2003:2

Hem bygds gui der ut bil da de
Elva be rät tar gla da per so ner har lärt sig vara gui der. Kur sen har
på gått un der vin tern och vår en och hade sin av slut ning den 14
sep tem ber.
Tre mo ment har in gått - att vara och upp trä da som gui de,
his to ris ka och kul tur his to ris ka kun ska per om Upp lands-Bro
samt prak tis ka öv ning ar.
Un der den för sta de len av kursen var He le na Ro ma no re sur -
sper son. Hon är pro fes sio nell gui de sedan 1998 och har mångå -
rig er fa ren het som rund turs gui de i Europa. Hennes kunskaper
var ovär der li ga för del ta gar na.
Kul tur his to ris ka delen sva ra de Bör je Sandén för till sam -
mans med kursdel ta gar na själ va. I sam ta len dök det upp ny
kun skap som kas ta de ljus över gamla kän da fak ta. T ex ur -
sprung et till vat ten tu ben vid Asp viks kvarn. Börje gjor de un der
kur sens gång en hel del nya samman fatt ning ar ur sina dig ra da -
ta ba ser. Det finns an led ning att du går till UKF,s hem si da och
tit tar och läser.
Den praktiska de len av kur sen bestod synligt av en busstur.
Men ba kom den tu ren låg fle ra tim mar av pla ne ring både en -
skilt och i grup per. Var och en av gui der na fick själv vä lja det
man ville be rät ta om. Pro gram met kräv de näs tan sex timmar
att genom fö ra.
Tju go ta let per so ner hade köpt en plats i gui de bus sen. Fle -
ra stod på kö, så det får väl bli fle ra turer.
Grup pen av kul tur fö re ning ar hade upp dra git åt UKF att
ord na ut bild ning en. Man ser från fö re ning ar nas sida att
kom mu nen har så otro ligt myck et av his to ria och kul tur -
his to ria att ge egna in ne vå na re och an dra. Bör je och Gu -
drun San dén har gui dat i många år, men de mås te få
av lös ning av an dra.
Gui den He le na Ro ma no var myck et im po ne rad av kun -
ska per na som de ny ko ra de kul tur gui der na pre sen te ra de. Hon
menar att re se fö re tag och tu ris tor ga ni sa tio ner all de les sä kert
kommer att stå på kö för att ta vara på den kulturhistoriska
mång fal den i Upplands-Bro.
Grup pen av kul tur fö re ning ar ar be tar nu med hur gui der -
nas kunskaper ska tas till vara, och hur guid ning ar i stort och
smått ska kun na genom fö ras.
Egna hem fort sät ter
Brutalt rån mord
i Bro
Nr 2 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut - 2003

Utgiven av Upp lands-Bro Kulturhisto -
ris ka Forsk nings in sti tut (UKF). An sva -
rig ut gi va re, Curt H Dahlgren UKF:s
ordförande. Re dak tion Tho re Isaksson
och Bengt Borkeby. Tel 08 - 581 656 59.
Nov 2003. ISSN 1400 - 8521
Med lem i UKF
… får fort lö pan de in for ma tion
om hem bygds forsk ning, om fö re -
läs ning ar, ex kur sio ner och stu di e -
be sök. Med lem blir man ge nom att
sät ta in år sav gif ten 80 kr på post gi -
ro 27 58 94 - 4. Du får UKF:s
med lem sin for ma tion 3 - 4 gång er
per år. Då och då kommer ock så
den här skrif ten, Kul tur & His to -
ria.
UKF:s böcker och skrif ter
… finns att köpa på biblio te ken i
Upp lands-Bro, i Bålsta Bok han del
och di rekt hos UKF tel 08 - 582
413 55 (tele fon sva ra re).
Du kan ock så sät ta in bokens
pris + por ta 45 kr på UKF:s post gi -
ro 27 58 94 - 4, el ler be ställ med
e-brev uk forsk@al go net.se . Böck -
er na le ve re ras då till dig med inbe -
tal nings kort.
UKF:s hemsida har adressen
www.al go net.se/~uk forsk.
Det lil la ~ tecknet hit tar du till hö -
ger på tang ent bor det och får fram
till sam mans med tang en ten Alt Gr.
Du kan ock så skriva uk forsk i sök -
funk tio nen.
U K F.s med lem mar for skar
Vi pre sen te rar några av UKF.s med lem mars forskning med en del re sul tat och
hur man job bat för att kom ma dit.
I för ra num ret av Kultur & Historia fick vi läsa för sta de len av Carl Gun nar
Jans sons forsk ning om eg na hems rö r el sen i Sve ri ge. Då vi sa de han på möjliga
im pul ser till fram väx ten av den sven ska eg na hems re for men. Nu får vi ta del av
hans fort sat ta ar be te. Hur re for men väx te fram till be slut i riks da gen och vad
re sul ta tet blev av ett mång fa set te rat arbete.
I en tre dje och sis ta ar ti kel i näs ta nummer kom mer Carl Gun nar att beskriva
ett an tal ty pis ka eg na hem bland de många som byggdes i Upplands-Bro.
Jon ny Ljung har ta git fas ta på hem bygds bo kens ar ti kel om rån mor det i Bro.
Vilka var per so ner na i dra mat? Hur var de ras upp växt? Vad var Jung fruk ro gen?
Vil ka per so ner levde där? Vad sä ger rät te gångs pro to kol len och vil ken ju ri disk
pro ce dur fanns runt rät te gång en?
Jon ny har äg nat många timmar i ar ki ven för att ge oss ett fler tal per son be -
skriv ning ar. Han har de su tom följt doms to lar nas ar be te för att säkert slå fast
vem som hade ut fört mordet. Bl a åter för vi sa de Svea hov rätt må let till för nyad
pröv ning i hä rads rät ten. Hä rads rät ten sammanträdde na tur ligt nog i sina lo ka ler
vid Tibble gård.
Att då ti dens upp märk sa met var minst lika stor som kring hän del ser na 11 sep -
tem ber kan vi se av bl a tid nings rub ri ker från 1842. --- nära den s.k. Jung fru -
k ro gen hade ta git lif vet af en an nan ge säll, nu blef hals hug gen. En mängd folk
hade sam lats för att se det ta be kla gan svär da skå de spel, ehu ru det sked de af si -
des i sko gen ---.
Opubli ce rat forskningsmaterial
Vi på re dak tio nen fort sät ter att gär na ta del av det som du har lig gan de i din
skrivbordslåda eller i datorn. Utbytet av erfarenheter mellan oss som amatörfor skar
är an ge lä get.
Vad var det för idé el ler tan ke som startade din ny fi ken het? Hur har du gått
till väga för att hit ta ma te ri al? Vad blev re sul ta tet?
Hör av dig per tele fon till Bör je 08 - 582 405 15 el ler Bengt 08 - 581 565 59.
Efter lys ning - Den oskriv na bo ken om jord bru ket i Upp lands-Bro
I för ra num ret pre sen te ra de vi idén om en vän bok till Bör je San dén. Ar be tet
bör jar ta form. Sty rel sen har bil dat en ar bets grupp med Curt Dahl gren, Bo Pal -
me horn och Bengt Borkeby. Ut ö ver de här tre finns en stor grupp människor
som re dan är igång med kom plet te ran de ma te ri al.
Grup pen kommer un der den här vin tern och vår en att in ven te ra vad som
finns do ku men te rat av bil der och text. Det kommer också att bli ett stort arbete
att kom plet te ra med upp gif ter. Du som har kun ska per om hur jord en i Upp -
lands-Bro har bru kats un der 1900-ta let ring 08 - 581 656 59.
