Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Adolf f 1819 och en dotter Sofia f 1817. Hon påstås vara dövstum, men har bevistat ett husförhör den
10 juli 1842. Fortfarande 1805 finns von Hellern kvar som boställsinnehavare.
På länsmansbostället har på 1770-talet varit Carl Blomberg och Jonas Hammarlind, vilken var
verksam ännu 1805.
Man finner ibland att landbon inte kunde klara gården. Det kunde bero på att han inte orkade under
primitiva förhållanden, att utskylderna blev för betungande eller helt enkelt missväxt, då det inte fanns
utsäde. Ett sätt att klara upp situationen kunde vara att gå till ägaren och begära frihetsår. Man
behövde inte betala utskylder. Detta gällde krono- och frälselandbor. I Domboksprotokollen står då att
häradsrätten begär attest på att bonden verkligen är i behov av hjälp. Sådan frihet beviljades i de flesta
fall.
Vid av- och tillträden till kronans boställen var bestämmelserna stränga och en synenämnd såg till,
att de förbättringar den avträdande hade skyldighet att göra, blev verkställda. Hade han inte fullgjort
sina skyldigheter fick han betala den tillträdande.
Vid husesyn 1859 i Sylta hette den avträdande sergeant Nordström och den tillträdande furir C G
Sandelin. Vid Nordströms tillträde två år tidigare hade hans företrädare byggt för ett år mindre än han
skulle. Han fick då betala 1/6 till Nordström. Det gällde husröta, som han borde åtgärdat. Kostnaden
för laga skifte var 209 riksdaler och uppdelat på 20 år. Där fanns rest som Sandelin skulle stå för. Den
ombyggnad, som Nordström skulle gjort på stugan, ansågs av synenämnden dåligt utförd. Tillträdaren
yrkade på att huset skulle utdömas, vilket Nordström motsatte sig. Nämnden beslöt sig ändå för att
godkänna bygget, med vissa reservationer. Det fattades mycket inomhus, bl a var nio stockar till
husbygget bortlånade. Efter tre år begärde Sandelin att husen skulle flyttas till lämpligare och mindre
sank mark, vilket också skedde. Den nya platsen blev Vickberga. Det första syneprotokollet därifrån
är daterat 7 aug 1871.
Den tredje gården i Sylta innehades under 1660-talet av greve Anders Torstensson. 1700-1727 ägde
sal Henrik Horns arvingar och efter dem sal Nils Posses arvingar. I slutet av 1750-talet köptes Sylta nr
3 av superkargören Henrik König och omkring 1775 övergick det till Ceremonimästare Gustaf
Wachschlager. Troligen ägde han det tills sin död 1812.
Fru Anna Bese, gift med Påvel Abrahamsson (Gyllenstierna av Lundholm) förlänades jord i Sylta,
vilket möjligen var det som kallats Uppsylta. Även hennes andra make Knut Knutsson Lilie av Ökna
fick detta Syltahemman i förläning.
1573 förefaller det som att greve Pontus de la Gardie skulle lagt detta hemman under Sundby gård,
som han fått i förläning. 1683 hör Uppsylta till Körnings arvingar, men tillfaller kronan vid
reduktionen.
I början av 1700-talet innehas hemmanet av fru Elisabeth Funk och hennes arvingar, varefter
Gripenstedt på Lejondal äger det från 1747 fram till 1772 då Wachschlager tar över.
1839-12-12. Ur syneprotokoll för Sylta länsmansboställe
Ur ett syneprotokoll från den 12 dec 1839 framgår att mangårdsbyggnaden var byggd så sent som
1814. Den innehöll förstuga, sal, 2 kammare och 1 kök. Byggnaden hade brutet brädtak. Innertaket
var panelat. Det fanns en inbyggd trapp upp till vinden med en skrubb under trappan. Salen hade två
fönster med fyra större rutor i varje, spis med spjäll. Kökskammaren hade kakelugn med luckor och
spjäll. Även den andra kammaren hade kakelugn. Köket låg till vänster med ett fönster och spis med
spjäll.
På gården fanns brygg- eller bagarstuga med drängkammare under tak av näver och torv. Där fanns
fönster och spis och bakugn. Spannmåls- och visthusbod var byggda 1829. Där fanns också en mindre
bod.
Källaren var murad av sten och påbyggd av fyra varv timmer och halmtäckt tak. Det fanns loge och
stall med yttertak av halm och rö. Sammanbyggt med logen var fähus och lada. Vidare ett
redskapslider byggd av en gammal matbod. Svinhus och badstuga hörde också till gården.
1534-1538. Anteckningar ur jordeböcker över kyrkogodsen i Uppland och Västmanland
Verkar tveksamma.
1600-1710. Listor på landbor i Sylta by alla gårdarna och Sylta torp
1540-1875.Listor på Sylta nr 1, nr 2, nr 3 och spannlandet. Brukare, areal, åbor, ägare, innehavare
29
14 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\Sylta-hem.doc Skapat den 04-12-15 12:12 Senast utskrivet 04-12-15 20:03(99-04-07)