17.10.2014 Views

Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

43<br />

Svenngårdska samlingen - Pärm Näs - p12<br />

I sammandrag av Gudrun Sandén 1996<br />

1969-10-02. Anteckningar enl uppgift av Sven Beckman till Ludvig Danielsson.<br />

Omkr 1875 fick folk gå till järnvägsstationen för att hämta post.<br />

Posten till Granhammar och V Ryd forslades med ryttare och väska till Granhammar.<br />

Sockenbeskrivning 1960-tal<br />

hur det såg ut i Näs under sten- och bronsålderstid.<br />

Näs socken i <strong>Bro</strong> härad gränsar i N till Västra Ryds socken. I Ö bildar Skarven - sjöleden till Uppsala -<br />

samt fjärden Görveln gräns mot Stockholms län. I S begränsas Näs socken av Näsfjärden och i V av<br />

<strong>Bro</strong>fjärden samt en del av brolandet.<br />

Namnet Näs har socknen sannolikt fått på grund av sitt läge och sin form. Omfluten av vatten på tre<br />

sidor bildar den en landtunga, ett näs. De äldsta gårdarna ligger där.<br />

Socknen skärs nästan mitt itu i Ö och V av allmänna landsvägen mellan Stockholm och Enköping.<br />

Söder om landsvägen är slättland med skog långt i söder och väster. Norr mot V Ryd är mest skog på<br />

morängrund. Socknen är en mil lång från N till S och något mindre från Ö till V. Östra delen heter<br />

Stäksön. Den är höglänt och har både skog och åker.<br />

Genom samarbete mellan Sveriges Geologiska Undersökning och Riksantikvarieämbetet har några<br />

nivåkartor utarbetats, som bl a visar vattenståndet vid särskilda perioder av forntiden.<br />

Genom ismassornas tryck under istiden har jordskorpan tryckts ned, men när isen lättade och drog sig<br />

tillbaka strävade jordskorpan att höja sig.<br />

Den första nivåkartan, fig 1, visar ett vattenstånd av 25 meter över nuvarande nivå och omfattar våra<br />

trakter under en del av stenåldern, som kallas gånggriftstid, för ca 4000 år sedan. Om vi studerar kartan<br />

närmare, finner vi, att det område av Näs socken, att det område där Lennartsnäs, Öråker, Tuna, Frölunda<br />

och Ålsta nu ligger samt slätten efter järnvägen låg helt under vatten. Över slätten omkring kyrkan<br />

bildade sjön en djup vik ända upp mot Brunna. Lillsjön och Örnässjön fanns inte som särskilda sjöar, utan<br />

bildade en sammanhängande sjö med allt annat vatten, varur de högre liggande delarna stucko upp som<br />

holmar och öar ur havet. Mellan det högre fasta land åt Rankhus och Stäksön gick ett brett sund och av<br />

Stäksön var vid denna tid bara några höjder synliga. De nuvarande ängarna Färjkarlsön, Strömängen och<br />

Arvedsängen låg helt under vatten.<br />

Kartan, fig 2, visar en senare tid av vår utvecklingshistoria, nämligen bronsålderns mitt, då vattennivån<br />

var ca 14 m högre än nu. Där är bilden av landskapet en annan. Västra halvan av Lennartsnäshalvön har<br />

höjt sig över vattnet, medan östra delen fortfarande ligger under vattnet.<br />

Marken kring Lillsjön och Örnässjön har höjt sig och avgränsat dessa sjöar till ungefär den form och<br />

storlek som de nu ha. Med hänsyn till, att de genom landhöjningen avskurits från omgivande hav, kan<br />

man kalla dem reliktsjöar.<br />

Mellan marken söder om Lillsjön och det höjda landet på västra delen av Lennartsnäshalvön går vid<br />

denna tid ett smalt sund ungefär utefter järnvägens sträckning från banvaktsstugan vid Tibble till ett<br />

stycke förbi Aspviks kvarn.<br />

Över Nässlätten utefter Tibbleviken sträcker sig vattnet denna period norrut till strax bortom Norrboda<br />

med en smal kvarbliven tarm upp mot Brunna.<br />

Området, där kyrkan ligger, stod ännu under vatten, men höjderna väster om kyrkan var fria från vatten<br />

vid bronsålderns mitt. Stäksön hade framträtt ur havets grepp men sundet vid Norra Stäket eller vad vi i<br />

allmänhet kallar Ryssgraven, var fortfarande brett.<br />

Stäksund var enligt kartan betydligt bredare och området där herrgården ligger liksom holmen där S:t<br />

Eriks borg byggdes stod under vatten.<br />

Vid vikingatidens mitt, 900-talet e Kr, fig 3, stod vattnet i Näs socken 5 m över nuvarande vattenstånd.<br />

Det betydde att de lägst liggande delarna fortfarande låg under vatten. Tibbleviken sträckte sig västerut<br />

ända till Sylta vid vägen, som går från stora landsvägen till Lennartsnäs. Stäksön, utom Strömsängen och<br />

1 D:\svenpärm\Hemsidan\<strong>Sv2</strong>-enskilda\Näs01-hem.doc Skapat den 04-12-15 09:14 Senast utskrivet 04-12-15 19:57 (96-04-12)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!