Väl kom na att tit ta på stjärnhimlen
Ons dag 26 no vem ber kl 19.00 i ob ser va to ri et vid Kvis ta berg. Om him len är
mu len vi sar vi i stäl let en da taa ni ma tion. An ta let del ta ga re är be grän sat. Ring
Bör je San dén och an mäl ditt in tres se, 08 - 582 405 15
Skräd dar ko jan även kallad Fin sta berg var be bott till
1958 och revs 1973. Foto Eli sa beth Tegner.
Måll berg hals höggs lör da gen den 22
ja nu a ri 1842 i Bro.
En av rätt ning var na tur ligt vis en
ohyg glig hän del se i byg den, ett spek ta -
kel som mås te be vitt nas. Skul le det ta
ske i mo dern tid skul le för mod li gen
läk tar na vara ful la med ås kå da re nu
ock så. Det ta var då ti dens 11 sep tem ber
ny he ter som folket följ de med stort in -
tres se. Av rätt ning en speg la des även i
me dia.
På mån da gen den 24 ja nu a ri 1842
kun de man läsa i Af ton bla det:
”Sist lid ne Lör dags för mid dag, kl. 10
f.m. sked de, i Bro sock en, en half mil
från Tibble gäst gif va re gård, en afrätt -
ning, dervid ge säl len Moll berg, som i
trak ten af det ta stäl le och nära den s.k.
Jung fruk ro gen hade ta git lifvet af en
an nan ge säll, nu blef hals hug gen.
En mängd folk hade sam lats för att
se det ta be kla gan svär da skå de spel,
ehu ru det skedde af si des i sko gen. Då
de lin qven ten hade kom mit upp på
scha vot ten, bad han de kring stå en de,
att taga hans ex em pel till var ning och
bad dem akta sig för Jung fruk ro gen,
hvil ken an ses för en lönnk rog.”
Var det en lönnk rog?
Jung fruk ro gen ka lla des även Eld brok -
rog. I Bro sock ens äld sta hus för hör s -
längd står fak tiskt kro gen med. År
1757 bod de där Olof, född 1689, med
hus trun Bri ta Carls dot ter och dot tern
In ge borg. En lis ta på folk som har bott
på Jung fruk ro gen.
1757 Olof
1764-66 Jo han Fern lund, klens meds -
ge säll (från Stock holm)
De lar av Jung fruk ro gen an vän des för att byg ga Finsta
Dra gon bos täl le - även kal lat Bos täl let. 1973 revs också
det. Foto Eli sa beth Tegner.
1767-68 Gran qvist, klens med (från
Stock holm)
1777-79 Jo han Jo hans son, krögare
1779-83 Carl Pehr son Lund ström,
krö ga re
1783-89 Ja cob Ers son, krögare
-1801 Eric An ders son, krö ga re född i
Bro 1766.
1801-09 Per Lund ström, krögare
1809-11 Mat ti as Lund, krö ga re (från
Alun da)
1811-20 Petter Tibblin, krögare
(från Yt ter gran)
1826-39 Jo han Fors ström, krö ga re
(född i Bål sta 1797)
År 1840 mås te ha varit en obe hag lig tid
för krö ga ren. Den 31-årige krö ga ren
var egent li gen skräd da re och het te
Gus taf Rosling. I kyr ko böck er na står
han en bart som skräd da re och hade
hela sitt liv bott i Fit tja sock en inte så
långt ifrån Ör sunds bro. Han hade den 7
feb ru a ri 1840 flyt tat till Bro med sin
28-åri ga fru Anna-Lisa Lars dot ter och
sina 2 små döt trar, ett och fyra år gam -
la. Till sam mans med fa mi ljen hör des
även den 20-åri ga pi gan Maja-Gre ta
Lars dot ter.
Vem vet vad Gus taf Rosling hade för
pla ner när han flyt ta de till Bro? Det
blev nog inte som han tänkt sig. Inte
hade han väl kun nat fö res täl la sig att
bli kal lad till rät te gång ar och behöva
ingå i en mor du tred ning. Tyck te orts -
be folk ning en att jung fruk ro gen hade en
in di rekt skuld till mor det? Fanns det
be hov av ännu en skräd da re i Bro?
År 1840 fanns re dan den 42-årige
skräd da ren Eric Fäldt i Fin sta berg. Han
hade kom mit till Bro år 1819 ifrån Bål -
sta. So nen Carl Jo han tog se der me ra
över skräd da re ar be tet ef ter sin far, som
dog 1877, så det kan ske inte var så
kon stigt att de ras lil la hus Fin sta berg
kal la des skräd dar ko jan. Hus et stod cir -
ka 50 me ter ös ter om dagens sis ta num -
mer i hus läng an på Gull vi ves ti gen, det
var bebott så sent som till 1958. Hus et
stod kvar till 1973.
Man kan kon sta te ra att skräd da -
ren/jung fruk rö ga ren Gus taf Rosling
med sin fa milj flyt ta de till ba ka till Fit -
tja och Jung fruk ro gen upp hör de ef ter
mor det på Hu dell. De lar av Jung fruk ro -
gen an vän des till att byg ga Fin sta Dra -
gon bos täl le, (även kal lat Bos täl let) det
låg där Smörblom svä gens vil lor lig ger
idag.
Bos täl let revs också 1973 ef ter att ha
stått öde i tio år, där med var Jung fru -
k ro gen totalt ut plå nad. Kvar finns be -
rät tel sen om hur Måll berg och Hu dell
söp till där den där ödes dig ra som -
mark väl len för så läng e se dan.
Joh nny Ljung
Källmaterialet till ar ti keln
är mycket omfattande.
Nå got av det vik ti gas te:
Upp sa la lands ar kiv, An ti kva -
riskt-to pog ra fis ka ar ki vet.
Riks ar ki vet, Bro hä rads dom -
stolspro to koll , Nedre jus ti ti e re vi sio -
nens ut slags hand ling ar 1841.
Man talsläng der och kyr ko böck er.
Kung li ga biblio te ket, Tid nings ar ki -
vet.
2
Kultur & His to ria 2 - 2003 Kultur & Historia 2 - 2003
11

Egna hem till mindre be med la de ar be ta re på lan det
- Carl Gun nar Jans son -
”…ty det gäl ler här vår ur gam la odal stams, vår all mo ges fort va ro och för kov ran, det gäller källan för den all män na folk -
häl san och folk kraf ten samt den för näm sta grund va len för samhället och staten.”
Au gust Ös ter gren: Jord bru ket och eg na hems frå gan 1919
man un dra. Rät ten be tviv la de den här
ver sio nen med Ber glund och frågade
Måll berg om den ver kli gen var sann,
Måll berg sva ra de: ”Ja visst”. Ef ter yt -
ter li ga re på pe kan de från rät ten att hål la
sig till san ning en sva ra de Måll berg:
”Ja! Det kan just göra det sam ma hvad
jag sä ger, jag är ju ändå icke trodd i nå -
got”.
Måll berg, som blev er tap pad för
stöld i Ihr sta kyr ko by några da gar ef ter
mor det i Bro pås tod sig då heta Ja cob
Va len tin Flin ta. Tog Måll berg det ta ali -
as ur luf ten? Knap past. På Lång hol men
fanns näm li gen en an nan cor rec tio nist
som satt där för för sta re sans stöld,
men som ef ter en läng re tid på lit ligt
upp fö ran de fått till stånd att ”få afgå till
Göt he borg för att tjenst el ler an nat lag -
ligt nä rings fång sig be re da”. Den na
cor rec tio nist het te Ja cob Va len tin Flin -
ta och skrevs ut på 2 må na ders per mis -
sion den 22 maj 1840. I Flin tas pass
fram går bl.a. hans kroppslängd på
drygt 170cm, blå ögon, mörkt hår och
fö del se år 1815. Ett kor rekt ifyllt pass
allt så.
