PIF december 2002 - GÃ¶teborgs universitetsbibliotek

P 

för Göteborgs universitetsbibliotek 

IFPersonaltidning 

Personalinformation Fler nyheter på www.ub.gu.se December 2002 

Sidan 9 

Namnen på 

tio nya 

bibliotekarier 

Sidan 4 

Bildextra: 

våra nya 

biblioteksbäbisar 

E-bokskonferens 

med gäster 

från USA och 

England 

Sidorna 12 och 13 

Författaren 

som blev 

hängd 

i kyrkan 

Sidan 4 

Så blir intranätet 

I början av året öppnar GUB:s nya intranät. 

Webbutvecklingsgruppen, WUG, vill då 

gärna att du kastar dig ut i debatten om 

hur intranätet fungerar, eller inte fungerar. 

Bilderna berättar, andra saker är breven, 

böckerna och artiklarna. 

Vid Kvinnohistoriska samlingarna planerar 

Anna Sjödahl Hayman och Berith 

Backlund att samla arkivets 2000 

Slå upp sidorna 10 och 11 och titta på hur 

gub.intranet kommer att se ut och vad det 

kommer att innehålla. 

Fotografier plockas 

fram ur UB-arkiven 

Sidorna 10 och 11 

“Fredsresa 

1915”. Så står 

det på baksidan 

av bilden, som är 

ett av 2000 

fotografier som 

finns i handskriftsarkivet 

vid 

Kvinnohistoriska 

samlingarna. 

Längst till höger 

står Elin Wägner. 

fotografier i en bilddatabas. De har redan 

börjat skanna omkring 200 fotografier 

som handlar om den organiserade 

kampen för svenska kvinnors rösträtt. 

Sidorna 5, 6 och 7 

Ansvarig utgivare: 

Jon Erik Nordstrand 

Redaktör: 

Annica Olofsson 

Telefonnummer: 031-773 45 82 

E-post: annica.olofsson@ub.gu.se 

Adress: PIF, Göteborgs UB 

Box 222 

405 30 Göteborg 

Ur innehållet: 

Nyheter.................................3-13 

UB i andra medier.....................4 

Resor, kurser, konferenser..14-23 

Personalia................................25 

Nästa PIF kommer ut 

i februari, deadline 

är 25 januari. 

God 

Helg *

December 2002 

2 

Jag vill gärna ta tillfället i akt 

och tacka för det gångna året 

Det gångna året har på många sätt 

varit intressant. 

I början av året invigde vi vårt nya 

studietorg på Hälsovetarbacken. 

Det är en verksamhet som pekar 

framåt mot framtidens bibliotek 

med goda utrymmen för studenterna, 

gott om teknisk utrustning 

och med bibliotekarier som kan 

hjälpa till med seglatsen på nätet. 

Jag har goda förhoppningar om 

att det blir möjligt att få tillgång till 

tomten intill Biomedicinska 

biblioteket så att vi kan göra en 

rejäl utbyggnad i backen mot 

gamla elevhemmet. 

Nya Pedagog-projektet kommer 

allt längre, och det senaste beslutet 

innebär att det kommer att bli en 

inflyttning där 2006. Då bör vi 

redan ha flyttat in i det nya 

biblioteket för botanik, miljövetenskap 

och kulturvård. Ritningarna är 

klara, men bygglovet är ännu inte 

beviljat. 

Nu när nya Pedagogen är 

avklarad kan vi börja arbetet för en 

tillbyggnad av KTB. Det finns ett 

principiellt beslut av universitetsstyrelsen 

om detta. Min vision är att 

vi bygger till ett fyravåningarsbibliotek 

som nästan helt grävs ned 

i parken bakom KTB. 

Vi är nästan klara med vårt raritetskammarprojekt. 

I Centralbiblioteket får vi fina och 

säkra visningsmöjligheter för de 

skatter vi förvarar i våra magasin. 

Under många år har vi utåt framhållit 

moderniteten i UB, vårt stora 

antal datorer och våra kunskaper i 

att använda dem. Det är dags att vi 

mer än tidigare också visar på UB 

som kulturbevarare, och det är 

därför vi nu satsar på dessa 

visningsrum. 

Vi har under året också fört 

diskussioner med Sahlgrenska 

universitetssjukhuset om att 

integrera dess bibliotek med UB. 

Att göra så är mycket önskvärt, det 

är många orimligheter som uppstår 

när sjukhusets läkare som har uppdrag 

för universitetet inte kommer 

åt de databaser som deras 

studenter når. 

Vi har också kommit igång med 

vårt stora, minst treåriga, SIDAprojekt 

riktat mot biblioteket 

i Alexandria. 

En lustighet är att vår webbplats, 

som vi själva anser behöver förnyas 

och där vi driver att projekt för att 

stärka UB på nätet, återigen blev 

prisbelönad och kom främt av de 

svenska bibliotekswebbarna i en 

nordisk tävling. 

Det är inte roligt att varje år 

behöva redovisa till universitetet att 

tidskriftspriserna ökar med 9 

procent. För att göra samma sak 

som tidigare har vi tvingats begära 

ytterligare ett par miljoner kronor. 

Universitetets ledning har visat förståelse 

för detta, och vi har fått en 

generös budgetbehandling. För att 

det ska lyckas också i framtiden, 

jag är säker på att år 2004 blir 

besvärligare än 2003, är det viktigt 

att universitetet uppfattar UB som 

en välfungerande verksamhet där 

man får valuta för de stora 

insatserna. 

Ett led i detta arbete är att vi 

strävar efter att göra små men 

många förbättringar i den dagliga 

verksamheten. En sådan förbättring 

var att öka öppethållandet på så 

sätt att vi nu öppnar kl 8.30. 

Elektroniska tidskrifter är nu en 

naturlig del av verksamheten. 

Nästa steg är att satsa på de elektroniska 

böckerna. Här finns det 

många oklarheter, så som vilka 

betalningsmodeller som är 

lämpliga, hur böckerna ska 

registreras i våra databaser och hur 

ämnesinnehållen skall beskrivas när 

texterna är fullt sökbara. 

För att bl.a. undersöka dessa frågor 

hade vi nyligen en lyckad 

e-bokskonferens här i Göteborg. 

Jag vill gärna ta tillfället i akt att 

tacka för det gångna året. Det har 

gjorts många goda insatser, några 

av dem är nämnda i denna text. 

Men särskilt vill jag framhålla det 

kollektiva arbetet där alla bidragit till 

att utveckla UB. Och detta 

symboliseras i den lilla julgåva 

UB:s ledning lämnat över. 

JON ERIK NORDSTRAND


3 

Vissällskap 

donerar 

samling 

till UB 

Sällskapet Visans 

Vänner i Göteborg har 

till UB donerat sina 

egna ljudupptagningar 

av vissångare mellan 

åren 1970 och 1990. 

Systemvetare. Lars Prytz, systemvetare på it-avdelningen, arbetar med att utveckla 

UB:s nya personaldatabas. 

Alla kommer med i nya 

personaldatabasen 

Snart kommer vi alla att finnas 

med i GUB:s nya personaldatabas. 

Våra telefonnummer, 

e-postadresser mm ska 

registreras där. Lars Prytz, som 

är ny systemvetare på it-avdelningen 

sedan drygt ett år, 

arbetar med att utveckla 

databasen. 

Tidigare under året har han konstruerat datasystemet 

för e-postutskick från Gunda, samt 

vår nya bokningsdatabas där både personal 

och användare kan boka lokaler. Nu är det personalens 

tur att få en egen databas. 

- Tanken är att det ska bli enklare att uppdatera 

uppgifterna, förklarar Lars Prytz. 

Enkelt att flytta e-posten 

till annan adress under semestern 

Hittills har vi skickat runt listor för att förnya 

namn, telefonnummer och e-postadresser. 

- Tyvärr är uppgifterna ofta inaktuella redan 

när listan har gått runt ett varv. 

Vem som i framtiden kommer att lägga in 

uppgifter är inte klart, men det kommer att bli 

enkelt att göra ändringar i databasen, som ska 

vara klar någon gång vid årsskiftet. 

Med personaldatabasen blir det också möjligt 

att i förväg tala om för datorn att den ska 

skicka e-posten till en annan person från ett 

visst datum. Man kan också bestämma i förväg 

när e-posten ska skickas till sin vanliga 

adress igen. 

Gruppadresser kopplas 

till rätt person 

Vi kommer att enkelt kunna söka fram telefonnummer, 

e-postadresser och vilka gruppadresser 

som olika personer är med i. I ett 

senare skede kan vi även söka efter vilka funktioner 

och arbetsuppgifter olika personer har. 

- Det ska finnas ett kommentarfält till varje 

person där man kan tala om att det till exempel 

finns två Karin Petersson på UB och att 

den ena arbetar på kansliet och den andra på 

Biomedicinska biblioteket, berättar Lars Prytz. 

ANNICA OLOFSSON 

Biomedicinskas äldre kortkatalog digitaliseras 

Biomedicinska biblioteket har av Göteborgs 

läkaresällskap beviljats medel för att skapa en 

nätversion av kortkatalogen över den äldre 

litteratur som finns på biblioteket och som inte 

är registrerad i Gunda. Ungefär 80000 kort skall 

skannas. Arbetet beräknas vara klart i 

mars/april nästa år. 

BIRGITTA STEVINGER 

informationsbibliotekarie 

Biomedicinska biblioteket 

Samlingen utgörs av live-upptagningar 

av t ex Fred Åkerström, Alf 

Hambe, Jan Hammarlund, Ulf 

Dageby, Thomas Ellerås, och andra 

kända eller mindre kända sångare 

och musiker. Det rör sig om flera 

hundra originalupptagningar på rullband 

och kassettband. När man 

ser hur omfattande materialet är, 

inser man att det också handlar om 

massor av ideellt arbete med 

inspelningar och andra arrangemang. 

Dessutom har en av föreningens 

medlemmar, i samråd med undertecknad, 

ägnat en dryg veckogärning 

åt att transportera, ställa i ordning 

och förteckna samlingen. Här 

är den nu i tryggt förvar, och 

meningen är att musikforskare och 

allmänhet skall ges möjlighet att 

lyssna på materialet i bibliotekets 

lokaler. 

Sällskapet visans vänner är en livaktig 

förening med lokaler i Kustens 

Hus, Taubegatan 9, nära Stenas 

Tysklandsterminal. 

Viskvällar som är öppna för allmänheten 

hålls regelbundet onsdagar 

kl 19.30, två gånger i månaden. 

Variationen av musikaliska former 

och stilar är stor. Ofta bör man 

vara ute i god tid för att säkert få 

plats. 

För programinformation mm se 

http://www.visansvanner.com 

Från websidan citeras: 

“Under hösten kommer det att 

serveras visor vissa söndagar på 

Kustens Hus. Det blir Viskonserter 

av flera visartister och öppen scen 

då du har chansen att pröva dina 

vingar.” 

STEFAN SJÖBLOM 

Ljud- och videoarkivet, 

Centralbiblioteket

4 December 2002 

Här är namnen på de tio 

nyanställda bibliotekarierna 

TT bevakar invigningen av 

utställningen om Uno 

"Myggan" Ericsons arkiv 12 

oktober och refererar bland 

annat Irene Ericsons tal. 

Telegrammet publiceras i 

GT/Expressen 13 oktober. 

GP publicerar en notis om att 

UB fått Myggans samlingar 12 

oktober, Radio Göteborg 

berättar i nyhetstelegram om 

donationen, Svenska 

Dagbladet har en artikel i 

ämnet 5 oktober. 

GP publicerar en halvsida 6 

oktober om UB:s lässtudio för 

dyslektiker och syskadade, 15 

oktober sänder Västnytt ett 

reportage om lässtudion och 

intervjuar Ekonomiska bibliotekets 

enhetschef Mats 

Lindquist 

Mats Cavallin är en av de 

intervjuade i en artikel på kultursidan 

i Dagens Nyheter 5 

UB I MEDIERNA 

Sedan MBL-förhandlingar 

genomförts kommer följande 

sökande att tills-vidareanställas 

som bibliotekarie. 

Vid Centralbiblioteket: Jonas 

Gilbert, prel. tillträde 1 februari 

2003. JG är för närvarande 

anställd vid Högskolan i 

Trollhättan/Uddevalla. 

Erik Holst, prel. tillträde 1 

mars 2003 EH tjänstgör för 

närvarande vid Bergens 

offentlige bibliotek. 

Karin Pettersson, tillträde 1 

januari 2003. KP är visstidsanställd 

vid KTB, 50% och 

arbetar ytterligare 50% i ett 

BIBSAM-projekt. 

Vid Samhällsvetenskapliga 

biblioteket: Klas Petersson, 

tillträde 1 januari 2003. KP 

innehar en tillsvidareanställning 

som assistent vid UB, 

men har under de senaste 

åren vikarierat som bibliotekarie 

på Centralbiblioteket 

och Samhällsvetenskapliga 

biblioteket i Haga. 

Vid Biomedicinska biblioteket: 

Sofia Gullstrand, tillträde 

1 januari 2003. SG är visstidsanställd 

på Biomedicinska 

biblioeket. Martina Karlsson, 

tillträde 1 januari 2003. MK är 

visstidsanställd på 

Biomedicinska biblioeket. 

Vid Ekonomiska biblioteket: 

Hanna Bengtsson, tillträde 1 

januari 2003. HB är visstidsanställd 

på Ekonomiska biblioteket. 

Britt Omstedt, prel. tillträde 

1 mars 2003. BO arbetar 

f.n på Wettergrens bokhandel, 

men har lång verksamhet som 

bibliotekarie bakom sig, 

senast som ansvarig bibliotekarie 

för gymnsiebibliotek i 

Norrköping. 

Vid Ekonomiska biblioteket 

(50%) och Kurs- och tidningsbiblioteket 

(50%): 

Henrik Tegström, tillträde 1 

januari 2003. HT är visstidsanställd 

på Biomedicinska 

biblioeket. 

Vid Botanik- och miljöbiblioteket: 

Saramma Varkey, tillträde 

1 januari 2003. SV arbetar 

redan tidigare på Botanikoch 

miljöbiblioteket. 

december. Artikeln behandlar 

ämnet e-böcker. 

Universitetets nyhetsplats 

på webben, Aktuellt, 

berättar att UB får raritetskammare 

och visningsrum. 

I oktober har Aktuellt nyheten 

om UB:s pilotstudie om 

kursböcker på nätet. 

Universitets-TV intervjuar 

AngelicaSchneidler Larsson 

31 oktober om samarbetet 

med biblioteket i Alexandria, 

17 oktober har man ett telegram 

om försök med kursböcker 

på nätet, 24 oktober 

visar universitets-TV byggbilder 

från bygget av raritetskammare 

på UB och 5 

december finns Jon Erik 

Nordstrand i studion för att 

berätta om Darwins bok On 

the origin of species som finns 

på UB. 

Författaren som 

blev hängd i kyrkan 

På pilgrimsstigarna i Ljusnans 

dalgång mellan Bruksvallarna 

och Ramundberget och vidare 

upp mot Helgas och Sylarna 

hade jag sällskap med två norrmän. 

De kom från den gamla 

gruvstaden Röros i Norge. 

Under vandringen återkom ständigt 

två samtalsämnen, spekulativa 

funderingar om fjällens 

malmtillgångar och författaren 

Johan Falkbergets storhet. 

Vi skiljdes åt i Fjällnäs, men 

innan dess uppmanades jag att 

ta en buss de fyra milen till Röros 

och själv insupa ännu mera 

kuskap om staden och, inte att 

förglömma, gå in i kyrkan och se 

att ateisten Johan Falkberget 

hängde där framme i koret. 

Sagt och gjort! Där, på över 

625 meters höjd låg Norges 

enda högfjällsstad med sina 

stora slaggvarpar och sina 

pastellmålade trähus. Endast en 

stenbyggnad fanns, den åttakantade 

kyrkan i barockstil, uppförd 

1748 och med 1600 sittplatser. 

