Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Pärm Sv2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
108<br />
sin tjänst förleden Mickelmässo och som detta ej angår denna sak, så kunde hon ej heller, även det<br />
andra avhöras.<br />
Sist begärde länsmannen att torparen Anders Johansson under Tibble måtte höras, vilken efter avlagd<br />
ed vittnade, att han intet vet, hur hon kommit i brunnen. När han kommit från <strong>Bro</strong> 3 veckor före påsk<br />
fann han henne om aftonen stående i hans fähus, dit han sett henne gå. Hon hade bett honom släppa<br />
in henne i stugan eftersom hon frös, men efter där ingen varit hemma ej heller någon varit i stugan<br />
släppte han inte in henne, utan hon gick därifrån.<br />
Resolution.<br />
Rätten haver hos sig i behörigt övervägande komma låtit, allt vad i detta mål blivit rannsakat. Och<br />
emedan denna piga Brita Olofdotter alltid fört ett gudfruktigt, vackert och stilla leverne, och intet<br />
bevisas att hon sig självviljandes i brunnen störtat, utan kunna hända av någon vådelig händelse dit<br />
instupat på den sidan brunnen är lika hög med vägen, helst som hennes händer finns så ställda, som<br />
hade hon skolat sig därmed hjälpa, förutan det ej heller finnes, att hon sig för någon yppat, såsom hon<br />
skola haft i sinne att göra av med sig själv. Alltså vid så beskaffande omständigheter, och ett så mörkt<br />
mål, som detta är, kom Rätten ej anse henne, som en självspillning, utan prövar skäligt, det Brita<br />
Olofsdotters döda lekamen må ur brunnen upptagas, och avsides i kyrkogården i stillhet och utan<br />
ceremonier begavas. Dock så att detta den Höglovliga Kungl Hovrättens vidare högrättvisa omdöme<br />
och omprövande i all ödmjukhet underställas. Actum ut Supra<br />
Uppå <strong>Bro</strong> Härads Tings Rätts vägnar Petter Abrahamsson<br />
Anteckningar till ägarelängd för Ekhammar i Stockholms-Näs socken.<br />
Ekhammar, Eekhammar16 öresland, arv och eget. Lars Skytte bekommit i byte ifrån kronan den<br />
16/5 1629 emot gods i Munsö socken. Reducerat enligt Reduktionskommissionens resolution den<br />
15/22 1690.<br />
Sedermera givit fru Anna Soop och dess broder, kammarherren Carl Gustaf Soop.<br />
1708. Brev angående rörläggning mellan Ekhammar och Klockarbordets vretar.<br />
Välbetrodde inspektor.<br />
Jag månde fuller den 14 december nästlidet år anbefalla Eder att överse Ekhammars rörgång och vad<br />
skillnad som kan finnas emellan samma Ekhammars gård och de här kallade Klockarbordets vretar,<br />
som klockaren i Näs socken velat sig tillägna. Men som ni däruppå sedermera icke med edert svar<br />
eller någon karta och beskrivning, efter order inkommit, huru härmed avlupit och Hans Excellens<br />
Kungl Rådet, Presidenten och Guvernören Högvälborne Greve Carl Gyllenstierna, påminner om<br />
utslag härutinnan, efter Hans Excellens allt sedan intet kommit till possession av bemälte vretar. Ty<br />
åligger inspektoren strax och ofördröjligen till mig insända kartan med dess utförlige beskrivning<br />
häröver, att jag utan längre tids förhalande må kunna fullgöra Hans Excellens begäran förbliver<br />
inspektorens Johan Hoghusen.<br />
Stockholm den 26 november 1708.<br />
(Ur kammararkivet: Topographica: <strong>Upplands</strong> län).<br />
Kyrkbyn.<br />
Kyrkbyn. (nämns här första gången)<br />
I årliga räntan är Ekhammar under större delen av 1500-talet upptaget som 3 gårdar om 2 markland.<br />
1573 finns fortfarande 3 gårdar men 1578 (mellanliggande år saknas) står endast 2 gårdar upptagna,<br />
under rubriken S:t Eriks landbor. 1594 nämns åter 1 markland Ekhammar men nu under Kungl Maj:ts<br />
Arv och eget.<br />
Åren 1608 och 1611 (mellanliggande år saknas) försvinner den tredje gården, men 1612 upptages<br />
under S:t Eriks landbor 2 gårdar i Kyrkbyn varav åtminstone den ena är 2 markland jord. Räntan är<br />
densamma för båda gårdarna.<br />
Detta är alltså första gången vi möter Kyrkbyns namn i föreliggande handlingar.<br />
16 Ekham1.doc 2004-12-15 2000-09-21