Förstörde Hu dells pass
Om vi stan nar upp här nu och tän ker
ef ter så kan man frå ga sig om det var
Måll bergs grubble ri er som ska pa de den
ver sion med att ren håll nings hjo net Ber -
glund skul le vara mör da ren. I Måll -
bergs fall hand la de det om över lev nad.
Vän tan de doms tol suts lag kun de vid
den na tid inte bli något an nat än att
”mis ta lif vet”.
Hur var det på den ti den? Hade han
nå gon för svar sad vo kat? När han blev
ut ta gen ifrån Lång hol men står det i be -
ty get att han kan läsa för svar ligt. Kun -
de Måll berg läsa? Tvek samt. Det
fram går i en an nan handling att han
inte kan för stå vad som står skrivet.
Om han hade kun nat läsa bor de han na -
tur ligt vis ha ta git Hu dells re spass och
an vänt det som id-hand ling efter som
det inte fanns någ ra upp gif ter i passet
om hur Hu dell såg ut. Det var brukligt
att pas sen an gav ål der, längd, hår och
ögon färg etc. Men Måll berg rev sön der
pas set.
Rät ten efter sök te via Åsun da hä rads -
rätt den bonde, Ek blom på an dra si dan
En kö ping som Måll berg skul le ha sålt
klock an och sina vita byxor till. Sva ret
blev att den enda per son med det nam -
net var en gam mal sjuk soldat som
bland annat del ta git i kriget 1809. Den -
na soldat Ek blom hade ”icke den ring -
aste an ing” om Måll bergs pås tåd da
T v: Ja cob Va len tin Flin tas pass ut fär -
dat 22 maj 1840.
Ovan: De talj ur passet som bl a vi sar
att han föd des 1815, att han var 11
qvar ter, 3 tum lång, hade mörkt hår
och blå ögon samt sak na de öv ri ga kän -
netecken.
af fär. På grund av Måll bergs oli ka upp -
gif ter så mås te rann sak ning ar na skjutas
upp gång på gång efter som nya vitt nen
mås te hö ras för att ve ri fi e ra Måll bergs
oli ka ver sio ner.
Dödsstraff
Vår en 1841 var det Stock holms käm -
närs rätts fjär de av del ning som höll i
rann sak ning ar na, men det var sam ma
sak här, att de gång på gång mås te upp -
skju ta för hö ren på grund av Måll bergs
var i e ran de be rät tel ser. Det var ung e fär
med 14-da gars inter vall som rät te gång -
ar na samman kal la des.
Det ta var före tele gra fens tid, så att
få tag i vitt nen var be svär ligt. Det var
för res ten inte alla man fick tag på hel -
ler. Till ex em pel den dövstumme
skräd da re ge säl len Pet ters son som Måll -
berg rå na de mel lan Tra ne berg och
Råck sta. Sis ta spå ret av ho nom var att
han vis ta des på ett av stadens fat tig hus
i Ja cobs för sam ling, men ef ter nyå ret
1841 var han för svun nen. Men rät ten
fick tag i Pet ters sons då va ran de ar bets -
gi va re i Råck sta, skräd da ren Dahl qvist
som kun de vittna att Pet ters son ver kli -
gen bli vit rå nad fre da gen den 26 juni
1840 och Pet ters son hade fram fö rallt
”yt trat myck en be dröf vel se öf ver för -
lus ten af sine be tyg”.
Må let be hand la des i oli ka in stan ser
och den slut gil ti ga do men blev hals -
hug gning. I ned re jus ti ti e re vi sio nens
ut slags hand ling ar den 9 no vem ber
1841 No 1451 kan man läsa att Måll -
berg an sök te hos ko nung en om nåd.
Bad att få bli avrättad i Bro
Måll berg bad även om att ifall ”Nå der
afslås mig”, få bli av rät tad där brot tet
fö rö vats. Men ”Kongl Majst” fann inte
nå got skäl att be vi lja Måll bergs an hål -
lan om nåd, utan fast ställ de ti di ga re ut -
slag. Måll berg hade ti di ga re an sökt om
nåd, och vil le då få do men än drad från
mord till dråp. Han ådöm des dödsstraff
ge nom hals hug gning, dock ej ”att var da
steg lad”. Det straf fet av skaf fa des 1841,
råd bråk ning av skaf fa des 1835.
I min för ra ar ti kel vi sa de jag på möjli -
ga im pul ser till fram väx ten av den
sven ska eg na hems re for men.
Det fanns vid slu tet av 1800-ta let
runt om i värl den ett in tres se för jord ä -
gar frå gan på lands byg den. En mi ljö,
där det ta mött sär skilt stort gensvar,
var bland so ci al kon ser va ti va po li ti ker
och tän ka re i Bis marck sti dens Tysk -
land. De re for mer som den tyska
kanslern in i ti e ra de för att ova ni från
ska pa dräg li ga re för hål lan den för
lands bygds be folk ning en var långt ifrån
oe gen nyt ti ga utan rymde ett stort mått
av krass real po li tik. Så kom ock så den -
na sven ska jord bruks re form att ges tal ta
sig. Det tys ka språ kets do mi nans i ve -
ten skap skret sar och bland ide o lo ger
gjor de att idé er na lätt kun de nå ut hit
till Eu ro pas pe ri fe ri. Här mås te dock ha
fun nits en vär de mäs sig grog rund. Det
tycks vid se kel skif tet ha var it be tyd ligt
van li ga re än nu, att ide o lo ger, le dan de
po li ti ker och tjän ste män gav sin syn på
sam häll sutveck ling en i böcker, tids -
krif ter, artiklar och pam flet ter. Så blev
des sa också ofta idé för med la re. I fak ta -
ru tan på näs ta uppslag pre sen te rar jag
någ ra av dem som i oli ka steg var för -
med la re av idé er na.
Då jag ser på his to ris ka ske en den, känns det na tur ligt att
be trak ta dessa ur ett under i från per spek tiv. För vil kas bäs ta
har man initierat fö rän dring ar, re for mer eller statsvälv -
ning ar? Hur har män nis kor på ver kats av dessa och hur har
des sa själ va be dömt deras vär de?
Nu är det lätt att avge en sådan de kla ra tion men svårare
att leva upp till den i ver klig he ten t.ex. i ar be tet med just eg -
na hems frå gan. Var fin ner man eg na hem mar nas egna
skildring ar av sin si tu a tion och de ras vär de ring ar av själ va
re for men? De skul le ha kun nat ge en fyl lig bild, men de till -
hör de säl lan det skri van de fol ket.
Nå gon var som Ivar-Lo Jo hans sons far till och med an al fa -
bet. De som satt spår i ar ki ven och på biblio te ken är de vä l -
ut bil da de; de som kom med in i ti a ti ven och de som var vana
att for mu le ra sig. Jag har vis ser li gen haft Ivar-Los bild av
sin egen upp växt och då främst fa dern ”an al fa be ten” som ut -
gångs punkt för mina stu di er. Sä kert ger hans skildring vä -
För min för sta ar ti kel var jag hän vi sad
till lit te ra tur – svensk el ler i översätt -
ning. Jag samman ställ de for ska res rön
och sök te från dem dra egna slut sat ser.
När jag här äg nar mig åt sven ska för -
hål lan den - idé er, idé för med ling och
prak tiskt genom fö ran de av re for men -
har jag kun nat an vän da skrift li ga källor
som riks dags tryck, tids krif ter, böck er
och par tip rog ram. Hos his to ris ka for s -
ka re som Nils El van der, Olle Gel ler -
man och Ann-So fie Käl ve mark har jag
fått fak ta och tolk ning ar, lå nat idé er
och in falls vinklar. Först 1996 kom den
för sta dok tor sav hand ling en i äm net:
Nils Ed lings Det fos ter länd ska hem -
met.