Utefter väggarna hängde 

ett 20-tal prästporträtt iförda 

skrudar och krusade pipkragar. 

Längst fram, nära koret, hängde 

ett fotografi i en enkel ram - över 

Johan Falkberget. Om man ska 

vara nogräknad också ett litet 

porträtt av Hans Aasen, som var 

same från Tännäs, men utvandrade 

till Röros och var den som 

upptäckte malmfyndigheterna. 

Falberget (1879-1967) var 

bygdens son som satte Röros 

på världskartan genom sina 

böcker. Han hade själv arbetat i 

koppargruvorna kring sekelskiftet. 

Omkring 50 verk finns från 

hans hand och det är framförallt 

i romansviten Nattens bröd han 

beskriver bygdens historia och 

det hårda arbetet i gruvor och 

smältverk. Bland de utmärkelser 

som kom Falkberget till del 

märks att han utnämndes till 

hedersdoktor vid Stockholms 

universitet 1950. 

Det var inte bara i kyrkan hans 

porträtt hängde, utan de fanns 

även på kaféer, och varhelst man 

talade med folk nog hade de 

något att berätta om honom. 

Man har också hugfäst hans 

minne genom att bevara hans 

diktarhem Ratvollen i Rugldalen 

och där inrättat ett museum. 

Numera bryts ingen malm i 

Röros där en gång 9000 männniskor 

fann sitt levebröd. 

Däremot kan man besöka 

Olavsgruvan med spännande 

gruvmuseum och konsertsal. 

Det kan också sägas att gruvorna 

en gång var ett kärt anfalllsmål 

för svenskarna. 

Gruvorna grundades 1644 

och åtminstone 1678 och 1679 

erövrade och brände svenskarna 

staden. Brukssamhället 

är välbevarat och på de branta 

och smala gatorna finns 50 hus 

som numera är upptagna på 

UNESCO:s lista över världens 

kulturskatter. 

Falkberget har också berört 

ett tragiskt blad i svensk historia. 

Strax norr om Röros vid byn 

Haltdalen samlade general 

Armfelt efter Kaqrl XII:s död 

1718, sina 5000 soldater för 

återtåg mot Handöl efter att ha 

varit på marsch mot Trondheim, 

Marschen fortsatte över Tydalen 

och den genaste vägen över fjälllet 

väster om Blåhammaren och 

Snasahögarna. Vi vet vad som 

hände. 2000 man frös ihjäl och 

nästan lika många dog efteråt av 

sina frostskador. Sju monument 

är resta utefter marschvägen, 

alla fåordiga, som på täljstenstavlan 

vid 

Karolinermonumentet i Handöl: 

“Anno 1719 den 20 jan. 

begrofs 600 menniskor”. 

GÖRAN LARSSON 

tidigare medaarbeteare på UB 

och numera pensionär


5 

Kampen för rösträtt. Året är 1911. Tjejerna är med i den internationella rösträttskongressen i Stockholm. 

Fotografierna lyfter 

fram kvinnoarkivet 

En bild säger mer än tusen ord. 

I handskriftsarkivet vid Kvinnohistoriska samlingarna 

finns flera tusen fotografier som speglar samhällsutvecklingen. 

Anna Sjödahl Hayman och Berith Backlund vill 

plocka fram korten ur handskriftsarkivets många kuvert, 

beskriva och sortera bilderna samt lagra dem i en ny sökbar 

bilddatabas. 

Tolv unga kvinnor står uppställda i en 

rad framför fotografen. De bär ett plakat 

med texten "International Woman 

Suffrage Alliance". Klänningarna är vita 

och långa och går högt upp i halsen. 

Alla bär de studentmössa och är högtidligt 

uppsträckta, men ändå påtagligt 

glada. Särskilt tjejen som står som 

nummer nio från vänster i raden. Hon 

står lite framför de andra och har just 

skrattat till. Kanske åt något som fotografen 

sagt. 

Denna bild är en av alla de fotografier 

som finns om kvinnors organiserade kamp 

för rösträtt. Inte många av bilderna har en 

så informativ baksida som den här. Flicka 

nummer nio i raden är Eva Andén, den första 

kvinnan i Sverige som blev medlem av 

Advokatsamfundet. 

Av baksidestexten kan man utläsa att 

året var 1911. Tjejerna är med i den internationella 

rösträttskongressen i Stockholm 

som studentmarskalkar. Alla namnen från 

vänster till höger är prydligt uppskrivna på 

baksidan. 

Vid andra fotografier får man leta i arkivet, 

dra slutsatser och jämföra med andra 

kort för att få fram uppgifter om namn, årtal 

och sammanhang. 

Genom att skapa en bilddatabas skulle 

mer information om de olika fotografierna 

komma fram, tror Anna Sjödahl Hayman. 

- Kanske kommer även en del användare


Baksidan. Få fotografier har en så informativ baksida som den 

här. Årtal, plats och fullständiga namn på alla på bilden är prydligt 

uppskrivna. 

Elin Wägners fotoalbum. Anna Sjödahl Hayman visar Elin 

Wägners fotoalbum. 

200 bilder skannas till databas 

att höra av sig med uppgifter om någon 

bild där vi saknar information. 

- Hur som helst känns det väldigt viktigt 

att förvaringen av fotografierna ordnas 

bättre, till exempel i syrafria kuvert. Annars 

kommer de att bli förstörda. 

En ung Elin Wägner i hatt, lång kjoll 

och vit blus blickar upp mot en hög stapel 

med böcker. Bokstapeln innehåller 

inbundna listor med namnunderskrifter 

för kvinnors rösträtt. Det är påtagligt att 

bilden är arrangerad, kanske som 

illustration till en tidningsartikel. 

På baksidan står det stämplat Albert 

Bonniers förlag. Att bilden är använd 

vid många tillfällen märks på olika 

anteckningar om mått och storlek. 

Elin Wägner arbetade under den första 

delen av sin karriär på Helsingborgsposten 

1903-1904 och sedan på Vårt Land 1904- 

1905. Då var hon 21-23 år. 1907-1917 

blev hon redaktionssekreterare för Idun. 

Antagligen var hon medveten om hur 

man tar en bra bild till en tidningsartikel. 

Arrangerad. En ung Elin Wägner i hatt, lång kjol och vit blus 

blickar upp mot en hög stapel med böcker. Bokstapeln innehåller 

listor med namnunderskrifter för kvinnors rösträtt. 

Bilddatabasen om rösträttskampen 

blir pilotstudie 

Arbetet med att starta en bilddatabas för 

Kvinnohistoriska samlingarna inleddes 

under år 2002 med hjälp av två månadslöner 

för en bibliotekarie. 

Eftersom Göteborgs universitetsbibliotek 

är ansvarsbibliotek för genusforskning får 

Kvinnohistoriska samlingarna varje år en 

halv miljon kronor från BIBSAM för att 

genomföra olika projekt. Bilddatabasen var 

ett av de projekt som ingick i ansökan. 

Berit Backlund och Anna Sjödahl har 

hittills gjort en förstudie som beskriver olika 

metoder och teknisk utrustning, frågeställningar 

som hur man hanterar copyright, vilken 

modell som skulle passa bäst för 

Göteborgs universitetsbibliotek m.m. 

70 föreningsarkiv och 

120 personliga arkiv 

- Vi söker nu mer pengar från BIBSAM, 

samtidigt som vi inleder arbetet med att 

skanna de omkring 200 bilder som finns 

runt rösträttsrörelsen, berättar Anna. 

- Det blir något av en pilotstudie för det 

fortsatta arbetet. 

Båda tror att intresset från användarna 

skulle bli mycket stort. 

Handskriftsarkivet som är Sveriges största 

arkiv för kvinnoforskning startade 1958 

och är välkänt i landet, så som ett nationellt 

ansvarsbibliotek ska vara. Arkivet är rikt 

med 70 föreningsarkiv och 120 personliga 

arkiv.


7 

På redaktionen. Författaren och journalisten Elin Wägner arbetade under sina första år som journalist 1903-1904 på 

Helsingborgsposten (numera Helsingborg Dagblad). Här är en bild från redaktionen. 

om rösträttsrörelsen 

Brev, manus, böcker, fotografier och 

andra handlingar berättar om kvinnors 

arbete, vardagsliv, föreningsliv, vägen till 

rösträtt för kvinnor, kända kvinnor som Elin 

Wägner och Barbro Alving, och mycket, 

mycket mer. 

Många vill låna 

foton ur arkivet 

- Vi får enormt många frågor från förlag 

och tidskrifter, berättar Berith Backlund. De 

vill ha bilder som ska illustrera artiklar och 

böcker. 

- Även forskare är intresserade av fotografier. 

Ofta handlar det om en speciell 

sorts hatt eller någon tidstypisk bild, alltså 

inte bara om bilder på mer kända kvinnor. 

- En bilddatabas blir ett väldigt tidsbesparande 

arbetsredskap för oss, konstaterar 

Berith Backlund och Anna Sjödahl 

Hayman. Det är ofta svårt att hitta vissa bilder 

eftersom de är så bristfälligt förtecknade. 

I bilddatabasen skulle användarna själva 

kunna leta fram den bild de vill ha, och vi 

Anna Sjödahl 

Hayman och 

Berit Backlund 

söker mer pengar 

från BIBSAM 

för att starta en 

bilddatabas för 

fotografierna i 

Kvinnohistoriska 

samlingarna. 

slipper att till exempel 

skicka och låna ut bilder, vilket dessutom 

innebär mindre slitage. 

ANNICA OLOFSSON


Ekonomiska bibliotekets lag i cykelutmaningen kom på 

20:e plats bland 365 tävlande lag. 

Cyklon på 20:e plats 

Det gick mycket bra 

för UB:s tävlande i 

Cykelutmaningen. 

Allra bäst lyckades 

laget vid 

Ekonomiska biblioteket, 

kallat Cyklon. 

En 20:e plats 

bland 365 tävlande 

lag gav de 15 deltagarna 

en resa till 

New Castle. 

Göteborgs UB hade fyra 

lag anmälda till cykelutmaningen. 

Bäst gick det alltså för 

Cyklon som samlade ihop 

352 poäng. Inte långt därefter 

kom Göteborgs universitetsbibliotek 

lag 1 med 325 

poäng vilket gav plats 

nummer 35. Göteborgs universitetsbibliotek 

Biocyklerna 

kom på 70:e plats med 289 

poäng, Göteborgs universitetsbibliotek 

lag 2 kom på 

76:e plats med 283,55 

poäng. 

Första platsen i tävlingen 

gick till Göteborgs Hamn AB 

med laget Kuggarna. 

Bibliotekarier är tydligen bra 

på att cykla. Göteborgs 

stadsbiblioteks båda lag 

Boklaget och Avdelning 1 

kom på 9:e och 11:e plats. 

Kanske får vi revansh nästa 

år. 

- Jag kan tänka mig att vara 

lagledare igen nästa omgång, 

säger Joakim Lennartsson 

på Ekonomiska biblioteket. 

Cykelutmaningen 2002 är 

en lagtävling för alla anställda 

på företag och förvaltningar i 

Göteborg, Mölndal och 

Partille. 

Tävlingen pågick under fem 

månader och var indelad i tre 

etapper: 

Vårutmaningen 6 maj - 16 

juni. 

Sommarutmaningen 17 juni 

- 4 augusti. 

Höstutmaningen 5 augusti - 

8 september. 

Anställda på en arbetsplats 

eller kollegor på en/flera sektioner 

kunde slå sig samman 

och bilda ett eller flera lag. 

Man samlade sedan poäng 

genom att cykla till, från eller i 

arbetet. 

Laget fick varje arbetsdag 1 

poäng per deltagare som 

cyklat minst 2 km. Endast 

cykelresor till och från arbetet 

samt i tjänsten gav poäng. 


Nya regler 

för delpension 

Från januari 2003 får 

den som har minst 

10 års anställning 

med kollektivavtalad 

pensionsrätt möjlighet 

att efter fyllda 61 

och upp till 65 års 

ålder minska sin 

arbetstid med delpension 

upp till högst 

hälften av heltidsarbete 

och behålla 80 

procent av lönen. 

Detta gäller även för dem som 

är födda före 1943, vilka i 

övrigt inte berörs av det nya 

pensionsavtalet PA-03. 

Delpensionen påverkar inte 

tjänstepensionens storlek. 

Det är arbetsgivaren, som 

fattar beslut i frågan om delpension. 

Beslut om delpension gäller 

från delpensionstillfället fram till 

och med månaden före den då 

arbetstagaren fyller 65 år. 

Delpension innebär att den 

anställde beviljats minska sin 

arbetstid i syfte att vara pensionär 

under den frigjorda 

tiden. Det är inte tillåtet att förvärvsarbeta 

under denna tid. 

Delpensionen är inte sjukpenninggrundande. 

Den är 

heller inte pensionsgrundande 

för den allmänna pensionen 

(”orange kuvertet”). Den ger 

alltså inte tillskott till vare sig 

inkomstpensionen, premiepensionen 

eller tilläggspensionen. 

Delpensionen följer den 

egna löneutvecklingen 

Man skall kanske också 

tänka på framtida löneutveckling 

- blir den lika stor när man 

arbetar 50 procent som heltid? 

Hinner man då uppfylla alla 

lönekriterier som t.ex. att ta på 

sig fler arbetsuppgifter och 

större befogenheter och 

ansvar, kompetensutvecklas 

osv. Den nya delpensionen är 

inte värdesäkrad utan följer 

helt den egna löneutvecklingen. 

Är man sjuk och av den 

anledningen inte orkar arbeta 

heltid är delpension inget bra 

alternativ. 

Om 

Försäkringskassan vill bevilja 

någon form av sjukbidrag eller 

förtidspension (fr.o.m. 2003 

ersätts dessa med nya 

begrepp såsom sjukersättning, 

tidsbegränsad sjukersättning 

samt aktivitetsersättning) ska 

man inte hindra detta. En sjukpensionsförmån 

påverkar normalt 

inte 65-årspensionen vare 

sig från den allmänna försäkringen 

eller från tjänstepensionen 

från SPV. Om personen tar 

ut delpension istället kommer 

enbart den lön som arbetsgivaren 

betalar ut på deltid att bli 

pensionsgrundande för den 

allmänna pensionen, vilket i sin 

tur kan påverka pensionsbeloppet 

från 65 år negativt. 

Ingen delpension 

mellan 65 och 67 år 

Delpensionen är inte pensionsgrundande 

för den allmänna 

pensionen (orange 

kuvert från försäkringskassan). 

Arbetstagare som fyller 65 år 

tidigast februari 2003 kommer 

att omfattas av de nya reglerna 

att enl. LAS § 32 a ha rätt men 

inte skyldighet att stanna kvar i 

anställningen till utgången av 

den månad då han eller hon 

fyller 67 år. Observeras bör att 

det inte föreligger någon möjlighet 

till delpension för perioden 

65 - 67 års ålder. 

ELSE-BRITT FAHLIN 

Kansliet


9 

Karl i Skogenområdet. Kerstin Landin 

fick en son. Moa och Erikas lillebror 

heter Karl. 

Nu föds 

det barn 

på UB igen 

Lille Niklas Havner, en månad 

gammal, sover sött på 

mamma Helena Havners 

arm. Niklas är en av - faktiskt 

- flera “biblioteksbäbisar” som 

fötts denna höst. 

Niklas Havner är född 21 oktober. Och en 

månad senare, 19 november, nedkom 

Kerstin Landin, Centralbiblioteket, med en 

fin gosse. Han heter Karl och är en riktigt 

lång liten man. Han var 52 centimeter och 

vägde 3,6 kilo när han föddes. När jag fotograferade 

lille Karl på sin tredje levnadsvecka 

var han redan 54 centimeter. 

Det blev en lång väntan för Kerstin. 

Förlossningen var beräknad till 1 november. 

- Det var urjobbigt, jag blev otroligt irriterad 

till slut, berättar Kerstin när vi träffas 

hemma hos henne i Skogenområdet i 

Mölnlycke. 

