Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Öråker
1794 Ur jordeboken
Öråker nr 1 1/2 skattehemman 8 öresland, grosshandlare Björkman, Stockholm.
33
2 kartor fotograferade.
Angående vädermjölkvarn
1855-07-31 Kongl Maj:ts befallningshavares i Upplands utslag angående Gustaf af Ugglas ansökan att
anlägga en vädermjölkvarn på sin tillhöriga egendom Öråker.
Den 8 maj företogs den undersökning, som enligt förordning och brev från 1804, skall göras vid sådana
anläggningar och följande protokoll skrevs.
Den 8 maj 1855 inställde sig undertecknad vice häradshövding och t f domhavare vid Öråker, för att
med anledning av baron Gustaf av Ugglas ansökan att på sin egendom få anlägga en vädermjölkvarn om
trenne par stenar, två för sammanmäld och ett par för sikt, för att göra en undersökning. Kvarnen är
ämnad att mot tull betjäna allmänheten. Närvarande vid förrättningen var häradsdomare Carl Erik
Carlsson i Brunna, nämndeman Anders Jonsson i Lerberga, Jan Jansson i Frölunda, Anders Ersson i
Finsta, Carl Johan Wallinder på Dävensö, Carl Adolf Östberg i Härnevi och Johan Erik Erlander i Kvista.
Orsaken till att af Ugglas ville anlägga en ny kvarn, var att den enda i orten varande kvarnen av
vattenbrist under längre tider inte kunde hållas igång.
Befallningshavaren i länet har remitterat ansökan till domhavaren, som ålades att i Näs, Bro, Lossa och
Västra Ryds kyrkor från predikstolarna läsa upp kungörelsen, så att grannar och de som har gamla
kvarnar blir informerade.
När Häradssynerätten sammanträdde kom baron af Ugglas ombud, inspektor Carl Hållenius vid Öråker
samt närmaste kvarnägaren greve Lantingshausens ombud, inspektor Johan Källström och Carl Oscar
Julin.
De kvarnar, som ligger närmast, är Aspviks skattelagda kvarn och Tranbygge, båda ägs av greve
Lantingshausen. Hans ombud förklarade att greven inget hade att erinra mot den nya kvarnen. Vid
förfrågan, om de befintliga kvarnarna i trakten räckte för ortens mäldbehov, svarades att de ofta var
stillastående och att man tvingades besöka kvarnar, som låg ända till sex mil bort.
Härefter besåg man platsen för den tilltänkta kvarnen. Här anmärktes att kvarnen skulle ligga på en hög
stenbacke i ett åkergärde, 380 alnar västerut från mangårdsbyggnaden vid Öråker. 1000 alnar från
häradsvägen och 200 alnar från vägen mellan Öråker och Tuna by.
Häradssynerätten föreslog följande mäldelag: Frölunda, Skälby, Skälby löjtnantsboställe, Ålsta, Sylta,
Sylta länsmansboställe och sergeantboställe, tillsammans 11 1/4 mantal. Här skulle malas 225 tunnor
spannmål och hemmanets husbehovsmalning. Dessutom vara behjälplig vid vattenbrist vid Aspviks
kvarn.
Utlåtande. Häradssynerätten tillstyrkte ansökan och kunde inte se, att de kvarnar som redan fanns skulle
lida skada. Man beräknade att tullen skulle ge så mycket att kvarnen kunde skatteläggas. Baron af Ugglas
ålades att ersätta rätten för deras besvär varefter man avträdde.
På Häradssynerättens vägnar Karl Barthelson.
Landshövdingeämbetet har inget att invända mot Häradsrättens godkännande av ansökan, särskilt som
tullen inbringar 9 tunnor. Redogörs för sedvanligt överklagande och är undertecknat Johan Kellin, Bodin.
Ur Vadstena klosters jordebok.
(Historiska handlingar del 16).
Handskriven anteckning
1384-12-10 Tuna jämte Asker och Öråker skänktes 10/11 1384 av riddaren Anund Jonsson (lejonansikte)
vars avlidna hustru Ramborg Israelsdotter (två nedvända vingar) erhållit gårdarna i morgongåva av sin
1:e man Philip Nilsson. Hon hade önskat att de måtte givas till Vadstena kloster. Dottern Kristina
Anundsdotter och hennes man riddaren Anund Sture stadfäste 3/4 1425.
Gustaf I:s Registratur band 20.
Sid 225 år 1549
Handskriven anteckning från 1963-07-14
1549-06-05 Till Botvid Larsson (Anckar) ang ett jordbyte som konungen gjort med Gerdt Olofsson.
3 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\Ålsta-Öråker-hem.doc Skapat den 04-12-15 18:15 Senast utskrivet 04-12-15 18:43