Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

1732-10-24. Beslut av landshövdingen.
Maskinskrivet blad; negativ fotokopia
Den 3 aug 1731 och den 26 febr 1732 har jag av assessor Frank begärt att brandstoden för Asker
rusthåll sätts så att den blir dräglig för Bro och Håbo härader. Häradsrättens beslut skulle innebära att
varje helt mantal betalar 17 daler och summan vara 4494 daler. Tingsrätten har dock den 3 aug
förklarat sig inte kunna göra någon ändring. Nu påminner generalskan Märta Bonde om utbetalning
av brandstoden. Jag kan alltså i mitt beslut av den 26 febr 1732 åberopa vad förordningen innehåller.
En halv spann korn av varje bofast man i Håbo och Bro härader, vilket det åligger häradsskrivaren att
upprätta en förteckning på, varefter den kommer att uppbäras och infordras.
Uppsala 24 okt 1732. J Brauner.
1733-05-31. Till herr President och herrar Kammarråd från Märta Bonde.
Maskinskrivet blad; 4 negativa fotokopior.
Sedan mitt kronorusthåll Asker i Bro härad bestående av ett helt hemman den 18 april 1731, då allt
folket var i kyrkan helt brann ned och jag förlorade såväl mangårdsbyggnad, ladugård med hö, en del
avel och min lösa egendom har skadan blivit synt och värderad. Häradsrätten har tilldömt mig
brandstod till en summa av 4494 daler, vilket landshövdingen anser vara för högt för häradena. Trots
att häradsrätten vid ny prövning kommit till sitt tidigare resultat har landshövdingen beordrat att
endast en halv spann korn av varje bofast man i häraderna skall räcka. Häradsrätten grundar sitt beslut
på att här är mera mark än vanligt på ett kronohemman och behöver ett större hus samt att ingen skog
finns att få, då allmänningen är förbjuden att användas. Då jag vid branden bara kunde rädda de
kläder jag och mina barn hade på oss är jag alldeles utblottad och har ingen möjlighet att utan
brandstoden skaffa de mina tak över huvudet än mindre bygga upp gården. Därför ber jag att
häradsrättens beslut ligger fast eller att jag får tillstånd att ta byggnadsvirket på allmänningen till ett
värde av 2000 daler och de resterande 2494 daler antingen i pengar eller spannmål av häradsborna få
uppbära.
Undertecknat Märta Bonde.
1743-11-22. Svenska Arkivbyråns excerpt.
Gabriel Magnus Pipers skrivelse ang kronorusthållet nr 4 Asker finns i kammarkollegie första
provinskontor: 1743 års remisser nr 541.
1959. Medlemsbladet.
En sammanfattning av medlemsbadet nr 3 1959.
Den 22 nov 1680 brann genom vådeld Asker ner till grunden.
1731 var olyckan framme igen. Då brann Asker för andra gången den 18 april.
Friherrinnan Märta Bonden underrättade häradsrätten om, att rusthållet Asker på påskdagen under
gudstjänsten genom vådeld blivit ödelagt.
För att hon skulle kunna erhålla brandstodsmedel till hjälp för rusthållets uppbyggnad begär hon syn
och värdering.
Häradsrätten förordnade närmaste grannen Nils Andersson i Tuna och Jan Ersson i Ålsta att förrätta
den begärda besiktningen och värderingen och sedan inkomma med uppgift till Häradsrätten.
1647-1680. Ur domboken
1647 Gavs bevis att skräddaregesällen, Johan Bengtsson, är född av ärliga föräldrar här i häradet,
som bördsbrevet utvisar.
1649 Upplästes utskrivningslängderna och allmogen därom tillsades.
1664 På rådman Nils Nilssons Emporiagri vägnar uppläste Martinus Bullenius ett bytes och
jordaskiftesbrev, som är skett mellan hans principal och Staffan Hanssons barn. Daterat Stockholm
den 17 juli 1664 i gode mäns och vittnens närvaro.
1667 Sades att det svedjeland, som Bro prästgårds torparen Erik Claesson i Tingsviken har huggit
på häradsallmänningen, skall brännas och rågsås till häradets nytta.
1668-04-28 Allmogen av skattebönderna lovade till bättring åt Herredagsmannen Mats
Ingemundsson i Håtuna en daler kopparmynt.
1669 Pålades länsman Anders Johansson i Frölunda att göra räkning med uppbördsmännen för de
viktualier de fört till Kongl Maj:ts kök i Uppsala och avlämna till allmogen de persedlar de fått i
14
8 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\Asker-hem.doc Senast utskrivet 04-12-15 19:59 Skapat den 04-12-15 08:49(96-04-07)