Systrarna Erika och Moa har alltså fått en 

liten bror, istället för en syster som de hade 

räknat med. 

- Dom tycker att det här är jätteroligt!, 

berättar Kerstin. 

Vanligare på 70-talet 

För Helena var det precis tvärtom. Niklas 

kom ett par veckor tidigare än beräknat. 

- Fast barnvagnen var i alla fall beställd, 

säger hon. Niklas vägde 2,6 kilo och var 48 

centimeter lång. När han ställer upp för fotografering 

en månad gammal är han redan 

Niklas på Slottsberget. Niklas Martin Havner föddes 21 oktober. Jag hade turen att 

träffa honom hemma på Slottsberget mitt i en klarvaken period, men här har han 

somnat på mamma Helenas arm. 

Bilder: Annica Olofsson 

Moa och Erikas lillbrorsa Karl är redan 54 centimeter lång. 

riktigt rund om kinderna, 3,3 kilo och 50 

centimeter enligt invägningen på barnavårdcentralen. 

Jag lyckades träffa både Niklas på 

Slottsberget och Karl i Skogenområdet i en 

av de förtjusande vakenperioder som spädbarn 

har med jämna mellanrum, mellan 

sömn och mat. Niklas tittade lugnt och forskande, 

lutade sig sedan tillbaka på armen 

och somnade lugnt. 

Karl höll sig vaken genom hela fotograferingen 

innan det var dags för en slurk. 

På tur att få barn är sedan Ann Dyrman, 

Centralbiblioteket. Hon fick en fin ring av 

arbetskamraterna och bjöd på tårta eftersom 

hon och familjen nu flyttar till Karlstad. 

Det är annars inte ofta de senaste 10-15 

åren som det fötts flera små barn samma 

höst bland UB-personal. Något vanligare var 

det, enligt uppgift, på 70/80-talet. 

Medelåldern på UB är just nu 54 år. 

ANNICA OLOFSSON


Intranätet sjösätts till våren 

Arbetet med det nya intranätet 

är nu inne på slutvarvet. 

I januari kan det tas i bruk. 

Till dess återstår förstås 

testning, ytterligare utbyggnad 

av funktioner och en hel del 

innehåll, som läggas till. Men 

vi vill redan nu presentera 

konceptet för er alla - hur det 

är tänkt, hur det kommer att 

fungera och vad det innebär. 

Tilläggas bör att hela våren är planerad 

att vara en inkörnings- och utvärderingsperiod 

och det kommer att finnas gott om tid 

att reagera på sånt som du inte tycker är 

bra eller funktioner som bör läggas till. 

Idén med det nya intranätet är att all central 

information finns samlad under flikar 

längst upp på sidan. Där finns också en 

översikt, ett index samt en sök-funktion 

över intranätet. Hela detta "paket" följer 

med på varje ny sida - du behöver aldrig 

leta dig tillbaka från lokala sidor till de centrala. 

Under flikarna finns allt innehåll samlat 

uppdelat på grova ämnesrubriker. 

Vidare finns enhetsspecifik information 

samlad i en navigation till vänster på sidan. 

När du startar intranätet första gången är 

enheten förvald till din intranätsenhet - om 

du tillhör någon. Du kan alltid välja vilken 

enhet du vill titta på. 

Konceptet: intranätet ska 

i hög grad styras av personliga val 

Tanken är att intranätet i hög grad skall 

styras av personliga val. Det bygger på personlig 

inloggning. Du skall själv kunna välja 

vilka arbetsredskap du vill ha till hands. 

Vissa funktioner kan du välja bort eller förminska. 

Du kommer också att kunna välja 

till egna länkar, som alltid följer med den. 

Allt detta presenteras i form av "boxar" till 

höger eller vänster. 

Till grund för allt ligger en personaldatabas, 

som it-avdelningen hanterar. Den är 

avsedd att hantera alla anställda på GUB 

och deras e-post- och 

gruppadresser. Namn, 

enhet och tjänstetelefon 

finns inmatade. Den kan 

kompletteras med hemtelefon, 

ev. avdelnings-tillhörighet 

och funktion. Om du 

t.ex. har räkningsansvar, är 

kontaktbibliotekarie eller 

förvärvsansvarig så anges 

detta i basen. Du kan söka 

på person, funktion eller få 

alla listade för en viss enhet. 

Ett särskilt utskriftsformat 

finns för varje enhet. 

Ny meddelandefunktion och 

diskussionsforum 

Central information som tidigare skickades 

via gub.all kan nu skickas direkt via 

intranätet. Fördelen är att du aldrig behöver 

leta i din egen brevlåda efter borttappade 

brev - informationen finns lagrad i arkivet 

på webben. När som helst kan du gå tillbaka 

och läsa om friskvård etc. Centrala 

meddelanden ('GUB' och 'IT') visas alltid 

medan lokala (enhets)meddelanden visas 

under resp enhet. 

En annan nyhet i denna genre är ett 

diskussionsforum, som visas med de 

senaste inläggen. Det finns ett färdigt 

forum för 'Köp och sälj', ett annat som 

Vi i WUG vill 

gärna att du 

slänger dig ut 

i debatten om det 

nya intranätet. 

Skriv ett inlägg 

och säg rent ut 

hur du tycker 

det fungerar 

- eller inte 

fungerar. 

heter 'GUB forum' för all möjlig debatt, ett 

tredje är betitlat 'Intranät'. Du kan starta ett 

eget forum om du vill ventilera något särskilt. 

Det beror förstås på oss själva om 

denna funktion kommer att leva och 

utvecklas. Vi i webbutvecklingsgruppen vill 

gärna att du slänger dig ut i debatten om det 

nya intranätet. Skriv ett inlägg och säg rent 

ut hur du tycker det nya intranätet fungerar - 

eller inte fungerar. 

Kalendarium - en 

efterlängtad nyhet 

En stor och efterlängtad 

nyhet är ett kalendarium. 

Du kan välja att tillhöra en 

grupp, t.ex. förvärvsgrupppen. 

En stor vinst är att du 

kan se vad medlemmarna i 

din grupp gör en viss dag, 

vilket gör att det blir 

enklare att boka in möten. 

Du ser gruppen i boxen 

'Min grupp' på högersidan. 

Man har möjlighet att samtidigt boka 

in ett möte för hela gruppen direkt. En 

tanke är att det skall kunna kopplas ihop 

med ett schema. Schemaläggaren kan då 

snabbt se vem som är upptagen. 

Förutsättningen är förstås att du alltid gör 

noteringar i kalendern. 

Första gången du använder det nya 

intranätet krävs vissa inställningar för att 

det skall fungera så flexibelt och personligt 

som är avsett. Därför kommer vi att erbjuda 

utbildning i hur det nya intranätet fungerar 

och kan utnyttjas på bästa sätt. Vi återkommer 

med datum under januari månad 

ANGELICA SCHNEIDLER-LARSSON 

webbkoordinator 

Digitala biblioteket 

Läslustavdelning och ny 

En ny samling med skönlitterära böcker 

för upplevelse, eftertanke, inspiration, 

glädje och rekreation - Läslust - finns nu 

på Biomedicinska biblioteket. 

Grundutbildningsnämndens ordförande Annika Skott vid läslustavdelningen. 

Bild: Gösta Cramby 

Medicinarnas behov av skönlitteratur har påtalats i olika 

sammanhang och det är inte ovanligt att man på medicinska 

bibliotek har en samling av detta slag. 

Samlingen på Biomedicinska biblioteket har kommit till 

tack vare särskilda medel från Medicinska fakulteten. En 

stark pådrivare och tillskyndare av denna nya boksamling är 

grundutbildningsnämndens ordförande Annika Skott som 

också har ingått i den grupp som dragit upp


11 

Den lokala navigationen 

anpassas till varje 

enhet. Du kan enkelt 

byta till annan enhet. 

Den centrala 

navigationen följer 

med var du än befinner 

dig på intranätet. 

Kalendern innehåller 

personliga noteringar 

och mötestider för 

olika grupper. 

Med den nya personaldatabasen 

blir det enkelt att 

söka upp telefonnummer 

eller e-postadresser. 

En speciell vy från 

kalendern, där du 

kan se vad 

medlemmarna i en 

viss grupp gör 

idag. 

Via snabblänkar når 

du ofta använda 

funktioner. Du kan även 

lägga till egna länkar, 

interna eller externa. 

Debatter, frågor eller annonsering - allt 

går att nå via olika forum. Meddelanden 

är korta noteringar som rör verksamheten, 

antingen lokalt eller för hela GUB. 

"Bara fantasin sätter gränserna", brukar det alltid 

heta i modern tid. Det stämmer även när det gäller 

de olika boxarna på intranätet. Här visas en liten 

mysig julkalender som ett exempel. 

Nästa utmaning - UB:s nya webbplats 

Efter intranätet väntar nästa 

uppgift: att arbeta om våra 

gemensamma sidor så att 

användarna får bästa möjliga 

service genom UB:s webbplats. 

Tanken är att man skall mötas av ett och 

samma gränssnitt utåt oavsett vilken 

enhet man befinner sig på. 

Tidigare har vi visserligen haft en gemensam 

profil, men den lokala anpassningen 

har ibland avvikit från den centrala. Och det 

är viktigt att UB uppfattas som en sammmansvetsad 

enhet, inte minst ur anslagsssynpunkt. 

Användarna vet var de kan finna 

sin information utan att nödvändigtvis 

behöva hänvisas till fysiska hus. Vi vinner 

också i längden på att ha en gemensam 

startsida genom att underhåll och uppgradering 

förenklas. 

Lokal information av olika slag måste 

självklart finnas och det är just utmaningen 

att integrera central information med lokal. 

utställning på Biomedicinska biblioteket 

riktlinjerna för urvalet av böcker till Läslust. 

Gunvor Hallerfors, Rangela Fredsjö 

och Monica Carlson har köpt in böckerna 

såväl i bokhandel som på antikvariat. En 

del titlar har överförts från de tidigare vårdvetenskapliga 

institutionsbibliotek. 

Ny utställning 

Buffon - en naturskildrare 

Studenter, lärare/forskare och anställda 

vid Sahlgrenska akademin och 

Naturvetenskapliga fakulteten kan låna 

hem böcker ur samlingen. 

Övriga kan förstås läsa dem på plats. 

Många positiva kommentarer har kommit 

från både forskare och studenter. 

En utställning över Greve Georges Louis 

Leclerc de Buffon´s Histoire naturelle och 

andra publicerade verk har sammanställts 

av förra biblioteksrådet Kjell Nelson. 

I samband med utställningen har en broschyr 

som speglar antagonismen mellan 

de båda vetenskapsmännen med titeln 

"Linné vs Buffon" tagits fram. 

Högtidlig invigning 

med blågula band 

Den 28 november invigdes utställningen 

Det kommer vi i webbutvecklingsgruppen 

att arbeta med under våren. De lärdomar vi 

fått genom det nya intranätet kommer väl 

till pass. Vi startar med en utvärdering av 

de gamla sidorna. Vi hoppas kunna ha en 

popup-test på våra startsidor, som användarna 

får fylla i direkt. Den skall kompletteras 

med intervjuer av både personal och 

representativa grupper av användare. 


webbkoordinator 

Digitala biblioteket 

och den nya boksamlingen med tal av 

Annika Skott, Kjell Nelson och Jon Erik 

Nordstrand. Kjell Nelson berättade om 

Buffon och Linné. 

Annika Skott fick därefter symboliskt 

knyta upp de blågula band som var uppsatta 

och öppnade därmed Läslust! 

BIRGITTA STEVINGER 

informationsbibliotekarie 

Biomedicinska bibliotekarie


När Staffordshire university 

öppnade tillgången till 15000 

e-böcker från Ebrary gjorde 

man en genomgripande 

marknadsföringskampanj. 

- Vi släppte upp ballonger i 

luften, bland annat, berättade 

David Parkes, chef för avdelningen 

Information Services 

på Staffordshire University i 

Storbitannien. 

Vid University of Texas at Austin gjorde 

man däremot ingen särskild marknadsföring. 

- Nej, vi lade helt enkelt in dem i katalogen. 

Men alla våra bibliotekarier talar gott 

om e-böcker och de presenteras alltid i 

samband med introduktionen för nya studenter, 

förklarade Lindsey Schell, som 

arbetar för universitetsbiblioteket där. 

125 personer hade samlats i 

Wallenbergsalen torsdag 12 december för 

att delta i konferensen om ett av bibliotekens 

hetaste utvecklingsprojekt just nu, e- 

böckernas funktion, teknik, marknad, 

prissituation m.m. 

Majoriteten av deltagarna, 70 personer, 

kom från Göteborgs UB. Intresset var stort 

för att lyssna på den samlade erfarenhet 

En av höjdpunkterna under 

UB:s dag 12 oktober blev 

invigningen av utställningen 

om Uno Myggan Ericsons 

arkiv. 

Vid invigningen berättade Myggans änka 

Irene Ericson hur det kom sig att hon donerade 

Myggans samlingar till UB. 

Irene Ericson hade hört att en av 

Myggans skivor var sällsynt och ringde därför 

till UB för att höra om det fanns intressse 

av denna skiva. Jo, det var väldigt 

intressant. Hon fick då en försiktig fråga om 

det möjligen fanns något mer... 

Myggans arkiv som nu finns på UB 

omfattar omkring 8-10 meter skivor 

Snabb succé för 

- i England hoppas man på fler 

som kom från både gästföreläsare och 

värdbibliotekets representanter. 

USA:s största universitet 

University of Texas at Austin är USA:s 

största universitet med 52000 studenter. 

Deras universitetsbibliotek är landets femte 

största med 17 hus och åtta miljoner volymer. 

Sommaren 1999 började man använda 

e-böcker. 

- Vi såg det mest som ett experiment i 

början när vi testade ett par hundra titlar 

från NetLibrary, berättade Lindsey Schell, 

som arbetar med e-böcker vid University of 

Texas at Austin. 

Idag, tre till fyra år senare, har universitetet 

omkring 50 000 e-böcker. Större delen 

av böckerna kommer från netLibrary. Man 

använder också Safari och History Ebooks. 

- Vi var ganska så chockade i början vilket 

intresse det blev för e-böckerna, och 

hur använda de var, berättar hon. Det blev 

klart från början att e-böcker var den naturliga 

utvecklingen efter databaser och e-tidskrifter. 

Man har inte ens ansett sig behöva 

marknadsföra e-böckerna i särskilt stor 

utsträckning. 

- Vi lade bara in dem i katalogen, helt 

enkelt. Alla våra bibliotekarier talar väl om 

e-böckerna och presenterar dem i samband 

med introduktioner för nya studenter. 

Att e-böckerna används på ett speciellt 

Myggans änka tackad vid UB:s dag 

(ursprungligen var samlingen ännu större), 

30-35 meter böcker om nöjen i alla former 

- framförallt utländsk litteratur. Enbart cirkuslitteraturen 

omfattar ca 17 meter. 

Handskrifter som brev, fotografier och 

annat omfattar 10-12 meter. Invigningen 

blev välbesökt. Invigningstalet hölls av fil.dr. 

Åke Pettersson som även är pressekreterare 

vid Göteborgs universitet och ordförande 

i Karl Gerhard-sällskapet. Han var 

personlig bekant med Myggan. 

Nästa år firas UB:s 

dag 4 oktober 

Ett stort tack! ska riktas till alla er som 

ställde upp för universitetets vecka och 

UB:s dag. Ingemar Andersson, 

Margareta Benner, Ann-Katrine Bretan, 

sätt är emellertid en erfarenhet som man 

fått även i Texas. Efter ett år med e-böckerna 

konstaterade man att i genomsnitt titttar 

användarna under 10 minuter på en 

bok. Det är den tid man behöver för att 

skriva ut relevanta sidor eller kapitel. Efter 

diskussion med användare har man också 

upptäckt att de ofta söker efter böcker 

med hjälp av sökning på ord. 

Man har också funnit att det är viktigt att 

e-böckerna finns i en ganska stor mängd 

titlar. 

