Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

stå och svälta. Hon borde plikta för detta. Själv anser hon sig förorättad och anhåller om Rättens
rättelse. Beslutet blev att man måste göra en ordentlig besiktning av gärdsgårdarna och hur de tidigare
stått innan man kan döma i målet.
1726-05-26. Ur domboken
H von Schants svarade mot första punkten av kapten Bergencrants stämning, angående
inventaripersedlarnas kompletterande, som han 1721 mottagit, när han tillträdde arrendet på Asker.
1725 den första dec hade han levererat största delen av inventarierna till Bergencrants. Bergencrants
hade då upprättat en underskriven uppsats på det som fattades, vilken
Schants nu visade och befanns vara av detta innehåll:
Spannmål, halm, hö, åker, fiske och körredskap samt hela Askers karaktärsbyggnad, östra och
västra paviljongen, bägge trädgårdarna och spannmålsboden samt inredning och fönster, dörrar och
lås i drängstugan, nycklar, dörrar och lås i uthusen. Till gröna kammaren fattas nyckeln och en liten
skruv på trycket. Nyckel och trycket samt en liten skruv till salsdörren fattas. En eldskiva skall lagas.
Spjäll i salen och i gröna kammaren samt skänkskåpsnyckeln är borta, lås och nyckel fattas till inre
vinden. Farstudörren till drängstugan skall sättas in, en märla fattas till andra dörren vid
spannmålsvindslåset. En skottkärra lagas, mattorna till trädgårdssängarna förbättras med halm utom
en. Låset vid fähuset vid Asker skall lagas och låset till foderladan saknas. 1 gammalt kar om ett
tunnerum, 1 stort nytt kar, 1 gott dryckesfat saknas. Ovala bordet skall lagas. En koskälla är borta. 3
tunnor korn, löst mått men rågat. 4 dyngrader, felar således 3 utan sina bräder och 3 gafflar. 5
verkselar förs till staden och lagas, en gjord (hiohe ?) åt ryttarhästen lagas. 1 lass ankast ved, en
ekstock med åror saknas. En kistkärra skall lagas. 4 lass sommarhö. 2 nya grimmor av läder med
järnsöljor, 2 gånger hästskor och 2 gånger söm.
Vad halmen beträffar får man se vad det förslår. Därpå tages syn, sedan stacken vid Öråker är i
ladugolvet inlagder, hur många tjog det fordras för att fylla ladugolvet.
Vad vinternoten angår, skall den synas och det som är sönder lagas och levereras med dess tillbehör.
Murteglen till den nedrivna gamla bagarstugan och de tillhöriga järnen bör uppräknas och levereras.
2 hästar är mottagna, de andra 2 vill kaptenen inte ta emot.
Asker den 1 dec 1725. A Bergencrants.
1731-05-28. Ur domboken
Utdrag ur Bro Härads Ordinarie sommartings protokoll hållet vid Bro kyrka den 28 maj 1731.
Maskinskrivet ark, 3 negativa fotokopior
Generalskan friherrinnan Märta Bonde begär syn och värdering av den skada hon lidit, när
kronorusthållet i Asker brann den 18 april. Det var påskdagen och under gudstjänsten lades gården i
aska på grund av vådeld. Värderingen skall ligga till grund för beslut till brandstodshjälp av häradet.
Rätten förordnade tolvmännen Nils Andersson i Tuna och Jan Ersson i Ålsta att förrätta besiktningen
och göra värderingen.
1731-05-29. Tolvmännen Nils Andersson i Tuna och Jan Ersson i Ålsta höll i går besiktning och
värdering av skadorna, som blivit, när Askers kronorusthåll med manbyggnad, ladugård, hö och foder
uppbrändes. Besiktningen lästes upp och godkändes. Flera vittnade att mangårdsbyggningen varit i
gott stånd och ladugården byggdes av förra ägaren kapten Bergencrants och kan räknas som ny.
Generalskan tilldömdes 4494 daler i brandstod. Men då häradet är litet, skall man efter vedertagen
praxis söka understöd hos Håbo Häradsting.
Generalskans betjänt Olof Söderman blev utsedd att inför Håbo Häradsting anhålla om hjälp till
brandstod. Kronolänsman Olof Westman intygade att förra året hade Håbo och Bro härader hjälpts åt
med brandstod, då två hemman i Frösunda brunnit. (Frösunda ligger i Kalmar socken och inte i Bro
härad, som står i protokollet. Vid branden blev Kalmar kyrka, som ligger strax intill skadad.) Det blev
beslutat att Håbo härads inbyggare i proportion av mantalen skall dela på brandstodskostnaden.
1731-08-03. Angående brandstodsförordningen
Maskinskriven tolkning. 2 negativa fotokopior.
Efter Kongl Maj:ts förordningar av den 12 febr 1730, att brandstoden för officerares hus skall vara
lika som för bondehemman, har Kongl Maj:t efter allmogens besvär av den 28 juni 1731, funnit
skäligt, att om brand timar i något rusthåll, skatte eller frälsehemman som av adeln eller allmogen
innehaves och med ansenliga byggnader för egen bekvämlighet är byggt, skall brandstoden ej
proportioneras annorlunda än för bondehus, som beskrivs i 1681 års husesynsförordning. Assessor
12
6 D:\svenpärm\Hemsidan\Sv2-enskilda\Asker-hem.doc Senast utskrivet 04-12-15 19:59 Skapat den 04-12-15 08:49(96-04-07)