Den finns på biblio tek och re kom -
men de ras varmt. Ed ling ger gi vetvis en
be tyd ligt bre da re och fyl li ga re bild än
jag i min 60-poängs upp sats för mått.
Socialkonservativa initiativ
Erik Åker lund var en kon ser va tiv riks -
dags man, som ett fler tal år kring 1890
mo tio ne rat i eg na hems frå gan. Han var
väl in for me rad om mo del ler, som till -
äm pats inte bara i Tysk land utan i ett
fler tal län der. I båda kam rar na fanns
det 1891 ma jo ri tet för en ut red ning
som grund för en jord bruks re form med
de tre ele ment, som den se na re kom att
rym ma: styck ning av stat lig och pri vat
jord bruks mark för etable ring av små -
b ruk, ko lo ni sa tion ge nom styck ning av
icke odlad mark i norr samt an slag till
stat li ga, bor gens fria lån. Alla riks dags -
män – i riks da gen satt enbart män vid
den na tid – de la de inte ma jo ri te tens
upp fatt ning.
Hugo Tamm var en av de le dan de
kon ser va ti va riks dags män nen, des su -
tom äga re till ett lant gods (Få nöö) och
med in tres se i fle ra sto ra bo lag. Han
hade fått sin bild av Eu ro pa inte främst
från Tysk land utan från Eng land, bli vit
på ver kad av Man ches ter li be ra lis men
och där för starkt tvek sam till ak tivt,
stat ligt in gri pan de i nä rings li vet. Han
var vis ser li gen po si tiv till själ va små -
b ru ka ri dén, genom för de själv långtgå -
en de re for mer för de egna an ställ da
men ma na de riks da gen att avstå från
lång iv ning med stat li ga me del.
Ef ter att en min dre ut red ning genom -
förts re dan 1892 vi lar frå gan till 1899
då man upp ma nar re ge ring en att under -
söka möj lig he ten att …”be re da till fäl le
för min dre be med la de att på lands byg -
den för vär fa sig ett eget hem.” Lägg
sent li ga bi drag till för stå el sen av den livs si tu a tion un der
vil ken den na nya sam hälls klass lev de. Det är dock skön lit te -
ra tur för fat ta ren pro du ce rat. Hur myck et är fik tion och vil -
ka ge ne rel la slut sat ser kan man dra av be rät tel sen om ett
be grän sat an tal hårt skuld sat ta bru ka re i en li ten del av Sö -
der man land?
I min tredje och sis ta artikel kom mer jag att med hjälp av
an sök nings hand ling ar be skri va ett an tal typiska eg na hem
bland de många i Upp lands-Bro. Där ger jag också utifrån
en intervju vitt nes må let från en av de få nu le van de kom -
mun bor, som vux it upp i ett eg na hem.
Att in terv jua ännu le van de eg na hem ma re, så do ku -
men te ra ”under i från per spek ti vet” och från detta dra ge -
ne rel la slut sat ser bor de vara en spän nan de upp gift för
den lo kal his to ris ka forsk ning en runt om i Sve ri ge.
10 Kultur & Historia 2 - 2003 Kultur & Historia 2 - 2003
3

mär ke till att man inte ta lar om lands -
bygds be folk ning en! En av av sik ter na
är att locka in du stri ar be tar na i stä der na
ut på lan det för att bli jord ä ga re och
där med min dre be näg na att lyss na till
lock ro pen från emig ra tions rö rel ser och
so ci a lism. De åtta årens dröjs mål kan
tro li gen för kla ras med att det som av
många sågs som det svå ras te ho tet mot
det sven ska sam häl let – emig ra tio nen –
till fäl ligt av ta git.
Re ge ring en till sät ter nu den s.k. eg -
na hem skom mit tén. Den na ar be tar
grund ligt och häm tar in for ma tion från
många oli ka län der. När be tän kan det
kom mer fö reslår kom mit tén att sta ten
skall kunna ge ar be ta re lån för in köp av
jord bruks fas tig het till ett värde av
högst 4000 kr och för en bart bos tad
3000 kr. Tan ken är att en dast de lar av
kost na den för ett eg na hem ska kunna
täck as av stat ligt ga ran te ra de lån, vilket
gör bru kar na be ro en de av eget ka pi tal
och ex train kom ster. Det ta skall ga ran -
te ra fli ti ga och spar sam ma bru ka re. Re -
geringen Boström med jordbruks mi nis -
ter Te o dor Odelberg som dri van de
kraft läg ger en myck et po si tiv pro po si -
tion och hö jer lå ne sum man till 6000 kr.
för jord bruks fa stig het. Ef ter riks dags -
be hand ling sänks vis ser li gen lå ne be -
lop pet men en ny, stor re form ser
da gens ljus, när riks da gen för än da må -
let be vi ljar ett an slag på hela 10 mi ljo -
ner kro nor för en fe mår spe riod. Till
lång i va re ut ses i första hand hus håll -
nings sälls ka pen, men upp gif ten kan
ock så skötas av eg na hems fö re ning ar
och för än da må let ska pa de aktiebolag.
Någ ra personer ba kom
idé er na
Adrian Mo lin var utgivare av tidskriften
”Det nya Sverige”, där han i egna
artiklar re do vi sa de sina värderingar.
Här ryms na tio na lism, jordromantik,
rädsla för emigration, so ci a lism och
folk sty re. Molins so ci a la engagemang
ledde honom till att bli en av ivrarna
för en svensk egnahemsreform.
Rudolf Kjel lén, pro fes sor i statskunskap
och riks dags man ger i böcker och
artiklar ut tryck för liknande
Var för blev det, som Ivar-Lo me nar,
pro ble ma tiskt för många eg na hem ma -
re? De småb ruk, som bil da des genom
in köp och del ning av sto ra gods el ler
av stat ligt ägd mark, blev på grund av
de låga lå ne be lop pen ofta föga bär kraf -
ti ga. Hos många, som stöd de re for -
men, fanns en så dan av sikt.
Eg na hem mar na skul le från an ställ da
på lant god sen för vand las till egna fö re -
ta ga re med eget start ka pi tal och i stort
be hov av ex train kom ster. Men när ett
gods de la des in i fle ra tio tal eg na hem
blev möj lig he ten till så da na starkt be -
grän sad. In du stri ar be ta re från stä der na
utan er fa ren het av jord bruks ar be te slet
ont med li ten lön för mö dan. Det är
nog sant att många eg na hem ma re kull -
byterade, som Ivar-Lo sä ger, men det
är nog bara en del av san ning en. Utan
tve kan in ne bar re for men en enorm höj -
ning av bos tads stan dar den på lands -
byg den. Många ur det sven ska
jord bruks pro le ta ri a tet blev ge nom den -
na ur kon ser va ti va idé er sprungna re -
form egna fö re ta ga re och kun de själva
och med sin fa milj ta ett steg upp åt på
den so ci a la klasss te gen.
Liberalerna för vidare
I en riks dag, där par ti tro he ten inte alls
var så stark som den är år 2003, kunde
man i hög grad för fäk ta egna från par -
tib rö der na av vi kan de åsik ter. Den li be -
ra la grup pen i riks da gen eng a ge rar sig
ock så i eg na hems frå gan. Man ta lar för
so ci a la re for mer, men till stat li ga ingri -
pan de inom nä rings li vet är många li be -
ra ler ne ga ti va. Det finns dock två
vär de ring ar som Molin, men här finns
in slag av ra sism. Kjellén känner starka
sym pa ti er för de ide al som formar ett
nytt rasistiskt Tyskland. In ri ke spo li tiskt
stö djer han sig på den s.k. unghögerns
pro gram som till skillnad mot den äldre
hö gern präg las av aktivism. ”Alle man
på däck, och sedan fram åt” ut ro par han
och manar de stora massorna att
sam las kring programmet och vända
socialistiska rörelsers internationalism
ryggen.
