Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

43
Svenngårdska samlingen - Pärm Näs - p12
I sammandrag av Gudrun Sandén 1996
1969-10-02. Anteckningar enl uppgift av Sven Beckman till Ludvig Danielsson.
Omkr 1875 fick folk gå till järnvägsstationen för att hämta post.
Posten till Granhammar och V Ryd forslades med ryttare och väska till Granhammar.
Sockenbeskrivning 1960-tal
hur det såg ut i Näs under sten- och bronsålderstid.
Näs socken i Bro härad gränsar i N till Västra Ryds socken. I Ö bildar Skarven - sjöleden till Uppsala -
samt fjärden Görveln gräns mot Stockholms län. I S begränsas Näs socken av Näsfjärden och i V av
Brofjärden samt en del av brolandet.
Namnet Näs har socknen sannolikt fått på grund av sitt läge och sin form. Omfluten av vatten på tre
sidor bildar den en landtunga, ett näs. De äldsta gårdarna ligger där.
Socknen skärs nästan mitt itu i Ö och V av allmänna landsvägen mellan Stockholm och Enköping.
Söder om landsvägen är slättland med skog långt i söder och väster. Norr mot V Ryd är mest skog på
morängrund. Socknen är en mil lång från N till S och något mindre från Ö till V. Östra delen heter
Stäksön. Den är höglänt och har både skog och åker.
Genom samarbete mellan Sveriges Geologiska Undersökning och Riksantikvarieämbetet har några
nivåkartor utarbetats, som bl a visar vattenståndet vid särskilda perioder av forntiden.
Genom ismassornas tryck under istiden har jordskorpan tryckts ned, men när isen lättade och drog sig
tillbaka strävade jordskorpan att höja sig.
Den första nivåkartan, fig 1, visar ett vattenstånd av 25 meter över nuvarande nivå och omfattar våra
trakter under en del av stenåldern, som kallas gånggriftstid, för ca 4000 år sedan. Om vi studerar kartan
närmare, finner vi, att det område av Näs socken, att det område där Lennartsnäs, Öråker, Tuna, Frölunda
och Ålsta nu ligger samt slätten efter järnvägen låg helt under vatten. Över slätten omkring kyrkan
bildade sjön en djup vik ända upp mot Brunna. Lillsjön och Örnässjön fanns inte som särskilda sjöar, utan
bildade en sammanhängande sjö med allt annat vatten, varur de högre liggande delarna stucko upp som
holmar och öar ur havet. Mellan det högre fasta land åt Rankhus och Stäksön gick ett brett sund och av
Stäksön var vid denna tid bara några höjder synliga. De nuvarande ängarna Färjkarlsön, Strömängen och
Arvedsängen låg helt under vatten.
Kartan, fig 2, visar en senare tid av vår utvecklingshistoria, nämligen bronsålderns mitt, då vattennivån
var ca 14 m högre än nu. Där är bilden av landskapet en annan. Västra halvan av Lennartsnäshalvön har
höjt sig över vattnet, medan östra delen fortfarande ligger under vattnet.
Marken kring Lillsjön och Örnässjön har höjt sig och avgränsat dessa sjöar till ungefär den form och
storlek som de nu ha. Med hänsyn till, att de genom landhöjningen avskurits från omgivande hav, kan
man kalla dem reliktsjöar.
Mellan marken söder om Lillsjön och det höjda landet på västra delen av Lennartsnäshalvön går vid
denna tid ett smalt sund ungefär utefter järnvägens sträckning från banvaktsstugan vid Tibble till ett
stycke förbi Aspviks kvarn.
Över Nässlätten utefter Tibbleviken sträcker sig vattnet denna period norrut till strax bortom Norrboda
med en smal kvarbliven tarm upp mot Brunna.
Området, där kyrkan ligger, stod ännu under vatten, men höjderna väster om kyrkan var fria från vatten
vid bronsålderns mitt. Stäksön hade framträtt ur havets grepp men sundet vid Norra Stäket eller vad vi i
allmänhet kallar Ryssgraven, var fortfarande brett.
Stäksund var enligt kartan betydligt bredare och området där herrgården ligger liksom holmen där S:t
Eriks borg byggdes stod under vatten.
Vid vikingatidens mitt, 900-talet e Kr, fig 3, stod vattnet i Näs socken 5 m över nuvarande vattenstånd.
Det betydde att de lägst liggande delarna fortfarande låg under vatten. Tibbleviken sträckte sig västerut
ända till Sylta vid vägen, som går från stora landsvägen till Lennartsnäs. Stäksön, utom Strömsängen och
1 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\Näs01-hem.doc Skapat den 04-12-15 09:14 Senast utskrivet 04-12-15 19:57 (96-04-12)