Det väcker irritation hos användarna om 

de bara kan skriva ut ett par kapitel Vidare 

är det viktigt att biblioteket tar hand om alla 

kostnader och att användarna slipper 

uppge kontokortsnummer eller dylikt. 

- Vi har än så länge inga större eller mer 

genomgripande användarundersökningar. 

Därför är det väldigt svårt att säga något 

om framtiden, förklarade Lindsey Schell. 

Det vore allt för vanskligt att till exempel 

göra popup-enkäter eftersom bara de som 

är mest positiva till e-böcker skulle svara, 

menade hon. 

Information direkt, 

via fingertopparna 

Det brittiska universitetet Staffordshire 

har valt en helt egen modell för e-böcker 

vid universitetets bibliotek. 

Birgitta Stevinger, Angelica Schneidler- 

Larsson, Jon Erik Nordstrand, Mats 

Cavallin och Carin Björklund, Pia 

Schmidt de Graaf och Anders Larsson, 

Jan Åman och Karin Petersson, Göran 

Bergh och Madeleine Linder, Peter 

Karlsson och Anders Pylsy. 

Nästa år arrangeras universitetets vecka 

3-12 oktober. UB:s dag är 4 oktober samtidigt 

som humnaistdagarna, det vill säga 

den första helgen under veckan. 

ANNICA OLOFSSON


e-böcker i USA 

brittiska böcker på marknaden 

I oktober i år öppnade man tillgången till 

15000 e-böcker från Ebrary. 

- Studenterna använder Google, konstaterade 

föreläsaren David Parkes och hänvisade till 

en nyligen presenterad undersökning i 

Storbritannien. Här köper vi in dyra och sofistikerade 

produkter som nästan inte är använda 

alls därför att studenterna istället väljer att söka 

via Google, beklagade han. 

Mot den bakgrunden valde universitetsbiblioteket 

vid Staffordshire att göra en genomgripande 

marknadsföringskampanj i samband 

med att man släppte e-böckerna från Ebrary. 

Webbplatsen för elektroniska resurser kallas 

infoDirect, vilket är en förkortning av Information 

and resources direct to your fingertips. 

Layout och sökfunktion på denna webbplats 

har man försökt att efterlikna Google så mycket 

som möjligt. 

Det är förstås för tidigt att säga hur 

Staffordshires e-boksanvändning kommer att 

fungera men David Parkes hade flera önskemål 

inför framtiden. 

- Jag skulle gärna vilja se mer av brittisk litteratur 

bland e-böckerna. Det finns nästan bara 

amerikanska böcker. Sådan är ju marknaden än 

så länge. 

Vidare önskade han ett samlat söksystem för 

alla elektroniska resurser, möjlighet att översättta 

e-böcker och även bättre statistik för att på 

allvar kunna följa hur användarna agerar. 

Han förklarade också att det är ingen tvekan 

om att e-böckerna erbjuder mycket positiva 

möjligheter, och berättade ett illustrerande 

exempel. 

- En av våra forskare arbetar med doktorer i 

Dickens böcker. Det var ju en tidsbesparing på 

flera månader för henne när hon kunde använda 

sökfunktionen i Ebrary. 


Fotnot: Hela programmet: 10:30 Inledning av 

konferensens moderator. Mats G Lindquist, 

chef för Ekonomiska biblioteket vid Göteborgs 

universitetsbibliotek , 10.45 Ebook choices at 

the University of Texas at Austin: our experience 

with vendors, librarians, technical support 

staff and users. Lindsey Schell, The University 

of Texas at Austin, E-Books: a snapshot from 

the UK. Hazel Woodward, DNER, Cranfield 

University. Denna punkt utgår., 11.45 

Diskussion, 13.15 The ebook experience- introducing, 

using and evaluating ebook subscription 

collections at Staffordshire University UK. 

David J. Parkes, Staffordshire University 

Information Services, 14.00 Diskussion, 14.15 

Kurslitteratur i e-boksformat - ett samarbetsprojekt 

mellan Stockholms universitetsbibliotek 

och eLib, Wilhelm Widmark, Stockholms universitetsbibliotek, 

15.15 Två år med den nya 

publiceringsekologin - erfarenheter från 

Göteborgs universitetsbibliotek, Mats Cavallin, 

Margareta Benner, Carin Björklund, 

Göteborgs universitetsbibliotek, 16.00 

Sammanfattande diskussion. 

Irene Ericson, Åke Pettersson och Jon Erik Nordstrand höll tal vid invigningen av utställningen 

om Myggans arkiv. 

Bild: Göran Olofsson 

Weibull 

leder 

identitetsutredning 

13 

Dekanus Lennart Weibull, professor 

i massmediaforskning vid 

Samhällsvetenskapliga institutionen, 

leder en utredning om 

Göteborgs universitets identitet 

och image. 

Projektet 

omtalades i 

början som en 

definition av 

"varumärket 

Göteborgs 

universitet". 

- Att förstå 

GU:s identitet 

idag är bland 

annat viktigt 

Projektet 

“Identitet och 

image” leds 

av Lennart 

Weibull. 

för att kunna 

säga vad vi vill att GU ska vara 

om fem år och om tio år, förklarade 

Lennart Weibull vid en föredragning 

vid universitetets informationsråd. 

Utredningen kommer bland 

annat att bygga på tre stora 

undersökningar om hur männniskor 

uppfattar Göteborgs universitet. 

GU:s anställda ger svaren 

som en del i den arbetsmiljöundersökning 

som nyligen 

skickats ut. Även allmänheten 

och studenter kommer att bli 

föremål för omfattande enkätundersökningar. 

Projektet kommer att presenteras 

vid en paneldebatt 6 mars. 

Förslag för att stärka GU:s 

identitet och profil kommer att 

läggas fram före sommaren. 

De övriga ledamöterna i styrgruppen 

för projektet identitet 

och image är Ulf Gustavsson, 

universitetsstyrelsen, Margareta 

Wallin Peterson, Naturvetenskapliga 

fakulteten; Maria 

Norrström, Handelshögskolan, 

Tomas Forser, Humanistiska 

fakulteten, Mauritz Ljungman, 

Sahlgrenska akademin, Siv 

Bondenäs Brink, avd för information 

och omvärldskontakter; 

Åke Pettersson, avd för information 

och omvärldskontakter 

samt Martin Hjertstrand, GUS.

14 Resor, kurser, konferenser 


Kurs om digitala bibliotek och nätbaserad undervisning 

I augusti gick Maria Qvinth 

en mycket omfattande kurs 

om digitala bibliotek och 

nätbaserad undervisning, i 

Ticers regi, vid universitetet 

i Tilburg. Här följer hennes 

rapport om bland annat 

bibliotekens roll i universitetsvärlden, 

bibliotekariens 

roll i framtiden och vikten av 

uppmuntran i undervisningen. 

Ticer är ett utbildnings- och konsultföretag 

som ägs av universitetet i Tilburg. Sedan 

1995 håller de sommarkurser för bl.a. högskolebibliotekarier 

världen över. Kurserna 

har mycket gott rykte - och är mycket dyra. 

Tack vare välvilliga chefer och 

Malmstensfonden kom jag i väg i augusti 

på en av Ticers veckokurser om 

Nätbaserad undervisning och digitala 

bibliotek - en kurs under en hel vecka som 

blev mycket innehållsrik och givande. 

Först följer ett axplock av de ämnen som 

kursens föreläsningar, grupparbeten och 

diskussioner tog upp. Därefter kommer en 

fylligare sammanfattning av de flesta av 

föreläsningarna. 

Om inlärning och att lära ut "ansikte mot 

ansikte" och online. En kombination är idealet. 

För ett gott inlärningsresultat är det 

avgörande att onlinekurser är välgjorda, 

pedagogiska och att de erbjuder hög grad 

av varierande aktiviteter för användaren. Att 

göra onlinekurser är mycket tidskrävande: 

en timmes onlinekurs tar ca 60 timmar att 

producera. 

Om inlärningsstilar. Eftersom vi alla lär 

oss på olika sätt, vi har olika inlärningsstilar, 

behövs stöd och uppmuntran från personal 

med olika specialiteter, stor variation, multimedia 

och mycket interaktivitet. 

Learning (Resource) Centers istället för 

eller som komplement till bibliotek. 

Relationen mellan den digitala och 

fysiska inlärningsmiljön kräver mycket god 

planering. 

Exempel på Digitala inlärningsmiljöer 

(Virtual Learning Environments) via kursportaler 

och andra digitala plattformar för 

lärande som Blackboard, WebCT och 

COSE. Universitetsbiblioteken blir lätt bortglömda 

och kommer inte naturligt med i 

kursportaler. Det är nödvändigt för bibliotekarier 

att mera aktivt gå ut och visa på hur 

vi kan serva lärare och studenter online. 

Biblioteket är den givna platsen för universitets 

publiceringsverksamhet, ett 

"scriptorium" som bör utvecklas för elektronisk 

publicering. Ett steg på den vägen 

är vårt elektroniska publiceringscentrum på 

Handelshögskolan i Göteborg. 

Informationskompetens. Råd och checklistor 

från Berkley, USA för hur bibliotek 

stegvis integrerar informationssökning och 

informationskompetens i institutionernas 

kurser. Inget biblioteket kan ensamt förmedla 

informationskompetens till studenter. 

Problembaserat lärande - en förutsättning 

och möjlighet till att förmedla informationskompetens 

vid gemensamt planerade 

och genomförda kurser av institution och 

bibliotek m fl "collaborative course design". 

Digitala portföljer, e-portfolios, för studenternas 

studieplaner, studieresultat, 

lärarkommentarer som biblioteken kan 

lägga ut. 

Bibliotekariens yrkesroll som learning 

support manager eller learning advicer, och 

som servicepersonal för e-publicering av 

hela kurser, av kurslistor, rapporter, uppsatser, 

avhandlingar, portföljer m m. 

Här följer en fylligare sammanfattning av 

de flesta av föreläsningarna och grupparbetena: 

Introduction of general pedagogic themes 

Shân Wareing, Director of the Educational 

Development Centre, University of 

London, Royal Holloway 

Shân Wareing var en av de få föreläsare 

som själv tillämpade vad hon rådde oss att 

göra, nämligen aktivera oss kursdeltagare 

på olika sätt. Hon fick oss att berätta om 

våra erfarenheter av egen inlärning både i 

en positiv situation och i en negativ. Vi fyllde 

i frågeformulär, hade smådiskussioner 

två och två och diskussioner i storgrupp. 

Vid en längre workshop skrev vi undervisningsmål 

för en kurs vi hållit, som vi redovisade 

för varandra. 

Shan gav oss ett s.k. VARK-formulär 

(Visual Aural Read/Write Kinesthetic dvs 

rörelse) där vi kunde testa vilka sinnen vi 

föredrar att använda i olika inlärningssituationer. 

Både vid traditionell undervisning och vid 

e-learning är det viktigt att erbjuda lärande 

utifrån deltagarnas egna erfarenheter, aktiviteter 

och behov. Alltför många lärare koncentrerar 

sig fortfarande på sitt eget framförande 

istället för hur deras studenter ska 

lära sig. Vi fick också rådet att börja en kurs 

med att förankra våra egna inlärningsmål 

hos våra studenter i termer som "Efter kursen 

ska du kunna känna igen, veta hur 

man använder, förklara, värdera, formulera" 

etc. 

Shan hänvisade till några av de forskningsresultat 

som man sedan 70-talet 

framhållit som viktiga för studenters inlärning: 

vara tydlig och hålla sig till en logisk 

struktur, summera för att kunna gå vidare 

belysa med exempel och fallbeskrivningar 

vara entusiastisk och gärna utgå från 

deltagarnas erfarenheter 

variera sig och använda olika medier 

stämma av med kursdeltagarna genom 

frågor, smådiskussioner och inbjuda till 

reflektion 

inte vara kritisk eller förnedra studenterna. 

Självförtroende är mycket viktigt vid 

inlärning. 

Hon uppehöll sig också kring Ference 

Martons och Roger Säljös tankar om ytligt 

lärande och djuplärande. 

Shân Wareing, som själv gör onlinekurser, 

framhöll att det är mycket tidskrävande. 

Det finns en beräkning på att det ligger 

64 timmars(!) arbete bakom en pedagogisk 

och interaktiv entimmes kurs online. Därför 

är det klokt att göra mer ämnesövergripande 

kurser som många förhoppningsvis 

har nytta av. För ett gott inlärningsresultat 

är det avgörande att onlinekurser är pedagogiska, 

välgjorda och erbjuder hög grad 

av varierande aktiviteter för användaren. 

Information: from "Landscape" to 

"Environment" … from "Nature" to 

"Architecture" 

John Paschoud, InfoSystems Engineer & 

Projects Manager, London School of 

Economics & Political Science 

John Paschoud är en mycket erfaren ittekniker 

som gav oss sin syn på den digitala 

utvecklingen vid universiteten, från 

otämjd informationsdjungel till en strukturerad 

informations- och inlärningsmiljö. Han 

deltar i projektet ANGEL (Authenticated 

Networked, Guided Environment for 

Learning) i Storbritannien.


Resor, kurser, konferenser 

15 

Där försöker man integrera universitetens 

digitala inlärningmiljöer (Virtual Learning 

Environments) med bl a biblioteksresurser. 

Andra liknande integrationer sker via 

FirstClass, WebCT, Blackboard, som liknar 

vår kursportal vid GU. 

Gemensamma problem är: 

accessfrågor både inom och off-campus 

(önskemål om access via mobil, palm 

börjar komma) 

många lösenord att hålla reda på 

olika standards 

olika bandbredd 

copyrightfrågor för t e x undervisningsmateral 

olika önskemål om format av t e x artiklar 

som pdf, html eller på papper. 

Universitetsbiblioteken blir lätt bortglömda 

och kommer inte naturligt med i kursportaler 

och andra plattformar. Det är nödvändigt 

för bibliotekarier att mera aktivt gå 

ut och visa på hur vi kan serva lärare och 

studenter online. 

John Paschoud anser också att biblioteket 

är den givna platsen för universitets 

publiceringsverksamhet , ett "scriptorium", 

som bör utvecklas för elektronisk publicering. 

Ett steg på vägen är vårt elektroniska 

publiceringscentrum på Handelshög- skolan 

i Göteborg. 

Han hävdar också att bibliotekarier 

måste acceptera att studenter använder 

Google först. Vår uppgift är att lära studenter 

att sovra kritiskt och lära dem inse när 

de behöver andra resurser som bibliotekets 

databaser m m. 

Help desk dygnet runt (Follow the Sun 

Help Desk) klarar man på London School 

of Economics & Political Science i samarbete 

med ett universitet i Newcastle, 

Australien, och ett i Colorado, USA. 

Virtual learning environments: an overview 

of their potential and use 

Mark Pettigrew, Learning and Teaching 

Institute, Sheffield Hallam University, 

Sheffield, UK 

Mark Pettigrew delgav oss sina erfarenheter 

från "integrated online learning" och 

digitala inlärningsmiljöer, framför allt från 

Blackboard, en kommersiell, mer utbyggd 

och beprövad variant av vår kursportal vid 

GU. I Blackboard finns både en lärarmodul 

och en studentmodul som kan innehålla: 

nyheter, meddelanden, kursinformation, 

kursplan, kursmål, scheman, länkat kursmaterial 

- utdrag ur böcker, hela böcker, 

artiklar, rapporter, studentuppsatser, databasförslag, 

sökverktyg - kursutvärderingar, 

självtester, diskussionslistor, chatmöjlighet. 

Enligt Mark Pettigrew är det mycket 

önskvärt och lämpligt att bibliotekarier 

medverkar och lägger ut kurslitteratur, sökhjälp 

m m och även undervisar både studenter 

och lärare om hur ett system som 

Blackboard fungerar. 

Vid en givande workshop fick vi pröva att 

använda Blackboard både i rollen som student 

och som lärare. 

Digital libraries and the changing world of 

education 

Hans Roes, Deputy Librarian, Tilburg 

Univerisity, Library 

Hans Roes gav oss bakgrunden till nuvarande 

trender inom universitet och högskolebibliotek. 

