Nr 15 2009 (PDF 12,2 MB) - Byggnadsarbetaren

grejer&grepp: Spika med 

luft och spara din kropp 

Klimathot – men vad 

gör byggbranschen? 

VINNARE 

TIDSKRIFTSPRISET 2009 

Linas man dog 

på skandalbygget 

ÅRETS 

SÄMSTA 

BYGGE 

Vi delar ut 

priset ingen 

vill vinna 

NU! 

är det pepparkakstider 

igen. Läs vårt test så du 

vet vilka kakor chefen ska 

köpa in till boden. 

STOR JULSPECIAL 

xxxx 

Varning för julfesten Möt gransnickaren 

Vem får tomtens julklappar? Julkryss 

NR 15 | 10 DECEMBER 2009 | www.byggnadsarbetaren.se 

1_omslag_15.indd 1 09-12-02 16.50.48

BYGG0915s02 2 09-12-01 15.10.24

NUMMER 15 DECEMBER 2009 ÅRGÅNG 60 

Välkommen! 

BYGGNADSARBETAREN KORAR 

ÅRETS SÄMSTA BYGGE 

28–30 En människa dog. Om inte förr, borde någon 

ha sagt stopp där. Men ledningen drog ingen lärdom. 

Skitbostäder, kaosartade anställningar och obetalda 

löner. Sådan är verkligheten på årets sämsta bygge. 

Bläddra fram och kolla vilket det är. 

28–30 

CHRISTER OLOFSSON 

16–21 AVSLÖJANDE 

Andrejs änka får 

vänta på hjälp 

Lina Jakovleva lovades ersättning 

när maken Andrej dog på 

Borealis bygge i Stenungsund. 

Men ännu ekar löftet tomt. 

10–11 BYGGNYTT 

Hundratals blir av 

med rehabjobb 

Många förlorare när Arbetsförmedlingen 

skärper villkor. 

38 GREJER&GREPP 

Spara kroppen 

– spika med luft 

Snickare gillar den tryckluftsmatade 

spik pistolen. 

JULEXTRA! 

8 SJU FRÅGOR Möte med gransnickaren. 

22–23 REPORTAGE 

Så kan byggbranschen 

rädda miljön 

Nya byggmetoder kan spara 

mängder av energi. Men görs 

tillräckligt? 

40–41 EFTER JOBBET 

Här finns världens 

bästa snowboard 

Stor guide till snöparadisen. 

9 BILDEN 

Skyddsombudet 

delar med sig 

av sitt värsta 

+ 

sommarminne 

31 TOMTEN Vi ordnar en tidig julklappsutdelning. 

32 JULFESTEN Magdalena Ribbing tipsar. 

35 PEPPARKAKSTEST Bästa kakorna i boden. 

42 KRYSS Dubbelt så mycket klurigheter. 

REDAKTIONEN: 

Här skymtar bygget som Byggnadsarbetaren utsett till Årets sämsta. 

35–37 8 

Snickaren Niklas Lusth granskar 

årets pepparkaksskörd. 

MISSA INTE! 

KERSTIN CARLSSON 

Julkrysset. Nu över två sidor. 

”Längst ner borrar vi hål där vi stick- 

er in grenarna”, säger Magnus Kiel. 

CENNETH NIKLASSON 

KATARINA CONNHEIM 

reporter 

08-728 49 87 ● 070-627 60 84 

k.c@byggnadsarbetaren.se 

KENNETH PETTERSON 

chefredaktör, ansv. utgivare 

08-728 49 70 ● 070-607 56 97 

k.p@byggnadsarbetaren.se 

JOHAN SJÖHOLM 

redaktionssekreterare 

08-728 49 79 ● 070-651 62 59 

j.s@byggnadsarbetaren.se 

PETER ÖNNESTAM 

layoutansvarig 

08-728 49 77 ● 070-280 25 35 

p.o@byggnadsarbetaren.se 


reporter 

08-728 49 76 ● 070-607 56 92 

c.n@byggnadsarbetaren.se 

PETER LEANDER 

reporter 

08-728 49 98 ● 070-245 04 30 

p.l@byggnadsarbetaren.se 

NINA CHRISTENSEN 

reporter, webbansvarig 

08-728 49 69 ● 070-246 87 06 

n.c@byggnadsarbetaren.se 

MARGITE FRANSSON 

reporter, arbetsmiljö 

08-728 49 74 ● 070-607 56 89 

m.f@byggnadsarbetaren.se 

JENNY BERGGREN 

reporter, arbetsrätt 

08-728 49 72 ● 070-664 49 00 

j.b@byggnadsarbetaren.se 

POSTADRESS 106 32 Stockholm BESÖKSADRESS Liljeholmsv 32, Stockholm PRENUMERATION edb, 010-588 93 73, prenumeration@edb.com ANNONS Swartling & Bergström Media, 08-545 160 66 

REPRO Done Production AB TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2008 119 500 KORREKTUR Michelle Bergman OMSLAG Christer Olofsson 

NR 15 DECEMBER 2009 BYGGNADSARBETAREN 3 

3_innehall_15.indd 3 09-12-03 10.38.42

Bodsnack 

E-POST redaktionen@byggnadsarbetaren.se FAX 08-728 49 80 TEL 08-728 48 00 WEBB www.byggnadsarbetaren.se 

FRÅGAN 

Hur firar du julen i år? 

Ola Boman, 36 år, 

murare, Falkenberg 

Jag firar med familj 

och vänner 

på hemmaplan. Det 

brukar vara avslappnat. 

På eftermiddagen 

är vi först hemma hos 

farmor på middag, sen på 

kvällen är vi hos min syster.” 

Peter Flink, 31 år, 

snickare, Lund 

Med mina föräldrar 

hemma i 

Ystad. Det är en traditionell 

jul med Kalle 

Anka klockan tre och 

sen julbord med skinka 

och köttbullar.” 

Valentine Foncham, 28 år, 

snickare, Eskilstuna 

Jag firar hemma 

med min familj i 

Eskilstuna. Det blir min 

nyfödda dotters första 

jul.” 

Byggeleverna är 

vår framtid 

■ Läser i senaste numret av Byggnadsarbetaren 

om elever som fastnar 

i skolan. Detta gör mig upprörd. När 

ska arbetsgivarna runt om i landet 

förstå att eleverna som går på byggskolan 

är Sveriges framtida byggkapital? 

Vad händer när alla pensionärer 

inom kåren gått i pension efter väl 

uträttat verk och vi står kvar på arbetsmarknaden 

med byggnadsarbetare 

som nått sin medelålder? 

En elithockeytränare skulle aldrig 

bygga ett elitlag på enbart 30-plussare. 

Ett framgångsrikt hockeylag 

bygger på både äldre spelare med 

erfarenhet och unga friska fläktar 

med ork och framtidsutsikter. 

Det är hög tid att sätta ner foten. 

Annars kommer vi i framtiden endast 

kunna se inhyrda duktiga arbetare, 

som bara är specialnischade för 

det specifika arbetsmomentet. Det 

ser vi redan ute på våra byggplatser 

mer och mer. Sedan, när vi går över 

till nästa byggmoment, tar vi in nya 

specialnischade arbetare på det momentet. 

Den mångåriga och allsidiga 

byggkunskapen som svenska byggnadsarbetare 

har i sin kunskapsbank 

kommer att gå förlorad. 

Vi måste få dela ut den till unga 

byggnadsarbetare ute på bygget. Det 

är ju de unga som alltid styrt utvecklingen. 

Kunskap åldras snabbt. Titta 

bara inom it-branschen vad som har 

hänt där. Kunskap över sex månader 

anses som förlegad och föråldrad. Ut 

Byggnadsarbetaren, nr 14. 

med alla byggelever på fältet. Där gör 

de nytta. Ingen mår bra av att inte 

vara behövd. 

Till de få elever som lyckas få 

komma ut på bygget vill jag bara 

säga: Stå på er! Det är ni som har esset 

i rockärmen. 

Till alla medarbetare på bygget: 

Låt de unga få höra att de är bra. Då 

växer tuppkammen och deras självförtroende 

får en kick. I ärlighetens 

namn, hur ofta får eleverna höra att 

de är bra? 

Tyvärr så har jag alltför många 

gånger sett hur man tryckt ner byggeleverna 

på bygget och sågat dem 

nere vid fotknölarna. 

Kom ihåg hur det var när ni själva 

var lärlingar och ingenting visste. Ni 

har blivit duktiga hantverkare, mycket 

på grund av att det var någon som 

trodde på er. 

Till alla Sveriges byggarbetsgivare: 

Ta hand om våra elever. Ni kommer 

att ångra det annars, när tåget har 

gått och ni sitter med skägget i brevlådan 

och undrar vad som hände. 

ROFFE BARCK 

SAXAT 

FRÅN 

WEBBEN 

”Börjar bli sjukt 

trött på alla 

dessa oplanerat 

krokiga hus 

som byggs, där 

arkitekten, konstruktören 

samt 

byggets arbetsledning 

inte verkar 

ha någon 

koll eller intresse 

alls!” 

TROLLKARLEN 

”Schackrandet 

med ersättningsnivåer 

har förekommit 

sedan 

1990-talets början 

och sossarna 

har inte varit så 

värst mycket 

bättre än den nuvarande 

reaktionära 

högerregeringen. 

” 

A. ANDERSSON 

”Jag kan inte 

undgå att märka 

att inom LO-kollektivet 

finns en 

besvikelse på hur 

S för politiken, 

att den krupit 

i väg åt höger. 

Jag kan bara hålla 

med, S bryr sig 

mer om makt än 

ideologi.” 

PÄRRA 

Odemokratiskt 

att tvinga på 

oss politiken 

■ Jag jobbar på byggen men är inte 

sosse. Ska inte facket vara till för oss 

arbetande myror i stacken och politiken 

vara ett val fritt för sig? 

Man ska väl fritt kunna välja och 

inte automatiskt tvingas att stödja 

sossarna, bland annat med en hel del 

pengar via fackföreningen. 

Facket utger sig för att vara en 

demokrati, men hur kan man tvinga 

någon med en annan politisk ideologi 

att dolt stödja sossarna? Detta är 

med tvång och det rimmar inte med 

demokrati. 

Varför ska vi vara en medräknad 

självklar liten del i partiet, när vi 

kunde stå starka, stolta och ensamma 

så att partiet fick krypa till korset och 

komma för att knacka på vår dörr? Nu 

har de oss i garderoben för att ta fram 

vid festligare tillfällen. 

TORBJÖRN ANDERSSON 

Varför sponsrar 

Byggnads fotboll? 

■ Varför sponsrar Byggnads 

fotbollsgalan i tv? Finns 

det inte bättre saker att 

göra för medlemmarnas 

pengar? Pengar som 

arbetarna slitit ihop i kyla, 

blåst och hetta – medan det 

”vackra folket” glänser i tv-rutan. Ge 

pengarna till ungdomarna i stället så 

slipper de pinas med bingolotterna. 

PER GRUDD 

f d medlem 

4 BYGGNADSARBETAREN NR 15 DECEMBER 2009 

BYGG0915s04 4 09-12-02 13.11.03

TYCK TILL Uppge namn och telefonnummer, som hemlighålls 

mellan dig och redaktionen om du använder signatur. 

LEDARE 

TYCK 

TILL PÅ 

NÄTET! 

En vit jul är något 

vi måste jobba för 

HUR TOG DU DIG TILL JOBBET I MORSE? Med bil, troligtvis, om 

du inte bor i någon av storstäderna där det är fullt möjligt att åka 

kollektivt även om man jobbar på ett bygge. Hur du än gjorde 

så medverkade du till att bränna några liter olja, en olja som allt 

fler konkurrerar om. Utsläppen lägger sig som ett lock runt vårt 

klot, temperaturen stiger någon enstaka grad – och kanske är det 

därför färre av oss får uppleva en vit jul. Allvarligare är att bara 

ett fåtal graders temperaturhöjning kan orsaka naturkatastrofer 

och brist på mat och vatten. I Köpenhamn hålls i dagarna den 

omtalade klimatkonferensen. Klimat smart är ordet i tiden. Men 

I vårt stora 

klimatreportage 

på sidorna 

22–26 tar vi oss an 

de stora frågorna. 

vad har det, och oljan, med facket 

och mitt jobb att göra? 

Mer än du tror. Byggande 

förutsätter ekonomisk tillväxt och 

det har alltid krävt ständigt högre 

energikonsumtion. När oljan tryter 

blir det allt svårare att pressa upp 

lönerna. Något som nordiska facktoppar 

påmindes om vid NBTF:s, de nordiska bygg- och träfacken, 

årskonferens i Stockholm nyligen. En av föreläsarna, Daniel Berg, 

ekonomihistoriker vid Stockholms universitet, pekade på flera obekväma 

sanningar: När energi blir dyrare måste arbete bli billigare. 

Då kommer krav på högre reallöner att bli svårare att få igenom. 

Lite snack. 

Mycket verkstad. 

BIG-GRUPPEN är nordens ledande fristående 

bygg- och industrikedja och är leverantör av 

verktyg, maskiner, skydd och förnödenheter till 

proffsmarknaden. 

Vi finns representerade från Finnmark i norra 

Norge till Skåne i södra Sverige. 

Vår styrka är lokalt engagemang och hög 

kompetens i kombination med BIG-gruppens 

stordriftfördelar med starka leverantörsavtal, 

koncept, IT-lösningar, logistik och import. 

Vi erbjuder såväl lokala företag som riks- och 

nordiska kunder branschens största urval av 

kvalitetsprodukter och olika tjänster. 

MEN FACKETS STYRKA LIGGER i grundvärde- 

ringarna: solidaritet och demokrati. Fackföreningar 

är den enda rörelse som kan motverka 

konflikter, social splittring och fascism i spåren 

av bristen på olja – inte bara för att höja 

lönerna. Dessutom har facket en stor uppgift 

när det gäller fördelning. Inte bara arbetare 

ska få betala priset när oljekällorna sinar. 

En tredjedel av all energiförbrukning 

i Sverige går till lokaler och 

bostäder. Här finns det en hel del 

att hämta, bland annat i form av 

energisnåla hus. I vårt stora 

klimatreportage på sidorna 

22–26 tar vi oss an de 

stora frågorna. För vem 

vill inte ha en vit jul? 

Kenneth Petterson, chefredaktör 

Think BIG. Hos oss hittar du Bosch innovativa 

och världsledande kvalitetsprodukter. 

Sverige 

Eskilstuna IP Industripartner Gislaved Emil P Gävle Afoss Göteborg/Hisings Backa 

Prevex Göteborg/Sisjön Prevex Götene Movab Halmstad IMAB Helsingborg IMAB 

Kalmar Lundgrens Järn Karlshamn Hjelmbergs Järn Ljungby Sohlbergs Malmö Prevex 

Sthlm/Bromma Flinks Järn Sthlm/Globen Flinks Järn Sthlm/Hornsberg Flinks Järn 

Sthlm/Solna Lundqvist Maskin & Verktyg Sthlm/Sätra Flinks Järn Sthlm/Vällingby 

Toolcom Uppsala Uppsala Maskin & Verktyg Vimmerby Albins Växjö Stål & Verktyg 

Örebro Skydd & Verktyg 

Norge 

Albert E Olsen - Tromsø Maskinforretning - Quale - Tingstad - Industrisenteret 

- Kyvik Industrivarehuset 

www.big-gruppen.com 


Bodsnack 

2 TUM 

För att en 

del helgdagar 

under 

jul och nyår 

infaller på vardagar. 

Då får alla tid 

att i lugn och ro 

läsa en god bok, 

som ”De fattiga 

i Łódz” ´ av Steve 

Sem-Sandberg. 

För byggchefer 

som inte 

tar ansvar. 

Gång på 

gång upprepas 

mönstret med 

ansvariga som 

skyller ifrån 

sig efter svåra 

bygg olyckor. Som 

efter dödsolyckan 

utanför Norrköping 

på julafton 

2006 och efter 

Kista olyckan 

sommaren 2008. 

Julsagan om den 

stridbare lagbasen 

DET VAR NÄRA JUL, SENT 1970-TAL och svärmor 

och svärfar skulle komma på besök. Riktigt stressigt 

alltså. Så jag gick till lagbasen Rolf, en stridbar 

kommunist och oslagbar betongarbetare och sa att jag 

tänkte gå hem några timmar tidigare. ”Jag måste städa 

och tvätta”, förklarade jag aningslöst. 

Rolf var min idol. Han lyssnade och agiterade för 

sammanhållning, solidaritet 

och kamp. Han 

böjde inte på nacken för 

överheten. En klassmedveten 

lagbas helt enkelt. 

Men Rolf fixade 

inte att ställas inför en 

betonglärling som ville 

hem och städa. Föraktfull 

är bara förnamnet 

Men trots det 

förstår bara 

ett fåtal att solidaritet 

är mer än 

att köpa de hemlösas 

tidning. 

på den blick han gav mig. Leendet stelnade innan han 

vände sig bort och muttrade något om fjolligt. Det var 

det sista han sa till mig på tre månader. 

Vi lyckades aldrig ta oss förbi det där, Rolf och jag. 

Förskolan blev det sista vi byggde tillsammans. När jag 

så småningom slutade med byggjobb hade jag lärt mig 

att klassmedvetenhet inte självklart går hand i hand 

med strävan att rasera rådande könsmaktsordning. 

På Södermalm i Stockholm, där jag bor nu, är 

vi jämlika mellan skilsmässorna. I kvarterets tvättstuga 

kan jag byta kakrecept inför julen med andra 

manchesterkavajer. Men medveten arbetarklass av 

Rolfs sort är utrotad. I stället trängs journalister med 

datanördar i ett låtsasradikalt medelklassgetto. Rätt 

många påstår sig ha läst Marx, inte bara sett bröderna 

på film som Rolf brukade skoja till det. Men trots det 

förstår bara ett fåtal att solidaritet är mer än att köpa 

de hemlösas tidning. 

HÄR REGERAR JAGET OCH GRANNARNA kämpar 

energiskt för att göra bostadsrätter av de sista hyreslägenheterna. 

