Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

32
se om man kunde få någon kunskap med hjälp av dessa. De voro mestadels borta och inget att rätta sig
efter.
Den 16 ville jag avtaga rågången mellan Aspvik och lät genom länsman Westring tillsäja
befallningsman på Aspviks gård att visa rören mellan Ålsta och Aspvik. Han svarade, att det kunde han
inte göra utan sitt grevskaps tillåtelse. De vistades nu i Stockholm. Därför måste jag låta den
förrättningen anstå till en annan gång.
Den 18 infann sig jämte häradsdomaren och tolvman på kamrerens vägnar befallningsman Anders
Blomqvist och man jämförde tidigare attester, där Ålsta by bestod av följande hemman:
Halvt skattehemman om 7 öresland
2 frälse hemman utan öretal
2 kyrkohemman, som fanns redan 1550 och kommit under Sundby gård. Kom åter 1576 och införs som
frälse till 1691. Sedan inlagt till de bägge frälsehemmanen och innehas av Sven Ribbing eller Erik
Körnings arvingar. 1633 blir det en utjord, som Christopher Assarsson köpt till frälse tillsammans med
Berga och Frölunda.
Berga har 1550 utjord i Ålsta.
Redovisning av örestalen på de olika hemmanen.
Befallningsman Lundberg säger att han kommer att kunna uppvisa köpebrevet.
Redovisas för storleken och placeringarna av utjordarna.
Skogen kan man inte göra något åt innan man vet om rågången mellan Aspvik är riktig.
Att ovannämnda utjordar är utbrutna attesterar Johan Leitz.
1677-1793. Ur domboken - Häradsprotokollen.
1677 Mats Bertilsson i Ålsta skall ge hustru Ebba Nilsdotter på Sylta 3 daler för en sugga, som hon
vårdat åt honom. Suggan åt upp sina kultingar, som Ebba skulle fått som lön.
1682 Fjärdingsman Pål Jonsson i Ålstad klagade över att Erik Bengtsson i Sylta kallat fjärdingsmans far
för skälm och rövare och hans mor för röverska. Erik skulle också brukat våld när han tagit en vret för
dem. Han hade som vittne tolvman Erik Olufsson, vilken intygade att han hört smädeorden. Pål ville få
vreten igen och Erik straffad. Erik påstår att han snarare blivit beskylld för att vara en skälm och anser
sig ha lika stor rätt till vreten.
Rätten dömde Erik till 40 mark för skällsorden. Då han är mycket fattig och gammal slapp han undan
med bara 40 mark. Kan han inte betala pliktar han med fängelse. Vad vreten angår lämnas den till syn
och delning.
1683 Sven Ribbing Thuresson hade behagat 5 års frihet till hustru Margareta Andersdotter och
fjärdingsman Pål Jönsson på två frälsehemman. Nämnden intygade efter länsman Erik Johansson och
domare Bengt Johanssons syn, att det ena hemmanet är helt ruinerat och det andra i dåligt skick. Det
mesta ligger i linda. Därför behövs de fem frihetsåren för att kunna upprätta hemmanen, särskilt som inte
den ringaste skog finns till timmer, gärdsel eller stör.
1793 Anteckning om grytan, som var inväxt i tallen.
På Ålsta frälsehemman, som arrenderas av Gustaf Sundstrand, fanns en stor gammal tall. Då man skulle
hugga ned den, var en gryta inväxt i den på en höjd, där man vanligen lämnar stubben. Det fanns tecken
på, att någon kan ha bott där för länge sedan och vräkt ut en gryta med hål i botten. Den tycks ha fastnat i
den växande tallen.
Det blev väldig skrämsel och förskräckelse vid gården och särskilt hos dem som högg, då yxorna gav
eld och smällde som 1/2 kanonskott. När grytan kom i luften föll den sönder. Man kan föreställa sig de
gissningar folket haft vid detta tillfälle. Om deras filosofi eller fysik blivit förbättrad vill jag inte avgöra.
Jag anser att händelsen är så sällsam att man bör berätta den.
2 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\Ålsta-Öråker-hem.doc Skapat den 04-12-15 18:15 Senast utskrivet 04-12-15 18:43