Medan dessa två var klart konservativa
var Per Jönsson Rö siö ra di kal. Han
star ka per son lig he ter, som bl.a. stö djer
en stat lig eg na hems re form. Carl Lind -
ha gen – mångårig borg mäs ta re i
Stock holm med en mängd in i ti a tiv till
stöd för lands bygds be folk ning en ba -
kom sig – och Erik Palms ti er na kom -
mer att fron de ra mot gängse li be ralt
tän kan de bl.a. ge nom sin po si ti va syn
på stat ligt mark för värv för vid gat jord -
ä gan de. Även om ta ket inom par ti er na
vid den na tid är högt, vä ljer de två att
läm na Li be ra la sam lings par ti et och an -
slu ta sig till so ci al de mok ra ter nas vän -
ster fly gel.
Socialdemokraterna slut för
Med sig i rygg säck en till det nya parti -
et har de två sitt so ci a la eng a ge mang
bl.a. om sor gen om eg na hem mar na.
Vis ser li gen har även so ci al de mok ra ter -
na ti digt mo tio ne rat om att ge fler ar be -
ta re till gång till jord att bru ka - men då
som ar ren da to rer. Stat lig jord skall inte
kom ma i pri vat ägo utan förbli kol lek ti -
vets egen dom.
Hjal mar Branting ser i de sto ra kol -
lek ti ven fram ti dens jord bruk. Fa mi lje -
jord bru ken skall på sikt för svin na och
upp gå i de all mä näg da. När nu riks -
dags beslu tet le der frå gan i en rakt mot -
satt rikt ning, hur skall man då be trak ta
den na nya, sto ra grupp små b ru ka re?
De ka pi tal – och jord ä gan de klas ser na
skul le ju en ligt Marx sjun ka ner i pro -
le ta ri a tet tills den na tog över mak ten:
pro le ta ri a tets dik ta tur. Nu sväl ler ju i
stäl let denna klass med hun dra tals eg -
na hem ma re årligen.
ver ka de som outtröttlig, ka ris ma tisk
agitator för di ver se jord bruks frå gor
starkt in spi re rad av småbrukarrörelsen
i Danmark. Mycket tack vare Rösiö
väx te eg na hems frå gan till en
na tio na lis tisk och jordromantisk
folkrörelse i Sverige.
För fat tar na Ellen Key och Karl-Erik
Forslund, ar ki tek ten Ragnar Östberg
och konstnären Carl Larsson får
representera de kul tu rellt verksamma
personer, som greps av och på ver ka de
denna fol krö rel se. Familjen, hemmet
och jorden var honnörsord.
det stod att Ca ro li na Hed man av led vid
Ske bo bruk 1827. Hon hade varit
”kort fab riks id ker ska” och Hu dells f.d.
ar bets gi va re. Hon hade ock så ägt en
fas tig het i kvar te ret Cas sio pe ja i gam la
stan där Hu dell bodde på 1820-ta let.
Utdragna för hör
Rät te gång ar na var många och be svär li -
ga och fick ofta ajour ne ras på grund av
det stän digt upp kom nya om stän dig he -
ter un der rann sak ning ar na. Om det be -
rod de på då li ga för un der sök ning ar är
svårt att säga, el ler var det så att Bro
hä rads rätt hade be grän sad kom pe tens?
Klart är att Kung li ga hov rät ten hade
”pek pin nar” mot Bro hä rads rätts sätt
att age ra. Den 18/9 1840 kom Bro hä -
rads rätt fram till ett ut slag som in sän -
des till kung li ga hov rät ten. Ut sla get
kom dock till ba ka med svi dan de kri tik.
Hov rät ten på pe ka de bland an nat att
rann sak ning en ”sak nar nö dig fullstän -
dig het” samt att Bro hä rads rätt inte har
in för skaf fat till räck ligt med vitt nen för
att ås tad kom ma mera ljus i sa ken.
Att den åta la de, Måll berg, som till en
början hade ”röjt os ta dig het och san -
nings löshet” men se na re gjort ett er -
kän nan de, be tyd de inte att man kunde
låta ut red ning en bero vid det ta, an såg
hov rät ten. Man borde ha gjort fle ra
under sök ning ar om vad den åtalade
haft för sig både före och ef ter dådet.
Hov rät tens upp ma ning löd där för,
”wi sar må let åter till Bro hä rads rätt
som har de ru ti å skynd sam me li gen ut -
sät tan de Ur ti ma Ting fö re ta ga ny rann -
sak ning med led ning af hvad Hov rät ten
blif vit an märkt och yt ter li ga re kan fö -
re kom mas”.
Den 30 de cem ber 1840 sam la des Bro
hä rads rätt vid Tibble gäst gi var gård för
en ny hand läg gning av må let. Den na
gång hade man fått tag på en del vitt -
nen, dä ribland Hu dells dot ter Jo han na
Au ro ra Hu dell. Eftersom hen nes far re -
dan var be gravd vid det till fäl le hon
blev upp lyst om mor det hade rät ten
för sökt att sam la ihop Hu dells per sed -
lar för att se om dottern skul le kän na
igen fa derns klä der. Per sed lar na hade
ti di ga re auk tio ne rats ut, så Jung fruk ro -
gen klart att det blev ex tra jobb för hä -
rads rät ten att för sö ka sam la ihop des sa
igen.
Man fick inte tag på allt, men en del
av Hu dells klä der fanns att be vitt na.
Hur hade då fa dern varit rus tad då han
till fots be gav sig iväg åt Norge?
Kultur & Historia 2 - 2003 Kultur & Historia 2 - 2003
Bar kar by gäst gi var gård. Foto Nordiska mu se ets ar kiv.
Måll bergs lög ner
Måll berg häv da de att de, på mord kväl -
len, på 30 fam nars av stånd ifrån Jung -
fruk ro gen hade mött ren håll nings hjo net
Fre dric Ber glund. Hu dell fort sat te dock
van dring en men Måll berg stan na de och
sva ra de på Ber glunds frå gor.
Frå gor na som Ber glund ska ha ställt
löd som fö ljer: ”Hwem Hu dell vore
samt om den ne hade någ ra pen ning ar”.
Måll berg sva ra de: ”Hwad han he ter
minns jag icke, men nog tror jag han
har pen ning ar, för han har bju dit mig
ett par gånger un der wä gen på bränn -
win”. Ber glund ska då ha sva rat Måll -
berg. ”Då skall jag gå fatt ho nom”.
Mållberg påstår sedan att han sett Ber g -
lund och Hu dell ta git av vä gen till hö -
ger vid nu va ran de in fart till Bro
Slags måls do sa kal la des en snus dosa i
metall som var la gom att göm ma i en
knu ten näve. Foto; To baks mu se et.
cen trum. Måll berg fort sat te vä gen förbi
Hu dell och Ber glund och lade sig och
som na de ett li tet stycke dä ri från, men
väck tes strax av Ber glund som be rät ta -
de att han mör dat Hu dell. Måll berg
fick 6 riks da ler och 24 skil ling, en sil v -
er klocka och ett par grå ran di ga byx or.
