Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Kyladred. Han har sedan sålt till Pihl, som begär betalning. Jöns begär uppskov tills han får besked av
hovmästaren. Rätten beslutar att Jöns betalar Kylare 27 daler och skall ersätta Jöns nöjaktig borgen,
tills besked kan skaffas av Humble och han kan bevisa att hästen är hans. Jöns får då igen sina utlagde
pengar.
1677 Hustru Britta i Sylta skall betala Anders Tomsson i Tibble 1 tunna säd för utestående lön.
1677 Per Eriksson i Sylta bötfälldes 3 mark för skällsord till Jöns Erikson i Sylta. Sedan skall de inför
sin husbonde komma överens om stridigheten om åker och äng.
1678 Per Eriksson i Sylta skall betala Jöns Eriksson 6 mark för en gris han kastat ihjäl för honom.
1678 Sattes för samtliga Syltabor 12 mark silver i vite för deras kvinnfolk, för osämja och trätor, som
de levat oroliga sinsemellan.
1681 Jöns Erikssons änka i Sylta fordrar igen en pant, som är avpantat i befallningsman sal Johan
Johanssons tid. Det är tre obrukade tennfat för 3 daler stycket och en kettil, som hon säger sig betalat
2 daler och 16 öre för enligt kvitto. Sal befallningsmans änka var inte närvarande, men hade med
skrivelse meddelat att hon låtit från alla predikstolar förkunna, att de som hade panter skulle lösa dem.
Tolvman Johan Nilsson, som var fjärdingsman vittnade att samma pant var tagen, men visste inte om
pengarna var betalda. Rätten beslöt att uppskjuta ärendet till vintertinget, helst som han som tagit
emot pengarna är i livet och inte bor långt borta.
1681 Överståthållare Jöran Gyllenstierna, underfogde på Stockholms slott, klagade att Hans Excellens
frälsehemman på Tibble, som Per Michelsson bebor, är det minsta men mest drabbad av skjutsning.
Även postbonden Jöns Olufsson klagade att han måste skjutsa alla han härbärgerar. Beslöts att
remittera ärendet till landshövdingen, med begäran att han behagade göra en viss förordning dem
emellan.
1682 Jöns Erikssons änka i Sylta tilltalade sal kronobefallningsmans Johan Johansson Wigges änka,
hustru Margareta Andersdotter i Ålsta om tre tennfat och en mässingskittel, som sal länsman Anders
Johansson i Härnevi hade tagit i pant för utlagors rest. Först hamnade panten i Härnevi dit hustru
Maria i Slängan fört den. Sedan påstod tolvman Johan Andersson i Skälby att den vart förd till
befallningsmans gård i Ålsta. Anders Erikson, som varit skrivare hos befallningsman, säger att änkan
inte vet av någon pant, utan söker fortfarande för den rest som panten gällde för. Anders Eriksson
visade kvitton att en del av resten var betald.
Rätten beslutar att sal befallningsmans änka skall antingen skaffa fram panten eller betala vad den
värdesätts till.
1682 Uppvisades bonden Erik Bengtsson greve Anders Torstenssons frihetsbrev på hemmanet i Sylta
för ett år. Nämnden intygade att han väl behövde ett frihetsår, för att kunna sätta hemmanet i stånd
och lämnade ärendet till landshövdingen för godkännande.
1685 Anders Jönsson i Sylta bötade 3 mark för att han svor. Pengarna skulle anslås till de fattiga.
1689 Länsman Erik Johansson ställde Nils Persson, född i Småland, för rätta och anklagade honom
för lägersmål i Sylta frälsehemman med en piga Britta . Hon hade fött ett gossebarn och de erkände
synden. Han bötade 40 mark och båda skulle få sitt kyrkostraff.
1690 Förbjöds vid ett vite av 40 mark, att ingen utan lov får ta skog på Sylta hemmans avdelade och
enskilda skog, som Paul Jönsson bebor.
Ur Lantmäteriets uppgifter 1687.
Lars Hofstedts karta över Sylta reviderades 1707.
1) Erik Hindersson är efter byamål 5 5/6 öresland, men efter kronans jordebok 6 5/6 öresland.
2) Lars Joensson lika stor som den förra i alla delar.
19
4 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\Sylta-hem.doc Skapat den 04-12-15 12:12 Senast utskrivet 04-12-15 20:03(99-04-07)