En politisk reporter i uppgången bredvid 

tror sig på det sättet få någon miljon 

över till en etta åt tonårssonen. 

En vänstertrubadur på tredje 

våningen blir tvärsur när han 

får en fråga om marknadsvär- 

det på värderingar. 

Här är det helt okej att 

tränga sig före riskgrupper 

och barn i vaccinationskön. 

Och det går utmärkt att skryta 

med att man betalar en polsk 

gästarbetare 60 spänn i timmen 

svart för att kakla om 

badrummet. 

Så skulle aldrig Rolf göra. 

Jag tror att han hellre skulle 

lära sig att mangla en julduk. 

TIPSA 

OM KLIPP! 

p.o@byggnads 

arbetaren.se 

WEBB-TIPSET 

När du bara känner 

FALLOLYCKA En lärling fördes till sjukhus er ett fall 

på åtta meter, den 16 juni. Han föll från en ställning 

ner i en container. Olyckan inträffade på NCC:s 

för arbetsplats att vid spränga regementet i Strängnäs. något Polisen 

uppger att olyckan inträffade i samband med att en 

Det finns en uppsjö av roliga 

byggnadsställning revs. Enligt Arbetsmiljöverket 

spel tog lärlingen på nätet. bort skydds Här är räcket något när han för skulle kasta 

alla skräp med i containern. 

sprängningsdrömmar. 

Riv byggnader 

genom att placera ut 

dynamitgubbar 

där de gör mest 

skada. 

HÄR ÄR ADRESSEN: 

www.spela.se/spel_/ 

Demolition-City-2.html 

Ingemar Dahlkvist var i 15 år reporter på Byggnadsarbetaren. 

I dag är han frilansjournalist med hela världen som arbetsfält. 

INGEMAR DAHLKVIST – GÄSTKRÖNIKÖR 

Hitta tomtarna! 

Vinn presentkort, kokböcker och lotter 

Vår klassiska jultävling fortsätter. Hitta tomtarna som vi 

gömt i tidningen. Mejla eller skicka på vykort rätt sidnummer. 

E-post: j.s@byggnadsarbetaren.se 

Vykort: ”Tomtetävlingen”, Byggnadsarbetaren, 

106 32 Stockholm. 

1:a pris: Presentkort 500 kr på Bauhaus. 

2:a-5:e pris: Kokbok av Per Moberg. 

6:e–20:pris: Dubbeltrisslott. 



ilda idé 

Gör ditt val! 

Folksam-LO Pension har fått klart flest kryss i det 

pågående omvalet. Detta enligt den senast 

publicerade statistiken. Välkommen du också. 

Välj vår generationsfond. Den anpassas efter din 

ålder samtidigt som avgiften blir lägre. Du får ett 

enkelt sparande till låg avgift. Läs mer på folo.nu, 

där du också kan göra ditt val. 

Du kan också ringa 020 414 414 och beställa en 

valblankett. 

Folksam-LO Fondförsäkring 

✗ 

www.folo.nu | 020-414 414 

Nu är det omval för alla privatanställda arbetare som har avtalspension SaF-LO. 

BYGG0915s07 FOLO_Byggnads_SKISSER.indd 7 1 09-12-01 2009-11-24 15.10.25 16.01

Sju frågor 

VEM: 

ÅLDER: 

YRKE: 

MAGNUS KIEL 

42 

AKTUELL: 

SVERIGES BÄSTA JULGRANSBYGGARE 

ÄR FÖR FJORTONDE ÅRET I RAD MED 

OM ATT BYGGA STENBECKS JÄTTE- 

GRAN I STOCKHOLM 

Han bygger jättegranen 

Du kan väl rabbla lite siffror så att kalenderbitarna 

blir nöjda? 

– Granen är 40 meter hög, i brösthöjd har den en 

omkrets på 2,2 meter, julgransspiran är 4,8 meter, 

julkulorna har en diameter på 30-40 centimeter, polkagrisarna 

är 1,2 meter långa, det är 5 000 lampor och … 

Lugn, lugn det räcker – nu tar vi allt från 

början. Hur startade traditionen? 

– Det började med att Jan Stenbeck väldigt gärna 

ville vinna DN:s årliga tävling ”Stockholms vackraste 

julgran”. Första året var granen för liten och därför 

beställde vi en jättegran året därpå. När den kom till 

Skeppsbron blev jag lite smått nervös. Jag skulle klä 

granen, men den hade bara grenar på ena sidan. Då 

kom Stenbeck ut och löste problemet. Han sa till oss 

att sätta dit fler grenar. Det året vann vi DN:s tävling. 

Sedan dess får ni bara en lång granstock levererad 

till Skeppsbron. Hur får ni fast grenarna? 

– Det ser lite olika ut beroende på vilken höjd de ska 

fästas på. Uppe i toppen använder vi flera sju meter 

långa granar som vi klyver vi på längden. Sedan fäster 

vi dem mot stammen i toppen. Grenarna därunder 

sätter vi dit med hjälp av lite järn och allra längst ner 

borrar vi hål där vi sticker in grenarna. 

Är det svårt att få granen så ”Kalle Anka”-lik? 

– Egentligen inte. Innan vi reser upp stocken sätter 

vi ut markeringar där det står hur långa grenarna ska 

vara. Sedan efterjusterar vi naturligtvis en del. 

Är du inte rädd att granen ska blåsa omkull? 

– Jag tror att granen står bättre än granarna ute i 

skogen. Ett år gick granen av på mitten i en storm och 

sedan dess har vi utökat antalet vajrar ännu mer. 

Har finanskrisen påverkat julgranen? 

– Jag vet att det fattas ett nytt beslut varje år. Förra 

året fick vi pengar för att köpa nytt julpynt och vi har 

inte hört något om att traditionen ska upphöra. 

Vid tjugondag Knut åker granen ut – brukar 

det finnas något julpynt kvar då? 

– En del försöker klättra upp, andra klippa av vajrarna. 

Ett år hittade vi en cykel i granen. Varje år händer det 

något med granen, men pyntet brukar vara kvar. 




SKICKA 

BILDEN! 

Har du en bra byggbild? Avslöjande, humoristisk eller kanske bara vacker. 

Skicka den ihop med en kort beskrivning till: p.o@byggnadsarbetaren.se 

Bilden 

■ 

Kan du räkna stegarna? 

Snickaren och skyddsombudet PER DANIEL- 

SON från Listerby i Blekinge delar med sig av 

ett sommarminne så här i juletider. ”Vet inte 

om man ska skratta eller gråta, men nog drog 

jag på smilbanden när jag såg detta. Tror inte 

att någon med lite vett i skallen skulle våga 

pröva lyckan och kliva upp på ’ställningen’. 

Hade bilden uppsatt i fikarummet på jobbet 

och alla var eniga: Hur kommer man bara på 

att bygga på detta sättet?” 


BYGG0915s09_001 9 09-12-01 09.56.29

Byggnytt 

Senaste nytt alltid på www.byggnadsarbetaren.se 

”De slår undan bene n 

Torsten, 62, är en av hundratals byggnadsarbetare som blir av 

m 

Skadade byggnadsarbetare 

tvingas bli arbetslösa 

eller skada sig ännu mer 

av sitt jobb. 450 byggnadsarbetare 

förlorar i år 

sitt Galaxenjobb efter att 

arbetsförmedlingen skärpt 

villkoren för lönebidrag. 

– Det slår undan benen på människor 

som redan är drabbade, 

säger Torsten Andersson, 62- 

årig golvläggare som tvingats ut 

i arbetslöshet. 

Han är en av de cirka 450 skadade 

eller sjuka byggnadsarbetare 

som varit tjänst lediga från 

sin arbetsgivare, men som fått 

en anställning genom rehabiliteringsbolaget 

Galaxen och placerats 

i lättare arbete på sitt gamla 

företag. Det har gjorts möjligt 

tack vare ett lönebidrag från Arbetsförmedlingen. 

Men nu har 

förmedlingen satt stopp. 

– Det är inte klokt. Det är ju 

tack vare Galaxenanställningen 

jag haft möjlighet att både jobba 

och hålla skadorna i schack, säger 

Torsten Andersson. 

Han är 62 år ocH kroppen 

märkt av de många åren i branschen. 

Länge har han haft ont i 

knän och rygg, men för fyra år 

sedan tillkom ännu fler skador 

och situationen blev ohållbar. Då 

fick han sin deltidsanställning 

genom Galaxen. 

– Det var en lättnad, för det 

var ett helvete innan, att känna 

att du inte orkar med och kan 

prestera som förut, säger Torsten 

Anderssson. 

galaxenjobb 

n Skadade och sjuka byggnadsarbetare 

kan under en begränsad 

tid anställas i Galaxen 

för att placeras ut på företaget 

med anpassat arbete. Det sker 

efter möten i regionala anpassningsgrupper 

n En anställning i Galaxen varar 

i genomsnitt i två och ett halvt 

år. 

n Varje år placeras cirka 600– 

650 nya personer i Galaxen. 

Cirka 300 av dem har arbetat 

hos sin gamla arbetsgivare. 

När Arbetsförmedlingen i 

början av året drog in lönebidraget 

förlorade han arbetet. 

– Företaget erbjöd mig att gå 

in på en vanlig halvtid, men det 

hade jag aldrig orkat. Det hade 

blivit hårdare press och jag är säker 

på att jag dragit på mig mer 

skador. 

Galaxen rehabiliterar skadade 

och sjuka byggnadsarbetare genom 

att anställa dem och placera 

ut dem på anpassade jobb i företag, 

med lönebidrag. Så har det 

fungerat sedan 1980-talet. Men 

vid en genomgång av lönebidragen, 

ansåg Arbetsförmedlingens 

internrevision att det inte stämmer 

med reglerna och möjligheten 

stoppades. 

I vissa fall har Galaxen lyckats 

hitta nya arbetsgivare, men 

cirka 450 arbetare blir av med 

Galaxena nställningen i år. Det 

Torsten Andersson, 62-årig golvläggare från Oxelösund, är mycket kritisk till 

räknar Bengt Bergqvist, vd för moderbolaget 

Centralgalaxen med. 

– De måste gå tillbaka till sitt 

ordinarie arbete, där de riskerar 

att slita sönder sig ännu mer, eller 

bli uppsagda och arbetslösa. 

Per Samuelsson, branschstrateg 

på Arbetsförmedlingen, 

Arb 

Arbetsgivare överklagar dom efter olycka 

n Arbetsgivaren som dömdes för 47-årige Roman Wronas död efter 

en byggolycka på julafton 2006 i Norrköping, överklagar nu sin dom till 

hovrätten. Arbetsgivaren dömdes i tingsrätten till villkorlig dom och 

dagsböter. Byggföretaget dömdes också att betala en företagsbot på 

400 000 kronor. Tingsrätten ansåg att arbetsgivaren brustit i att följa 

upp arbetsmiljöföreskrifterna och att kontrollera att skydd användes. 

Man träffad av betong – Peab kan åtalas 

n I maj i år fick en arbetare vid Viforsens vattenkraftverk utanför 

Sundsvall en gjutslang med betong i huvudet. Byggföretaget Peab riskerar 

nu åtal för brott mot arbetsmiljölagen. Enligt Arbetsmiljöverket 

har Peab åsidosatt sina skyldigheter att se till att gjutslangen var säkrad. 

Det hade heller inte genomförts någon skriftlig riskbedömning av 

arbetsuppgiften. Nu skickar Arbetsmiljöverket ärendet till åklagare. 

10 byggnadsarbetaren nr 15 december 2009 


l 

v 

n på oss” 

med sitt rehab-jobb 

Arbetsförmedlingens skärpta villkor för lönebidrag. 

säger att det som strider mot 

reglerna är att vara tjänstledig 

och tillbakaplacerad hos gamla 

arbetsgivaren, eftersom man 

inte ser Galaxen som en arbetsgivare. 

margite fransson 

LAVALDOMEN: 

Byggnads döms 

till skadestånd 

Arbetsdomstolen dömer 

Byggnads och Elektrikerna 

att betala 2,5 miljoner kronor 

till Laval för blockaden 

mot byggföretaget 2004. 

Arbetsdomstolen fann att Byggnads 

och Elektrikernas blockad 

2004 mot byggföretaget Laval 

var olaglig. Efter blockaden 

gick Lavals dotterbolag Laval 

un Partneri i konkurs och Laval 

stämde Byggnads och Elektrikerna 

i Arbetsdomstolen. 

Arbetsdomstolen, som i ett 

första utlåtande 2005 ansåg att 

blockaden var laglig, vände sig 

till EG-domstolen. 2007 kom 

EG-domstolen med ett förhandsavgörande 

där man ansåg 

att stridsåtgärderna var en inskränkning 

i friheten för tjänster. 

Laval krävde att Byggnads 

och Elektrikerna skulle dömas 

på två punkter: dels för att ha 

ställt för stora avtalskrav på 

byggföretaget och dels för att 

fackförbunden krävt svenska 

kollektivavtal, när lettiska avtal 

redan fanns. 

Laval ville att Byggnads 

och Elektrikerna skulle betala 

ett skadestånd på 1,4 miljoner 

kronor och rättegångskostnader 

på omkring 3 miljoner kronor. 

Arbetsdomstolen dömer 

förbunden att betala ett allmänt 

skadestånd på 550 000 

kronor. Av dessa får Byggnads 

och Bygg ettan i Stockholm betala 

400 000. Resten betalas av 

Elektrikerförbundet. Dessutom 

lavaldomen 

n Laval stämde Byggnads och 

Elektrikerna för att ha ställt för 

långtgående avtalskrav och för 

att ha krävt svenska kollektivavtal 

trots att det redan fanns 

avtal med det lettiska facket. 

n Arbetsdomstolen gav Laval 

rätt på båda punkterna och 

dömde Byggnads att betala 

550 000 kronor i skadestånd, 

samt rättegångskostnader på 

2 miljoner. 

n Laval hade begärt skadestånd 

på 1,4 miljoner plus rättegångskostnader, 

men domstolen 

ansåg att Laval inte kunde 

styrka hur stor skada företaget 

lidit av blockaden. 

blir det till att betala rättegångskostnader 

på 2 miljoner kronor. 

Att det blev ett lägre skadestånd 

menar Arbetsdomstolen beror 

på att Laval ”inte har kunnat 

visa hur stor skadan blev.” 

– Det här är nedslående för 

den svenska modellen och ger 

fritt spelrum att utnyttja människor. 

Jag är förvånad eftersom Arbetsdomstolen 

tidigare ansåg att 

blockaden var laglig, säger Byggnads 

ordförande Hans Tilly. 

Lavals juridiska ombud 

Anders Elmér säger att han i huvudsak 

är nöjd med domen. 

– Vi fick rätt i båda våra rättsliga 

grunder. Sen är det tråkigt 

att vi inte fick den ekonomiska 

kompensation som vi begärt. 

peter leander 

JM-anställda får oväntade julpengar 

n JM har haft som policy att inte betala semesterersättning för uttagen 

arbetstidsförkortning. Nu har Byggnads fått företaget att betala 

sina anställda, för de fem senaste åren. JM kommer lagom till jul att 

betala ut omkring 1,2 miljoner kronor, cirka 1 500 kronor per person. 

– De kommer att ersätta alla byggjobbare på JM, inklusive de i dotterbolagen, 

säger Ingmar Rönn, på Byggnads i Göteborg. 

NCC-chef dömd efter miljonsvindel 

n En före detta NCC-chef ska betala 6,8 miljoner kronor till byggföretaget. 

Det har Arbetsdomstolen bestämt. Mannen använde företagets 

pengar för att bland annat köpa och rusta upp en it-buss och en 

turnébuss. Mobiltelefoner, gokartrar, båtartiklar och skotrar har också 

köpts in. Han löste sin hustrus billån samt hyrde och utrustade en 

verkstad för NCC:s pengar. 

nr 15 december 2009 byggnadsarbetaren 11 


Byggnytt 

Över 50 000 

blir av med 

sjukpengar 

Samhället ändrar under 

nästa år synen på över 

50 000 personer som betraktats 

som sjuka. De mister 

sina ersättningar, men 

inte för att de blivit friska 

utan för att de förbrukat 

sjukdagarna. 

har mycket dålig verklighetsuppfattning 

eller om arbete skulle 

innebära risk för allvarlig försämring 

av sjukdomen. För den som 

inte platsar i någon av de grupperna 

är alternativet att visa nya 

läkarintyg och söka sjukersättning, 

alltså pension. Men kraven 

är hårda för att få det beviljat. 

NÄTFRÅGAN 

Är företagen för dåliga på 

att ta emot praktikanter? 

Nästa fråga: Vad är det värsta man kan göra på en julfest? 

RÖSTA PÅ WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE 

NEJ= 

25 % 

JA=75 % 

ARBETSMILJÖVERKET 

Från årsskiftet slår förra årets 

nya sjukregler, med tidsgränser 

för sjukskrivning, igenom hårdare. 

Enligt Försäkringskassan 

förlorar över 50 000 människor 

därmed sin förlängda sjukpenning 

eller tillfälliga sjukersättning 

nästa år. 

För den som inte kan gå tillbaka 

till en anställning väntar 

ett tre månader långt introduktionsprogram 

hos Arbetsförmedlingen. 

Nästa steg blir vanligt 

arbetssökande eller andra insatser 

hos Arbetsförmedlingen. 

DEN SOM ANSER SIG vara för 

sjuk för arbete eller introduktionsprogram 

kan möjligen nyttja 

en möjlighet som riksdagen 

röstar om i december. Den innebär 

att förlängd sjukpenning kan 

betalas ut längre än normalt om 

man är under omfattande vård, 

DEN SOM ÄR berättigad till a- 

kassa ska få ersättning på a-kassenivå 

i introduktionsprogrammet. 