Hans förslag till möjligheter för 

bibliotek att bli mer integrerade både digitalt 

och fysiskt var inspirerande. 

Det ständigt ökande antalet högskolestudenter 

har alltmer varierande bakgrund 

och erfarenheter och därmed olika 

inlärningsstilar, vilket ökar 

behovet av bl a personal, 

variation, multimedia. 

Många är inställda på 

livslångt lärande och på 

att "lära för att lära". 

Studenter kombinerar 

arbete och studier allt 

oftare, och vill själva välja 

hur och vid vilket universitet 

de ska läsa. 

Universitetslärare 

byter oftare universitet 

och avhoppen från kurser 

ökar bland studenter. 

Allt fler studenter har 

tillgång till Internet och kursmaterial på 

webben, och kommunicerar via e-mail, 

mobiltelefon m.m. 

Ansträngd budget på många fakulteter 

och konkurrens från kommersiella resurser, 

kurser etc på webben kräver mer effektivitet 

på universiteten. 

Bibliotekens möjlighet att integrera sina 

digitala resurser vid webbkurser m.m. kräver 

en aktiv inbjudan till partnerskap från 

bibliotekens sida. Man måste: 

bevaka vad institutionerna undervisar 

om. 

Visa för nyckelpersoner på institutioner 

hur bibliotekets resurser på webben kan 

förbättra kurserna. 

Våga delta i nya undervisningsprojekt 

som institutionerna vill pröva. 

Hans Roes förespråkar ett multidisciplinärt 

samarbete mellan lärare, bibliotekarie, 

programmerare, tekniker m fl. Han har själv 

erfarenhet från Blackboard, en kommersiell 

Bibliotekens 

möjlighet att 

integrera sina 

digitala resurser 

vid universitetets 

kurser m.m. 

kräver en aktiv 

inbjudan till 

partnerskap 

från bibliotekens 

sida. 

variant av vår kursportal vid GU. 

Administrativa och tekniska problem vid 

integration av bibliotekssystemet med universitetets 

olika system är ofrånkomliga. 

Övriga möjligheter för biblioteken att integreras 

är t ex att serva lärare och studenter 

med kursmaterial på webben. Det kan 

antingen vara skräddarsytt kursmaterial till 

en viss kurs eller mer allmänna resurser 

online. Biblioteken kan lägga ut fler studentuppsatser 

samt delta i övrig webbpublicering. 

En annan möjlighet är att hjälpa institutionerna 

med s k portfolios, eller e-folios 

dvs en digital studentportfölj som följer 

studenten under högskolestudierna. 

Portföljen är användbar vid studieplanering, 

anställningsintervjuer och som förebild för 

nya studentkullar. Portföljen kan innehålla 

studentens studieplaner, studiemål, studieresultat, 

utlåtanden från lärare, rapporter, 

uppsatser. I stället för en mängd papperskopior 

finns portföljen lättillgänglig, 

lätt att uppdatera, 

med möjlighet till multimedialt 

material. 

Vi kursdeltagare fick 

träna oss på att göra en 

slags portfolio "life in a 

bag" med text och bild och 

sedan presentera den för 

en kurskollega. 

Liksom flera av föreläsarna 

betonade Hans 

Roes att webbkurser inte 

är allena saliggörande utan 

att kombinerade studier 

"face to face" och digitalt ger mest. 

Studenter måste få träffas i grupparbeten, 

få feed back av lärare m m. Det är ofta 

tekniska problem som måste lösas, frustrationer 

som måste diskuteras. 

Collaborative course design 

Ellen Simons, Head of the Library, 

University of Professional Education, 

Breda, NL 

Rien Brouwers, Head of the Department of 

Finance and Accounting, University of 

Professional Education, Breda, NL 

Ellen Simons och Rien Brouwers redogjorde 

för ett samarbetsprojekt under 2001 

mellan biblioteket, föreläsare, pedagoger 

vid Handelshögskolan i Breda, där problembaserade 

kurser planerats och 

genomförts med stor framgång. Projektet 

var mycket lärorikt och givande. Alla inblandade 

parter i projektet var eniga om att det 

varit mycket arbetskrävande.



Många e-resurser lades i Blackboard. 

Intill biblioteket finns ett Learning Resource 

Center som utnyttjades väl. 

När det gäller planering av det fysiska 

biblioteket är det viktigt att vara användarorienterad 

istället för samlingsorienterad 

och att erbjuda ljusa, varierade studie- miljöer. 

Learning Resource Centers och Learning 

Centers tenderar att ersätta eller kompletttera 

biblioteken. 

I Storbritannien finns ca 100 universitet 

varav ungefär hälften har Learning 

(Resource) Centers. 

För att möta allt större olikheter vad gälller 

inlärningsbehov och inlärningsstilar 

bygger man stora lokaler för mycket multimedia, 

många studenter, samt kunniga 

och entusiastiska universitetslärare, specialpedagoger, 

it-personer och bibliotekarier 

som finns till hands för att motivera, uppmuntra 

och stödja studenterna för ett gott 

inlärningsresultat. 

Howard Nicholson, University librarian, 

University of Bath, UK, berättade om sina 

erfarenheter från Baths Learning Center. 

Stora utrymmen krävs när följande funktioner/aktiviteter 

ska samsas i samma lokaler: 

tyst läsning, bibliotekservice som 

In/Utlån, hjälpdiskar med både en bibliotekarie 

och en tekniker, grupparbeten, lärarledd 

inlärning/undervisning, datalabb, personalutrymmen, 

sociala studentutrymmen 

som internetkaféer m m. 

Graham Bulpitt, Director, Learning 

Centre, Sheffield Hallam University, UK, har 

ägnat sitt liv åt att bygga upp och utveckla 

Sheffield Hallams Learning Center, en 

imponerade verksamhet med ca 250 

anställda. 

Utifrån sin gedigna erfarenhet av lärande 

på univeritet poängterade även han hur viktigt 

det är att ge studenter sjävförtroende, 

uppmuntran och stöd både vid personkontakter 

och via online kurser, multimedia inte 

minst för att motivera nya kategorier av 

studenter från minoritetsgrupper, studenter 

från miljöer utan studievana m fl. 

Information literacy: History, assessment 

and breaking developments 

Pat Davitt Maughan, User Research 

Coordinator, University of California, 

Berkeley, The Teaching Library, USA 

Pat Davitt Maughan började sin föreläsning 

med att skriva upp de mål hon hade 

med sin föreläsning. Vid Teaching Library 

arbetar man aktivt med de olika stegen mot 

informationskompetens som enligt den 

*amerikanska standarden från ALA, 

American Library Association i korthet 

består av följande: 

insikt om sitt informationsbehov: vilken 

slags information man behöver och ungefär 

hur mycket 

förmåga att söka information effektivt, 

kritiskt värdera och välja ut relevant material 

förmåga att använda informationen 

konstruktivt utifrån sina tidigare kunskaper 

Pat Davitt Maughan delade frikostigt 

med sig av sina olika erfarenheter från att få 

Så vad lärde jag mig? 

Att ha studenternas vanor som 

utgångspunkt: Google. 

Vi ett flertal kurser och storföreläsningar 

har jag tipsat om hur man kan 

söka i Google (en jämförelse med fler 

sökmotorer har jag inte hunnit): t ex 

att välja Avancerad Sökning, utnyttja 

begränsningar som svenska sidor 

eller hela webben, söka i bara i titelfält, 

begränsa med domän. Efter 

Googlesökning har jag visat på våra 

resurser på webben om källkritik, kritisk 

granskning och visat att det ofta 

är mödosamt och tidskrävande att få 

fram kvalitet. Akademisk nivå, kvalitet 

finns oftast lättillgängligt i de flesta av 

UB:s databaser. 

Jag har börjat några kurser med en 

intervju av studenterna (vad de läser 

just nu, hur tidspressade de är, vilken 

information om vår kurs de fått , vilka 

förkunskaper de har) även om jag fått 

information av deras lärare och kursportal 

m m . 

Jag har prövat att förse kursdeltagarna 

med vår målformulering för kursen. 

Jag har börjat studera råd och 

checklistor för kurser i informationsssökning 

och informationskompetens 

från Berkeley, California för att visa 

detta för lämpliga kontaktpersoner på 

våra institutioner. 

Jag funderar på vilka institutioner 

och kontaktpersoner på Handelshögskolan 

som först kan vara intresserade 

att ha länkar till UB:s allmänna 

resurser på sin kursportal t ex till vår 

ämnesguide, Samwebb m m. 

Jag ska också undersöka om och 

hur jag får password till kursportaler 

för att själv kunna lägga ut länkar i 

samarbete med institutionerna. 

in biblioteket kontinuerligt i kurser på olika 

institutioner för att i ett naturligt inlärningsssammanhang 

utveckla studenterna till att 

bli informationskompetenta. Inget bibliotek 

kan ensamt förmedla informationskompetens 

till studenter. Det fungerar bara i ett 

gott samarbete mellan bibliotek och institution 

som bygger på gemensamma visioner 

om inlärningsmål och informationskompetens 

och en gemensam beredskap att 

avsätta resurser för det. Bäst fungerar det 

på kurser som är problembaserade. 

Informationskompetensen måste finnas 

med i institutionernas kursplaner. 

Vi som kursdeltagare fick med oss utförliga 

och användbara checklistor för att 

kunna stämma av hur lämpade och förberedda 

vi i våra bibliotek är för ett sådant 

samarbete och för att stegvis kunna 

genomföra kurser i informationssökning 

och i informationskompetens. 

Consequences for the library profession 

Richard Biddiscombe, Team leader Arts, 

Social Sciences and Law, Main Library, 

University of Birmingham 

Bibliotekariens yrkesroll håller på att 

utvecklas till learning support manager eller 

learning advicer, och till servicepersonal för 

e-publicering av hela kurser, av kurslistor, 

rapporter, uppsatser, avhandlingar, portföljer 

m m. Vi kommer att fungera som 

"PDAs", Personal Digital Assistants, för e- 

learning och m-learning (mobile learning) 

och förse studenter och lärare med digitala 

resurser samt att lära dem att använda 

dem. Vi blir virtuella kontaktbibliotekarier 

som ger snabb och bra service (inte hyllmeter) 

i flexibla inlärningsmiljöer med alltfler 

datorer. 

MARIA QVINTH 

Ekonomiska biblioteket 

Denna rapport kommer att läggas ut på 

GUB:s intranät, tillsammans med länkar. 

Ticer använder Blackboard vid sina kurser. 

Som kursdeltagare når jag alla föreläsningar 

i fulltext, presentationer i powerpoint 

m m. Kontakta mig så skickar jag 

gärna kopior!



17 

Ökat studentantal tema på universitetskonferens 

Barbro Svenner, 

Biomedicinska biblioteket, 

besökte den årliga konferensen 

vid Centrum för undervisning 

och lärande vid 

Linköpings universitet. Hon 

berättar även om konferensen 

“Designing e-futures” 

arrangerars av Svensk förening 

för informationsspecialister. 

Intressant med de två konferenserna var 

samstämmigheten i bilden av vad man 

kämpar med på universitet och högskolor 

och därmed också på biblioteken: det 

starkt ökande antalet studenter, studenternas 

heterogena bakgrund, hur man bäst 

organiserar sig för detta samt it-teknikens 

hjälp eller stjälp. 

Centrum för undervisning och lärande, 

CUL, vid Linköpings universitet anordnade 

för sjätte året i rad den s.k. CUL-dagen den 

14 november. 

CUL-dagen ägnas universitets pedagogiska 

frågor i vid bemärkelse. Varje konferens 

har ett tema, som sedan behandlas i 

föreläsningar, seminarier och workshops. 

Deltagarna kommer mestadels från 

Linköpings universitet - lärare, bibliotekspersonal 

och studenter - men även övriga 

landet brukar vara representerat. 

Göteborgs universitetsbibliotek deltog i 

form av undertecknad, som lockats dit av 

årets tema som var "Bredd och djup": 

"Temat bredd och djup har valts för 

att det pekar på den högre utbildningens 

situation med fler studerande med olika 

bakgrunder. Den ökade tillströmningen 

av studenter aktualiserar frågor om kvalitet 

och djup i utbildningen." 

Professor Anders Fransson, Göteborg, 

inledningsföreläste och gjorde en elegant 

exposé över utvecklingen inom universitet 

och högskolor efter andra världskriget med 

tonvikt på villkoren idag. En fördubbling av 

antalet helårsstudenter har skett 1989- 

2001 och dagens studenter är en heterogen 

grupp med ökade skillnader i social 

och etnisk bakgrund, ålder, studiemotiv 

och studievillkor: 

60 procent är kvinnor 

13 procent har utländsk bakgrund 

en tredjedel har barn 

fler är funktionshindrade 

stor åldersspridning 

studiemotiven är olika i olika åldrar 

Han kommenterade också "Studentspegeln 

2002" - Högskoleverkets enkät 

hösten 2001 till 15 440 studenter. Där 

framgår hur dagens studenter ser på sin 

situation och hur de uppfattar olika kvalitetsaspekter 

i den högre utbildningen. 

http://www.hsv.se/sv/CollectionServlet?vie 

w=0&page_id=1058 

I sitt försök att fånga "högskolans själ" 

konstaterade Anders Fransson att villkoren 

inom högskolan har förändrats mycket. 

Frågan inställde sig: hur arbetar vi/bör vi 

arbeta? 

Senare - i Stockholm - hörde jag Mats 

Ericson, generaldirektör för Nätuniversitetet 

- ett samarbete kring IT-stödd utbildning på 

distans mellan Sveriges universitet och 

högskolor. 31 lärosäten har anslutit sig, 1 

300 kurser ges under ht 2002, hälften av 

dessa är 5 p-kurser. http://www.natuniversitetet.se 

Han beskrev dagens student som "en 

kvinna över 25 år" och dagens högskola 

som "vuxnas lärande mitt i livet" och han 

kastade även ut följande: 

"Lund, Uppsala, KTH, KI och 

Chalmers har ägnat sig åt att 

fostra unga pojkar till män!" 

"En helt annan värld med 

dagens studenter - de ser 

annorlunda ut!" 

"Universiteten sysslar nu 

med vuxenutbildning". 

"Universiteten blir en del av 

arbetsmarknadspolitiken - 

mellan två jobb". 

"Lärcentra - som har högskoleutbud - 

byggs ut över hela landet - ca 200 stycken 

- läs Glesbygdsverkets rapport!" 

http://www.glesbygds verket.se/visapub.asp?id=110. 

Mats Ericson bekände en viss oro 

beträffande Nätuniversitetet och dess ITstöd. 

IT-stöd kräver kompetens! Och förberedelsearbete! 

Här finns en kvalitetsbrist som 

universitet och högskolor inte tagit ansvar 

för - det är viktigt skynda långsamt, 

menade han. 

"En arg opinion på distans är svår att 

vända …" 

Anders Fransson påpekade i sitt föredrag 

att IT-baserad undervisning är dyrare 

än campusutbildning, men att det finns "en 

nationalekonomisk vinst i det att fler kan 

bedriva studier". 

“Dagens 

student 

är en 

kvinna 

över 

25 år” 

I Linköping presenterade Kristin Krantz, 

Ursula Nielsen och Helena Wedborn (den 

sistnämnda hälsar till kollegorna i 

Göteborg!) sitt projekt "Integrering av 

ämnesundervisning och informationsssökning". 

"Från universitesbibliotekets sida vill vi 

medverka till att förbättra kvaliteten på 

undervisningen genom att tillsammans 

med kursansvariga dels skapa skräddarsydda 

webbsidor med digitala resurser, 

dels integrera ämnesundervisningen 

med motsvarande utbildning i informationshantering 

och sedan helst samordna 

det hela." 

De gav exempel från ämnet geografi och 

visade nyskapade webbsidor. För mer 

utförlig information hänvisas till dem personligen, 

eftersom detta är ett pågående 

projekt. 

