Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

44
Strömsnäsudd var under vatten. Södra delen av Stäksön var mycket smalare än nu och vattnet gick över
ängarna norrut alldeles inpå den plats, där kyrkan nu ligger.
Det första synliga beviset på att mänskligt liv funnits i vår socken är de gravhögar, som finns i ganska
stort antal i backarna här och var.
Efterverkningarna av istiden var i den lägre belägna delen av Uppland svårare än på andra ställen i
landskapet, så tillvida att den nuvarande marken omkring Mälaren hölls i vattnets grepp längre än på
andra håll i Uppland. Under det sista av istidshaven, Litorinahavet, som hade sin största utbredning 4500
f Kr stod vår del av Uppland under vatten.
Någon stenåldersbebyggelse kan Näs socken inte ha haft, då endast de högst belägna delarna varit små
öar. Inga fynd har heller gjorts, utom ett par lösfynd. Man har funnit en mångkantig yxa vid
järnvägsstationen och i Stäket har hittats en simpel skafthålsyxa. Dessa föremål har blivit tappade på
platsen och visar inte på bofast bebyggelse. Trakten NNO om stationen ligger visserligen 45 m över
havet, så där kan man kanske tänka sig boplatser.
Om den allt fortfarande pågående landhöjningen, ca 0,45 m per århundrade, skulle ha pågått i jämn takt
alltsedan isen smälte, så skulle vattnet i vår socken vid Kr födelse nått omkring 8,5 m högre än nu d v s
ungefär till kyrkans tröskel, vars nivåpunkt f n visar en höjd över havet av 8,37 m. Två årtusenden
tidigare eller ungefär vid 2000 f Kr räkna vi med att bronsåldern började här i Sverige. Vid den tiden stod
vattnet alltså ytterligare 9 m högre eller 18 m, varför endast de högst liggande områdena i vår socken kan
ha stuckit upp ur vattnet. På nivåer, som ligger omkring 18-20 m över havet, kan det alltså finnas
möjlighet att göra fynd från denna tid. Hittills ha mycket få bronsåldersfynd gjorts i Näs, vilket väl torde
tyda på, att man inte kan räkna med att det funnits någon fast befolkning här under bronsåldern.
De tidigaste fynden synes härstamma från järnåldern, som brukar räknas från mitten av sista årtusendet
f Kr födelse.
(De omtalade kartorna finns inte i pärmen).
1671. Bro härad, karta från 1671.
Här finns ”Stäkets stad” inritad
Lösa lappar med diverse upplysningar. 1950-tal
Ur Peringskiöld s 66.
Assur Wikingasvård eller landvärnsman med Konung Göthe vid pass 540 ef kr (då kristendomen här i
landet först blev bekant). Han var Hakon Jarls son, på Logön, vilken fordom av honom kallades Håkanö.
Hans minnesmärke i Bro kyrkmur i Uppland, än bibehållet, är infört i mina anteckningar till Teoderici
vitam.
Peringskiöld s 32
Germind, lagman i Attundaland, år 1231.
Hagum Attunda Lagman samtidigt med Israel ? Lagman. Var med och undertecknade stadfästelse av
Upplands lagen.
Parm är ett äldre svenskt hömått, av växlande storlek under olika tider. En s k kronoparm eller
skattehöparm eller höåm mätte (instruktion av 19 maj 1688) 1 kubikfamn = 216 kubikfot (5,7)
kubikmeter) således 6 fot i längd, bredd och höjd.
En parm i Stockholm var vida större och motsvarade 676,8 kubikfot (Kungl förordning 16 jan 1728).
1296. Deltagare vid arbetet med landskapslagarna, Upplandslagen; var 4 stycken från Attundaland: Filip
från Runby, (Håkan Lagman), Eskil den skelögde, Sigvard Domare och Johan Gåsabog, enl Holmbäck
och Wessén, Svenska Landskapslagar 1933.
Enligt författarna torde Håkan Lagman ha varit självskriven ledamot.
Enligt Olaus Petri "En swensk krönika" sid 73 (4:de bandet) var de äldsta kyrkorna av trä och i varje
härad fanns först endast en kyrka, en häradskyrka. Den första kyrkan i vårt härad torde alltså ha varit i
2 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\Näs01-hem.doc Skapat den 04-12-15 09:14 Senast utskrivet 04-12-15 19:57 (96-04-12)