Regeringen har föreslagit 

regeländringar som ska göra det 

möjligt att kvalificera sig trots 

lång frånvaro från arbete. LO har 

dock framfört kritik om att det 

blir komplicerat att räkna fram 

ersättningsnivåer utifrån tio år 

gamla uppgifter. Den som saknar 

rätt till a-kassa får 223 kronor 

om dagen. Försäkringskassans 

generaldirektör har sagt att 

det finns en risk för att en 

”betydande grupp” 

hamnar mellan 

ersättningsformerna 

under 

kortare eller 

längre perioder. 

JENNY 

BERGGREN 

Blir du av 

med sjukpengen 

nästa år? 

Kontakta oss på 

j.s@byggnadsarbetaren.se 

eller ring 

070-651 6259 

Här stoppas det livsfarliga takjobbet 

■ Den här synen mötte arbetsmiljö 

inspektör Håkan Lindström, 

Kalmar, när han besökte 

en arbetsplats i Smedby, 

utanför Kalmar. Det blev ett 

omedelbart stopp för det 

livsfarliga jobbet och en 

åtalsprövning väntas för att 

arbetsmiljöplan saknades. 

Företaget kommer från Stockholm 

och heter CS-grupp HB. 

– Det är livsfarligt, de står 

precis vid takkanten utan minsta 

skydd, säger Håkan Lindström. 

Samma dag hittade Arbetsmiljöverket 

ytterligare tre lika farliga 

arbetsplatser utan fallskydd i 

Kalmar och Oskarshamn. 

ERSÄTTNINGSFORMER 

Så fungerar sjukpenningen 

För samtliga ersättningsformer 

gäller procenten av lönen inte 

om du har tjänat över 26 750 

kronor i månaden, då slår du i 

taket. 

■ SJUKPENNING: Betalas ut i 

max ett år. Nästan 80 procent av 

lönen. 

■ FÖRLÄNGD SJUKPENNING: 

Beviljas i vissa fall så som långvarig 

medicinsk behandling, men i 

max ett och ett halvt år. Tidsgränsen 

ska dock kunna överskridas i 

särskilda fall framöver. Nästan 75 

procent av lönen. 

■ FORTSATT SJUKPENNING: 

Ingen tidsgräns. Vid mycket svåra 

sjukdomar (exempelvis vissa 

tumörsjukdomar). Nästan 80 

procent av lönen. 

■ SJUKERSÄTTNING: Ingen 

tidsgräns. Vid varaktig nedsättning 

av arbetsförmågan. 64 procent 

av vad man skulle ha tjänat 

om man fortsatt jobba. 

STÄLL KRAV 

PÅ DIN 

LIFTUTBILDNING! 

LLP 

LIFTLÄROPLANEN 

Hitta Din auktoriserade utbildare på liftutbildning.se 

12 BYGGNADSARBETAREN NR 15 DECEMBER 2009 

BYGG0915s12 12 09-12-02 13.23.24

TIPSA 

OSS! 

tel: 08 728 49 79 l e-post: j.s@byggnadsarbetaren.se 

Byggnads drar 

NCC inför domstol 

Byggnads och NCC är 

oense om hur lönen ska 

stämmas av på ackordsarbetsplatser 

med mindre än 

1 200 timmars arbete. Nu 

har Byggnads drivit tvisten 

till Arbetsdomstolen. 

Tvisten gäller två arbetsplatser 

med under 1 200 arbetstimmar. 

På sådana arbetsplatser får 

arbetslaget och företaget göra 

ackordsöverenskommelser utan 

avdelningens medverkan. NCC 

hänvisar till detta och menar att 

det därmed är korrekt att sedan 

även stämma av ackordet direkt 

med laget. 

Enligt Staffan Andersson, ombudsman 

på Byggnads i Sundsvall, 

är detta en linje som Sveriges 

Byggindustrier började driva 

efter förra avtalsrörelsen. 

Byggnads hävdar att specialregeln 

för arbetsplatser med under 

1 200 timmar endast gäller 

själva överenskommelsen, vid 

avstämningarna är företagen 

skyldiga att vända sig till Byggnads 

avdelningar. 

I stämningen finns också en 

tvist på ett jobb som omfattar 

mer än 1 200 timmar. Här gäller 

tvisten att tilläggsarbeten 

som gjorts efter avstämning av 

ackordet inte redovisats för avdelningen. 

jenny berggren 

Familj till skadad vädjar om hjälp 

n En litauisk snickare ligger i 

koma efter en svår fallolycka. Men 

arbetsgivaren saknar försäkring 

som täcker de minst 25 000 kronor 

per dygn som vården kostar. 

Olyckan skedde i Stockholmsområdet. 

Familjen har vänt sig till 

Byggettan. 

– De vet inte vad de ska göra. De 

vädjar om hjälp, säger Bygg ettans 

ordförande Johan Lindholm. 

– Det är fruktansvärt hemskt 

att den här situationen alls kan 

uppkomma. 

Snickaren hittades blodig efter 

ett fall på sex, sju meter den 

tredje november, vid ett stort lantbruk 

i Rosersberg. Han stod på en 

stege och höll på att sätta upp 

plast på en av takstolarna då han 

föll. Han hittades senare blodig 

och hade flera skallfrakturer och 

hjärnblödningar. 

Katarina Connheim 

Grafikerna först ut att bli screenade 

n Grafiska blir den bransch 

som ska testa det nya systemet 

med så kallad screening 

av arbetsplatser. Starten sker 

nästa år. Samtidigt finns förslag 

om screening på hela arbetsmarknaden. 

För 24 miljoner 

kronor ska screening testas i 

grafiska branschen under tre år. 

Det betyder att alla branschens 

företag ska gås igenom då det 

gäller arbetsmiljö. 

Förebilden är det danska 

exemplet med screening och 

betygssättning med smileys 

på Arbejdstilsynets webbplats 

som vi skrev om i förra numret 

av Byggnadsarbetaren. 

UTNYTTJA 

ROTAVDRAGET 

50% AVDRAG PÅ ARBETSKOSTNADEN DIREKT PÅ PLATS 

Vi lägger om ert tak till konkurrenskraftiga priser under 

perioden oktober–januari. Utnyttja vårt vintererbjudande! 

Prisexempel: 545 kr/kvm exkl moms. Inkl allt material: 

papp, läkt, betongpanna Bender Palema ytbehandlad, m m 

Vi målar även om fasader oavsett material till bra priser. 

Vi har funnits i branschen sen 2000 och innehar f-skatt 

samt ansvarsförsäkringar. 

ORVETO BYGG AB 

Ring 08-742 16 30 eller servicebil direkt 0700-75 17 32 

för fri offert och fritt besök. 

 

 

 



Byggnytt 

HALLÅ DÄR! 

TOMMY 

ANDERSSON 

■ Lagbas i 

Stockholm 

och en av 

initiativtagarna 

till föreningen 

Stupstocken. 

Vad ska föreningen 

Stupstocken göra? 

– Vi ska hjälpa byggnadsarbetare 

som sätts på 

stupstockslön, som hamnar 

på avtalets lägsta lön när 

arbetsgivare och fack inte 

kommer överens. Det har 

blivit vanligare och innebär 

flera tusen kronor mindre i 

månaden för den enskilde. 

Vilka kan söka bidrag hos er? 

– Byggnadsarbetare i hela 

landet. Det kan till exempel 

gälla en ensamstående byggnadsarbetare 

med barn, som 

hamnar i en knepig situation, 

som att man behöver hjälp 

med en månadshyra, en vinterjacka 

till barnen, med mera. 

Varför gör ni detta? 

– Det är otroligt viktigt med 

solidariteten. Så att de som 

drabbas känner att de inte är 

ensamma. 

Föreningen är helt nybildad, 

hur går ni vidare? 

– Vi uppmanar byggnadsarbetare 

i hela landet att gå 

med. Vi har börjat samla in 

pengar. På ett stort fackmöte 

samlade vi in 7 000 kronor på 

30 minuter och nu fortsätter 

bössan att gå runt. 


Försökte varna 

om tunn balk 

SEDAN OMKOM MONTÖREN ARBNOR 

DACIC I RASOLYCKAN I KISTA 

Montören Arbnor Dacic 

som dödades i den svåra 

rasolyckan i Kista, hade försökt 

slå larm om att balken 

var för tunn. Det berättade 

hans hustru i rätten. 

Orsaken till den svåra olyckan 

i Kista i juli förra året, där en 

montör omkom och en montör 

och en bilist skadades svårt, var 

att en balk gjorts för tunn. När 

den belastades med sju ton tunga 

betongplattor rasade den. Arbnor 

Dacic hade försökt att slå larm, 

berättade hans hustru Valjbone 

Dacic under andra rättegångsdagen 

i tingsrätten. När han inte 

Nya lönetvister 

till domstol 

■ Byggnads kräver Karlskoga 

Mur och Puts på drygt 200 000 

kronor efter en lönetvist. Kraven 

har nu lämnats till Arbetsdomstolen. 

Enligt Byggnads har företaget 

Karlskoga Mur och Puts skulder 

på 147 000 kronor till fyra tidigare 

anställda. Därutöver kräver man 

skadestånd. Byggnads har också 

stämt en företagare i Uppland på 

30 000 kronor för förhandlingsvägran. 

Även i det här fallet finns 

en lönetvist i botten. 

Satsa på 

det enda helt 

flexibla 

systemet! 

Ställningar 

Väderskydd 

Hissar 

fick någon respons från arbetsledningen 

blev han upprörd. 

– Han ringde till mig och sa 

att han var på väg hem. Han var 

jätte arg. Arbnor hade sagt att 

den här balken kommer aldrig 

att hålla. Det kan till och med 

min lille son se. 

Han återvände ändå till arbetsplatsen 

eftersom han kände en 

skyldighet att göra arbetet klart. 

Veckan efter inträffade olyckan. 

Arbetsledarens advokat har tidigare 

förnekat att någon försökt 

slå larm. 

Valjbone Dacic berättade också 

om den svåra och uppslitande 

tiden för henne och de två barnen 

efter olyckan. 

1969 - 2009 

40 år 

När den för tunna balken belastades 

med sju ton tunga betongplattor 

rasade den. 

– Det kändes som om hela 

världen rasade, sa hon. 

Olyckan har lett till att fyra 

personer åtalats för arbetsmiljöbrott. 


Fortfarande en bra idé! 

När byggjobbaren 

Bengt Fyhr nitade ihop 

det första SNIKKIbältet 

anade han 

inte kraften i sin idé. 

40 år senare är 

SNIKKI fortfarande 

hantverkarnas förstaval – 

långt utanför Norden. 

INGVAR KARMHED/SVD/SCANPIX 

HAKI AB ∙ 044 494 00 

www.HAKI.com 



Byggnads ska banta 

antalet avdelningar 

Antalet avdelningar inom 

Byggnads ska bli färre. Just 

nu arbetar en grupp inom 

Byggnads fram ett förslag 

som ska presenteras på 

kongressen i sommar. 

I dag är Byggnads organisation 

indelat i 25 avdelningar, som i 

sin tur är indelade i olika sektioner. 

Thomas Gustavsson, 2:e förbundsordförande, 

sitter med i 

den arbetsgrupp som ser över 

Thomas 

Gustavsson. 

förslaget. Han vill 

inte gå in i detalj 

på hur många 

avdelningar som 

riskerar att försvinna. 

– Förslaget blir 

att minska antalet 

avdelningar. 

Några avdelningar 

är för små. Det vi arbetar med 

är ett sätt att göra dem färre men 

samtidigt bevara demokratin i 

organisationen, säger han. 

Peter Leander 

n Så många personer i byggbranschen varslades 

om uppsägning i oktober. Det är i stort 

sett en halvering jämfört med oktober förra 

862året då 1 684 personer blev varslade. 

Välkommen in i värmen 

En vacker dag är den här igen, den där isbitande, gråkalla 

och slaskruggiga vinterperioden. Då är du varmt 

välkommen in i värmen hos ett par Arbesko. 

Förutom värmen får du ovanligt mycket komfort och 

smarta funktioner. Sånt som gör att du orkar hela dagen på 

jobbet och dessutom har energi över till resten av livet. 

www.npp-reklam.se 

Nyhet! 

Borrskruvdragare 

DS 18DBL - 18V 

Max moment 67 Nm (mjukt förb.) 

Kapacitet stål/trä: 13/65 mm 

Varvtal obel. 0-400/0-1800 

- 4 varvtalsområden / 2 växlar 

Vikt 2 kg 

NY KOLBORSTFRI MOTOR 

- Framtidens motorteknik 

- 50% längre livslängd 

- 40% längre gångtid mellan 

laddningarna 

kolborsti mor som ger längre 

serviceintervall och dubbelt så 

lång livslängd 

Kontakta din återförsäljare för mer information 

www.hitachi-powertools.se 

INNOVATIVE DESIGN - SUPERIOR QUALITY - ECO FRIENDLY 

Varma och sköna skyddskängor 

skängor 

med dragkedja på insidan av skaftet, 

vattentätt tentätt Sympatex-membran mbran i 

fotdelen, ovandel av impregnerat 

Super8-skinn, aluminiumtåhätta mtåhätta 

och mjukt spiktrampskydd. 

ARBESKO 692 

Thermolite ® -isolering med textilfoder. 

Utanpåliggande slitskydd på tån. 

Skyddsklass: EN ISO 20345, S3, CI, SRA. 

Storlekar: 35–48. 

Varma 

nyheter 

Finns hos återförsäljare över hela landet. 

Utvecklas och tillverkas i Sverige. Tfn: 019-30 66 00. www.arbesko.se 

Arbesko sponsrar det svenska yrkeslandslaget. 

ARBESKO 695 

Värmande ullfoder. Skyddsklass: EN ISO 20345, S3, CI, SRA. Storlekar: 35–48. 

nr 15 december 2009 byggnadsarbetaren 15 

BYGG0915s15 15 09-12-02 13.23.40

dödsolyckan på borealis 

Lina Jakovleva står vid sin mans grav på en kyrkogård 

några mil utanför den litauiska staden Kaunas. Det har 

gått ett halvår sedan Andrej Jakovlev dog på ett bygge 

i Stenungsund där han arbetade utan kollektivavtal. 



ENSAM KVAR 

LINA TVINGAS VÄNTA PÅ ERSÄTTNING EFTER MAKENS DÖDSOLYCKA 

Svetsaren Andrej Jakovlev dog på Borealis bygge i Stenungsund den 

16 maj. Snart avslöjades att arbetsgivaren OSS saknade kollektivavtal. 

Ställda mot väggen lovade Borealis att Andrejs familj skulle 

kompenseras som om det funnits avtal. Ett halvår senare har Borealis 

inte betalat ett öre. TEXT: PETER LEANDER FOTO: EVALDAS SEMIOTAS 




”Innan Andrej dog talade vi i telefon 

nästan varje dag. Han var väldigt 

missnöjd med jobbet i Sverige.” 

lina jakovleva 

bakgrund 

Dog av gasen 

n Andrej Jakovlev hittades 

den 16 maj död i 

det rör han hade svetsat 

under dagen. I röret fanns 

argongas. Att andas in 

argongas i trånga utrymmen 

är livsfarligt. Gasen 

tränger undan syret och 

man kvävs ihjäl. 

n Bygget på Borealis 

utanför Stenungsund 

har präglats av stora 

problem. Ett problem har 

varit den stora mängd 

företag som kommit och 

gått på byggarbetsplatsen. 

n Borealis har lagt ut 

byggansvaret på det 

italienska byggledningsföretaget 

Tecnimont. 

Tecnimont har i sin tur 

anlitat bemanningsföretaget 

Sices, som i sin tur 

anlitade OSS. 

Ett par dagar efter att Andrej Jakovlev hittades 

död i ett rör inne på Borealis fabriksbygge, 

kom det fram att det litauiska företaget OSS saknade 

kollektivavtal. Andrejs familj hemma i Litauen skulle 

inte få ett öre i kompensation. 

Att utländsk arbetskraft dör på svenska byggarbetsplatser 

ser dåligt ut för ansvariga chefer, att de 

döda saknar försäkring ser ännu sämre ut. 

Kanske var det därför som Trude Andreassen, 

operativ platschef på Borealis, i maj lovade att Andrej 

Jakovlev trots allt skulle täckas av kollektivavtalet. 

– De som arbetade för OSS kommer att täckas av 

antingen Byggnads kollektivavtal eller IF Metalls kollektivavtal. 

Vi eller underleverantören OSS kommer 

att se till att killen täcks av en försäkring, sa hon. 

Kort därefter avslutades intervjun. Men löftet 

ekade kvar. 

– Här, här är det! Nemuno Krantine 28, 

utbrister tolken Ieva från baksätet när vi äntligen letat 

oss fram till adressen där Lina Jakovleva bor, ett slitet 

hyreshus i den litauiska staden Kaunas. 

Per telefon får vi reda på portkoden. Ett surr från 

låset och vi är inne. Höstsolen utanför byts ut mot 

trapphusets dunkla belysning. Två trappor upp ringer 

vi på och den elektriska dörrklockan spelar upp en 

kort melodi. Lina Jakovleva öppnar och hälsar oss 

välkomna. 

Även om huset är slitet är Linas lägenhet i bra skick. 

Det nylagda klickgolvet och en skimrande duschkabin 

i badrummet bekräftar att Andrej tjänade bra 

med pengar när han förra året arbetade på ett bygge i 

Finland. Sen kom krisen och det enda jobb han kunde 

hitta var det i Stenungsund. 

– När Andrej gick bort hade vår privatekonomi just 

blivit bättre, berättar Lina. 

Vi sätter oss i den mönstrade soffan inne i vardagsrummet. 

Linas två barn Ruslanas, 13, och Karolina, 

11, har inte kommit hem från skolan ännu. Ett halvår 

har gått sedan familjen fick beskedet om Andrejs död. 

Lina börjar berätta: 

– Jag har inte fått några pengar. Det verkar som att 

OSS inte vill betala. Jag har inte hört något från dem 

på väldigt länge. De anser att det inte är deras fel att 

min man dog. 

Lina berättar att hon inte fått någon vettig information 

om sin mans död, mer än att han hittades i 

ett rör. Vad han gjorde i röret är det ingen som har 

förklarat. 

– Innan Andrej dog talade vi i telefon nästan varje 

dag. Han var väldigt missnöjd med jobbet i Sverige. 