Hur myck et Berglund själv be hål lit av
by tet kän de inte Måll berg till. Ber glund
och Måll berg fort sat te till sam mans till
Qwis ta sol dat torp där dom vil le köpa
bränn vin, Ber glund hade dock vän tat
ut an för stu gan.
Måll berg fick in get brännvin av sol -
dat hu strun Dufva, men han läm na de
hen ne en hal skra ge som hen nes man
skul le få. En av de kra gar han stal på
tors da gen av sin ar bets gi va re Gred -
berg. Ber glund och Måll berg fort sat te
till Grans gäst gi var gård och vid a re till
Ekol sund där de skil des åt. Ber glund
ska där ha ta git av på vä gen till Upp sa -
la och Måll berg fort satt en sam till En -
kö ping. Måll berg stan na de på fle ra
stäl len ut ef ter vä gen och köp te bränn -
vin. Ett stycke på an dra si dan En kö -
ping var peng ar na slut och Mållberg
sål de då klock an och sina vita byx or
till en bonde vid namn Ek blom. Måll -
berg be gär de 11 riks da ler, men fick
bara 2 riks da ler och 24 skil ling. De vita
byx or na vil le bon den ”ämna låta färga
om”.
Var det ta Måll bergs egna pla ner, att
fär ga om sina vita bull dans byx or kan
9

gen/Le jon dals vä gen mö ter gam la E18.
De tre gick in på kro gen och Jo hans son
blev bju den på en ”jom fru Brän vin” ca
8cl. Inne på Jung fruk ro gen satt i ett an -
nat rum slak ta re ge säl len Jo han Pet ter
Nils son ifrån Stock holm. Han följ de
med Jo hans son när han läm na de kro -
gen för att fort sät ta hem till Skrom sta.
Måll berg och Hu dell blev kvar på kro -
gen och be ställ de samman lagt 9st jung -
frur brännvin och en sill. Hu dell vil le
be ta la men Måll berg sva ra de ”du ska
bara göm ma dine pen ning ar”, så be ta -
la de han med en se del på 8 skilling
ban co. Vid den na tid var pen nings ys te -
met kom pli ce rat och in veck lat. Det
gick 48 skil ling på en riks da ler spe cie
(spe cie be tyd de kling an de mynt).
Mynt var mer värda än sed lar med
sam ma va lör. En riks da ler (rdr) spe cie
var lika med 2 2/3 rdr ban co (sedel) el -
ler 128 skil ling ban co (sedel) som i sin
tur var lika med 4 riks da ler riks -
gälds(rgs). Någ ra pri sex em pel från
1840 känns på kal lat. Lön för kvin no -
dags ver ke i Falu gru va; 24 sk rgs. Mat
en tun na ström ming 20 rdr rgs, 1 kan na
bränn vin 1 rdr 40sk rgs, tre år gammal
galt 27 rdr rgs, ett dus sin bly ertspen nor
36 sk rgs, vär det av ett mål mat till fat -
tig hjon 4 och en ½ sk rgs, Dramatiska
te a tern för sta bänk 2rdr 12sk rgs, ett
mo saik bord i por fyr 9.000rdr rgs, lo -
kal brev per lod 1sk rgs. Det var riks -
gäld sva lö ren man oftast räk na de i.
Den na sil ver mynt fot var a de mel lan
1834 – 1873. Dä ref ter in för des vårt nu -
va ran de sys tem med en kro na = 100
öre. Åter till Jung fruk ro gen och Måll -
berg har be ta lat spis ning en.
När dom vil le över nat ta be gär de krö -
ga ren Gus taf Rosling de ras pass, men
Måll berg väg ra de att
visa sitt pass. I rät te -
gång en se na re förkla -
ra de han det så här,
”att det ej war för
wack ert att wisa ett
pass från Cor rec tion -
sin rätt ning en”. Det
med för de att de läm na -
de kro gen kl 12 på nat -
ten och fort sat te
van dring en.
Rånmordet
En ki lo me ter från
Jung fruk ro gen fö reslog
Måll berg att de skul le
vila sig och de vek där -
Banco
1st. Ränsel af waxduk med kalfskinn gammal .....................................................-”-12.
1st. gammal Hatt af Harull .....................................................................................”-24.
1st. SkinnChasket ....................................................................................................”-8.
1st. Lu den Wintermössa......................................................................................... “-12.
1st. gammal brun Klädesmössa utan wärde ..............................................................”-1.
1st. dito grå wändklädesråck med sammetskrage ....................................................2:—
1 par mycket gamla klädesbyxor ..............................................................................”-4.
1 par do do do mörkgrå ................................................................... “-4.
1 par hwita buldansbyxor ”- .......................................................................................12.
1 st. gammal skjorta utan wärde
1 st. gammal klädeswäst med blanka knappar ........................................................-”-8.
3 par wästhalfwor af olika färgor ” ............................................................................12.
2 st. gamla blå klädesstycken ” ...................................................................................-2.
1 st. Fruntimmerslifstycke af Bombasin ” ..................................................................-1.
1 st. hwit Halsduk ”.....................................................................................................-4.
6 st. Silkestrasor, tro li gen använda såsom Halsdukar ” ..............................................-2.
1 st. gammal oren nattkappa ”-.....................................................................................2.
1 par behållna Skor ..................................................................................................1:—
1 st. Skinnpung med inneliggande knappar och en metref med några metkrokar ”-1. ...
1 st. Fällknif med snöre ” ............................................................................................-4.
1 st. Knifslida utan wär de
1 st. li tet Skrin i form af en bok med inneliggande 1 blått Trådnystan, 4 st. Metallknapp ar
1 bit rödt lack, Sigill med bokstäfwerne J.F.H. 1 st. sylspett, 1 Ring, 1 bit plåster, li tet salfva
och 1stoppnål ..........................................................................................................-”-6.
1 Cigarrfodral med inneliggande 1 par glasögon ”................................................-12.
1 Kortstämpel utan wärde
1 Blodig påse ”.........................................................................................................-2.
1 li ten Glasburk ”- .....................................................................................................1.
2 st. Skinnhängslen utan Wär de
1 st. Ränselgrimma———do
1 st. tom Plånbok————do
Diverse gamla lappar och tra sor utan wärde
Lis tan på den mör da des klä der och övriga per sed lar.
med av lands vä gen vid Norrg rind.
Måll berg tog fram sin snus do sa av
mäs sing och riktade ett hårt slag baki -
från mot Hu dell. Sla get träf fa de i tin -
ning en och Hu dell föll sanslös ned utan
att ge ett ljud ifrån sig.
Måll berg full bor da de mor det med att
fort sät ta slå Hu dell i huvud et med stör -
re och min dre ste nar. Han tog det av
vär de som Hu dell hade och slä pa de se -
dan ner krop pen i ett dike där han täck -
Kro gin te riör. Ef ter olje mål ning av Pehr Hil le ström.
te den med jord och mull. Hu dells
rän sel göm de han i en en bus ke.
Klock an 05.00 näst fö ljan de mor gon
fick sol dat hu strun på Qvis ta be sök av
Måll berg. Han ru sa de in i stu gan, lås te
dör ren och sat te sig på en kis ta. Han
ska ka de i hela krop pen och trots att han
hade två par byx or på sig pås tod han att
han frös. Han frå ga de ef ter brännvin
men fick in get och efter att ha fått vat -
ten blev han iväg körd dä ri från. Han
tack a de för vatt net och gav sol dat hu st -
run en lö skra ge. Måll berg
sågs se dan av fle ra per so ner
ut med vä gen till En kö ping.
Tre da gar se na re blev han er -
tap pad för inbrott i närheten
av Väs t e rås och un der för hö -
ren fram kom upp gif ter som
gjor de att han kun de knytas
till mor det i Bro.