"Mångfald - en fråga om etnicitet och 

genus" var ytterligare en punkt på CULdagen. 

Olika exempel på hur man arbetar med 

mångfaldsfrågan inom akademin beskrevs 

och olika etniska "röster" berättade och livliga 

diskussioner följde! 

Är det skillnad på, och vari 

består, de problem som en student 

med utländsk bakgrund 

möter jämfört med en svensk student? 

Många aspekter framkommer i 

Mohammad Fazlhashemis intervjuer 

med 24 studenter med 

utländsk bakgrund sammanställda 

i boken "Möten, myter och verklighet". 

Den ges ut av Umeå universitet och är 

under tryckning. 

Från konferensen "Designing e-futures" 

den 19-20 november - anordnad av 

Svensk Förening för Informations 

Specialister (f.d. TLS, numera SFIS - det 

tar emot att säga förkortning högt) 

http://www.tls.se/ vill jag lyfta fram Ulf 

Kronmans nyttiga genomgång av "Statistik 

från webbplatser - virtuella besök eller levererade 

sidor"? 

Han menade att så enkelt är det inte att 

ge snabba svar på de frågor om statistik 

kring webbplatser, som chefer och BIB- 

SAM vill ha.



Det kräver diverse motfrågor och han 

redogjorde överskådligt för dessa. Hans 

genomgång finns här: 

http://vision.kib.ki.se/portfolio/statistics/ 

Han har också skrivit en artikel i Tidskrift 

för Dokumentation. 

Mer kring IT-tekniken hjälp eller stjälp tog 

Sara Kjellberg, NetLab Lund, upp i sitt föredrag 

om ämnesportalen Renardus 

http://www.renardus.org/cgibin/egwcgi/egwirtcl/screen.tcl/name=Start&lang=en 

g&service=ren. 

Eftersom den finns väl beskriven i en artikel 

i Tidskrift för 

Dokumentation, så hänvisar 

jag dit. 

Flera föredrag handlade 

om biblioteksorganisation 

eller metoder att tillämpa 

där. 

Här vill jag bara nämna 

Lena Wilhelmson, 

Arbetslivsinstitutet, som tog 

upp lärande i arbetslivet, i 

synnerhet lärandet genom 

samtal. Hon menade att reflektion i arbetslivet 

är en bristvara. 

Samtal och gemensam reflektion 

behövs! 

Att lära är "att förändra sina föreställningar 

för att kunna förändra sitt agerande" och 

kunskap finns mellan människor - därför är 

samtal så viktiga. 

I boken "Dialogkompetens för lärande i 

arbetslivet" har hon och en kollega redovisat 

ett arbetssätt. 

En fördubbling 

av antalet 

helårsstudenter 

har skett mellan 

1989 och 2001 

och dagens 

studenter är en 

heterogen grupp 

Som avslutning nämner jag också 

Lyndon Pugh/Multimedia Information and 

Technology, som talade över "Designing 

Library Organisations for the E-Future". 

"Management" i biblioteksvärlden har 

hittills endast handlat om hur vi organiserar 

bestånd och information, menade han. Det 

viktigaste i organisationen är personalen - 

"how to put people into management of 

libraries"? Flexibilitet, "organisationen som 

en hjärna", "knacka ner väggarna inne i 

biblioteket och biblioteksorganisationen 

snarare än att riva väggarna utåt", "låt självstyrande 

grupper vara 

självstyrande", ge fullt 

ansvar - "give them a chance"! 

"Use the differencies"! 

Och allt detta måste ledas, 

men på frågan om han själv 

varit chef för ett sådant 

bibliotek, svarade han nej. 

Väl hemkommen från 

konferensen med e-future i 

huvudet läste jag i tidningen 

om IT-kommissionens färska rapporter 

http://www.itkommissionen.se/index.html 

Där framgår att informationssamhällets 

välsignelser i form av datorer och Internet 

är krångligt att använda - många avstår. 

Det är långt kvar innan tekniken fungerar 

som vardagsteknik motsvarande telefonen, 

TV:n eller bilen. Förändring av vardagsvanor 

tar längre tid än tillskyndare av IT-tekniken 

tror. Vad innebär det för oss på biblioteken? 

Och om man utgår från att grundproblemet 

inte är okunskap, utan att det är tekniken 

som inte håller måttet - vad innebär då 

det för bibliotekens e-future? 

BARBRO SVENNER 

Biomedicinska biblioteket 

Litteratur: 

Hult, H, redaktör. Bredd och djup : 6:e 

universitetspedagogiska konferensen vid 

Linköpings universitet 

14 november 2002. Linköping: 

Linköpings universitet; 2002. CUL-rapporter: 

Nr 4. 

Fazlhashemi M. Möten, myter och 

verklighet. Umeå: Umeå universitet; 2002. 

Under tryckning 

Beställes genom: 

lena.sandstrom@upc.umu.se 

Kronman U. Statistik från webbplatser - 

problem och möjligheter. 

Tidskrift för dokumentation 2002;57(2). 

Doyle C, Kjellberg S. RENARDUS - ett 

exempel på konsten att få ämnesportaler 

att samarbeta. 

Tidskrift för Dokumentation 2002;57(1). 

Wilhelmson L. Dialogkompetens för 

utveckling i arbetslivet. Stockholm: 

Arbetslivsbiblioteket; 2002. 

Konferens om katalogiseringssituationen i Sverige 2002 

Jan Szczepanski, ger 

“strödda noteringar” från 

konferensen "katalogisering.se: 

om katalogiseringssituationen 

i Sverige 

2002". 

Marie Müller, som också 

var på konferensen, svarar. 

Vi var många som i svinottan tog tåget kl. 

06.00 fredag 22 november för att delta, 

främst katalogisatörer och så jag. 

Jag åkte med av flera skäl. Det viktigaste 

är att det är en sån stor del av vår verksamhet 

och för det andra så är det en viktig 

del av vår verksamhet. Jag tänker inte 

redovisa alla föredrag utan väljer ut dom tre 

jag tyckte var mest givande. 

Terje Höiseth, chef för Luleå UB, inledde 

med det kanske intressantaste föredraget 

ur min synvinkel “katalogisering.lib.luth - ur 

ett bibliotekschefsperspektiv”. Han berörde 

båda mina två skäl. 

Han började med den förädiskt enkla frågan: 

Varför gör vi det? Han kom fram till att 

det i dagens läge är en nödvändig uppgift. 

Men hur länge? Hur? Vem? 

Situationen idag är att över 90 procent är 

sekundärkatalogisering och att katalogiseringen 

tar mellan 15-20 procent av resurserna 

mot tidigare 50 procent. I Luleå gör 

man nämnligen arbetstidsmätningar, återkommande. 

Något som jag också tror är 

viktigt att man gör. 

Vi accepterar utan problem varandras 

(deskriptiva) katalogiseringar men vi envisas 

rätt ofta med att lägga på egna ämnesord 

vilket kostar mycket tid. I Luleå tar det 

hälften elller mer av katalogiseringstiden. 

Men varför gör man det? Bristen på 

ämneskunskaper som är tydligast inom 

teknik och naturvetenskap borde hindra. 

Enligt Terje bör man inte lägga tid på det 

man inte kan. I Danmark och Norge har 

man sex till åtta års universitetsutbildning 

bakom sig vilket inte vi har. Så vi gör enligt 

Terje mycket arbete i onödan så hans råd 

var: sluta lägga på ämnesord - ni kan inte 

ämnet ändå. 

Tillhör katalogisering bibliotekets kärnverksamhet? 

Ja absolut fram till 1990. 1991-2000 mer 

tveksamt. 2001- absolut inte. 

Många bibliotek har slutat att göra det 

själva (folkbibliotek). Andra köper färdiga 

poster t ex från Dawson. Att katalogiseringen 

inte längre skulle var en kärnverksamhet 

utan en stödprocess är en intresssant 

synpunkt.



19 

Handlingsplan för nuet - vi måste 

samverka och samarbeta 

Goda råd från Terje: 

Acceptera dom ämnesord och den 

klassifikation som finns utan att lägga på en 

massa lokal information. 

Se till användarbehovet. Terje hade inte 

lyckats hitta en enda undersökning. 

Katalogisera inte elektroniska resurser. 

Skrota alla lokala system, det sparar 

50-100 miljoner kronor per år för det är 

plottrigt, orationellt och ineffektivt att 

underhålla både Libris och lokala kataloger. 

Mats Herders, avdelningschef på 

LIBRIS, Kungliga Biblioteket, föredrag: 

Ur ett nationellt biblioteksssystems 

perspektiv 

I webbsök görs 140000 sökningar per 

dygn! Jag har försökt få fram en uppgift om 

hur många som görs per dygn i GUNDA 

men inte lyckats. Mats frågade: vilken katalog 

använder studenterna? Jo, Libris 

webbsök. Varför? Jo den har hög kvalité, 

stora volymer, bra sökredskap och där gör 

man ämnessökningar för att få "allt". Vad 

använder man lokala katloger till? För att se 

lånestatus, om boken är tillgänglig eller 

inte. Något vi borde fundera på enligt Mats 

Herder är vilken info som ska ligga lokalt 

och vilken nationellt. Men Libris räcker inte 

för att använda som lokal katalog på grund 

av att cirkulationskontrollen alltid måste 

fungera. Men lånestatus OK men även 

kanske reservationskö. Detta tyckte Mats 

var en viktig diskussion för dom närmaste 

åren. Just nu pågår ett försök hos 

Stockholms UB med att försöka ange lånestatus 

i Libris så att man "slipper" gå in i 

den lokala katalogen för att få fram den 

uppgiften. Libris vill ha närmare samarbete 

med ett eller två bibliotek för att prova var 

gränserna går mellan lokala kataloger och 

den nationella. 

Något som Mats Herder nämnde och 

som verkar viktigt och lovande är att det 

pågår diskussioner med Prio-info om dom 

i sin service även kan inkludera katalogisering. 

Gunilla Jonsson, avdelningschef 

IDA, Kungliga Biblioteket, föredrag: 

ur ett nationalbiblioteksperspektiv 

Gunilla Jonsson uppehöll sig mycket 

kring katalogisering av e-resurser. Ett första 

krav är att man ska ha kontroll över materialet, 

t ex via avtal. Om man köper utländska 

resurser så bör man se till att man får 

kataloguppgifter som en del av produkten. 

Fria utländska resurser tycker Gunilla är 

minst sagt problematiskt så länge det inte 

finns en internationellt fungerande ansvarsfördelning 

av pliktleveranser för elektroniska 

resurser. 

Länkkontroll och kort livslängd var andra 

hinder som nämndes. Så hon avrådde 

inläggning i kataloger så länge detta inte är 

löst. Detta får konsekvenser för det projekt 

som vi inledde i förra veckan om att lägga 

ut fria e-böcker i GUNDA. 

Nytt för mig var dom två hållbara tekniker 

för länkkontroll som gicks igenom nämligen 

URN - Uniform Resource Name. Den 

intresserade kan gå in på 

http://www.kb.se/URN/default.htm 

Uniform Resource Name (URN) är en 

unik och permanent identifikator för elektroniska 

resurser på nätet. Genom att förse 

en elektronisk resurs med URN möjliggör 

man en enklare och säkrare återsökning 

Marie Müller svarar: 

Här följer några reflektioner och tillägg till 

Jan Szczepanskis kommentarer om konferensen 

katalogisering.se. 

Angående följande avsnitt i Terje 

Höiseth föredrag (enligt Jans beskrivning, 

se nedan): 

”Vi accepterar utan problem varandras 

(deskriptiva) katalogiseringar men vi envisas 

rätt ofta med att lägga på egna ämnesord 

vilket kostar mycket tid.” 

MM:skommentar: 

Vi accepterar inte helt varandras 

(deskriptiva) katalogiseringar (tack och lov) 

utan vi rättar varandra vid behov. Vi kanske 

borde göra det i ännu större utsträckning 

med tanke på att poster kan innehållla 

viktiga fel trots att flera bibl ligger på 

dem. 

Vi (på Centralbiblioteket) envisas nog 

inte med egna ämnesord utan följer eller 

förbättrar de gemensamma. 

Angående ”Goda råd från Terje 

se till användarbehovet. Terje hade inte 

lyckats hitta en enda undersökning!” 

En liten precisering: som jag uppfattatade 

det talade Terje om problemet att vi 

inte vet hur våra användare använder 

katalogen, d v s hur de söker. Det är detta 

han inte har hittat undersökningar om. 

Det är en mycket intressant fråga: vi har 

våra aningar om detta (de flesta använder 

nog fritextsökning) men vi vet det inte. 

Angående Terje Höiseths radikala förslag 

och identifikation av resursen. 

Till skillnad från en Uniform Resource 

Locator (URL), eller "nätadress", förändras 

inte ett URN när resursen flyttas till en 

annan adress. Så länge innehållet i resursen 

är oförändrat ska inte URN bytas ut. 

Ett tidigare URN får aldrig ges åt en annan 

resurs. 

Ett annat alternativ är DOI - Digital Object 

Identifier som är en dyr kommersiell variant. 

Gunilla tror mer på EU-projektet MEDRA 

som bygger på samma idé. 

http://www.doi.org/news/Edra.pdf 

JAN SZCZEPANSKI 

Förste bibliotekarie, 

chef, avd. för humaniora 

Centralbiblioteket 

” skrota alla lokala system, sparar 50- 

100 miljoner kronor per år, för det är plotttrigt, 

orationellt och ineffektivt att underhålla 

både Libris och lokala kataloger.” 

MM:s kommentar: 

De lokala systemen är i hög grad lånesystem. 

Tanken att en gemensam Libris 

databas skulle fungera som ett funktionsdugligt 

lånesystem för alla inblandade 

bibliotek känns minst sagt väldigt avlägsen. 

Till sist citerar jag ytterligare en radikalt 

formulerad tanke från Terje Höiseth: 

Vi skall förändra oss, annars kommer 

universiteten lägga ner vår verksamhet när 

de upptäcker att vi har någon. 

(Hm, säger jag.) 

MARIE MÜLLER 

Centralbiblioteket



NetLab-jubileum om digitala bibliotekens utveckling 

Vi var fyra personer från 

Göteborgs UB som deltog i 

en konferens anordnad av 

NetLab i Lund den 10-12 

april, 2002 - Gösta Cramby, 

Angelica Schneidler- 

Larsson, Lennart Stark och 

Monica Tengström. 

NetLab är Lunds universitetsbiblioteks 

utvecklingsavdelning, som bedriver utveckling 

och forskning kring digitala bibliotekstjänster 

och nätbaserad informationsförsörjning. 

Konferensens tema var att belysa de 

senaste 10 årens utveckling av nordiska 

digitala bibliotek samtidigt som tillfälle gavs 

att fira NetLabs 10-års jubileum. Det handlade 

naturligtvis också om framtiden med 

mycket tal om den "semantiska webben", 

kunskapsorganisation, strukturerad information 

och bruket av metadata. 

Konferensen lockade 140 deltagare från 

23 länder och programmet var uppdelat i 

fem sessioner: 

Visions, future issues and current development 

Interoperability and integration of 

heterogeneous sources 

Semantic web and knowledge organisation 

Nordic libraries and their digital library 

solutions 

Tension between visions and reality 

Som vanligt finns alla deltagarnas konferensbidrag 

tillgängliga med powerpointpresentationer 

eller föredragen i sin helhet 

på: http://www.lub.lu.se/netlab/conf/programa.html 

Dublin Core och 'portlets' 

I den första delen talade Stuart Weibel, 

representant från OCLC, om bl.a. "Dublin 

Core" som system för metadata och 

utvecklingen av den globala informationssstandarden. 

Han talade för ett ökat samarbete 

där det gäller att hitta standarder för 

märkning av data, men han nämnde också 

svårigheterna det för med sig. Han ställde 

också frågan: hur skall man kunna motivera 

ett kostsamt underhåll av någonting som 

sedan är beroende av att vara fritt tillgängligt 

för att existera? Vem skördar vinsterna 

av en strukturerad webb och kan vinsten 

bidra till att upprätthålla utvecklingen? 