Cheferna var på honom hela tiden och ville att han 

skulle arbeta snabbare. Jag vet att han inte ville göra 

oss oroliga, men vid ett tillfälle sa han att han var 

bekymrad över säkerheten. 

Lina går tillbaka i tiden och berättar om den dag 

då hon fick reda på att Andrej hade dött. Lina insåg 



Lina Jakovleva med sina barn Karolina, 11, och Ruslanas, 13. Väntan på pengarna från Borealis börjar bli plågsam. 

Lina försörjer familjen på sin deltidslön. Andrejs privata livförsäkring på 3 000 kronor i månaden är inte tillräcklig. 

att hon inte hade råd att frakta hem sin mans kropp, 

och samtidigt betala begravningsavgiften. Lina säljer 

kläder på en marknad. Hon arbetar även extra med 

att sälja försäkringar. Andrej var den som försörjde 

familjen. Med enbart Linas inkomst räcker inte 

pengarna. 

En tid efter olyckan kom två personer från 

OSS hem till Lina. De berättade att de skulle stå för 

transport- och begravningskostnaden. OSS-representanterna 

frågade Lina om Andrej hade någon privat 

livförsäkring. Lina sa att det hade han. De bad då 

att få en kopia på försäkringen, vilket Lina, utan att 

tänka sig för, gav dem. 

Senare fick hon veta att OSS, före mötet med Lina, 

varit i kontakt med Andrejs bank och försökt få ut ett 

försäkringsbevis den vägen. När det inte gick vände 

de sig i stället till Lina. Hon tror att OSS ville veta om 

Andrej hade en egen försäkring, för att de på så sätt 

själva skulle kunna slippa undan att betala. 

– Efter att jag gav Andrejs försäkringsbevis till 

OSS har jag inte hört något mer från dem. Andrejs 




Lina har inte hört ett 

ord från Borealis efter 

olyckan, trots löftet 

om ersättning. ” Det 

enda jag kan göra är att 

vänta”, säger Lina, ett 

halvår efter olyckan 

som Byggnadsarbetaren 

skrev om i juli. 



”Andrejs försäkring är på cirka 3 000 kronor 

i månaden. Den räcker inte för att täcka upp 

det han brukade skicka hem.” 

lina jakovleva 

försäkring är på cirka 3 000 kronor i månaden. Den 

räcker inte för att täcka upp det han brukade skicka 

hem, säger Lina. 

Lina har inte fått reda på att Trude Andreassen lovat 

att antingen Borealis eller OSS ska kompensera henne, 

helt enligt det svenska kollektivavtalets försäkringar. 

Ingen från Borealis har någonsin kontaktat Lina. Trots 

att det har gått över sex månader sedan olyckan. 

När Byggnadsarbetaren får tag på OSS 

representant i Sverige, Donatas Gibieza, påstår han 

att änkan kommer att kompenseras enligt det svenska 

kollektivavtalet. Att det ännu inte har betalats ut 

några pengar beror på att det pågår en utredning om 

vem som ska betala vad. 

– Eftersom det var ett stort antal företag från olika 

länder inblandade i bygget är det oklart hur mycket 

var och en ska betala. 

Varför har det tagit sån tid? 

– Det svenska systemet och det litauiska systemet 

är väldigt olika. Vi har väntat på den svenska utredningen. 

När allt är klart kommer hon att få pengarna. 

Har Borealis krävt att ni ska betala? 

– Vi har inte varit i kontakt med Borealis, det har 

vår arbetsgivare Sices varit. 

OSS säger sig ha skickat ett försäkringspapper till 

IF Metall gällande Andrej Jakovlev. På omvägar har 

Byggnadsarbetaren fått ta del av försäkringspappret. 

Det högsta belopp som går att utläsa av försäkringen 

är en ersättning på 90 000 kronor. Eftersom pappret 

är det enda skriftliga bevis på att Lina ska få pengar, 

är det svårt att förstå varför IF Metall inte har reagerat. 

Ersättningen i OSS försäkring är nästan 340 000 

kronor lägre än vad kollektivavtalets försäkring ger. 

Ingen från IF Metall har tagit kontakt med Lina och 

frågat om hon har fått några pengar. 

När Lina Jakovleva ringer till företaget där OSS 

tecknat försäkringen får hon veta att inga pengar kan 

betalas ut eftersom OSS aldrig betalat försäkringsavgiften. 

Den enda försäkring som skulle kunna ha 

skyddat Andrej Jakovlev är därför ogiltig. 

Enligt Mattias Jonsson på IF Metall i Göteborg 

har OSS sagt till honom att en försäkring har betalats 

ut. Enligt OSS överstiger deras försäkring den Lina 

Jakovleva skulle ha fått genom kollektivavtalet. 

– Den information vi har fått är att änkan ska ha en 

försäkring via OSS samt en statlig försäkring. Det har 

OSS bekräftat. Pengarna ska ha betalats ut. 

Men Lina Jakovleva har pratat med OSS försäkringsbolag, 

de säger att OSS försäkring inte ens 

är giltig. Hon har inte fått några pengar. 

– Å herre jävlar. Då ljuger de för mig. De har sagt 

att de här försäkringarna gäller. Totalt sett skulle det 

överstiga kollektivavtalets försäkring. 

Har du fått något kvitto på att pengarna betalats 

ut? 

– Nej, det har jag inte. 

Löftet från Borealis har ersatts av nya löften. Pengarna 

är på väg, säger de inblandade företagen. Exakt 

samma visa som för sex månader sen. 

– Det enda jag kan göra är att vänta, säger Lina 

Jakovleva. 

försäkringar 

Dessa försäkringar skulle 

kunna hjälpa Lina och 

hennes barn: 

n Försäkring med 

kollektivavtal: 

l 256 800 kronor 

i grundersättning 

l 21 400 kronor för 

begravningskostnader 

l 85 600 kronor per 

barn. 

Lina Jakovleva skulle få 

449 400 kronor. 

n OSS försäkring: 

l OSS olycksfallsförsäkring 

cirka 90 000 kronor. 

OSS har självmant gått 

med på att betala för 

Andrej Jakovlevs begravning, 

samt transport av 

kroppen från Sverige till 

Litauen. 

Borealis kan inte ge Lina några svar 

Trude Andreassen på Borealis lovar 

att Lina Jakovleva ska få försäkringspengar. 

Men när Byggnadsarbetaren 

frågar henne hur pengarna 

ska betalas ut blir svaren otydliga, 

på gränsen till obegripliga. 

Varför har Lina Jakovleva inte fått 

några pengar, som ni lovat? 

– De legala papperna som behövs från 

olyckan har skickats över från Sverige till 

Litauen där de granskas innan man kan 

betala ut pengarna. 

Vad är det för slags papper? 

– Det är utredningen av olyckan. Vi kan 

anta att det är Arbetsmiljöverkets. 

Vart har papperna skickats? 

– De har skickats till en myndighet i 

Litauen. 

Vilken myndighet då? 

– Nej, inte en myndighet, det tar jag tillbaka. 

Papperna har skickats till Litauen. 

Till vem då? 

– Vill du veta exakta detaljer i detta 

måste du prata med OSS. 

Hur lång tid kommer det att ta innan 

änkan får pengarna? 

– Det kan jag inte svara på. 

Vem är det som betalar? 

– Det har jag ingen kommentar till. Det 

är inget jag går ut i massmedia med. 

Enligt försäkringen i kollektivavtalet 

ska hon få 450 000 kronor, kommer 

hon att få det? 

– Det kan jag inte svara på, men ersättningen 

ska inte påverkas av att OSS 

saknade kollektivavtal vid olyckan. 

Hade det inte varit bäst att först betala 

och sedan göra utredningen? 

– Vi kommer att fortsätta följa upp så änkan 

efter svetskillen får sina pengar. 

peter leander 



BYGGE I KLIMAT H 

En tredjedel av all energi som förbrukas i Sverige används i lokaler 

och bostäder. Genom att bygga annorlunda kan byggbranschen 

bidra till minskad risk för hungersnöd, smittor och väderkatastrofer 

i klimatförändringarnas spår. Men det brådskar . 

TEXT: JENNY BERGGREN FOTO: LISA HJERTÉN 

NÄR DENNA TIDNING LANDADE i din brevlåda satt 

världens ledare på FN-möte i Köpenhamn för att 

diskutera hur klimatkrisen kan hejdas. En nyckelfråga 

för klimatet är hur vi ska minska energiförbrukningen 

i världen. I Sverige går en tredjedel av all energi åt i 

lokaler och bostäder. Ett svenskt mål är att halvera den 

förbrukningen till 2050, jämfört med 1995. 

Hur husen byggs är av stor betydelse. När Karin 

Adalberth, doktor i byggnadsfysik, behövde ny bostad 

byggde hon Sveriges första plusenergihus. Villan, som 

stod klar i år, ska generera mer energi än den gör åt. 

Det blir möjligt genom att huset förbrukar väldigt lite 

energi samtidigt som solceller på taket skapar ny. 

Det Karin Adalberth har gjort är att ta den så 

kallade passivhustekniken ett steg längre, än så 

länge lyfts just passivhus oftast fram som det mest 

energismarta alternativet. De välisolerade husen går 

förvisso inte med plus, men de kräver i stort sett ingen 

uppvärmning eftersom man kan ta vara på den värme 

som skapas av de boende och deras hushållsapparater. 

DET GÄLLER ALLTSÅ ATT BYGGA energisnålt i nya 

hus. Men av minst lika stor betydelse är de hus som 

redan står runtom i landet och drar energi, framför allt 

miljonprogrammen slukar stora mängder. Att stoppa 

energiläckagen är dyrt och bland andra Byggnads har 

lobbat för statligt stöd till sådana renoveringar. Kommunala 

Alingsåshem renoverar dock på egen hand 

ett miljonprogramsområde till passivhusstandard (se 

artikel på sidan 26). Men den västsvenska kommunen 



HOTETS SPÅR 

I det här tältet på Brogården i Alingsås 

har huset från miljonprogrammet 

rivits ända in till betongstommen, 

nu kläs skelettet med tjock isolering. 

När tältet dras undan ska här stå ett 

energisnålt hus som nästan inte kräver 

någon uppvärmning. Runt 400 000 

lägenheter runtom i Sverige skulle 

kunna renoveras så här. 

är ett undantag än så länge. Hittills finns runt tusen 

bostäder med passivhusstandard i Sverige, enligt kunskapscentret 

Passivhuscentrum. Kurvan för hur många 

som byggs pekar brant uppåt, och byggföretagen lyfter 

gärna fram sina projekt med olika typer av lågenergihus. 

Samtidigt menar många kritiker att branschens 

intresse för miljön inte har varit vad man kunnat önska. 

NÄR TOMAS KÅBERGER BLEV generaldirektör för 

Energimyndigheten förra året kritiserade han snart 

byggbranschen för att ha tagit för lätt på frågan om 

energiförbrukning i det långa perspektivet. Ett år 

senare är Christer Harrysson, professor i byggteknik 

i Örebro, inne på samma spår; att branschen koncentrerar 

sig för mycket på kostnaderna under byggtiden, 

utan att räkna med vinster som kan göras tack 

vare energibesparingar under byggnadens livstid. 

Under hösten har han presenterat en forskningsrapport 

med slutsatsen att det går att halvera energiförbrukningen 

i såväl gamla som nya flerbostadshus. 

– Kunskaperna för hur man kan uppnå dessa mål 

finns, men används inte tillräckligt, säger han. 

Då är han ändå negativt inställd till passivhustekniken. 

Så de lärde må tvista om hur det ska gå till, 

men att det är möjligt att kraftigt minska energiförbrukningen 

i bostäder och lokaler tycks alla vara 

eniga om. Men enligt den statliga Energisparutredningen 

från förra året är det endast femton procent av 

de energibesparande åtgärder som skulle löna sig för 

fastighetsägare som faktiskt blir av. 

NÄSTA SIDA 

Vad gör 

Byggnads? 



KLIMATFÖRÄNDRINGARNA 

Klimatet på jorden blir allt 

varmare till följd av människans 

utsläpp av växthusgaser, framför 

allt koldioxid. Om temperaturen 

fortsätter att stiga väntas bland 

annat följande effekter: 

■ Hungersnöd drabbar fler människor, 

till följd av främst torka 

och hetta. 

■ Brist på rent vatten. 

■ Naturkatastrofer som översvämningar 

och orkaner hotar 

samhällen. 

■ Ökad smittspridning till följd av 

värmen. 

Utvecklingen beror på att växthusutsläppen 

lägger sig som ett 

lock i atmosfären. Solstrålar som 

studsat mot jorden stoppas upp 

av detta på vägen tillbaka ut i 

rymden. Att en viss mängd värme 

hålls kvar så är en förutsättning 

för livet på jorden, men utsläppen 

förstärker effekten så att förutsättningarna 

för livet ändras. 

Ett fönster mot framtiden? I Alings - 

ås byggs miljonprogramshus om till 

energisnåla hus. Den tjocka isoleringen 

skapar djupa fönsterkarmar, 

för att ljuset ändå ska nå in vinklas 

karmarna så att öppningen vidgas 

in mot rummet. 

Klimatjournalisten: När s 

KLIMATMÖTET 

■ Den 7–18 december 

möts representanter från 

192 länder i Köpenhamn 

för att diskutera klimatfrågorna. 

■ Målet med mötet är 

att alla världens länder 

ska komma överens om 

hur mycket utsläppen av 

växthusgaser ska minska 

från 2012 då det nuvarande 

”Kyotoprotokollet” 

slutar gälla. 

■ I den tidigare överenskommelsen 

”Kyotoprotokollet” 

spikades för 

första gången bindande 

internationella mål för 

minskningen av utsläpp, 

men bland annat USA:s 

underskrift saknas. 

Byggnads har inte lagt något krut att tala 

om på klimatfrågan. Ordföranden Hans Tilly 

säger att man har haft fullt upp med kollektivavtal 

och Lavalrättegång. Personligen har 

han heller inte oroat sig nämnvärt. Men han 

tror att klimatfrågan kommer att ta betydligt 

större plats framöver. 

Att se till att mänsklighetens framtid räddas på ett 

sätt som slår rättvist. Det är ingen liten uppgift. Men 

en uppgift som borde engagera fackförbundsrörelsen. 

Det tycker David Jonstad som i år har gett ut boken 

”Vår beskärda del – en lösning på klimatkrisen” samt 

startat klimatmagasinet Effekt. Hittills är han inte 

imponerad. 

– Jag har hört många fackliga representanter uttala 

sig bra i debatter, men det har än så länge inte lett till 

några intressanta initiativ. Jag väntar på att fackförbundsrörelsen 

ska vakna ordentligt, säger David 

Jonstad. 

Som positivt exempel nämner han det tyska byggfacket 

IG Baus engagemang i projekt med tilläggsisoleringar 

och solceller. Svenska Byggnads har inte 

studerat tyskarnas arbete. 

– Så här långt har vi nog inte tagit den där riktiga 

rollen att driva på när det gäller klimatfrågorna som 

vi skulle kunna. Jag tror att vi ska ta en stor del av vårt 

arbete framöver och diskutera det, säger Byggnads 


Främst ser han det som Byggnads uppgift att driva 

på politiska beslut som gynnar hållbart byggande. 

Hittills har Byggnads krävt ett rotavdrag för energismarta 

renoveringar av miljonprogrammen. 

Är statligt stöd nödvändigt för att komma i gång 

med sådana renoveringsprojekt? 

– Stimulanser är nödvändiga, det tror jag. 

Men byggföretagen måste väl också ha ansvar 

för att nybyggen blir energisnåla? Har de tagit 

sin bit av ansvaret? 

– Inte tillräckligt, men de börjar, precis som vi 

börjar se de här frågorna. Men det gäller ju också att 

exempelvis kommunala bostadsbolag ställer krav på 

vilken klimathänsyn som ska tas. Där tror jag att det 

finns mycket att förbättra. 



”Så här långt har vi nog inte tagit 

den där riktiga rollen att driva på 

när det gäller klimatfrågorna som 

vi skulle kunna”, säger Byggnads 


FOTOLIA 

KNUT KOIVISTO 

ska facken vakna? 

Byggnads huvudkontor byggs om nu. Har ni tänkt 

på att spara energi där? 

– Det var en bra fråga. Vi har ju inte gjort några 

tilläggsisoleringar, det är tidigt 60-tal, man kan inte 

säga att det är välisolerat. Vi gör inte fönsterbyten. 

Vi gör om ventilationen, förhoppningsvis ger det viss 

effekt. 

Nyligen fattades ett kritiserat beslut om motorvägsbygget 

Förbifart Stockholm. Har Byggnads 

någon synpunkt på det? 

– Man behöver bara sitta i kö några timmar i Stockholm 

och se den vansinniga trafiksituationen. 

Så du tycker att det är en riktig satsning? 

– Ja. 

Satsas det tillräckligt på att bygga ut alternativ 

till bilen, som tågnät? 

– Nej, det finns mycket mer att göra. 

Och det har Byggnads drivit på? 

– Nej, inte särskilt mycket. 

Är det också något ni borde ta större roll i med 

tanke på klimatet? 

– Man får välja vad man kastar sig in i, jag tror att 

vårt fokus kommer att mera vara på bostadsproduktionen. 

En del lösningar på klimatkrisen i samhället 

i stort har kritiserats för att vara orättvisa för 

att vissa kan köpa sig fria från omställningen 

medan andra drabbas hårt. Hur ser du på fackets 

ansvar för att förändringarna sker på ett rättvist 

sätt? 

– Det är viktigt att vi är med för att medvetandegöra 

att vi behöver förändra vårt beteende för att 

rädda miljön. Samtidigt ska vi försvara att alla ska 

vara med och betala. Det är kanske där vår roll är; att 

man inte ska kunna köpa sig fri från olika delar. 

Har ni klivit fram från LO eller Byggnads och 

tagit den diskussionen? 

– Nej. 

Men ni kommer att behöva göra det? 

– Ja, absolut. 

Oroar klimathotet dig som person? 

