17.10.2014 Views

Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Svenngårdska samlingen - Pärm Sylta - p10<br />

Innehållet i sammandrag av Gudrun Sandén 1996<br />

16<br />

1794 års jordebok<br />

Sylta nr 1, 1 kronohemman. Fänrik Georg von Hellern, rustmästare under Sigtuna Kompani på lön<br />

och till boställe.<br />

Sylta nr 2, 1 kronohemman 6 5/6 öresland. Kronolänsman Hammarlind, länsman i <strong>Bro</strong> Härad på lön<br />

och boställe.<br />

Sylta nr 3, 1 frälsehemman 1/6 öresland, 1/6 spannland under Hemmanet. Olof Jansson (Gustaf<br />

Wachschlager ägare).<br />

1844. Karta över Sylta by.<br />

Artikel om Sylta by.<br />

Skriven av Herman Svenngård.<br />

Denna by har jag inte kunnat spåra längre än till 1540 angående årliga räntan. Det fanns 4 karlar i byn<br />

på den tiden.<br />

Byn kallades Kroneby Sylta och bestod av tre gårdar, som låg nära varandra samt en gård, Oppsylta,<br />

söder om de övriga. Byns ägor sträckte sig tvärs över Lillsjön och ett stycke in i Örnässjön vid den<br />

lilla Corageholmen och slutar där <strong>Bro</strong> och Ryds socknar möttes.<br />

Byn är säkert gammal med gott om stora gravhögar, vilket tyder på att platsen varit bebyggd före<br />

kristendomens införande, alltså omkring 1000-talet.<br />

I de gamla byarna låg gårdstomterna tätt ihop och ägorna sträckte sig åt olika väderstreck. Sylta bys<br />

ägor låg norr om byn. Närmsta grannbyar var Skälby och Ålsta.<br />

Övriga byar har samlat sig på liknande sätt. En grupp bildas av Frölunda, Berga och Asker. Tuna,<br />

Hamra och Kölsvik låg troligen i en grupp, som sedan kom att bli Lennartsnäs. Ekhammars by, Tibble<br />

by och Kyrkbyn eller Näsbyn, som den också kallas bildar en grupp med ägor åt öster och norr.<br />

Kyrkbyn delas av Ekhammars by.<br />

1315 när Magnus Ladulås söner delade landet mellan sig, kom hertig Erik att få den västra delen.<br />

Där nämns att han fick "in Sylta quatuor markland".<br />

Fackmännen menar att den marken sedan länge hört till Uppsala öd. Det var ett gemensamt namn på<br />

sådana gårdar, som sedan urminnes tider hört till konungens underhåll på olika ställen i riket.<br />

I årliga räntan från 1540 finns inga bönder i Sylta. Det upptas som en utjord, som brukas av Ulf<br />

Larsson i Tibble. I andra handlingar från denna tid nämns att i Näs socken fanns en konungshuseby<br />

kallad Sylta, och en fogde vid namn Bengt murmästare bodde troligen där. Han anges som fogde över<br />

<strong>Bro</strong>, Håbo och Ärlinghundra härader 1544. 1539 finns en marginalanteckning att Sylta hör till Arnön.<br />

1542 finns 4 karlar namngivna, Per Stark, Henrik, Erik Persson och hustru Gisela, troligen änka<br />

efter den fjärde karlen. De finns fortfarande 1557. Sedan saknas handlingarna under 10 år. De ägde 6<br />

5/6 öresland jord var. På 1540 talet finns i tiondelängderna en kyrkolandbo, som arrenderar 4 öre och<br />

16 penningland. Den jorden blev förlänad Påvel Abrahamssons (Gyllenstierna af Lundholm)<br />

efterleverska, fru Anna Bese. Hon gifte om sig omkring 1558 med Knut Knutsson (Lillie af Ökna)<br />

som var hovmästare hos Erik XIV 1562 och sändebud till Lothringen 1565 för att framföra konungens<br />

frieri till prinsessan René av Lothringen. Han hade flera förtroendeposter hos Hertig Karl, innan han<br />

dog 1596. 1554 fick han hela Sylta by i förläning och hade den i 3 år. 1558 kallades byn åter<br />

konungsbyn Sylta. Kyrkohemmanet försvann och blev ett 1/2 frälsehemman och brukades av en 1/2<br />

bonde, som skulle hålla en årlig och en konungshäst.<br />

1573 blev det lagt under Sundby och Pontus de la Gardie. I början av 1600-talet är gårdarna ofta<br />

öde, förmodligen på grund av utskrivningar till krigstjänst. I slutet av 1500-talet blev ett hemman<br />

delat och lagt till de övriga tre, som varit åsatta för högt arrende. 1609 hade ett av ödeshemmanen<br />

brukats av Michel i Stäketsladugården, Oluf i Berga, Thomas i Öråker, Lasse i Berga, Thomas i<br />

Frölunda, Mårten i Skälby, Erik i Skälby, Hans i Skälby och Anders i Asker. Mats i Sylta var en<br />

betrodd karl, som under några år satt sitt namn under tiondelängderna.<br />

I Generaljordeboken för Uppland står att 1627 donerades Sylta till Stockholms Danviks Hospital<br />

som vederlag för några bortmistade gods. Donationen måste ha skett tidigare, för 1578 avstod<br />

Danvikens Hospital till Kronan en del hemman, en mjölkvarn och två ålkistor i norra Uppland, mot<br />

vederlag att få behålla Lagga och Östuna. Den sistnämnda byttes mot tionden i <strong>Bro</strong>, Låssa, Ryd och<br />

1 D:\svenpärm\Hemsidan\<strong>Sv2</strong>-enskilda\Sylta-hem.doc Skapat den 04-12-15 12:12 Senast utskrivet 04-12-15 20:03(99-04-07)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!