Andy Powell från University of Bath 

talade om portaler utifrån ett nytt perspektiv. 

Han använde begreppet "portlet". 

En portlet utgör, tillsammans med andra 

portleter, byggstenar i en portal. 

Ett växande problem idag är att portalerna, 

som är till för att bringa ordning i 

mångfalden, blir så omfattande att de till 

slut blir en del av problemet, det vill säga 

mångfalden. 

Andy Powel presenterade idén om nationella 

eller internationella system för 

märkning av portalernas byggstenar, d.v.s. 

portleter. Dessa portlets skulle därmed 

kunna återanvändas inom flera portaler, i 

syfte att hämma den kraftiga tillväxten av 

portlets och portaler. 

Resten av dagen ägnades åt demonstration 

av praktiska tillämpningar av RDF 

(Resource Description Framework) och 

LDAP. Båda är tekniker för att strukturera 

data men också information. Kvällen avslutades 

med en buffé på Hotel Lundia. 

Den semantiska webben 

Den andra dagen inleddes av ytterligare 

en representant från OCLC, Diane Vizine- 

Goetz. Nu kom vi för första gången i kontakt 

med begreppet den "semantiska 

webben". Vi fick en översikt över nuläget. 

"Den semantiska webbben" 

är en webb för ett 

intelligent samtal datorer 

emellan. Namnet och 

visionen kommer 

ursprungligen från Tim 

Berners-Lee. 

"The Semantic Web 

is an extension of the 

current Web in which 

information is given 

well-defined meaning 

better enabling computers 

and people to work in cooperation." 

Tim Berners-Lee 

I USA satsade DARPA (USA:s motsvarighet 

till försvarets forskningsanstalt) i augusti 

förra året 80 miljoner dollar på att utveckla 

ett första grundläggande programmeringsspråk 

(DAML) för den semantiska 

webben, i Europa har EU tagit initiativ till ett 

nätverk (Ontoweb) och har avsatt forskningsmedel 

för området. 

Den semantiska webben handlar om att 

skapa förutsättningar för datorer att förstå 

varandra och dra nytta av detta. Om 

dagens webb är ett globalt elektroniskt 

medium för kommunikation mellan 

människor, så handlar morgondagens 

webb om att skapa sidor för att datorer ska 

De nordiska 

nationalbiblioteken 

arbetar med att 

skapa en virtuell 

samkatalog av de 

olika katalogdatabaserna: 

Bibsys, 

Gegnir, Danbib, 

Libris, Linda och 

UBO:BOK 

kunna förstå innehållet i dem. 

Sedan följde ytterligare presentationer av 

praktiska tillämpningar inom den semantiska 

webben som byggde på vad som 

säkert var mycket avancerad teknik men 

som använde sig av de någorlunda bekanta 

begreppen XML, DTD och RDF. 

Efter lunch återgick vi till mer konkreta 

ting som utvecklingen inom de nordiska 

digitala biblioteken de senaste åren. 

Finland: Juha Hakala, Helsingfors universitetsbibliotek, 

presenterade pågående 

gemensamma digitala projekt inom de nordiska 

nationalbiblioteken. 

Ett är NWA - Nordic Web Archive - som 

är ett försök att skapa ett arkiv med sökdatabas 

för arkivering av webbdokument. Ett 

annat projekt är SVUC - Scandinavian 

Virtual Union Catalogue - skapandet av en 

virtuell samkatalog av de redan existerande 

nordiska katalogdatabaserna, Bibsys, 

Gegnir, Danbib, Libris, Linda och 

UBO:BOK. 

Norge: Ole Husby, BIBSYS, visade i ett 

praktiskt exempel hur FRBR kan hjälpa oss 

att förbättra sökresultat. Förkortningen står 

för "Functional requirements for bibliographic 

records". FRBR är 

egentligen titeln på en 

IFLA-rapport från 1998, 

som handlar om ett nytt 

sätt att se på den bibliografiska 

beskrivningen. 

I FRBR görs en nogggrann 

analys av varje del 

av den bibliografiska 

posten, delarna analyseras 

i relation till varandra. 

Frågan är: vilket innehåll 

behövs i posten, vilken 

information lämnar del, 

hur användbar är informationen, för vem 

osv. I rapporten formuleras vilka syften och 

mål en kataloganvändare har vid sitt 

sökande. Vidare introducerar man en teoretisk 

modell och en helt ny begreppsappparat 

för den bibliografiska analysen. 

Danmark: Birte Christensen-Dalsgaard, 

Statsbiblioteket i Århus, talade om det nödvändiga 

samspelet på internationell, nationell 

och lokal nivå när det gäller att hitta lösningar 

för hur gemensam information 

behandlas och presenteras. Det gäller 

naturligtvis även på en nationell nivå där 

hon hade universitet och universitetsbibliotek 

som exempel. Hon gav exempel på vilken 

typ av information som bör administreras 

och underhållas centralt respektive 

lokalt för att undvika onödigt dubbelarbete.



21 

Sverige: Sune Carlsson, 

Handelshögskolan i Stockholm, gav en 

presentation av de elektroniska pre-print 

arkiven S-WoPEc & S-WoBA, som är 

Scandinavian Working Papers in 

Economics och Scandinavian Working 

Papers in Business Administration. 

Jubileumsfest på slottet 

På kvällen bussades alla deltagare tillbaka 

till medeltiden på Landskrona slott. Det 

uppfördes i mitten av 1500-talet, men det 

tjänade mest som fästning. Idag används 

slottet - eller citadellet som det också kalllas 

- till olika festarrangemang och är en 

stor turistattraktion. Läs gärna mer om t.ex. 

menyn och se festbilder på 

http://www.citadellet.com/ 

Vi satt på smala träbänkar längs dignande 

långbord. Den jättelika salen lystes 

upp av flammande stearinljus i ljuskronor. 

Under måltiden underhölls vi av gycklare, 

eldslukare och trollkvinnor. Vi åt och drack 

på medeltida vis: vinet dracks ur bägare 

och sin kål åt man med en träslev. Till detta 

serverades grillade korvar, kyckling och 

revben, som åts med händerna som enda 

redskap. En mycket trevlig och uppsluppen 

fest med ovanligt få högtidstal för att vara 

ett jubileum. 

Afrika och Internet 

Fredagens tema handlade om visioner 

och verklighet i vår digitala tillvaro. Vitalicy 

Chifwepa från University of Zambia tog upp 

Internet och informationsförsörjningen vid 

afrikanska universitetsbibliotek. Många afrikanska 

universitet kämpar en ojämn kamp 

mot krympande anslag för den högre 

utbildningen. Men han var ändå noga med 

att påpeka att Afrika inte är ett utan 54 länder, 

alla med olika förutsättningar. Zambia 

har en jämförelsevis bättre utgångspunkt, 

men är ändå drabbat av nedskärningar av 

bl.a. anslagen till universiteten och forskningsbiblioteken. 

I stället har regeringen 

satsat mer på grundutbildningen i skolan. 

Tillgången till Internet växer stadigt. Alla 

afrikanska länder har numera tillgång till 

lokala Internet. Men det kommer att dröja 

innan det finns full täckning överallt. 

Framför allt är bandbredden helt otillräcklig. 

En mängd hjälpprojekt är igång på biblioteken, 

som syftar till att dels förbättra infrastrukturen 

och skaffa utrustning, dels att 

utbilda personalen så att de kan dra nytta 

av informationsteknologin. Inte minst viktigt 

är att det skapas en it-policy på regeringsnivå. 

Vad som ännu saknas är innehåll på 

de afrikanska webbplatserna. Det finns inte 

mycket information att hämta. Information 

om afrikanska förhållanden måste oftast 

hämtas utifrån (från USA och Europa) i 

stället för att återfinnas direkt på afrikanska 

webbplatser. 

Tillgängligheten till vetenskaplig information 

på Internet är viktigt. Afrikanska forskare 

måste kunna komma ut med sina 

resultat. Där har Preprint-arkiven en mycket 

viktig mission att fylla - med direkt 

anknytning till Sune Karlssons föredrag. 

Man kan samarbeta med andra forskare för 

att publicera sig i etablerade tidskrifter. Den 

vetenskapliga kommunikationen måste förändras 

för att bättre lyfta fram den forskning, 

som bedrivs vid de afrikanska universiteten. 

Ett initiativ är African Journals OnLine 

(AJOL) på http://www.inasp.org.uk/ 

ajol/index.html Det är ett projekt som drivs 

av INASP (International Network for the 

Availability of Scientific Publications). Ett 

hundratal tidskrifter, alla publicerade i Afrika 

på engelska, tyska eller franska är sökbara 

online. Innehållsförteckningar finns medan 

fulltexten beställs via dokumentleverans. 

Syftet är att sprida afrikansk forskning och 

främja afrikansk publicering. Så småningom 

kommer projektet att drivas vidare i 

Afrika och man kommer också att publicera 

vissa tidskrifter online. 

Jörgen Eriksson från NetLab presenterade 

CELI, ett projekt som bedrivs i samarbete 

med Lunds universitet och betalas av 

Sida-medel. CELI står för Continuing 

Education: Libraries on the Internet 

http://netlab.lub.lu.se/sida/celi/index.html 

Syftet är att en rad afrikanska bibliotek skall 

kunna erbjuda sina användare en förbättrad 

tillgång till tjänster och relevanta resurser 

på Internet. 

Digitala bibliotek - två synsätt 

Michael Day och Roddy MacLeod, båda 

från England, representerade två olika synsätt 

på digitala bibliotek och deras användning. 

Michael Day kom från UKOLN, som 

är ett nationellt centrum för hantering av 

digital information vid University of Bath. 

Utveckling, forskning och uppbyggnad av 

ämnesportaler stöds av UKOLN. Michael 

Day menade att ämnesportaler bidrar till att 

bringa ordning i kaos men att det är mycket 

viktigt att inte fastna i en snäv ämnesfixering. 

En forskare kanske inte alltid själv vet 

vilka beröringspunkter som finns mellan 

hans ämne och andra ämnen. Många forskare 

är dessutom i behov av ett multidisciplinärt 

synsätt. Portalerna måste kunna 

sökas över ämnesgränserna. Det kan bl.a. 

åstadkommas genom ökad interoperabilitet 

mellan portaler. Ett sådant projekt är 

Renardus http://www.renardus.org som är 

finansierat av EU. 

Roddy MacLeod var själv ämnesspecialist 

inom ingenjörsvetenskaperna. Han hävdade 

i stället att specialisering inom ämnesportalen 

är dess styrka. Som ämnesspecialist 

vet man ungefär vad man är ute efter 

och man vill ha den skräddarsydda information 

som en ämnesportal erbjuder. Inom 

företagsekonomi är det företagsinformation 

av olika slag, inom kemi kemiska formler, 

föreningar m.m. En "korssökning" över 

många portaler ger i dessa fall för mycket 

brus. Däremot kan man ge snabblänkar till 

potentiellt relevant information på andra 

ställen. Honnörsordet är att anpassa portalen 

efter användarens behov. 

Självklart förenades de bägge synsätten 

på slutet: med samarbete och interoperabilitet 

kan man samordna resurserna utan 

att ge avkall på hållbarhet och det specifika 

ämnesperspektivet. 

YAP - Yet Another Portal! 

Konferensens siste talare var Lorcan 

Dempsey från OCLC. Han var inte precis 

portalernas beskyddare - han talade om 

"portalproblemet" som enligt honom ger ett 

felaktigt svar på en felaktigt ställd fråga. 

Uttrycket "YAP" myntades, vilket är lika 

med "Yet Another Portal"! I stället måste vi 

alla dela resurser med varandra över nätet. 

Det är viktigt att skapa digitala arkiv där 

forskningsresurser finns tillgängliga. Han 

gav exemplet Dspace 

https://hpds1.mit.edu/index.jsp som ger 

direkt access till forskning, som utförs vid 

MIT. I framtiden blir e-Science 

http://www.research-councils.ac.uk/escience/ 

ett självklart begrepp och ett nytt sätt 

att forska - man hämtar rådata över nätet, 

läser vad andra publicerat och forskar 

vidare. E-learning är ett annat område där 

institutioner kan samarbeta och dela med 

sig. 

MONICA TENGSTRÖM 

Ekonomiska biblioteket 


Digitala biblioteket



Leberwurst och koshervin : Berlin runt på två dagar 

Leverkorv hör inte till mina 

favoriter inom det svenska 

kosthållet, gråbleka jättepuppor 

med fadd smak. 

Annat då den fint kryddade, 

bredbara Leberwursten man 

kan avnjuta i hotell Forums 

enorma frukostmatsal vid 

Alexanderplats. Utstruken på 

tunna skivor av Roggenbrot 

gav den varje morgon en 

angenäm start under det 

korta Berlinbesöket nyligen, 

något fördystrad dock av det 

svaga kaffe som serverades. 

Vi kom till Forum en regnig kväll i oktober, 

hustru Margareta och jag, ditforslade av 

vittberömda Rolfs buss (nästan alla UBmänniskor 

verkar ha gjort en eller annan tur 

med detta framgångsrika reseföretag; färden 

gick lugnt och tryggt och chauffören 

släppte alla svenska hämningar och började 

servera Irish Coffee så fort vi kommit 

över till Danmark och tog paus), fick ett fint 

rum uppåt mitten av det 39 våningar höga 

hotellet och gav oss genast ut för att leta 

reda på Oranienburgerstrasse där ett av 

våra resmål skulle ligga. 

Det var kompetensutvecklingspengarna 

jag skulle sätta sprätt på med den här 

resan. 

I cirka ett och ett halvt år har jag 

varit engagerad i det s.k. judaica-projektet 

och katalogiserat om och 

matat in i LIBRIS UB:s bestånd av 

äldre böcker på många olika språk, 

dock mest tyska, om judisk religion 

och historia, ca 2 200 verk. Att 

använda kompetenspengarna till 

något som hade anknytning till projektet 

kändes därför helt rätt och 

efter en del undersökningar stod det 

klart för mig att det nya Judiska 

museet i Berlin och Nya synagogan 

borde vara värda ett besök. 

Margareta som också är intresserad 

av judisk kultur följde gärna med på 

egen bekostnad. 

Hotell Forum ligger i gamla Öst-Berlin 

invid den forna paradgatan Karl Marx- 

Strasse ungefär två kilometer öster om 

Brandenburger Tor. För oss låg det perfekt 

till, det var knappt tio minuters gångväg till 

Scheunenviertel, de gamla judekvarteren, 

där fram till Hitlertiden en stor del av Berlins 

fattigare judiska befolkning bodde och verkade, 

främst sådana som flytt från förföljelserna 

i Ryssland och Östeuropa kring 

förra sekelskiftet. Kvarteren tömdes i takt 

med att förintelselägren fylldes, krigets 

bomber förstörde mycket och det finns inte 

många judiska minnesmärken kvar idag. 

Men en judisk byggnad reser sig monumentalt 

över hyreshusen vid 

Oranienburgerstrasse, med guldglänsande 

kupoler över de mörka tegelmurarna, Neue 

Synagoge, vid tillkomsten 

på 1860-talet Tysklands 

största judiska 

gudstjänsthus med 3 200 

sittplatser, ett centrum för 

Berlins judar i över 70 år 

(den fungerade också 

som konsertlokal; Albert 

Einstein spelade fiol där 

1930!), skadad av brand 

under Kristallnatten i 

november 1939, svårt förstörd 

av bomber under 

kriget, delvis raserad under efterkrigstiden 

men nu vackert renoverad, återinvigd 

1995. 

Det som återstår är dock bara delarna 

närmast gatan, fasaden med entréhallen 

och ytterligare två förhallar som nu gjorts 

om till museum över synagogans och församlingens 

historia (här verkade bl. a. den 

första kvinnliga rabbinen i judisk historia, 

Regina Jonas). Platsen för den jättelika 

gudstjänstlokalen är avröjd och man kan se 

ut över grundplanen med markeringar där 

pelare och toraläsningspulpet stått. I en 

angränsande byggnad finns idag det s.k. 