– Inte så väldigt mycket. De som oroas mest är de 

som har satt sig in i problematiken mycket djupare än 

jag har. 

NÄSTA SIDA 

Alingsås 

gör det alla 

talar om 



Lagbasen Sven Bengtsson visar 

den specialkonstruerade, tjocka 

väggen som ska hålla kvar värmen 

som skapas av livet inne i lägenheterna. 

Han tror att det kommer att 

bli allt vanligare att renovera gamla 

hus till passivhus. ”Det kommer att 

skapa otroligt mycket jobb”. 

Här skapas lågenergihus 

PASSIVHUS 

Så bygger man 

på Brogården 

■ Med tjock isolering och 

täta väggar. 

■ Köldbryggor oskadliggörs. 

Tidigare kunde kyla 

smita in via exempelvis 

balkonger, tvärväggar 

och sockel. Balkongerna 

byggs om, tvärväggarna 

isoleras in och materialet 

under golven har bytts 

till cement blandad med 

cellplast. 

■ Ventilationssystemet 

byts ut. Effektiv luftväxling 

ska innebära att 82 

procent av värmen från 

inomhusluften kan tas 

till vara och användas 

till att hålla lägenheten 

varm även när luft utifrån 

kommer in. 

■ Bra fönster som håller 

kylan ute sätts in. 

■ Energisnåla vitvaror 

installeras. 

Studiebesöken följer tätt på varandra på 

Brogården i Alingsås, till och med kungen har 

varit här. Alingsåshem gör det alla talar om: 

bygger om dragiga lägenheter från miljonprogramstiden 

till toppmoderna lågenergibostäder. 

Energiförbrukningen i de 300 lägenheterna på Brogården 

ska mer än halveras, från 216 till 92 kilowatttimmar 

per kvadratmeter och år. Husen byggs om med 

passivhusteknik, det innebär att de till allra största 

delen ska värmas upp av kroppsvärme och överskottsvärme 

från hushållsmaskiner och hemelektronik. Den 

varma luften inifrån passerar en värmeväxlare, där 

värmer den upp aluminium som sedan skickar värmen 

vidare till den kalla luften utifrån. I stort sett ska detta 

räcka, sammanlagt tio (kalla) dygn om året räknar 

man med att behöva slå på ett batteri som värmer luften 

ytterligare. Snickaren och lagbasen Sven Bengtsson 

kände inte alls till passivhus innan han började 

jobba för Skanska på Brogården, men nu tror han att 

det kommer att bli vanligt framöver. 

– Jag är nog rätt övertygad om att det kommer att gå 

åt detta hållet, även för småhus. Det är väl pengarna 

som styr, men på lång sikt åtminstone blir det så här. 

Han tar med oss in under plasttältet som skyddar 

bygget från fukten ute, vätan får inte ta sig in i den 

tjocka isolering som krävs för att behålla värmen i 

husen. De gamla väggarna har rivits in till betongstommen. 

På insidan av den nya, tjocka väggkonstruktionen 

drar Sven Bengtssons kolleger åt plasten 

runt isoleringen med millimeterprecision. 

KRAVEN PÅ LUFTTÄTHET är tre gånger tuffare än i 

vanliga hus – för värmens skull och för att hålla fukten 

borta. Skanskas projektchef Martin Jorlöv säger 

att han tidigare har varit med om att det varit svårt 

att klara de vanliga täthetskraven, men att byggnadsarbetarna 

på Brogården klarar kraven för passivhus 

med god marginal efter att alla har utbildats i hur stor 

betydelse det har. 

– Nu kommer man alltid att jobba så här, man har 

insett hur viktigt det är att det blir tätt och välisolerat, 

säger Sven Bengtsson. 

I renoveringsarbetet har också gamla köldbryggor 

tagits bort, exempelvis är de gamla infällda balkongerna 

rivna och nya hängs utanpå husen. Ovanför en 

källartrapp på kortsidan av ett hus hänger stommen 

med den yttersta isoleringen på konsoler mot husväggen 

i markplan. Mot källarväggen nedanför konsolerna 

ska byggnadsarbetarna sätta frigolitskivor, då 

har kylan ingen väg att smita upp i väggen. 

Martin Jorlöv konstaterar att det finns 400 000 

lägenheter till i Sverige som är byggda precis som de i 

Alingsås, och skulle kunna renoveras på samma sätt. 

2013 ska de sexton husen på Brogården vara klara. 



BYGG0915s27 GT_Fristads_60%_484_220x280_se.indd 27 1 

11.11.2009 09-12-01 16:45:19 15.10.27 Uhr

BYGGNADSARBETAREN UTSER 

HÄR ÄR ÅRETS S 

BOREALIS I STENUNGSUND VANN I UTKLASSNINGSSTIL 

En svetsare dog i en arbetsolycka. Farligt arbete, rädda byggnadsarbetare 

och grym stress. Uselt boende och bodar. Obetalda löner i miljonklassen. 

Borealis i Stenungsund är årets överlägset sämsta bygge. 

TEXT: MARGITE FRANSSON FOTO: CHRISTER OLOFSSON 

SÅ GJORDE VI 

■ Årets sämsta bygge är 

en journalistiskt fristående 

utnämning som 

Byggnadsarbetarens 

redaktion som helhet 

står bakom. 

■ Utnämningen baseras 

på den bevakning av 

byggbranschen som vi 

gjort under året. Vi väger 

bland annat in faktorer 

som arbetsmiljö, lönenivåer 

och arbetsplatsdemokrati. 

SVETSAREN ANDREJ JAKOVLEV hittades död i 

ett rör på byggarbetsplatsen. Han hade kvävts av 

argongas. En familj förlorade sin make och pappa och 

fortfarande har hans hustru inte fått någon ersättning, 

trots att byggherren Borealis lovat det. 

Det mesta har gått snett på arbetsplatsen där 

Borealis byggt en ny fabrik. Också förutom dödsfallet 

har det varit kaosartat och en rad grova missförhållanden. 

Cirka 1 000 personer har arbetat här varav de 

flesta från östländerna. Flera gånger har usla villkor 

för de utländska arbetarna avslöjats. De måste under 

en tid värma maten på radiatorer i boden och sitta på 

golvet och äta. De bodde upp till fyra personer på elva 

kvadrat i varje rum. 

De har också satt sina liv på spel. Arbetsmiljön har 

kritiserats hårt av såväl Byggnads som Metall. Det 

har rått en grym stress. 

– Många av de här människorna känner sig väldigt, 

väldigt jagade, säger Hans Stevander, ombudsman vid 

Byggnads i Göteborg. 

Byggnadsarbetaren försökte få kontakt med 

arbetare på Borealis men de är rädda för att uttala sig. 

Rädslan bland arbetarna hör till det mest obehagliga. 

Folk har inte vågat protestera, eftersom de levt med 

oklara anställningar. I somras berättade rörläggaren 

Andrzej Wlodarczyk för tidningen om den livsfarliga 

arbetsmiljön. Han hade då skickats hem av bemanningsföretaget 

Rimec efter att ha klagat. 

– Remmarna som vi använde att lyfta rören med var 

slitna och riskerade att gå av. Även lyftanordningarna 

var slarvigt fastsvetsade. Lossnar ett rör kan någon dö. 

BYGGANSVARET HAR LEGAT på det italienska 

byggledningsföretaget Tecnimont. En mängd underentreprenörer 

har varit inblandade i bygget, som 

är i slutskedet. Byggnads beskriver situationen som 

rent kaos, då det gäller anställningsförhållanden 

och löner. Nya företag har ständigt dykt upp utan att 

facket fått information. Mot Rimec, en av underentreprenörerna, 

riktar Byggnads nu mångmiljonkrav för 

att anställda fått för lite betalt. 

Byggbranschen slutar aldrig att förvåna i hur otroligt 

respektlöst man kan behandla människor. Det 

är sällan svårt att hitta kandidater till Årets Sämsta 

Bygge. I år var det extra lätt. 

Trude Andreassen, operativ platschef på Borealis, 

har beretts möjlighet att kommentera sakuppgifterna 

i den här artikeln. Hon svarar att hon inte har några 

kommentarer, mer än att hon anser att de flesta påståendena 

är felaktiga. 

OCH HÄR ÄR FLER BYGGEN SOM HAFT PROBLEM 

■ Landets arbetsmiljöinspektörer stoppade 

arbetet på 175 byggen under året. Det är 

något färre jämfört med förra året. 153 stopp 

handlade om att det fanns fallrisker. 

Här är företagen med flest stopp: 

SJU FÖRBUD 

■ Byggbolaget Peab. På byggarbetsplatserna 

Citygross på Stormgatan i Halmstad, 

Gjuterigatan 2 i Vårgårda, Falungatan i Falun, 

Valaskolan i Kungsbacka och arbetsplatsen 

”kv Hamnen” i Sundbyberg stoppades 

jobben för att det fanns risk för fall från mer 


än två meter. På byggarbetsplatsen ”Närvården” 

i Härnösand fick bolaget ett förbud mot 

att använda en kap- och gersåg som saknar 

överskydd för klinga och klyvkniv. Bolaget har 

även fått ett generellt förbud som gäller hela 

landet mot att utföra takarbete där nivåskillnaden 

är två meter eller mer utan fallskydd 

TVÅ FÖRBUD 

■ Vännäs Plåt har på Björkvägen i Umeå fått 

ett förbud på grund av risk för fallolyckor. På 

ett hotell i Vännäs fick man ett förbud mot arbete 

från arbetskorg med maskin uppställd på 

gata utan avstängning eller påkörningsskydd. 

■ P.Å Hellströms Bygg har fått två förbud 

som handlar om dåligt skydd mot fall, på Klostergatan 

47 och Ursviken skola i Skellefteå. 

■ Byggbolaget Nåiden har fått två förbud 

som gäller fallrisker. Det gäller bygget av 

gallerian i Boden och arbetsplatsen ”Systembolaget”. 

■ Effektiv Bygg har fått två förbud på 

arbetsplatsen Järnringen 20 i Partille. 

Båda gångerna handlade 

det om att det fanns risk för 

fallolyckor.LÄS MER! 

Hela listan 

på nätet 

www.byggnads 

arbetaren.se 


SÄMSTA BYGGE 

Städerskan: 

”Jag kräktes 

varje dag” 

Therese Olausson städade åt 

Sodexo på Borealis till mars 

2009. Hon vittnar om hur 

1 000 arbetare skulle dela på 

fyra bajamajor och sexton 

andra toaplatser. 

Hur var det att jobba på 

Borealis? 

– Det var fruktansvärt. Det 

var för få toaletter på för många 

arbetare. Det värsta var bajamajorna. 

Jag vet inte vems fel det 

var men de tömdes bara varannan 

vecka. Det rann över urin på golv 

och väggar. Det fylldes heller inte 

på med medel som desinficerar och 

tar bort lukt. Stanken var fruktansvärd. 

Hur mådde du? 

– Jag kräktes varje dag. Jag åkte 

i väg och städade toaletterna först 

efter frukost och sedan efter lunch. 

Men jag kräktes varje gång jag 

gjort rent toaletterna och gick ner 

tolv kilo på två månader. 

Sa du ifrån? 

– Ja, och en gång arbetsvägrade 

jag i en vecka för jag stod inte ut. 

Men jag fick ingen respons från 

min arbetsledning. När jag vägrade 

blev jag skriftligt varnad om 

att om det hände igen skulle jag få 

sparken. Kort därefter fick jag andningsskydd 

för att kunna arbeta 

och senare byttes bajamajorna ut. 

Hur var det för byggnadsarbetarna 

som använde toaletterna? 

– Jag har sett arbetare som var 

på väg att spy när de var på väg 

ut från toan. De stod hellre och 

kissade i en dunk än att använda 

bajamajorna. 



yggnadsarbetaren utser 

Årets mest utskällda 

n Det har inte varit lätt att jobba på Byggnads 

a-kassa under året. Tusentals har ringt 

och skällt och undrat när pengarna kommer. 

A-kassan har förstärkt och förstärkt med mer 

personal, men kritiken har fortsatt. Folk som 

får vänta på pengar i flera månader blir uppenbarligen 

förbannande. Inte blev det bättre 

av att chefen på Byggnads a-kassa, Gunnar 

Dahlberg, via ett citat i tidningen Byggnadsarbetaren 

råkade trampa sina medarbetare 

ute på Byggnads avdelningar på tårna. Allt 

var ett missförstånd enligt Gunnar Dahlberg 

som lyckade lugna den interna kritiken. Men 

när det gäller medlemmarnas ersättningar 

kvarstår problemen. Så ännu råder följande: 

”A-kassan, var god och dröj”. 

Gunnar 

Dahlberg, 

chef på 

Byggnads 

a-kassa. 

Årets feltänk 

n Byggnads i allmänhet och fackets egna 

regionala skyddsombud i synnerhet har i 

många år arbetat emot fenomenet med 

styckade entreprenader på byggarbetsplatser. 

Även på Arbetsmiljöverket har 

man genom åren varit kritiska och visat att 

uppdelade entreprenader leder till sämre 

arbetsmiljö och till och med dödsolyckor. 

Byggnadsarbetaren avslöjade att trots detta 

använde Byggnads minst 25 olika företag 

under renoveringen av det egna kontoret 

vid Odenplan i Stockholm. Clas Nykvist, 

ekonomichef på Byggnads och ansvarig för 

renoveringen, sa då så här: 

– Det gäller att begränsa utflödet av medlemmarnas 

pengar, säger Clas Nykvist. 

Byggnadsarbetaren, nr 5, april. 

Årets citat 

n Bonusar som höga chefer plockar ut har 

debatterats under året – kanske mer än 

vanligt på grund av den ekonomiska krisen. 

Även chefer på statliga företag har fått 

höga bonusutbetalningar. Det fick näringsminister 

Maud Olofsson att kalla till en 

pressträff. Där buntade hon i följande citat 

ihop bonusmiljoner till vd:ar och ackordsöverskottet 

på några kronor för byggnadsarbetare: 

”Om vi inte ska ha kvar resultatlönerna 

kan vi inte heller ha sop 

åkare och byggnadsarbetare som 

har resultatlöner. Då måste vi skrota 

hela systemet. Det är ingen beredd 

att göra.” 

Årets pappersexercis 

n Rot-bidraget har blivit en enorm framgång. 

Folk från slott och koja har velat utnyttja 

möjligheten till att fräscha upp hemma. Och 

det är inte enbart byggnadsarbetare som 

fått jobb på köpet. Handläggarna på Skatteverket 

har sedan i somras badat i den flod 

av ansökningsblanketer som kommit in till 

myndigheten. De har haft fullt upp med att 

registrera och betala ut pengarna. Nu börjar 

det tunga arbetet med att granska om de 

betalat ut för mycket eller för lite och om 

byggjobbet verkligen blivit utfört i verkligheten. 

Vilket garanterat kommer att resultera i 

en sak – ännu mer pappersarbete. 

Årets tröttaste 

n En avtalsrörelse passerade under våren 

i en enda lång gäspning. Aldrig har väl 

kampen mellan arbetare och arbetsgivare 

varit så ointressant. Det hela började 

med att Byggnads chockade hela byggbranschen 

då de sa upp sina två avtal 

med Sveriges Byggindustrier i september 

2008. Det innebar att det sista året på 

de treåriga avtalen skulle omförhandlas 

under våren 2009. Men finanskrisen 

exploderade, byggbolagen varslade, 

arbetslösheten steg och plötsligt hade 

Byggnads förhandlingsläge försämrats 

drastiskt. Samtidigt var arbetsgivarsidan 

måna om att slippa konflikter under en 

ekonomisk kris. För att ändå visa någon 

form av intensitet i förhandlingarna 

varslade Byggnads om strejk för 3 300 

medlemmar. Ett par dagar senare skrev 

parterna på ett nytt avtal. Och vad blev 

det då? Jo, en av de stora framgångarna 

var att åttamannabodar ska bli sexmannabodar 

och att takhöjden i boden ska 

vara minst 2,4 meter. 

Byggnadsarbetaren, 

nr 6, april. 



God jul allihopa! 

Ingen jul utan klappar, både hårda och mjuka. Här kommer 

Byggnadsarbetarens egen tomte med årets lass. 

Hoppas alla mottagare blir glada och nöjda. 

TEXT: JOHAN SJÖHOLM FOTO: FOTOLIA 

GOD JUL ANGELES! 

TILL: Angeles Bermudez-Svankvist, generaldirektör, 

Arbetsförmedlingen. 

■ Du får årets upplaga av ”Nordisk kriminalkrönika” 

som Polisidrottsförlaget ger ut. Med hjälp av den 

kan du hålla koll på alla skumma element som 

försöker använda din fina Platsbank för att lura 

skjortan av byggnadsarbetare. 

GOD JUL TORBJÖRN! 

TILL: Torbjörn Johansson, ny avtalssekreterare 

i Byggnads. 

■ Du får den verklighetsbaserade Disneyrullen 

”The Rookie” (Nykomlingen), med 

Dennis Quaid i huvudrollen som baseballspelaren 

Jim Morris. Lite inspiration inför 

första säsongen i den allra högsta ligan. 

GOD JUL ADRIANA! 

TILL: Adriana Lender, generaldirektör, 

Försäkringskassan. 

■ Du får singeln ”Hurt” med Johnny Cash. Där 

förmedlar han så mycket smärta att du kanske 

kan få en liten aning om hur ont en arbetsskadad byggnadsarbetare 

faktiskt kan ha. ”I focus on the pain, the only 

thing that’s real”, sjunger Cash. Det finns något att lära där. 

GOD JUL WANJA! 

TILL: Wanja Lundby-Wedin, LO:s ordförande. 

■ Du får en liten kattunge med alla sina nio liv 

i behåll. 2009 var året då skandalerna avlöste 

varandra i LO-borgen och Byggnads krävde din 

avgång. Men du överlevde alltihop. 

GOD JUL ALLA LÄSARE! 

■ Massor av värmande glögg till er. Tack för att ni var 

med oss hela året. Väl mött 2010. 



