Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

45
Bro. Bro kyrka anses också av fackmännen härstamma från 1100-talet. (Jämför s 34 not 8 i "Svenska
Landskapslagar".
Britten Larsson f Boman 1866 d 1947.
Johan Larsson f 1840 d 1917. Gifte sig den 26/12 1898, annandag jul.
1932. Brev från Landsarkivet till Sven Beckman, Kungsängen.
Till svar på Eder skrivelse av den 9 febr får jag meddela följande.
Styffe (Skandinavien under unionstiden, 3:e uppl s 368) förelägger Ryssgravens uppkomst till den
norske konung Olof Haraldssons härfärd i Mälaren 1007, då han enl isländska källor blivit instängd men
grävt sig ut.
En annan tradition - se härom (P G Bergs) Svenskt Konversationslexikon, 3:e bandet, s 413, Stockholm
1848 - förelägger uppkomsten till det tillfälle under medeltiden, så "ryssarna", som av jarlen Birger Brosa
instängts i Mälaren, grävt sig ut. Vad denna tradition åsyftar, skulle väl rimligen vara någon händelse
under de estniska sjörövarnas härjningar i Mälaren 1187.
Givetvis är båda dessa förmodanden synnerligen osäkra - jag hänvisar i övrigt till Kjellbergs uttalande i
"Uppland, I s 424.
Säkert är emellertid att vattnet haft fritt lopp väster om Stäksön, där Ryssgraven ligger, redan före år
1700. En i härvarande lantmäterikontor befintlig karta över Stäkets gård av Braun från 1696, visar
nämligen hur landsvägen går över sundet med en bro. Samma förhållande visar en karta över Näs kyrkbys
ägor 1755. Dessa båda kartor visar att ingen förändring skett mellan dessa år. Däremot visar 1802 års
karta över Stäkets gård att sundet är utfyllt och Stäkesön är landfast. Sistnämnda karta, men ej de båda
förutnämnda har namnet "Ryssgraven".
Jag har gått igenom en del handlingar rörande krigsfångarna under Karl XII, men ej kunnat finna något
rörande ett grävningsarbete vid Stäket.
Sundet vid Lilla Stäket torde väl vara en naturlig led, som sedan någon gång - ovisst när - kanaliserats.
Troligen står väl några uppgifter om då levande tradition att få ur de på Kungl Biblioteket förvarade
handlingarna rörande den under Karl XI företagna "Rannsakningen angående Antikviteterna".
Uppsala i landsarkivet den 28 april 1932.
Lösa blyertsanteckningar, 1940-tal
Dalkarlsbacken byggdes som nödhjälpsarbete 1850-talet, därför att här rådde stor hungersnöd. Vid detta
arbete blev 2 arbetare begravda av ras.
?
Jfr Cosway och Jean de la Wallée.
1786 års sockenprotokoll i Näs uppvisades en ny kalk av silver, som var tänkt att nyttjas vid sockenbud.
Wachschlager?
Skatter.
Jordeboksräntan eller årliga räntan.
Under denna benämning började man 1718 i jordeböckerna sammanföra de gamla jordräntor, som dittills
ensamma upptagits i jordeböckerna, medan de yngre jordräntor, vilka på 1600-talet tillkommit genom en
del bevillningars förvandling till ständig efter mantal utgående grundskatt och först vid ovan angivna tid
skulle införas i jordeböckerna, sammanställdes under benämning mantalsränta.
1718 års jordeboksmetod förde de olika skatterna under den gemensamma benämningen mantalsränta
(även kallad hemmanstalsränta och extra ordinarie ränta).
Dagsverkspenningar
en gammal grundskatt inlagd som särskild titel under mantalsräntan.
3 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\Näs01-hem.doc Skapat den 04-12-15 09:14 Senast utskrivet 04-12-15 19:57 (96-04-12)