Lik et ef ter Hu dell upp täck -
tes fram på da gen den 1/7 av
12-åri ge Carl-Aron Gus tafs -
son, son till stat dräng en Gus -
taf Ers son på Råby gård.
Kro no fog den Groth till kal la -
des och kon sta te ra de ge nom
ett sön der ri vet pass identite -
ten på of fret. Des su tom hit ta -
des ett no te fi ka tions block där
Någ ra av lan dets främ sta ar ki tek ter tog på sig upp gif ten att göra typ rit ning ar till
eg na hem. Det här är Rag nar Östbergs - ar ki tek ten till Stock holms stadshus - för -
slag. Ur Öst bergs Ett hem 1905.
Små ning om kom re for men att ut nyt tjas ock så av fö re tag och kom mu ner då det
gäll de att ska pa bät tre bo en de för de egna an ställ da. Ovan ser man pla nen till
Hön sarf vet i Bor länge byggt av Sto ra Kop par berg och dä run der hur ett par av
hus en i Hönsarvet tog sig ut på 1980-ta let. Nedre bil den, foto: För fat ta ren.
Lind ha gen och Palms ti er nas an slut -
ning till partiet gör inte frå gan lät ta re
att lösa. Sam ti digt är den so ci al de mo -
k ra tis ka led ning en väl med ve ten om att
man inte bland industri – och lant ar be -
ta re kan skapa en till räck ligt stor ma jo -
ri tet för det mak tö ver ta gan de, man så
starkt efter strä var. I det lä get segrar de
prag ma tis ka.
I ett nytt par tip rog ram 1919 knä sät ter
par ti et re for men och för den fram åt
som sin egen till mit ten av 1940-ta let.
Eg na hem mar na kommer att be trak tas
vis ser li gen som jord ä ga re men ändå
som en del av pro le ta ri a tet och man
kan så sam la en ny stor be folk nings -
grupp un der fa nor na.
Hem mets grundval är ge men sam he -
ten och sam känslan. Det goda hem -
met kän ner icke till pri vi le gi e ra de
eller till ba ka sat ta, inga kel gri sar och
inga styv barn. ...Till äm pat på det
sto ra – folk- och med bor gar hem met
skul le detta be ty da ned bry tan de av
alla eko no mis ka och so ci a la skran -
kor….”
Med ut ta lan det 1928, som det här är
brott styck en ur, ska par par ti ets nya le -
da re Per-Al bin Hans son det vi kän ner
som folk hem met. Han lyf ter upp de lar
av det ur sprung li gen konservativa
idéin ne hål let med fa mi ljen och det
egna hem met i cen trum till det so ci al -
de mok ra tis ka ide al sam häl let om fat tan -
de hela fol ket.
Till skill nad från de to ta li tä ra sys tem
som växer fram på kon ti nen ten är bred -
dad de mok ra ti och so li da ri tet två av
par ti ets leds tjär nor och tron på interna -
tio na lism vac ci ne rar mot ag gres siv na -
tio na lism. Ka pi ta lis men ser man på
båda håll som fi en de men ut i från vitt
skil da syn vinklar.
Svå ra re är det med ras frå gan: idén
om män nis kors oli ka värde. Så genom -
sy rat av ras bio lo giskt tän kan de med
räds la för ned smut sat blod och de ge ne -
ra tion som Eu ro pa är på 1930-ta let
finns ten den ser na till ra sism tydliga
ock så i vårt land. Här ver kar ju någ ra
av ti dens främ sta ras bio lo gis ka for ska -
re. Att så dant tän kan de får visst stöd
även inom so ci al de mok ra tin har vi ju
inte minst de se nas te åren ge nom mass -
me dia bli vit nog grant upp lys ta om.
[Fortsättning i näs ta nummer.]
8 Kultur & Historia 2 - 2003 Kultur & Historia 2 - 2003
5

Rånmordet vid Norrgrind i Bro
- Johnny Ljung -
Natten till onsdagen den 1 juli 1840, vid nuvarande infart till Bro cen -
trum, mördades Johan Fredric Hudell av kåkfararen Johan Gustaf Måll -
berg. Det var ett brutalt mord med övervåld mot huvudet. Som vapen
användes en snusdosa och några stenar.
De båda männen hade tidigare un der kvällen förfriskat sig på Jung -
frukrogen en kilometer därifrån.
var i norr bot ten, där han ur sprung li gen
kom ifrån, en gan ska lång tid fram ö ver
allt så. Dot tern bodde vid denna tid hos
in spek torn Ström berg vid Te gel vi ken.
Hu dell hade ar be tat 20 år i Stockholm
som kort fab ri kant och kat tun stryck a re.
Men Hu dell var för när va ran de utan
tjänst och hade det fat tigt och svårt.
Där för hade Ström berg gett Hu dell klä -
der och 6 riks da ler. In spek tor Ström -
berg be skrev Jo han Fredric Hu dell som
en he der lig och from män nis ka. Hu dell
hade dock gått från sta den utan att ta
av sked av Strömberg.
Bros sis ta av rätt ning i la gens namn
ägde rum den 22/1-1842. Hän del sen
finns väl be skri ven av Bör je San dén i
Hem bygds bo ken samt i bo ken, Vad
hän de egent li gen del 1. Där har Gud -
run och Bör je San dén skri vit om den
fol kli ga tra di tio nen kring mor det och
jäm fört det med gam la handlingar.
Det är in tres sant att se hur his to ri en
bli vit för van skad på någ ra ge ne ra tio -
ner. Jag ska upp e hål la mig kring vem
den dömde och hans of fer var och var -
för ett mord blev fö rö vat i Bro.
Det går na tur ligt vis inte få svar på
alla frå gor, men att stu de ra bevarade
hand ling ar från den tid då mor det ägde
rum är spän nan de, gri pan de och rent
tra giskt.
Sorgligt människoöde
Mör da ren, Gus tav Måll berg var 30 år
och hade suttit ba kom gal ler en stor del
av sitt liv. Var för fick han just i Bro be -
sti ga stup stock en för 160 år se dan?
När man tit tar på den här hän del sen
fram trä der ett sor gligt män nis ko ö de.
Måll berg föd des på Li dingö, en ligt
egen ut sa go den 1/5-1810, men en ligt
kyr ko bo ken kom han till värl den den
19/2-1810. Han döp tes till Jo han Gus -
taf. Fa dern var klä de svä var ge säl len
Carl Pet ter Mård berg och mo dern het te
Ma ria Cat ha ri na Kissling. De hade gift
sig i Stock holm 1803. Gus taf Måll berg
hade två äldre sys kon, Anna Sop hia
och Carl Pet ter. Bro dern dog 1810, och
vid den ti den bod de fa mi ljen un der Elf -
viks egen dom ute på Lidingö.
Nam net Måll berg är be syn ner ligt, fa -
dern het te förmodligen Mård berg. Det
kan vara så att Li ding ös gam la kyr ko -
bok, som inte är så tyd ligt skri ven blev
fel tol kad år 1813 då Jo han Gus taf
Måll berg läm na des in på all män na
barn hu set i Stock holm. Det är väl inte
tro ligt att den 3-åri ge poj ken kun de ut -
ta la sitt namn korrekt hel ler, om nu nå -
gon frå ga de vad han het te.
I se na re rät te gångs pro to koll fram går
Måll bergs eget min ne av sin livs his to -
ria. En ligt vad han själv kunde kom ma
ihåg blev han fö räldra lös vid tre års ål -
der och han trodde att fa dern het te Jo -
han Måll berg, (han het te allt så Carl
Pet ter Mårdberg) men mo derns namn
min des han inte alls.