Konsten att överleva en 

FOLKVETTSEXPERTEN MAGDALENA RIBBING SVARAR 

Snart dags för den årliga julfesten. Men när du går på 

fest med jobbet finns det en och annan oskriven regel som bör 

följas. Vi frågade folkvettsexperten Magdalena Ribbing om hur du undviker de 

värsta pinsamheterna. 

TEXT: PETER LEANDER ILLUSTRATION: MARIE KASSMAN FOTO: MAGNUS JÖNSSON/SCANPIX 

NÄTFRÅGAN 

Vad är det 

värsta man 

kan göra på 

en julfest? 

www.byggnads 

arbetaren.se 

”På en fest 

med arbetskamrater 

ska 

man absolut 

inte ta upp 

problem på 

jobbet.” 

MAGDALENA RIBBING 

ATT GÅ PÅ JULFEST MED JOBBET är inte samma 

sak som att gå på en privat tillställning, eftersom du 

fortfarande är bland kolleger och chefer. Förhoppningsvis 

blir det en lyckad fest och något ni kan prata 

om efter helgerna. Men mellan snapsarna och baren 

finns det en hel del fällor att gå i. Här nedan guidar 

folkvettsexperten Magdalena Ribbing dig mellan 

fallgroparna. 

Hur mycket bör man dricka? 

– Det brukar finnas en alkoholkultur på arbetsplatsen, 

eller ibland en okultur. För det mesta är det 

enbart besvärande att bli berusad bland arbetskamrater 

och chefer. Man säger saker som man inte skulle 

ha sagt i nyktert tillstånd. Grunden till festen måste 

vara att alla ska ha trevligt, och det blir det inte om 

en majoritet är plakat full. Så lagom med alkohol, typ 

en drink först och en, två starköl eller ett par glas vin 

därefter är tillräckligt. 

– Att ta med alkohol själv till en julfest gör bara den 

som är osäker. Osäkerhet bemästrar man inte med 

fylla. En förståndig arbetsgivare inser riskerna med 

massor av alkohol och ransonerar tillgången till den 

på festen. 

Vad får man säga till kollegerna? 

– På en fest med arbetskamrater ska man absolut 

inte ta upp problem på jobbet. Att lösa konflikter med 

kolleger – ja, om det blir ett naturligt tillfälle, men att 

trycka in någon man ogillar i ett hörn och säga att ”nu 

ska du få veta vad jag verkligen anser om dig din flåbuse”, 

är alltså fel, både för att man förmodligen har 

tagit sig en drink och inte är lika sansad som till vardags, 

och för att tillfället är helt fel. Om man tycker 

att någon annan pratar om fel ämnen kan man ju 

lugnt säga ”nu måste jag gå ut ett tag” och gå därifrån 

för en stund – när man återvänder handlar samtalet 

säkert om något annat. Eller så säger man vänligt ”vi 

kan väl lämna jobbet åt sidan just i kväll”. 

Är man på fest eller är man på jobbet? 

– Man är inte privatperson på en fest anordnad av 

arbetsgivaren. Alltså har man fortfarande en skyldighet 

att bete sig hyfsat, som på arbetsplatsen. 

Vad ska man ha på sig? 

– Snygga jeans och en snygg tröja brukar passa på 

många fester. Är det mer formellt kan man ha kavaj 

och snygga udda byxor, och en ljus skjorta. Slipsen 

tror jag att de flesta gärna lämnar kvar hemma. 

Vad får man säga till chefen? 

– Inga klagomål, uppskattning bara om den är 

uppriktigt och inte prata om lönen – men säga att man 

gärna skulle vilja prata om några saker, har chefen tid 

en stund nästa vecka, kanske? Det är okej. 

Vem får hålla tal? 

– Chefen som bjuder på festen ska enligt all gammal 

god svensk gästfrihet hälsa gästerna välkomna 

genom att skåla med dem när alla sitter ner vid bordet. 

Sedan kan den som vill hålla ett kort, vänligt eller 

roligt tal, utan pikar mot cheferna och utan att göra 

bort någon annan. 





Autogiro 

– ett smart sätt att betala medlemsavgiften 

Allt fler medlemmar betalar medlemsavgiften genom autogiro. 

Bra, enkelt och billigt för dig och för oss. Autogiro är bekvämt och 

rationellt och dessutom slipper både du och Byggnads extra avgifter. 

Ingen bevakning av förfallodagar eller blanketthantering, inte ens 

under din semester! 

Med Autogiro överförs fackavgiften direkt från ditt bank-, 

person- eller plusgirokonto till Byggnads konto. I januari varje 

år får du ett meddelande med besked om avgift och överföringsdatum, 

så att du kan se till att du har pengar på kontot när avgiften 

dras. Överföringen redovisas på ditt kontobesked från banken/plusgirot. 

Överföringsdatum hittar du även i tidningen Byggnadsarbetaren 

och på vår hemsida www.byggnads.se 

Vill du ansluta dig till Autogiro fyller du bara i blanketten nedan, 

efter att du har läst igenom villkoren, så ordnar förbundet och din 

bank resten. 

Medgivande till betalning via Autogiro 

Jag, nedan benämnd betalaren, medger att uttag får göras från angivna bankkonto på begäran av angiven betalningsmottagare för betalning via Autogiro. Kontoförande 

bank är inte skyldig att pröva behörigheten av eller meddela betalaren i förväg om begärda uttag. Uttag belastas betalarens konto enligt kontoförande banks 

regler. Meddelande om uttag får betalaren från kontoförande bank. Medgivandet kan på betalarens begäran överflyttas till annat konto i kontoförande bank eller till 

konto i annan bank. 

För uttag gäller följande. 

Godkännande/information i förväg. Betalningsmottagaren får begära uttag från betalarens konto på förfallodagen. 

l om betalaren senast åtta vardagar före förfallodagen fått meddelande om belopp, förfallodag och betalningssätt, eller 

l om betalaren godkänt uttaget i samband med köp eller beställning av vara eller tjänst. 

Täckning måste finnas på kontot. Betalaren ska se till att senast bankdagen före förfallodagen ha tillräckligt med pengar på kontot för mina betalningar. Om kontobehållningen 

inte räcker för betalning på förfallodagen får betalningsmottagaren göra ytterligare uttagsförsök under de kommande vardagarna, som får omfatta 

högst en vecka. Information om antalet uttagsförsök lämnas av betalningsmottagaren. Jag medger att uttaget får belasta mitt konto i banken enligt bankens regler. 

Stopp av uttag 

Betalaren kan stoppa 

l ett enskilt uttag genom att kontakta betalningsmottagaren senast två vardagar före förfallodagen, 

l alla uttag avseende medgivandet genom att kontakta banken senast två vardagar före förfallodagen. 

Medgivandets giltighetstid, återkallelse 

Medgivande gäller tills vidare. Om betalaren vill återkalla medgivandet gör betalaren det genom att kontakta kontoförande bank eller betalningsmottagaren. 

Medgivandet upphör senast fem vardagar efter återkallelsen kommit kontoförande bank eller betalningsmottagaren tillhanda. Rätten för kontoförande bank och 

betalningsmottagaren att avsluta anslutningen till Autogiro. Kontoförande bank och betalningsmottagaren har rätt att avsluta anslutningen till Autogiro trettio dagar 

efter det att kontoförande bank/betalningsmottagaren underrättat betalaren härom. Kontoförande bank och betalningsmottagaren har dock rätt att omedelbart 

avsluta betalarens anslutning till Autogiro om betalaren vid upprepade tillfällen inte har haft tillräcklig kontobehållning på förfallodagen eller om det konto som 

medgivandet avser avslutas. 

Efter anslutning får du en bekräftelse från din bank att kontot är godkänt för Autogiro. 

✂ 

Skickas i ett kuvert till; Frisvar, BYGGNADS, 110 19 STOCKHOLM. Frankeras ej Byggnads betalar portot. 

Till Byggnads • Organisationsnummer: 802000-4936 

Avdelning Namn Personnummer 

Bostadsadress Bank Telefonnummer till banken 

Postnummer och ort Clearingnr Kontonummer/personkonto* 

Mina betalningar avser medlemsavgifter i BYGGNADS 

Jag godkänner villkoren för min anslutning till Autogiro och accepterar de regler för Autogiro som anges ovan. 

Ort och datum 

Namnteckning 

Namnförtydligande 

* Måste vara eget konto utan bankbok. Fråga din bank om du är osäker. Kan även vara plusgirokonto. 


TEST 

Test PEPPARKAKOR 

Snäll var han nog redan, kranförare 

Stefan Glendenberg, som testat 

pepparkakor för Byggnadsarbetaren. 

Frågan är vilken kaka som föll 

honom bäst i smaken. 

m 

En hjärtes ak 

Stora hjärtan eller mjuka från Skåne. I årets godaste test 

avslöjar vi vilka pepparkakor du ska se till att chefen ställer 

ut i bodarna, inför de sista jobbveckorna fram till jul. 

TEXT: JOHAN SJÖHOLM FOTO: KERSTIN CARLSSON 



Test TESTpepparkakor 

tillsatser 

Snickaren Niklas Lusth gillade Nyåkers stora hjärtan bäst, av de pepparkakor som fanns att provsmaka. Fast 

allra bäst gillar han pepparkakor som man bakar hemma tillsammans med ungarna. 

n Tillsatser är ämnen 

som tillsätts i livsmedel 

för att till exempel öka 

hållbarheten, påverka 

konsistens, smak eller 

färg. 

n En tillsats ska alltid 

listas i ingrediensförteckningen, 

med ett 

så kallat E-nummer, 

eller med ”vedertaget 

namn”. 

n Exempel på E-nummer 

i vårt test: 

E 471: mono- och diglycerider 

av fettsyror. 

E 475: polyglycerolestrar 

av fettsyror. 

E 450: natrium-, 

kalium- och kalciumdifosfater. 

n Exempel på tillsatser 

i de testade pepparkakorna 

som har E-nummer 

men som redovisas 

med vedertaget namn 

är citronsyra (E 330) 

och bikarbonat (E 500). 

n Mer om tillsatser 

hittar du på Livsmedelsverkets 

sajt: www.slv.se. 

Bananerna lyser gula och vitaminstinna 

från fruktskålen, där den 

står bland halvlösta korsord och odiskade 

kaffekoppar. Men alla kostråd 

till trots, i dag får frukten stryka på 

foten när Byggnadsarbetaren bjuder 

in till kafferep i JM:s matsalar på ett 

bostadsbygge i centrala Stockholm. 

Fem vintertrötta byggnadsarbetare 

bänkar sig till elvakaffe, men skiner 

upp rätt ordentligt när de inser att 

de ska få dyka ner i inte mindre än 

sex noggrant utvalda pepparkaksburkar. 

Betongarbetare Hans Wahlström 

är snabbast ner med handen. Han får 

tag på ett rostfärgat hjärta av märket 

Mor Annas och säger att hans första 

tanke är ”spröd”. Sen tittar han ut 

över det uppdukade kakmängderna 

och säger: 

– Jag får nog hämta lite java. 

Pepparkakor utan dryck till har en 

tendens att bli lite torrt i längden. 

Kollegerna plockar för sig ur burkarna 

och snart både snackas och 

smaskas det ganska friskt bland testdeltagarna. 

Kung Oscar är ”knaprig”. 

De mjuka Skånepepparkakorna är 

som ”en seg, torr brödbit”. 

Och lågbudgetvarianten Broby 

”smakar som kall pepparkaksdeg”. 

– Men det är bra. Kall pepparkaksdeg 

älskade man ju redan när man 

gick på lekis, konstaterar snickaren 

Nicklas Lusth. 

Länge ser det ut som att Mor Annas 

ska bli den sort som går segrande 

ur testet. Men när killarna kommer till 

den sista burken, Nyåkers stora hjärtan, 

inser de att de sparat det bästa till 

sist. Framför allt är det nog den väl tilltagna 

storleken som knockar gänget: 

– Den här vill jag ha en hel av, 

säger Nicklas Lusth, som hittills delat 

sina kakor med bordsgrannen Daniel 

Tibäck. 

Han tar en rejäl tugga och säger: 

– Den här skulle vara riktigt fin med 

lite ädelost på. 

så testade vi 

n Fem byggnadsarbetare 

fick under 

en kafferast smaka 

på sex pepparkakor 

och föra in betygen 

i likadana testmanualer. 

Testet är av 

utrymmesskäl inget 

fullmarknadstest. 

Testdeltagarna visste 

inget om priset 

innan de testade. 

n Doppvänligheten 

testades på 

redaktionen. Alla 

kakor doppades på 

samma sätt och 

sedan kollade vi 

hur snabbt de föll 

sönder. 

När redaktionen sedan ställer 

samman omdömena från testpanelen 

och dessutom gör ett ”dopptest” 

där Nyåkers får toppbetyg, då är 

saken klar. En femma till Nyåkers, 

som dessutom är en av de lite billigare 

sorterna i testet. 

Pepparkaksfrossa av det slaget 

som Byggnadsarbetaren dukar upp 

till är annars en ovanlig företeelse i 

bodarna, enligt testpanelen. JM är 

ganska snåla med sötsakerna. Vid lucia 

kommer det ut lussebullar och ett 

gäng lite lyxigare pepparkakor från 

ett konditori. I övrigt är det den hälsosamma 

linjen som verkar gälla. 

– Men det är bra att de är snåla. Det 

här är ju egentligen mycket bättre, 

säger Nicklas Lusth, skalar en banan 

och biter av toppen. 

Kranförare Stefan Glendenberg 

tuggar under tystnad. Sen säger 

han: 

– Lite mer pepparkakor kunde de 

ändå ha bjudit på. 



FLER 

TESTER PÅ 

NÄTET 

www.byggnadsarbetaren.se ● snickarbälten ● gipsknivar ● deodoranter ● knäskydd ● gersågar ● murarhammare ● kakeltänger 

BETYG 

Betygen på respektive 

test faktor 

är ett medel värde 

av test piloternas 

betyg. Slut betyget 

är en hel hetsbedömning 

som 

sätts av redaktionen. 

Där vägs 

kommentarer och 

pris in. 

NYÅKER 

MOR ANNAS 

KUNG OSCAR 

Kilopris 

53,50 kr 

72,50 kr 

64,50 kr 

Tillsatser 

E 471, E 475, E 450, natriumbikarbonat. 

E 471, citronsyra, aromämnen, bikarbonat. 

Natriumkarbonat, hjorthornssalt, 

sojalecitin. 

Doppvänlighet 

5 

1 

3 

Smak 

4 

4 

3 

Konsistens 

4 

4,5 

4 

Utseende 

5 

4 

3,5 

Kommentarer 

”Den går ut lugnt och sen kommer 

det mer och mer smak. Den är nog 

fin med lite mögelost på.” 

”Spröd, inte så söt.” 

”Knaprig. Lite hårdare och lite mildare.” 

TOTALBETYG 

BROBY 

SKÅNEPEPPARKAKOR 

GILLE 

Kilopris 

42,50 kr 

89,50 kr 

45 kr 

Tillsatser 

Bikarbonat. 

Ammoniumkarbonat, kaliumkarbonat. 

Glycerider, citronsyra, vitamin A och 

D, aromämnen, natriumbikarbonat. 

Doppvänlighet 

2 

5 

5 

Smak 

3 

2 

2 

Konsistens 

4 

2 

2 

Utseende 

4 

2,5 

2 

Kommentarer 

”Smaken försvinner rätt fort.” 

”Den var bedrövlig.” ”Är det förra 

årets eller?” 

”Den ser jävligt blek ut. Smakar som 

finska pinnar.” 

TOTALBETYG 



TEST Grejer&grepp 

Tryckluft sparar kroppen 

Krutladdade maskiner ger 

kraftig rekyl som skadar 

kroppen. Nu finns snällare 

tryckluftsdrivna maskiner 

också för tyngre jobb. 


På ett Peabbygge i Ängelholm använder 

snickaren Nils Jansson den tryckluftsdrivna 

spikpistolen Max HN 25 

vid montering av stålreglar på betongvalvet. 

– Det är ingen rekyl och den är väldigt 

driftsäker. Sladden är tunn och 

smidig som en tio amperes kabel. 

Den snurrar inte upp sig som de vanliga 

grova tryckluftsslangarna brukar 

göra, säger Nils Jansson. 

Maskinens vibrationsvärde är 3,08 

m/s 2 . Det innebär att den kan användas 

5 timmar och 16 minuter dagligen 

utan risk för vibrationsskador. I praktiken 

en hel arbetsdag eftersom värdet 

avser den sammanlagda tid som maskinen 

används. 

En motsvarande krutdriven bultpistol, 

till exempel Hilti DX 351, har 

ett vibrationsvärde på 5,08 m/s 2 . Den 

kan bara användas mindre än halva tiden, 

1 timme och 58 minuter dagligen 

utan risk för vibrationsskador. 

PÅ TYNGRE JOBB har annars 

krutladdade bultpistoler 

varit vanliga. Krutladdningen 

krävs för att slå 

genom stål och hård 

betong. Men det ger en 

kraftig rekyl som skadar 

händer, armar och 

axlar. Om man skjuter 

200–250 skott per dag 

mot stumt underlag, till 

exempel stålstomme, hinner 

armen inte vila. Värk 

i tumveck, handleder och 

armar blir resultatet. 

Tryckluftskompressorn 

har dubbla 

utgångar, för 8 bar 

och 20 bar. 

”Sladden är tunn och smidig. Den snurrar inte upp sig som de vanliga grova 

tryckluftsslangarna brukar göra”, säger Nils Jansson. 

De tryckluftsdrivna maskinerna 

från japanska Max Powerlite arbetar 

med 20 bars tryck (ung. 1 kg/cm 2 ) 

och har två dubbla utgångar 

– två för 8 bar och 20 bar. 

Åtta bars tryck räcker 

för spikning i trä. 

Till tyngre jobb – 

som i det här fallet 

montering av stålreglar 

i betong – används 

20 bar. Varje spik har en 

dragkraft som motsvarar 

170–200 kilo. För att undvika 

sprickor i betongen bör 

man inte spika tätare än tio 

centimeter. 


