PAPPA LA ALDRIG NER HAMMAREN” - Byggnadsarbetaren

GW OCH KLASSRESAN
”Jag hjälpte till
Leif är fem år när hans pappa tar med honom
till läroverket. ”Här ska du gå i skolan när
du ska bli ingenjör.” Men Leif GW Persson
blir varken ingenjör eller byggjobbare, utan
Sveriges mest folkkäre kriminolog. Här
berättar han om klassresan och vad den
har kostat.
TEXT: MARIA PERSSON FOTO: ANDERS WARNE,
ALBERT BONNIERS FÖRLAG, COLOURBOX, TV3
Leif GW Perssons pappa Gustav jobbade med
att bygga Stockholms tunnelbana. Gustav blev
svårt skadad under arbetet.
Patroner blandat med
kontorsmaterial. Jakt har
alltid varit viktigt för Leif.
Redan när han började
skolan hade han varit
med sin pappa på älgjakt
flera gånger.
PATRIK 45, MALIN 42, H edda 37, Julia 30, Klara
27 och August 25. De är alla Leif GW Perssons barn.
Utöver det finns också sex barnbarn. Från lilla Elinor
på drygt ett år till Astrid som precis har fyllt 20. De
är viktiga för Leif. Han har kontakt med dem nästan
dagligen och försöker träffa dem så ofta han kan. Så
har det inte alltid varit. I perioder har han varit en frånvarande
pappa. I en annan tid, i en annan klass fanns
Leifs egen pappa, byggnadsarbetaren Gustav Persson,
skyddsombud och medlem i Byggnadsarbetareförbundet.
Med händer som ständigt ville göra något.
– Han ville aldrig lägga ner spaden eller hammaren
eller vad han nu höll i för tillfället.
Pappans händer var stora, så stora att den klackring
han bar, och som är en av de få saker Leif har
kvar efter honom, inte passar på något av Leifs
fingrar. Han bär den i stället närmare hjärtat i en
kedja runt halsen. Leif GW Perssons senaste bok,
självbiografin ”Gustavs grabb”, är en hyllning till en
närvarande och kärleksfull pappa, en motpol till den
hypokondriska och manipulativa mamman.
LEIF FICK OFTA VARA med pappa Gustav på jobbet.
Hemma fanns mamma som var ”sjuk” och inte kunde
ta hand om sonen.
– Jag fick hjälpa till med att langa fram spik och
tumstockar. Jag åkte ångvält. Lunch åt vi redan
klockan 9 från bleckmatlådan som stått i värmeskåpet.
Allt var kolossalt spännande och jag hade inga
30 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012