Elvaårig snattare
Ef ter en kor ta re tid på barn hu set kom
han till ”öf ver skär mäs ta re” An dré, som
bod de vid klä des fab ri ken på Barnsäng -
en, vid Ham mar by sjö på Sön der malm.
År 1821 dog An dré och det året döm -
des Måll berg 11 år gam mal för snatteri
till att, så som min de rå rig, agas med ris,
samt att in tas på cor rec tio nis tin rätt -
ning en Lång hol men, (tukt hus). Ef ter
någ ra veck or lyck a des hans fos ter mo -
der, An drés änka, att få ut ho nom ifrån
Lång hol men. Men han läm na de snart
sin fos ter mo der och flyt ta de in till sta -
den, hos en klä des fab ri kör Öberg, där
han stan na de i ett år. Måll berg fick dä r -
ef ter plats hos en an nan klä des fa bi kör,
Ku gel berg, också där ett år. Se dan var
han i två års tid hos si den fab ri kö ren
Gou tel le. Dä ref ter blev det någ ra må -
na der hos fab ri kör Kihl. År 1825 job -
ba de Måll berg på Lamm o Compgnies
klä des fab rik och blev det ta år dömd för
stöld i Ka ta ri na för sam ling till att hål -
las i för var på Lång hol men. Där blev
han för för sta gången år 1828 de lak tig i
”Her rans He li ga Natt ward”. År 1829
tog in rätt ning ens pas tor Holm berg ut
Måll berg till sig som dräng.
1830 fick Måll berg plats hos en Ban -
co Com mis sa rie (tjän ste man vid riks -
ban ken) Kol mo din. Men bara ef ter tre
veck ors tjänst rå ka de Kol mo din ut för
stöld. Måll berg döm des och blev straf -
fad med fyr tio par spö, of fent lig kyr ko -
plikt samt straff ar be te på Mal mö
fäst ning i ett år. Men han blev kvar på
Mal mö fäst ning ända till den 30 juni
1838, då han för flyt ta des till ba ka till
Lång hol men.
Ut i friheten
I Ma ria för sam ling bodde fär ga ren och
kat tun stryck a ren (kat tun -tunt bo mulls -
tyg) Per Zack a ri as Gred berg. Han viss -
te att Måll berg hade jobbat inom
tex til brans chen och han be höv de för
till fäl let hjälp med di ver se ar be te.
Gred berg skul le se dan skaf fa Måll berg
en plats hos nå gon skep pa re. Men fram
till dess skul le Måll berg ar be ta hos
Gred berg för kost och logi.
En ligt Måll berg själv, er höll Gred -
berg 17 riks da ler för att han tog ut
Måll berg från Lång hol men. Den na ut -
tag ning sked de ons da gen den 17 juni
1840. Måll bergs ar be te bestod i att grä -
va träd gårds land åt Gred berg på
Kungs hol men. Men på tors dags mor go -
nen en vecka se na re den 25 juni 1840,
för svann Måll berg ifrån Gred berg.
Gred berg kun de vid den na upptäckt
kon sta te ra att Måll berg stu lit med sig
säng klä der och ett gröv re la kan. Måll -
berg gick in till gam la stan där han
viss te att Gred berg hade ett ma ga sin på
Ös ter lång ga tan 35.
På vä gen dit träf fa de han en före det -
ta vakt mäs ta re, Mo berg, som han byt te
det gro va la ka net mot bränn vin. Måll -
berg sade själv i för hö ren att han inte
en bart ta git säng klä der utan även hade
stu lit tre lö skra gar från Gred berg. (En
av dessa kra gar fick sol dat hu strun Duf -
va på Qvis ta sol dat torp i Bro någ ra da -
gar se na re).
Men åter till tors da gen den 25 juni
1840. Måll berg an län de till Gred bergs
Stads går den och en del av ham nen, AC Wet ter ling, 1827.
ma ga sin i gam la stan och upp gav till
ma ga sins fö res tån der skan att han av sin
ar bets gi va re fått i upp drag att häm ta ut
två hals du kar. Han fick på så sätt ut en
sil kess cha lett och en bo mulls scha lett.
Des sa sål de han se dan i Stads går den
till en bond hu stru för en riks da ler.
Rånade en dövstum
Fre da gen 26 juni kl.22 be fann sig
Måll berg på en krog vid Kungs holms -
tull. Där satt även den döv stum me
skräd da re ge säl len Carl Ja cob Pet ters -
son. Måll berg fick för sig att Pet ters son
”ver ka in ne haf va pen ning ar”. Måll berg
för sök te att få kon takt med Pettersson
och det re sul te ra de i att dom bjöd var -
an dra öm se si digt. När se dan Pet ters son
läm na de kro gen för att gå hem till
Råck sta följ de Måll berg med.
Men en bit ifrån Tra ne bergs bro av -
vek de från lands vä gen och gick upp i
en skogs backe för att sova. Ef ter två
tim mars sömn vak na de Måll berg och
be slöt sig för att råna Pet ters son. Pet -
ters son vak na de emellertid men gjor de
en ligt Måll berg in get mot stånd när han
blev av med sin plån bok, Mållberg
hade ut de lat ”en med knu ten hand lin -
drig knuff ning”. En ligt Måll berg in ne -
höll plån bo ken 4 riks da ler och 24
skil ling samt några pass, som i själ va
ver ket var någ ra präst be tyg men det
för stod inte Måll berg.
Måll berg be gav sig ef ter rå net åter
mot Stock holm. Där träf fa de han en
ma tros Rick, som ord na de logi på en
båt för töjd vid ”röda bo dar ne”. Måll -
berg tap pa de Pet ters sons plån bok på
den na båt.
Tis da gen den 30 juni slog Måll berg
fö lje med den 50-åri ge Jo han Fre dric
Hu dell vid Nor rut. Hu dell tänk te gå till
Nor ge och hade där för ta git av sked
med sin 23-åriga dotter Jo han na Auro -
ra Hu dell några da gar ti di ga re. Han
hade sagt åt dottern att hon inte skul le
vän ta att höra av fa dern för rän han åter
Anländer till Bro
Måll berg och Hu dell gick till Bar kar by
gäst gi var gård och lif ta de vid a re dä ri -
från. Med en fjer dings väg, cirka 2,7
km, kvar till Stä ket fick de lift av
dräng en An ders Pet ter Jo hans son ifrån
Skrom sta. I en del rät te gångs pro to koll
har de lif tat med den na dräng ifrån
Bar kar by, men dräng ens upp gif ter är,
att han kör de ikapp ”tven ne Wan -
drings män en fjer dings väg på an dra si -
dan Stä ket” klock an åtta på
tis dags kväl len den 30 juni 1840.
Vid Stä ket be ta la de drängen sina
häs tar och vid upp e hål let åt Måll berg
och Hu dell fläsk och bröd som Måll -
berg haft med sig. Nå got ma ka bert ska
mål ti dens in ne håll kon sta te ras i Hu -
dells kropp ur ob duk tions pro to kol let
nå gon dag se na re. Det blev även su par
till an rätt ning en, dräng en Jo hans son
fick ock så en sup. Måll berg träf fa de
vid det ta stopp bon den, An ders Gus taf
Jo hans son som bodde i Få nä set i Bål -
sta, ung e fär där Kal mar sands si lon lig -
ger idag. Måll berg och bon den byt te
mös sor med var an dra. Fär den fort sat te
se dan mot Bro och kl.23 an län de
dräng en Jo hans son till ”Jom fruk ro gen”
med Hu dell och Måll berg lig gan de i
färds krin dan.
Jung fruk ro gen låg bara ett tio tal me -
ter ifrån da gens ron dell där Sta tion svä -
6
Kultur & Historia 2 - 2003
7