DÅLIGA VIBRATIONER 

Vibrationer mäts i enheten 

meter per sekundkvadrat 

(m/s²). Sedan 2005 tilllämpas 

tre nivåer för daglig 

exponering av vibrationer. 

■ Under 2,5 m/s²: I praktiken 

kan maskinen användas 

en hel arbetsdag utan 

risk för vibrationsskador. 

■ 2,5 – 5,0 m/s²: Handlingsplan 

och medicinska 

kontroller krävs för att 

minska riskerna för 

vibrationsskador. 

■ Över 5,0 m/s²: Gränsvärde 

där åtgärder omedelbart 

måste vidtas för att dämpa 

vibrationerna, till exempel 

byte av maskin eller jobbrotation. 

■ I vibrationsdabasen 

www.vibration.db.umu.se/ 

får du hjälp att själv räkna 

ut hur länge du får arbeta 

med din maskin. 

PETTERSONS 

PRYLAR 

Tipsa mig! 

08-728 49 70 

k.p@byggnadsarbetaren.se 

Grejer&grepp på nätet: 

www.byggnadsarbetaren.se 

SKRIV OCH MÄT MED SAMMA PENNA 

■ Från Norge kommer den här snickarpennan med 

vilken man både kan rita och mäta. Med den i fickan 

slipper man fumla efter den ordinarie tumstocken för att 

mäta kortare sträckor och bredder. Pennan har samma 

längd som en normal ihopfälld tumstock. På ena sidan har 

den en tryckt måttskala, som en tumstock. Den marknadsförs 

av Relekta/Novatech, ett företag som även säljer till 

exempel lim och fogmassor. 



GT_Snickers_60%_HiVis_220x280_se.indd BYGG0915s39 39 1 

02.09.2009 09-12-01 10:30:29 15.10.29 Uhr

Efter jobbet 

VÄRLDSKLASS 

HÄR ÄR GUIDEN TILL VÄRLDENS BÄSTA SNOWBOARDÅKNING 

USA 

I Salt Lake City-området finns flera snowboardorter. 

Jakob rekommendar särskilt ... 

■ Brighton: Bra friåkning. Det är ganska lätt 

att hitta, fastän man aldrig har varit där. Det 

är korta, men branta och intensiva åk utanför 

backarna. 

■ Park City: Här har man satsat mycket på 

snowboardparker i backarna. Det finns rails, 

halfpipe och allt som den hoppgalne snowboardåkaren 

kan önska sig. 

JAKOB 

TIPSAR! 

Det är bra att åka till 

Europa, Japan och 

USA i januari och 

februari, då det kommer 

mycket snö. 

JAKOB 

TIPSAR! 

Åk snowboard i 

Sverige under våren, i 

mars, april, när det är 

varmt och soligt. 

SVERIGE 

■ Åre: Det finns flera snowboardparker, 

varav en som är stor. Det är välskyltat, 

välorganiserat och välordnat. Åre är ett 

stort berg att åka på. Jag tycker om att 

åka i Sverige och jag åker mycket med 

kompisar. Tyvärr är det inte så mycket 

snö, men det finns bra snökanonsystem. 

■ Funäsfjällen i Härjedalen: Här finns 

en jättebra snowboardpark med nya 

liftar. En fördel är att det är snösäkert. 

Man öppnar tidigt på säsongen och har 

snö långt in på våren. 

JAKOB 

TIPSAR! 

Åk snowboard i Nya 

Zeeland när det är 

sommar i Sverige, juli 

till september. 

JAPAN 

■ Niseko på Hokkadio 

i norra Japan: Det 

snöar mycket, varenda 

dag. Orten har världens 

bästa skogsåkning 

med mycket 

lössnö. Det är en annan 

upplevelse att åka 

till Japan än Europa 

eftersom det är en 

helt annan kultur. Det 

är grym åkning. 

EUROPA 

■ Lech i Arlbergområdet i Österrike: 

Ett av Jakobs favoritställen i Europa. Här 

kommer det mycket snö, bra friåkning 

med mycket terräng utanför pisterna. 

Här finns också en bra skid- och snowboardpark, 

med många hopp i backen. 

■ Skidorten S:t Moritz i Schweiz: Det är 

lite dyrare, med det är bra friåkning och 

ett jättebra skidområde. Inte så många 

som åker utanför pisterna, så det är bra 

för snowboardåkare. 

Det är bättre att välja en mindre ort, om 

man vill åka lössnö. 

NYA ZEELAND 

■ Skidorten Cordronna. Själva 

landet är jättevackert och det 

är en helt annan upplevelse att 

vara där. Ett stort plus är att man 

kan åka snowboard där när vi har 

sommar. Det är bästa åkningen, 

du kan få den tiden på året. Det 

finns snowboardparker, och har 

man tur med vädret så är det 

också bra friåkning. 



Vintersäsongen stundar och det är dags att damma av åkbrädan. Här 

tipsar proffset Jakob Wilhelmsson om vart du kan bege dig för att få de 

grymmaste snowboardupplevelserna. TEXT: KATARINA CONNHEIM 

Sugen på en snowboardresa 

i början av året? Då är Europa, 

Japan och USA heta resmål 

enligt snowboardproffset 

Jakob Wilhelmsson. (Figurerar 

ej på den stora bilden.) 

FRÅN USA KOM SPORTEN till Sverige på 1980-talet 

och blev snabbt populär. Sedan 1998 är snowboard 

med i OS. 28-årige snowboardproffset Jakob 

Wilhelmsson började åka skidor tidigt, i Funäsdalen 

i Härjedalen. Han tävlade i slalom, men 

tyckte att det var för seriöst. När han var elva år, tog 

snowboarden över helt. 

– Med snowboard var det mycket 

mer lek, förklarar han. 

Nu är Jakob Wilhelmsson 28 

år och har varit snowboardproffs 

i tio år. Han börjar 

känna sig gammal i sporten. 

– De flesta som vinner 

tävlingar är runt 20. Jag är 

snart pensionär, säger han 

med ett skratt. 

Jakob Wilhelmsson började 

att köra sina första tävlingar 

som 15-åring och han tävlar främst 

i freestyle-grenarna Big air och Slope Jakob Wilhelmsson. 

style. Som många, unga professionella snowboardåkare 

har han rest runt i hela världen, bland annat i 

Japan, USA, Nya Zeeland och Europa. 

DANIEL BLOM 

SÅ BLIR DU EN GRYM ÅKARE 

Här är Jakobs bästa tips för att 

utvecklas som snowboardåkare: 

■ Satsa på att ha en bra utrustning; 

bräda, bindningar och boots, 

hellre än att köpa rätt kläder. Man 

behöver inte köpa det dyraste, 

men det är värt att ha bra grejor. 

Det är roligare att åka då. 

■ Åk med kompisar! Om man har 

kompisar som är på samma nivå 

kan man trigga 

varandra. Att dela 

glädje med andra är 

mer än halva grejen när man 

åker snowboard. 

■ Ha kul och åk så mycket som 

möjligt. Om man inte har kul, så 

lär man sig inte något. Försök att 

bli inspirerad och lär av dem som 

åker bättre. 

SNOWBOARD ÄR UTMÄRKT för lössnöåkning, 

utanför backarna. Snöbrädan är lättare att manövrera 

i lössnö än två skidor och tack vare brädans 

stora yta sjunker åkaren inte så djupt. Lössnöåkning 

kan också vara förenat med stora risker, om 

det exempelvis skulle inträffa laviner. Jakobs tips är 

därför att tänka på riskerna innan man ger sig i väg 

och alltid ha en sändare på sig om olyckan skulle 

vara framme. 

Nu har Jakob trappat ner på tävlandet och de 

senaste fem åren har han i stället medverkat i flera 

snowboardfilmer, producerade av amerikanska och 

svenska produktionsbolag. 

Det handlar också om en livsstil. En del snowboardåkare 

jobbar under sommar och höst för att 

sedan åka snowboard under vintern. Så gjorde 

Jakob innan han blev proffs. 

SNOWBOARD HANDLAR OCKSÅ mycket om kläder. 

En del klär sig i en punkrockig klädstil, andra 

mer åt hiphophållet. Men det viktigaste är ändå att 

ha roligt. 

– Det är inte som fotboll- och ishockeyträning. 

Man åker för att ha kul, inte för att bli bäst i världen. 

ILJA MAÖÌK/FOTOLIA 



FÖRSTÖR 

I SAM- 

HÄLLET 

INDIANER GER EXTRA 

FRÅN FLERA SLANTAR 

STAMMA I KORT BIL- 

FÖRBUND MÄRKE 

HÖFT- 

PLAGG 

BIBELDEL 

JÄST MJÖLK 

GRÄS- 

HOPPS- 

LJUD 

ANDE- 

MENING 

LÄMNADE 

ZLATAN FÖR 

BARCELONA 

HAR BORG 

I STHLM 

MOTOR 

SHIP 

FÄRD I 

NIAN 

HALV- 

ÅSNA 

GOD- 

TYCKLIG 

SLUTSLAG 

RUNT 

MJUKT 

BRÖD 

KAN 

DOMINGO 

FRAMFÖRA 

BIN LADIN 

GYCKEL 

DRA NER 

PRISET 

FART 

STÅR I 

VÄNTANS 

TIDER 

DONERAT 

NÅS MED 

BÅT 

HA PÅ 

KÄNN 

ETERMEDIA 

VAR 

IDI AMIN 

GLIDER 

RUNT MED 

STIL 

PÅ BENEN 

SKÄNKER 

INGET 

STRAND- 

BERG 

SOLO- 

NUMMER 

STAD MED 

VACKER 

”KÄRNA” 

DRAG 

HORN- 

SIGNAL 

JORD- 

BRUKS- 

REDSKAP 

FLACKA 

KAN SES 

I KOPPAR 

I MUSSEL- 

SKAL 

STADIGT 

SÄLLSKAP 

BURDUSA 

MOTIV 

NAMNGAV 

LINNÉ 

MÅNGA 

BUSKE 

UTAN RING 

PÅ 

FINGRET 

DALLAS- 

DAM 

TÄVLING 

RYGGSÄCK 

HAR PIG- 

MENT- 

BRIST 

HAR SKUT- 

AN PÅ LAND 

GE DI 

BUTTER 

ÅSNA 

OPEL 

ENTAL 

MAJ- 

GRABB 

KREDIT 

TORKAR 

SAKNAR 

KRON- 

BLOM 

EN AV 

NEPTUNUS 

MÅNAR 

LÅNGE 

PÅ 

ÖLAND 

SER MAN 

LÅNGT MED 

JÄKLAR 

FORM 

AV VARA 

HAR VI MEN 

INTE 

FINLAND 

FIN STEN 

ÄR UTAN 

EGET 

LAND 

TUGGA 

OM 

ROCK- 

STEWART 

GER BOT 

OCH 

BÄTTRING 

STAD I 

NIGERIA 

TROR 

LITE 

TAS PÅ 

HJÄRNAN 

KVALSTER 

RUTENIUM 

I KEMIN 

G. VASAS 

MORS 

SLÄKTNAMN 

PRICKAS 

SOM 

SMÅ 

TYCKA 

FÄRSK 

ÄGIRS 

MAKA 

KRÄLDJUR 

TVÄR- 

SLÅ 

MISS- 

FLYT 

VAL- 

SPÄCK 



HELGON- 

AVBILD- 

NING 

ORT PÅ 

GOTLAND 

STÖRST 

PÅ 

SICILLIEN 

HÄSTARS 

DAGLIGA 

TILLDEL- 

NING 

ÅMYNN- 

INGEN 

FÖRE- 

BUD 

PÅVENAMN 

ADAMS 

LIKE 

LÅNE- 

INSTITUT 

BLIR 

VETERANER 

LUFT- 

FÖRLED 

NEDGRÄVT 

PLAN 

DE FINA 

FOLKET 

FÖR DET 

MESTA 

SÄTTER 

PIFF PÅ 

ANRÄTT- 

NINGEN 

HADE 

SALT FRU 

EN I TOTAL- 

FÖRSVARET 

UNGDOMS- 

STIL 

BRA SKICK 

BOK AV 

GUILLOU 

VRESIG 

ELIN EK 

AN- 

SEENDE 

BÄLTE 

EN AV 

APOSTLARNA 

COLORADO- 

STAD 

FARTYGS- 

TYP 

UNDERLIG 

LEVDE FÖRR 

I TOSCANA 

KUNGANAMN 

MÅNGA I 

ANTIKENS 

ROM 

KNARR 

SOLDAT- 

ÄMNE 

PROFET- 

BOK I GT 

GLIDA 

EN I TRE- 

ENIGHETEN 

KAN MAN 

GE BORT 

PÅ SJUK- 

HUSET 

GER 

ONDA 

LEDER 

BERÖMD 

66:A I 

USA 

DREV MED 

NORRMÄN 

ZARAH VI 

MINNS 

RIKT- 

NING 

ÅKER 

I SOP- 

ORNA 

PLYMÅ 

DIFTONG 

I DUO 

SALPETER- 

SYRE- 

SALTER 

FISKE- 

BRÄDA 

JP 2009 

©PERSSON 

GOD-JUL 

HJÄLP- 

SPRÅK 

KÄRLEKS- 

GUD 

Vinnare i bildkryss 12 

Harry Jacobsson, Sangis, Rune Arvidsson, Oxie, 

Nils-Arne Nilsson, Malmö, Per-Erik Gustavsson, 

Skövde, Göran Eriksson, Piteå, Håkan Dahlgren, 

Gävle, Inger Hansson, Umeå, Billy Olsson, 

Grums, Vanessa Rubin, Lycke, Karl-Georg 

Johansson, Karlskrona, Mattias Johansson, Kil, 

Inger Aronsson, Kloster, Ulla Jansson, Norrtälje, 

Sture Lagervall, Trollhättan, Iréne Lindqvist, 

Luleå. 

AVVÄRJA 

I 

S L Ö R 

MAKA 

S T I L A 

VAJAR 

BABYLON- 

TILL VAR- 

ISK GUDOM 

DAGS 

PUHVÄN 

E A ORNA- 

MENT 

LUKTAR 

ILLA 

VÄXJÖLAG 

O S A R 

TAR GREPP 

OM LED- 

NINGEN 

I 

M Ö R K N A 

EN 

VACKER 

DYRGRIP 

T F E T T ÅTER- 

PREFIX 

KLUBBAS 

R E 

SVÄNG 

VIOLA LUND 

G I R ÄGIRS 

MAKA L E A L Ö S 

I V E T E R A N BRUKAR 

BAGARE A S K 

I 

E K E FOLK I 

BORTRE 

INDIEN 

KORSIK- 

ANSK 

I 

SLÄKT B O N A P A R T E T 

GRÖN KLASE 

HAR SIN 

TRIBUNAL 

U H 

STRECK 

S O L M O G N A 

T A V L A L O G I 

HUSRUM 

GÖR 

Ä BILTYP 

VÄP- 

NAT MOT- 

STÅND 

S MÅLVAKTS- ÄR PRADA- 

RÖRELSE 

PRONOMEN 

U SKORNA P 

A R G E N T I N A 

LIGGER 

PAMPAS E D I K T ALLMOGE- 

VÄVNAD R 

M O R A A ALPDRAG A R E 

SLUTMÅL 

FÖR 

MÅNGA V I N KALKON- 

FLIK 

TORS 

DRYCK 

V A L 

VISA 

UPP SIG 

KAN GE 

HUVUDBRY 

LÅGLAND 

N L I 

LIDELSE 

A V V I N K A 

M A N I 

HUVUD- 

R STOL 

STAD 

ÖST 

E SNÅL- 

VATTEN 

TÄVLING 

D DANS- 

SLÄKT 

GUTAR 

E RYMD- 

FIGUR T SKYMMA 

FÅNGÖ 

CHANSRADER 

S Ö M M E R S K E T I P S GRIPA A STEN- 

HÖG B 

KALLADES 

ÖKEN- 

RÄVEN 

R O M M E L 

V ISTER 

UTAN 

STADGA 

Ö M S A SJÖ- 

SKIFTA 

FÖRDELAR 

BÖRDAN 

O 

HAR ER- 

FARENHET 

K ÄR 

BESITTNING 

R ADAMS 

LIKE 

FOLKLIVS- 

FORSKNING 

SÄGS 

IBLAND 

VARA UNG 

K V Ä L L E 

KORT FÖR 

N OKÄND R KLORERAS 

OFTA K BYGGDES 

VASA 

LISTVERK 

H A A G HITTAR 

MAN 

SKALAN 

BARDSIK 

R LANGO- 

HÖVDING A 

DRYGT TRE 

L B O I N O V A 

ULLA HOLM 

SOM 

N 

SISU 

L E P R A Ä R 

VILL VI 

HA TOM- 

R 

ATERNA 

SPETÄLSKA 

TAL TILL 

VARDAGS 

N I 

JP 2009 

E ©PERSSON R TABBE 

SOM 

MÅLNING 

SITTER I 

PÅBUD 

TA FARVÄL 

Bildkryss 15 

Dragning den 10 februari. 15 med rätt lösning 

vinner var sin dubbeltriss lott. Sänd lösningen 

till Bildkryss 15, Byggnadsarbetaren, 

Box 196 15, 104 32 Stockholm. 

Namn....................................................... 

Adress...................................................... 

Postadress................................................. 

21 jan 

NÄSTA NUMMER 

KOMMER DEN... 



INBLICK information från ditt fackförbund 

nr 15 redaktör: humla einarsdóttir adress: byggnads, 106 32 stockholm 

e-post humla.einarsdottir@byggnads.se tel: 08-728 48 34 www.byggnads.se 

Ön Capri är ett av utflyktsmålen om du bor i La Serra. 

Foto: Anki Pistone 

UTNYTTJA DIN MEDLEMSRABATT! 

