Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

1805 års jordebok.
Nr 1, Nr 2 lika.
Nr 3 Hindric Horns arvingar sig tillbytt 1 spannland 1/6 öresland. Frantz Konsbjörn köpt.
1815 Länsman Lind brukar nr 1 och nr 2.
Klockare P Lindberg.
1825 Nr 1 Rustmästaren vid Upplands Infanteri Regemente och 3:dje Majorens Kompani på lön och
till boställe.
Nr 2 Länsman i Bro Härad på lön och till boställe.
Nr 3 Hindric Horns arvingar sig tillbytt. Inroterat i Roten Nr 75 vid 3:dje Majorens Kompani.
Klockare Apelgren.
1875 års jordebok.
Nr 1 Boställe för sergeanten vid Sigtuna Kompani Uppland Regemente.
(Det har aldrig funnits något klockarboställe vid Sylta, vilket kan uppfattas så i den här uppräkningen.
GS)
1795-1874.Svenska Arkivbyråns excerpter
Skrivelser finns på kammarkollegiets första provinskontor.
1795-04-07 Utsyning av byggnadstimmer till rustmästarbostället Sylta
1851-01-31 Memorial ang ekonomisk besiktning på länsmansbostället i Sylta.
1856 -08-01 Utslag ang frihetsår för en uppodlad trakt till länsmansbostället Sylta m m.
1866-09-11 Ändringar av namnet på sergeantbostället Sylta nr 1
1874-05-21 memorial ang länsman C O Julins ansökan att få avträda sitt boställe Sylta nr 2.
1866-11-13. Vickberga.
1866-11-13 skall enl Kongl Kammarkollegie beslut namnet på sergeantbostället Sylta Nr 1 förändras
till Sylta Nr 1 eller Vickberga.
Enl Lantmäteristyrelsens beslut den 27 juni 1952 skall beteckningen vara Sylta Nr 1.
Artikel om Sylta för medlemsbladet
av Herman Svenngård. 17 maskinskrivna sidor.
Som tidigare nämnts i förra numret av Medlemsbladet beboddes Sylta by av fyra karlar, som troligen
hade 1 markland var. I början av 1600-talet blev, enligt jordeboken, en gård inlagd på grund av att
byn var för högt skattad. Just vid denna tiden var flera av gårdarna öde och det kan vara orsaken till
att antalet minskades genom inläggning av en av dem.
Till byn hörde en mindre gård 1/2 hemman, som låg ett stycke söderut men högre upp. Det kan vara
det inlagda hemmanet. Gården kallas Uppsylta, Oppsylta eller ibland Lillsylta. 1578 talas om Lillsylta
och först 1715 Oppsylta.
Gårdarna var inte åtskilda i handlingarna utan kallas helt enkelt första, andra och tredje gården. För
landborna fanns ej något som angav på vilken gård de bodde, så det är omöjligt att avgöra var de
hörde hemma.
En annan besvärlighet var att landborna endast kallas med förnamn. Flera av dem hade samma
förnamn, vilket gör det ännu svårare att placera dem rätt.
Jag har upprättat långa listor över bönderna på gårdarna, men är inte helt säker på att det är rätt.
1604 fanns på kronans gårdar Lasse, Nils och Bertil. I första gården fanns Lasse till 1619, medan Nils
och Bertil ersätts av Jacob Jordansson och Knut.
1361 utfärdade konung Magnus Eriksson ett brev till innevånarna i Bro och Håbo härader, att de
skulle avlämna korn till hospitalet i Enköping. 1370 befallde ärkebiskop Birger att prästerna skulle
lämna tionde till hospitalet. Den 21 okt 1438 utfärdade Rikets Råd ett öppet brev att flytta Enköpings
hospitals rättigheter och skyldigheter till St Görans gård i Stockholm.
Det var någon gång under 1500-talet, som Sylta by donerades till Danviks Hospital för dess
underhåll. Hospitalet hade 1578 till Kronan avstått hemmanet Skebo kvarn jämte en mjölkvarn och
två ålkistor i Edbo socken i vederlag mot tionde i Lagga och Östuna socknar. Detta tionde blev bytt
mot tionde i Bro, Lossa, V Ryd och Näs socknar, vilket bekräftades av Gustaf II Adolf den 24/2 1627.
Genom de många krigen vid den här tiden fostrades en skara framgångsrika och skickliga fältherrar
och dugliga ämbetsmän. För att visa sin erkänsla brukade konungen ge förläningar eller adelskap,
ibland bådadera.
27
12 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\Sylta-hem.doc Skapat den 04-12-15 12:12 Senast utskrivet 04-12-15 20:03(99-04-07)