Centrum 

Judaicum 

http://home.snafu.de/cjudaicum/ , ett studie- 

och informationscentrum som bl.a. 

anordnar skiftande utställningar i synagogan. 

Där finns också en judisk folkhögskola 

och en judisk kosherrestaurang med det 

i svenska ögon märkliga namnet Oren (kosher 

betyder ju ren/tillåten enligt de judiska 

matreglerna). 

De belysta kupolerna syntes lång väg 

genom regnet denna kväll men vi såg 

också något annat som genast sa oss att 

vi hittat rätt, två grönvita polisbussar på ena 

sidan gatan och framför synagogans murar 

sex grönklädda poliser med k-pistar, förskansade 

bakom kravallstaket. Bevakning 

och beskydd vid judiska byggnader är en 

nödvändighet i Berlin som i andra städer, 

insåg vi, för att avvärja attentat. När vi kom 

tillbaka nästa förmiddag för att bese synagogmuseet 

fick vi först krångla oss genom 

den minimala öppningen i staketet under 

polisernas granskande blickar och sedan 

inne i entrén lämna ifrån oss väskor och 

metallföremål och gå igenom en detektorrram, 

precis som på en flygplats. 

Bevakning och 

beskydd vid 

judiska 

byggnader är en 

nödvändighet 

i Berlin som 

i andra städer, 

insåg vi, för att 

avvärja attentat 

När vi gick runt i Scheunenviertel hittade 

vi mera av en slump en judisk teater i 

Hackesche Höfe http://www.hackeschehoefe.com/ 

, ett kulturcentrum 

i en rad sammmanhängande 

gårdar 

med byggnader i 

jugendstil, uppförda av 

några judiska idealister i 

början av 1900-talet, 

mirakulöst oskadade 

genom krigsåren. Till vår 

glädje upptäckte vi att 

det skulle spelas klezmer-musik 

där någon 

dag senare och vi köpte 

genast biljetter. Klezmer är de östeuropeiska 

judarnas fest- och dansmusik, 

starkt influerad av Balkanmusik och orientalisk 

musik, ofta i moll, ofta kraftfullt rytmisk 

och hetsig, ofta med en kvidande och 

drillande klarinett som ledande melodiinstrument. 

Här spelade nu Kasbek, en tysk grupp 

som ovanligt nog inte hade klarinett men 

bestod av virtuoser på stränginstrument, 

fiol, balalaika, gitarr och basbalalaika. Alla - 

men mest gitarristen - sjöng också på jidddisch. 

Publiken satt vid bord, ölet och det 

israeliska koshervinet flödade och alla kom 

i extas när orkestern spelade så att svetten 

stänkte. Vi tumlade ut alldeles matta efteråt, 

tog ännu ett glas i teaterbaren och fick 

några ord med gitarristen som också 

behövde läska sig. - Roligt att ni tyckte vi 

var bra, sa han, men då skulle ni ha varit 

här för några veckor sen, då var det ett 

klezmer-band här från Norge, Sturm und 

Drang hette dom och dom var verkligen 

vilda! 

Nya Jüdisches Museum ligger också 

österut i staden men mera åt söder, vid 

Lindenstrasse, inte särskilt långt från 

Checkpoint Charlie, det beryktade övergångsstället 

i Berlinmuren. Det är utan jämförelse 

det märkligaste museum jag har 

besökt.



23 

Redan utsidan är ovanlig, de blankplåtklädda 

väggarna skevar och lutar åt alla 

håll, man ser inga riktiga fönster, bara 

några långsmala öppningar oregelbundet 

utplacerade på väggytorna, och kunde 

man se byggnaden uppifrån skulle man 

snarast likna den vid en sicksackblixt. 

Genom en underjordisk gång har den förbindelse 

med det gamla museet, tidigare 

Berlins stadsmuseum, ett äldre, palatsliknande 

bygge i skär sten, och det är där 

man löser entré och får passera flygplatskontrollen. 

Utanför häckade vid vårt 

besök märkligt nog inga gröna poliser men 

det stod några tysta bodybuildare i mörk 

kostym i närheten av metalldetektorn och 

röntgenkameran. 

Det nya museet http://www.jmberlin.de/ 

är ritat av den polskamerikanske arkitekten 

Daniel Libeskind, född 1946, som sagt att 

byggnadens form skall symbolisera judarnas 

långa gemensamma historia med 

tyskarna - genom den långa, vindlande väg 

besökare tvingas gå och de lutande planen 

i gångarna, utan att möjlighet att se ut 

genom några fönster och utan att riktigt 

kunna orientera sig i följden av oregelbundna 

"rum". Byggnaden skall också ge 

uttryck åt saknaden efter dem som flydde 

och som dog i förintelselägren och efter 

dem som aldrig fick födas - genom de 

stora "tomrum" (voids) som bildas av de 

lutande betongväggarna som slutar högt 

upp i mörker. Museibyggnaden har varit tillgänglig 

för besökare sedan slutet av 1990- 

talet medan samlingarna kom på plats för 

drygt ett år sedan. 

Besökaren lotsas först ner under jord 

och får där välja mellan att följa tre huvudaxlar. 

En av de kortare leder förbi en samling 

infällda montrar med gripande minnesföremål 

från några av nazismens offer fram 

till Förintelsens torn, där besökaren kan låta 

sig stängas in bakom en ståldörr och i mörker, 

kyla och tystnad blicka upp mot ett 

enda litet ljusinsläpp högt högt uppe. 

Den andra leden, ojämn och uppåtlutande, 

symboliserar judarnas svåra vandring 

genom historien - och mynnar i en 

dörr som leder ut till E.T.A. Hoffmanns trädgård, 

även kallad Exilens och emigrationens 

trädgård, där 49 grova snedställda 

pelare med ett hoppets olivträd planterat 

på toppen av var och en skall föra tankarna 

till judarnas väg, från det forna Palestina till 

det 1948 grundade Israel via bl.a. Berlin 

(48+1). 

Om man följer den tredje axeln förs man 

till en lång trappa som uppe på sitt krön 

leder in till huvudutställningens början. 

Museet vill skildra judarnas historia i 

Tyskland, från de handelsmän som följde 

med romarna redan de första århundradena 

av vår tideräkning, via medeltiden till 

dagens samhälle och gör det bl.a. genom 

att porträttera några stora gestalter 

(t.ex.Glickl von Hameln, en 1600-talskvinnna 

vars dagbok ger bilder av judiskt liv i 

Tyskland, och Moses Mendelssohn, 1700- 

talsfilosofen och -humanisten som kom att 

stå modell för Lessings Nathan der Weise), 

beskriva några tidiga judiska centralorter 

(Speyer, Worms och Mainz) och så småningom 

föra besökaren till det sena 1800- 

och tidiga 1900-talet, en tid då de tyska 

judarna var på väg att assimileras med 

andra tyskar och då de spelade en viktig 

roll inom tysk ekonomi, vetenskap och kultur. 

Nazisttiden upptar en förhållandevis 

liten del av utställningen och samlingarna, 

som om man skulle kunna se den som en 

parentes i judarnas långa historia i 

Tyskland. De sista "rummen" handlar till 

stor del om staten Israel. 

I början av 1930-talet fanns det ca 

560000 judar i hela Tyskland, därav 

bodde ca 155 000 i Berlin. Minst 

250000 mördades och ungefär lika 

många lyckas på olika sätt fly till 

andra delar av världen, främst USA 

och Israel. Efter kriget återstod ungefär 

10 000, därav knappt 

2 000 i Berlin, ett antal som senare 

enbart i Berlin vuxit till ca 13 000 

genom invandring från främst Östeuropa 

(Efterkrigstyskland har i ett försök 

att sona nazisternas brott haft 

generösa invandringsbestämmelser 

för östjudar). Mycket få av dem som 

flydde har återvänt. 

Museibesöken fyllde med råge hela vår 

första dag i Berlin, från kl. 10 till 20. 

Eftersom det var fredag och Nya synagogan 

skulle stänga för sabbaten tidigt på 

eftermiddagen, kunde vi inte åka med på 

den svenskguidade rundtur i staden som 

Rolfs buss erbjöd på fredag förmiddag. Vi 

tog i någon mån igen det på lördagen 

genom att skramla runt i gamla spårvagnar 

(går enbart på f.d. östsidan), åka tvåvåningsbuss 

(linje 100 och 200 tar en förbi de 

flesta monumentalbyggnaderna och med 

ett dagskort kan man ju kliva på och av var 

man vill), S-Bahn (högbanan som tar en 

snabbt mellan stadsdelarna i denna väääldigt 

stora stad) och U-Bahn (tunnelbanan, 

inte så roligt för man ser ju inget av staden). 

Vi åkte lite planlöst ut i förorterna österut 

för att se om bilden ändrat sig (vi var här 

för 10 år sen) men det var fortfarande ganska 

dystert, ett Bergsjön i kvadrat, besåg 

Potzdamer Platz (med fantasifulla nybyggnader 

och det största köpcentrum vi sett - 

under jorden!), var länge i Musikhistoriska 

muséet (där man bl.a. ställde ut en komplett 

saxofonfamilj, från sopranino - hälften 

så stor som altsax - till kontrabas - dubbelt 

så stor som barytonsax) och hade en specialutställning 

om munspelets och dragspelets 

historia), och travade runt i varuhuset 

KaDeWe (med bl.a. en makalös matavdelning, 

ett helt plan med ALLT i matväg till 

försäljning och dessutom massor med små 

restauranger). 

"Wenn jemand eine Reise tut, kann er 

was erzählen" säger ordstävet, ung."Den 

som gjort en resa har något att berätta", 

och berättat har jag nu gjort. Tack Farbror 

Staten för kompetenspengarna, väl använda, 

om jag får säga det själv! 

BERT SLÄTTUNG 

förste bibliotekarie 

Centralbiblioteket


En kompis bakom 

datorn bredvid 

Har ni tänkt på hur tyst det är i 

november? Inte en fågel hörs. 

Sedan i december, när första snön 

faller, blir det ännu tystare. Mörkret 

sänker sig över dessa kalla och fuktiga 

eftermiddagar och det är som 

om tankarna bara går runt, utan att 

hitta någon väg ut. 

Av någon anledning går mina tankar 

till herr Björk. Ja, han heter så, 

Janne Björk, en kompis som jag 

inte träffat på länge. 

Janne Björk är en sån där kille 

som inte gör sig till. Fast det gjorde 

han nog, en gång i tiden, när han 

hade Volvo PV och gick ut med 60- 

talsbrudar med högt hår och blanka 

klänningar. När han gick på lokal, 

med vita dukar och dansade till 

storbandsjazz. Men det var före min 

tid. 

Janne och jag blev kompisar 

under en tid då vi arbetade 

med en chef av den 

alldeles ovanligt omogna 

sorten. Chefen gick 

omkring med solglasögon 

inomhus och tänkte 

mycket på den hierarki 

han själv hittat på över 

mer och mindre lyckade 

- och kanske mest på 

var han själv fanns i den 

rangordningen. Jag kalllades 

"människodjuret 

kvinnan" och fick ofta frågor av 

typen varför människodjuret kvinnnan 

alltid skulle klämma in sig i så 

obekväma skor. Janne gick under 

namnet "Jacko", som clownen ni 

vet. 

Inget kunde vara mer missvisande 

om Janne - en av de minst 

förklädda. Han är ju snarare en ... 

riktig morsa. 

Bakom min dator brukade jag 

sitta och höra när han varje kväll 

ringde hem till sin 15-årige son, 

som han alltid haft ensam vårdnad 

om. Inledningsfrasen handlade förstås 

om mat. 

"Har du ätit?" 

... 

"Men du tog väl pytt-i-pannan där 

i kylen!?" 

... 

"Vad ska du göra sen då? 

... 

"Vad har dom för telefonnummer?" 

Mycket blev sagt under den tid vi 

arbetade där bakom våra datorer, 

du och jag Janne. 

"Så himla slarvig han är alltså. 

Och vet du vad han svarar mig?" 

"?" 

"Ska jag städa eller ska jag studera? 

Du får bestämma dig för det 

farsan. Ska jag städa eller ska jag 

studera?" 

Så flabbade vi unisont. 

"Det var en tid då det var väldigt 

mycket. Man hann inte städa när 

man skulle dra iväg till 

“Där satt vi 

på morgonen 

och drack 

mjölk ur 

konjakskuporna, 

för 

det fanns 

inget diskat” 

dagis tidigt om mornarna, 

och sedan till 

jobbet. Ibland satt vi 

där på morgonen och 

drack mjölk ur konjakskupor, 

för det 

fanns inget diskat. 

Det är så man fortfarande 

skäms." 

"Som han grät när 

jag åkte från dagis. 

Jag vill vara med dig pappa! Med 

dig! Och så satt jag där i bilen sedan 

med det där. Hans sprutande tårar. 

Ja, det var fruktansvärt. Jag måste 

jobba, förstår du. Jag måste ju 

jobba." 

Det är på dig jag tänker Janne när 

jag ser reportaget om paragraf 12- 

hem och undrar: Finns det verkligen 

inte en enda kärleksfull vuxen 

människa som kan ta hand om ett 

stackars ensamt barn som behöver 

ett hem och en helt vanlig morsa? 

Så saknar jag dig en smula när 

novembermörkret sänker sig över 

mina tysta och frusna eftermiddagar. 

Jag önskar dig och Johannes 

en riktigt god jul. 


Personalia 

Namnändringar 

Hanna Spiess heter numera Bengtsson, Maivor 

Lindholm-Olausson heter Wickman Olausson 

Anna Sjödahl heter Anna Sjödahl Hayman. 

Vikariat 

Maria Nilsson är anställd vid Centralbibliotekets 

låneavdelning under tiden 2002-09-18-12-31. 

Lidia Sokol är vikarie för AnnaLena Bergquist 

under perioden 2002-10-21--2003-09-30 

Eva Hessman är vikarie för Inger Andersson 

Zintchenko under perioden 2002-11-04--2003- 

10-13. 

Båda tjänstgör 30% i låneexpeditionen och 70% 

på avdelningen för humaniora. 

Under Lena Lindberg-Tillströms friårsledighet 

anställs Stefan Benjaminsson med placering vid 

KTB. Under denna tid ersätter Lennart 

Gustavsson Lena Lindberg-Tillström vid 

Centralbibliotekets låneavdelning. 

Thomas Högberg anställs vid vaktmästeriet 

under tiden 2003-01-07--01-31. 

Friår 

AnnaLena Bergquist är friårsledig under perioden 

2002-10-21--2003-09-30 

Inger Andersson Zintchenko är friårsledig under 

perioden 2002-11-04--2003-10-13. 

Lena Lindberg-Tillström är friårsledig under perioden 

2003-01-01-2003-12-31. 

Tillbaka 

Annika Jonasson återkom på deltid till 

Pedagogiska biblioteket fr.o.m. 2002-11-04. 

Ny arbetsplats 

Helena Brännström tjänstgör (förutom på låneavdelningen) 

halvtid på Kvinnohistoriska samlingarna 

fr.o.m. 2002-10-01. 

Föräldralediga 

Helena Havner är föräldraledig fr.o.m. 2002-10- 

21. Kerstin Landin är föräldraledig fr.o.m. 2002- 

10-21. Ann Dyrman började sin föräldraledighet 

2002-12-03. 

Slutar 

Helena Rundkrantz har bestämt sig för att stannna 

i Stockholm och har därför sagt upp sin 

anställning fr.o.m. 2002-11-21. 

Delpension 

Gunila de Bejczy, 50% fr.o.m. 2003-01-01, 

Margareta Sanclement, 25% fr.o.m. 2003-04-01, 

Britta Sehlstedt, 50% fr.o.m. 2003-01-01, 

Birgit Selldén, 50% fr.o.m. 2003-01-01 samt 

Bert Slättung, 50% fr.o.m. 2003-01-01.

PIF december 2002 - GÃ¶teborgs universitetsbibliotek

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?