Semestra i Italien 

Är du medlem i Byggnads får du 20- 25 procents 

rabatt på semesteranläggningarna La Serra 

utanför Neapel och Riva del Sole i Toscana. Där 

kan du hyra lägenheter i varierande storlek 

och resan ordnar du själv till någon närliggande 

stad som Neapel, Rom, Pisa eller Florens. 

l La Serra 

Sju mil norr om Neapel och 

sexton mil söder om Rom ligger 

La Serra. Lägenheterna 

är i strandnära barnvänliga 

44 INBLICK NR 15 DECEMBER 2009 

enplanshus. Förutom sol och 

bad kan man roa sig med tennis, 

minigolf, bordtennis, bocciaspel 

och cykling. Härifrån kan du 

också besöka ön Capri. 

l Riva del Sole 

I Toscana tolv mil söder om 

Pisa och arton mil norr om Rom 

ligger Riva del Sole direkt intill 

stranden, inbäddat i pinjegrönskan. 

Lägenheterna är belägna 

i tvåvåningshus. Nytt för i år är 

att en SPA-anläggning finns på 

området. Annars kan man roa 

sig med tennis, vattensporter 

och minigolf liksom möjlighet 

till golf och ridning inom ett par 

mils avstånd. 

l Bokningar 

Uppge att du är medlem i Byggnads 

vid bokning av någon av 

lägenheterna så att du får del av 

rabatten. 

För ytterligare information 

kontakta Christina Ohlsson, 

08 728 48 31, christina.ohlsson@ 

byggnads.se 

All information om anläggningarna, 

omgivningarna, priser 

och färdvägar hittar du på www. 

rivaserra.info 


Priser 2010 l LA SERRA 

LÄGENHETER 

l Typ A har två sovplatser 

i ett kombinerat sovrum/vardagsrum 

med två enkelsängar 

och dusch, toalett och pentry. 

l Typ DB har fyra sovplatser 

fördelade på två sovrum 

med två enkelsängar vardera, 

ett vardagsrum samt dusch, 

toalett och pentry. 

l Typ DA har fem sovplatser 

fördelade på två sovrum 

med två enkelsängar 

vardera, ett kombinerat 

sovrum/vardagsrum med 

bäddsoffa samt dusch, toalett 

och pentry. 

Priserna gäller per vecka 

för hela lägenheten. Rabatten 

är avdragen. 

Typ A Typ DB Typ DA Extrabädd/ 

Vecka 2 pers. 4 pers. 5 pers. Barnsäng 

20–23 2 210 kr 4 640 kr 5 370 kr 390 kr 

24–26 2 940 kr 4 640 kr 5 370 kr 450 kr 

27–34 3 860 kr 5 740 kr 6 470 kr 500 kr 

35 2 210 kr 3 310 kr 3 860 kr 390 kr 

36–38 1 700 kr 2 200 kr 2 600 kr 340 kr 

Priser 2010 l RIVA DEL SOLE 

LÄGENHETER 

l Typ B har fyra sovplatser 

fördelade på ett sovrum med 

två enkelsängar och ett kombinerat 

sovrum/vardagsrum 

med bäddsoffa och sängskåp. 

Dusch, toalett och pentry. 

l Typ D har fem sovplatser 

fördelade på två sovrum med 

två enkelsängar vardera samt 

ett kombinerat sovrum/vardagsrum 

med bäddsoffa för 

en person. Dusch, toalett och 

pentry. 

Priserna gäller per vecka 

för hela lägenheten. Rabatten 

är avdragen. 

Avgift för slutstädning tillkommer 

med 380 respektive 

430 kronor. 

Typ B Typ D Extrabädd/ 

Vecka 4 pers. 5 pers. Barnsäng 

17–20 4 120 kr 5 590 kr 520 kr 

21–23 6 030 kr 8 240 kr 590 kr 

24–34 7 720 kr 10 590 kr 670 kr 

35–36 6 030 kr 8 240 kr 590 kr 

37–44 4 120 kr 5 590 kr 520 kr 

”Förutom sol och bad kan man 

roa sig med tennis, minigolf, 

bordtennis, bocciaspel och cykling.” 

Anders Övfergård och Leif Holmgren kommer bra överens i Kanal 5.s Arga 

snickaren 

Foto:Knut Koivisto 

Se Byggnads Leif Holmgren 

i Kanal 5:s ”Arga snickaren” 

Leif Holmgren, före detta lagbas 

och skyddsombud och numera 

medlemsvärvare på Byggettan, 

hjälper till i Kanal 5:s program 

Arga snickaren rörande frågor 

om bland annat säkerhet på 

Om din arbetssituation förändras 

kan du ha rätt tillnedsatt 

avgift. Kom därför ihåg att alltid 

meddela förändringar i din 

arbetssituation för att du ska 

betala rätt avgift! 

Du kan få nedsatt avgift 

l om du är sjuk, föräldraledig, 

studerar eller deltar i arbetsmarknadsutbildning. 

arbetsplatsen och försäkringar. 

Tredje säsongen startar i januari 

och alla program kan du se på 

Kanal 5 Play! 

Du kan gå in på www.byggnads.se 

så får du veta mer. 

Betalar du rätt avgift? 

l om du blir pensionär eller får 

aktivitetsersättning för deltid/ 

heltid. 

l om du blir arbetslös eller får 

arbete med låg lön. 

För att få nedsatt avgift 

måste ersättningens/dagsinkomstens 

storlek vara lägre än 

681 kronor per arbetsdag. 

Har du några frågor så kontakta 

din avdelning! 

Autogiro 

Betalar du medlemsavgift via autogiro måste pengar finnas 

på ditt konto senast den 27 december. 

A-kassan 

Ersättning från A-kassan betalas ut den 10, 17, 23 och 

30 december samt den 4, 8 och den 14 januari. 

NR 15 DECEMBER 2009 INBLICK 45 


JUL- 

LOTTERI! 

”Jag arbetar på en byggfirma som har accepterat mitt beslut 

att jag bara arbetar fyra dagar i veckan, för jag vill vara med 

Hugo så mycket av min tid som möjligt”, säger pappa Christer, 

som finns med i boken. 

Foto: Ulla Lemberg 

Vinn Ulla Lembergs fotobok! 

Vinn lagom till jul fotografen 

Ulla Lembergs rikt illustrerade 

fotobok ”I want you to know” – 

en bok om hopp, inspiration och 

positiv förändring – som firar 

det goda i människan. En bok 

med en vision om en hoppfull 

framtid för våra barn och för 

kommande generationer. 

Ulla Lemberg är en av Sveriges 

mest kända dokumentärfotografer. 

Fotografierna från över 

åttio länder och fyra decennier 

belyser teman och orättvisor i 

världen som direkt påverkar det 

dagliga livet för människor på 

vår jord. Ulla Lemberg hyllar 

bland annat ”pappornas hemkomst 

till barnen” i Sverige, med 

den successivt utökade pappaledigheten 

och den svenske 

mannens närvaro med de egna 

barnen. 

”I want You to Know”, med 

både engelska och svenska 

texter, gavs ut i september 2007 

av Bilda Förlag och är tillgänglig 

både i Sverige och i USA. 

Mejla ditt namn och din 

adress senast den 15 december 

till: info@byggnads.se och märk 

mejlet Jullotteri. Vi lottar ut tio 

böcker och du får den hemskickad 

lagom till jul. 

möten & sånt 

Avd 3, Byggnads Sydost 

Rådjursvägen 1, Växjö 

Tfn 0470-75 35 30 

fax 0470-202 19 

sydost@byggnads.se 

Ronnebysektionen: årsmöte tors 

den 21 jan 2010 kl. 18.30 i Byggnads 

f d lokaler, nuvarande ABF, 

Kungsgatan 2 i Ronneby. Tema: 

sedvanliga årsmötesförhandlingar. 

Förtäring vid lämpligt tillfälle. 

Välkomna, styrelsen. 

Avd 12, Bygg 12:an 

Olof Palmes Plats, 

413 04 Göteborg 

Tfn 031-774 33 00 

031-774 33 77 

bygg12an@byggnads.se 

Sektion 1 Centrum: årsmöte ons 

den 20 jan 2010 kl. 17.00 i Ellössalen, 

Folkets Hus vid Järntorget i 

Göteborg. 

Sektion 2 Sydost: årsmöte ons 

den 20 jan 2010 kl. 17.00 i Viran, 

Folkets Hus, Mölndal. Ev. besök av 

riksdagsledamot. 

Sektion 3 Nord: årsmöte ons den 

20 jan 2010 kl. 17.00 i Kvarnkullen, 

Kungälv. 

Byggnads fackklubb, NCC: medlemsmöte 

ons den 27 jan 

2010 kl. 17.00 i Hörsalen, NCCs 

svenska byggnadsarbetareför bundet 106 32 stockholm 

besöksadress: liljeholmsv. 28–32, stockholm tel: 08-728 48 00 

kontor Kromet. Tomas Emanuelsson 

informerar inför avtalsrörelsen. 

Avd 23, Byggnads 

Norrbotten 

Nygatan 3, Luleå 

Tfn 0920-940 80 

fax 0920-948 79 

norrbotten@byggnads.se 

Pajalasektionen: årsmöte tors den 

28 jan 2010, kl. 18.00, Plats: ABF 

Pajala. Årsmöte. 

Luleåsektionen: årsmöte ons den 

27 jan 2010, kl. 18.00, Byggnads 

exp. Nygatan 3. 

Avd 29, Bygg 29:an 

Värmland 

Posthornsgatan 8, Karlstad 

Tfn 054-87 58 00, 054-83 47 42 

bygg29an@byggnads.se 

Torsbysektionen: årsmöte fre den 

29 jan 2010, kl. 18.00, Bowlinghallen. 

Grumssektionen: årsmöte tis den 

26 jan 2010, kl. 18.00, Karlsbergs. 

Hagforssektionen: årsmöte tors 

den 21 jan 2010, kl. 17.00, LOlokalen. 

Karlstadsektionen: årsmöte tors 

den 28 jan 2010, kl. 18.00, Bygg 

29:an. 


Dalarna 

Wallingatan 15, Borlänge 

Tfn 0243-678 75 

fax 0243-824 88 

dalarna@byggnads.se 

Avestasektionen: årsmöte ons den 

20 jan 2010 i Metallhuset. Kl. 

19.00 

Falunsektionen: årsmöte tis den 

19 jan 2010 kl. 17.00 i Falu Folkets 

Hus . 

Gagnefsektionen: årsmöte tors den 

28 jan 2010 kl. 19.00 i Lindbergshallen, 

Djurås. 

Hedemorasektionen: årsmöte tors 

den 28 jan 2010 kl. 18.30 i Restaurang 

Hyttan. 

Ludvikasektionen: årsmöte tis den 

19 jan 2010 kl. 18.30 i Folkets Hus 

våning 7. 

Malungsektionen: årsmöte tors 

den 28 jan 2010 kl. 18.00 i Folkets 

Hus. 

Morasektionen: årsmöte tis den 26 

jan 2010 kl. 18.30 i Mora Parken. 

Rättviksektionen: årsmöte tors 

den 21 jan 2010 kl. 18.30, Rättviksparken 

. 

Smedjebackensektionen: årsmöte 

tors den 14 jan 2010 kl. 19.00 Fritidsgården 

Morgårdshammar. 

Sätersektionen: årsmöte tors 

den 21 jan 2010 kl. 18.30 i LO 

Lokalen. 

Vansbrosektionen: årsmöte tors 

den 28 jan 2010 kl. 18.00 i Herrgården, 

Vansbro. 

Älvdalensektionen: årsmöte tors 

den 21 jan 2010 kl. 19.00 i Hotell 

Älvdalen. 

Orsasektionen: årsmöte tors den 

28 jan 2010 kl. 19.00 i Orsa Hotell. 

Borlängesektionen: årsmöte tis 

den 19 jan 2010 kl. 18.30, Wallingatan 

15, Byggnads kontor . 

Leksandsektionen: årsmöte mån 

den 25 jan 2010 kl. 19.00, Hotell 

Moskogen. 


Linköping 

Majgatan 2, Linköping 

Tfn 013-37 44 00 

fax 013 12 25 13 

linkoping@byggnads.se 

Motalasektionen: årsmöte ons 

den 20 jan 2010 kl. 18.30 i ABF:s 

lokaler, Kyrkogatan 6, Motala. 

Sedvanligt årsmöte med besök av 

ombudsman från Socialdemokraterna. 

Kom och ställ frågor och 

hjälp till att påverka framtiden. 

Byggnads avd. 35 i samarbete med 

ABF. 

Välkomna! Sören Welander. 

46 INBLICK NR 15 DECEMBER 2009 


SISTA ORDET 

VI ANGRIPS PÅ LEDARPLATS 

MEN FÅR INTE SVARA, VARFÖR? 

NU ÄR DET DAGS IGEN. DN angriper 

Byggnads på ledarplats och vi får inte svara. 

Det har hänt förr och det kommer säkerligen 

hända igen. Jag tycker det är under all kritik 

när DN: s ledarredaktion sprider osanningar 

om Byggnads och vi inte får chansen att ge 

vår syn. Har DN ingen publicistisk heder 

alls? 

Denna gång handlar det om Lavalkonflikten. 

I en ledare i DN den 15/11 påstås att 

företaget Laval ville betala sina arbetare 109 

kronor i timmen, i enlighet med våra minimilöner, 

och trots detta så tog Byggnads 

ut företaget i konflikt. DN påstår vidare att 

Byggnads egentligen är rädd för utländsk 

konkurrens. 

Man skulle tycka att det är självklart 

att vi skulle få bemöta detta och berätta att 

de lettiska arbetarna i verkligheten fick 35 

kronor i timmen och att vi inte har några 

minimilöner i våra avtal. Vi ville också 

framhålla att Byggnads inte alls är emot 

utländsk arbetskraft. Det enda vi vill är att 

alla som arbetar i Sverige ska ha samma 

villkor. Det handlar om människors lika 

värde. 

DÖM OM MIN FÖRVÅNING när DN 

säger nej till vår replik. I sitt svar säger DN 

att vårt påstående om 35 kronor i timmen är 

kontroversiellt och att våra stupstockslöner 

i praktiken fungerar som minimilöner. Här 

står alltså ord mot ord och i ett sådant läge 

”DN har satt i system att 

angripa Byggnads och 

ifrågasätta den fackliga 

verksamheten.” 

väljer DN att bara föra fram sina synpunkter 

i en sådan viktig fråga som Laval. Jag blir 

både upprörd och undrande. 

I Byggnadsarbetaren nummer sju gjorde 

journalisten Ingmar Dahlkvist en intervju 

med de lettiska byggnadsarbetarna och där 

framkommer det med all önskvärd tydlighet 

att de fick cirka 35 kronor i timmen, i 

flera fall till och med lägre än så. Vad har 

DN för uppgifter om 109 kr i timmen? Varför 

tror sig DN kunna våra avtal bättre än 

vi och påstå att det finns en minimilön? 

DN HAR TIDIGARE VÄGRAT mig och 

Byggnads att få replik när vi blivit angripna 

på ledarplats. Till och med DN: s egen läsarombudsman 

har tagit ledarredaktionen i 

örat och kritiserat dem för att de inte gett oss 

möjlighet att få in en replik. Har man inte 

lärt sig någonting? 

Analyserar man detta lite djupare så kan 

man ana en politisk dagordning bakom. DN 

har satt i system att angripa Byggnads och 

ifrågasätta den fackliga verksamheten. Man 

tvekar inte heller att glida på sanningen och 

beskylla oss för att inte välkomna utländsk 

arbetskraft. Detta gör man på ledarsidan 

med jämna mellanrum och då helt utan 

bemötande eller debatt. 

DEN POLITISKA IDÉN BAKOM är 

den nyliberala tanken om att människor är 

utbytbar arbetskraft som ska säljas till så 

lågt pris som möjligt. I ett sådant samhälle 

är fackföreningar ett hinder. Att Byggnads 

arbetar för schysta villkor på arbetsmarknaden, 

det vill säga bra löner, säker arbetsmiljö 

och medbestämmande är ett rött skynke för 

DN: s nyliberala ledarskribenter. Då känner 

man inga hinder och gör allt för att svartmåla 

Byggnads fackliga arbete och slänger alla 

publicistiska regler om god sed överbord. 

Jag är stolt att arbeta för en organisation 

som står på löntagarnas sida. 

Jag tror på en arbetsmarknad 

där människor behandlas 

med respekt och där människovärdet 

inte kan säljas på en 

marknad. Jag tror också 

på en öppen och saklig 

debatt där åsikter 

bryts mot varandra. 

Vilka värden tror 

DN på? 

hans tilly 

förbundsordförande 

telefon 08-728 48 10 

mobil 070-552 67 40 

e-post hans.tilly 

@byggnads.se 

TILLY TYCKER TILL... 

… OM PETER WOLODARSKI 

Chefen för DN: s ledarredaktion – Peter Wolodarski 

– är nära knuten till Folkpartiet och kan bli 

minister i en borgerlig regering. Tänk på hur du 

röstar i valet. 

… OM JAN BJÖRKLUND 

”Löneskillnader är rättvisa”, ”Närodlat är fånigt” 

och ”USA är ett föregångsland med miljoner 

utförsäkrade”. Citat från Major Björklund – vår 

utbildningsminister. 

… OM SVERIGE 

Under ett par månader har jag åkt runt och besökt 

några av Byggnads avdelningar. Jag kan konstatera 

att det är ett vackert land vi lever i och att det är 

fantastiska Byggnadsavdelningar vi har. 

NR 15 DECEMBER 2009 INBLICK 47 


Vi har haft högst 

avkastning sedan 

slutet av förra 

seklet. 

Tryggt 

sparande 

med 

garanti 

Vi har fått pengarna att växa mest av alla jämförbara pensionsbolag sedan 1994 och erbjuder 

tryggt sparande med garanti och dessutom låga avgifter. Och självklart är det du som väljer 

om du vill ha återbetalningsskydd eller inte. Välkommen till amf.se 

Källa: Försäkringsförbundet 

www.blaklader.com 

BYGG0915s48 48 09-12-02 13.32.04 

byg0807 annonser.indd 48 07-04-30 17.31.16

Nr 15 2009 (PDF 12,2 MB) - Byggnadsarbetaren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?