Konung Birger förklarar, att strömmen i Aspvik, Näs socken, vid Almanir tillhör nunnorna i
Skokloster, vilka där uppfört kvarn.
Tingsställe vid Bro kyrka, sannolikt å kyrkplanen samt klockarstugan och även vid Bro prästgård, år
1312, 1600, 1666. I Stockholms-Näs finns antecknat år 1667 - 1668 sockenstyga. Men var? Sockenstugan
i Tibble tycks uppträda först 1739. Bro sockenstuga, Bro tingsstuga, Tibble Domargård 1685.
Nils Pedersson (Persson), sekreterare i Kungl Kansliet, ägde gård i Tuna 1640. Makarna har skänkt
kyrksilver, en mässingskrona, nu försvunnen.
1820 fanns i Näs 5 gamla soldatrotar och 5 1/2 extra rotar samt 3:ne rusthåll. Där bodde över 700
personer, därav 20 fattighjon.
Samma år klagar kyrkoherden över överflöd i kläder och matanrättningar vid tillfälliga samkväm.
Nästan försvunnen är den svenska enfalden att vid offentliga tillfällen bära hemmaförfärdigade kläder, ja t
o m dragon - och soldathustrur kallade sig madam. På de s k knallarna klagades som sålde lyxtyg på
kredit.
Rannsakning angående antikviteter under Karl XI
i Bro Härad och Näs Socken.
Ett gammalt nedbrunnet slott vid Stäket som Ärkebiskop Trolle innehaft.
Uppå Stäksön, öster om landsvägen strax vid Broängen och Färjkarlsängen finns 1 stor runsten.
På Stora Sanden på kyrkbyängarna och öster om vägen finns 2 källor grävda i hårda berget. De är runda
och innehåller några kopparmynt och nålar, häktor och annat smått.
I Askermarken finns 2 stora ihopburne stenhögar och en stor del med jättegrifter, alla med sten omkring
dels skogöverväxta, dels utan och syns bättre.
I Skälbybacken en hop jättegravar lika formerade som de i Asker.
Ryd socken.
I kyrkan ett urgammalt vapen sittande under taket med röd färg och gult (guld?) kors uti.
En runsten i vapenhuset och 2 i vapenhusmuren på kyrkogården under taklaget, samt 1 nedanför
prästgården åt norr.
Stor hopburen stenhög, samt några jättegrifter, norr för prästgärdet vid Österrörabyn.
2 stora runstenar i Torsätragärdet NV till utmed vägen.
1 runsten vid Tranbygge kvarn, strax om norra gärdet.
1 runsten på Tibblebacken, men ritningen ligger mot jorden.
På samma tomt en stor jättegrift om 11 alnar och en hög sten vid vardera änden av griften.
5 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\Näs01-hem.doc Skapat den 04-12-15 09:14 Senast utskrivet 04-12-15 19:57 (96-04-12)