Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Svenngårdska samlingen - Pärm Sylta - p10<br />
Innehållet i sammandrag av Gudrun Sandén 1996<br />
16<br />
1794 års jordebok<br />
Sylta nr 1, 1 kronohemman. Fänrik Georg von Hellern, rustmästare under Sigtuna Kompani på lön<br />
och till boställe.<br />
Sylta nr 2, 1 kronohemman 6 5/6 öresland. Kronolänsman Hammarlind, länsman i <strong>Bro</strong> Härad på lön<br />
och boställe.<br />
Sylta nr 3, 1 frälsehemman 1/6 öresland, 1/6 spannland under Hemmanet. Olof Jansson (Gustaf<br />
Wachschlager ägare).<br />
1844. Karta över Sylta by.<br />
Artikel om Sylta by.<br />
Skriven av Herman Svenngård.<br />
Denna by har jag inte kunnat spåra längre än till 1540 angående årliga räntan. Det fanns 4 karlar i byn<br />
på den tiden.<br />
Byn kallades Kroneby Sylta och bestod av tre gårdar, som låg nära varandra samt en gård, Oppsylta,<br />
söder om de övriga. Byns ägor sträckte sig tvärs över Lillsjön och ett stycke in i Örnässjön vid den<br />
lilla Corageholmen och slutar där <strong>Bro</strong> och Ryds socknar möttes.<br />
Byn är säkert gammal med gott om stora gravhögar, vilket tyder på att platsen varit bebyggd före<br />
kristendomens införande, alltså omkring 1000-talet.<br />
I de gamla byarna låg gårdstomterna tätt ihop och ägorna sträckte sig åt olika väderstreck. Sylta bys<br />
ägor låg norr om byn. Närmsta grannbyar var Skälby och Ålsta.<br />
Övriga byar har samlat sig på liknande sätt. En grupp bildas av Frölunda, Berga och Asker. Tuna,<br />
Hamra och Kölsvik låg troligen i en grupp, som sedan kom att bli Lennartsnäs. Ekhammars by, Tibble<br />
by och Kyrkbyn eller Näsbyn, som den också kallas bildar en grupp med ägor åt öster och norr.<br />
Kyrkbyn delas av Ekhammars by.<br />
1315 när Magnus Ladulås söner delade landet mellan sig, kom hertig Erik att få den västra delen.<br />
Där nämns att han fick "in Sylta quatuor markland".<br />
Fackmännen menar att den marken sedan länge hört till Uppsala öd. Det var ett gemensamt namn på<br />
sådana gårdar, som sedan urminnes tider hört till konungens underhåll på olika ställen i riket.<br />
I årliga räntan från 1540 finns inga bönder i Sylta. Det upptas som en utjord, som brukas av Ulf<br />
Larsson i Tibble. I andra handlingar från denna tid nämns att i Näs socken fanns en konungshuseby<br />
kallad Sylta, och en fogde vid namn Bengt murmästare bodde troligen där. Han anges som fogde över<br />
<strong>Bro</strong>, Håbo och Ärlinghundra härader 1544. 1539 finns en marginalanteckning att Sylta hör till Arnön.<br />
1542 finns 4 karlar namngivna, Per Stark, Henrik, Erik Persson och hustru Gisela, troligen änka<br />
efter den fjärde karlen. De finns fortfarande 1557. Sedan saknas handlingarna under 10 år. De ägde 6<br />
5/6 öresland jord var. På 1540 talet finns i tiondelängderna en kyrkolandbo, som arrenderar 4 öre och<br />
16 penningland. Den jorden blev förlänad Påvel Abrahamssons (Gyllenstierna af Lundholm)<br />
efterleverska, fru Anna Bese. Hon gifte om sig omkring 1558 med Knut Knutsson (Lillie af Ökna)<br />
som var hovmästare hos Erik XIV 1562 och sändebud till Lothringen 1565 för att framföra konungens<br />
frieri till prinsessan René av Lothringen. Han hade flera förtroendeposter hos Hertig Karl, innan han<br />
dog 1596. 1554 fick han hela Sylta by i förläning och hade den i 3 år. 1558 kallades byn åter<br />
konungsbyn Sylta. Kyrkohemmanet försvann och blev ett 1/2 frälsehemman och brukades av en 1/2<br />
bonde, som skulle hålla en årlig och en konungshäst.<br />
1573 blev det lagt under Sundby och Pontus de la Gardie. I början av 1600-talet är gårdarna ofta<br />
öde, förmodligen på grund av utskrivningar till krigstjänst. I slutet av 1500-talet blev ett hemman<br />
delat och lagt till de övriga tre, som varit åsatta för högt arrende. 1609 hade ett av ödeshemmanen<br />
brukats av Michel i Stäketsladugården, Oluf i Berga, Thomas i Öråker, Lasse i Berga, Thomas i<br />
Frölunda, Mårten i Skälby, Erik i Skälby, Hans i Skälby och Anders i Asker. Mats i Sylta var en<br />
betrodd karl, som under några år satt sitt namn under tiondelängderna.<br />
I Generaljordeboken för Uppland står att 1627 donerades Sylta till Stockholms Danviks Hospital<br />
som vederlag för några bortmistade gods. Donationen måste ha skett tidigare, för 1578 avstod<br />
Danvikens Hospital till Kronan en del hemman, en mjölkvarn och två ålkistor i norra Uppland, mot<br />
vederlag att få behålla Lagga och Östuna. Den sistnämnda byttes mot tionden i <strong>Bro</strong>, Låssa, Ryd och<br />
1 D:\svenpärm\Hemsidan\<strong>Sv2</strong>-enskilda\Sylta-hem.doc Skapat den 04-12-15 12:12 Senast utskrivet 04-12-15 20:03(99-04-07)