Nr 3 2009 (PDF 9,5 MB) - Byggnadsarbetaren

NUMMER 3 / 5 MARS 2009 / WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE 

60 år 

2009! 

Ackorden i norr 

hetare än lava 

DOKUMENT: 

Peabs och 

Byggnads 

bittra strid 

Möt Magni, 27, 

i krisens Island 

SVETSLARM: 

RÖKEN DÖDAR 

Kaj, vvs-montör: ”Jag visste inte att det var så farligt” 

Från boden till stjärna i Körslaget 

BYG 0309_s001 1 09-02-26 10.14.04

BYG 0309_s007 7 09-02-25 08.44.02

NR 3 2009 ÅRGÅNG 61 5 MARS 2009 

Kenneth Petterson 

chefredaktör, 

ansvarig utgivare 

08–728 49 70 

070–607 56 97 

k.p@byggnadsarbetaren.se 

Johan Sjöholm 

redaktionssekreterare 

08–728 49 79 

070–651 62 59 

j.s@byggnadsarbetaren.se 

Peter Önnestam 

layoutansvarig 

08–728 49 77 

070-280 25 35 

p.o@byggnadsarbetaren.se 

Katarina Connheim 

allmänreporter 

08–728 49 87 

070–627 60 84 

k.c@byggnadsarbetaren.se 

Margite Fransson 

arbetsmiljö, hälsa 

08–728 49 74 

070–607 56 89 

m.f@byggnadsarbetaren.se 

Jenny Berggren 

arbetsrätt 

08–728 49 72 

070–664 49 00 

j.b@byggnadsarbetaren.se 

Sandra Lund 


08–728 49 69 

070–248 26 58 

s.l@byggnadsarbetaren.se 

Cenneth Niklasson 


08–728 49 76 

070–607 56 92 

c.n@byggnadsarbetaren.se 

AVTALSEXTRA 

DÖDLIG RÖK 

ARBETSGIVARNA HÅLLER INNE LÖNEÖKNINGAR 

LÖNESPECIAL SID 19 

SID 10 

SID 8 

GLÖDHETA ACKORD 

I NORRLANDS GRUVOR 

KRISEN PÅ ISLAND 

ETT LAND DÄR LYFT- 

KRANARNA STANNAT 

DOKUMENT SID 22 

Ibland syns den knappt. 

Men den finns där och den 

kan orsaka både cancer 

och missfall. Det handlar 

om röken som uppstår vid 

svetsning och lödning. Nu 

slår flera skyddsombud 

vid landets största vvsföretag 

larm om farorna. 

SID 28 

PEABS OCH BYGGNADS 

SKYTTEGRAVSKRIG 

För sjuk för jobb – för frisk för försäkring 

BYGGNYTT/ Snickaren Ronny Marklund kan knappt röra vänsterarmen. Trots det anser 

Försäkringskassan att han är för frisk för att få sjukpenning. SID 36 

KERSTIN CARLSSON 

Omslagsfoto: Kerstin Carlsson 

Korrektur: Michelle Bergman 

TS-kontrollerad 

upplaga 2008: 119 500 

Postadress: 10632 Stockholm 

Besöksadress: Liljeholmsv 32, Sthlm 

Prenumeration: edb, 

telefon 010-588 48 08 

E-post: prenumeration@edb.com 

Pris, helår: 297 kr 

Annons: Swartling & Wranding Media, 

telefon 08–54516066 

Repro: Done 

Tryck: Sörmlands Grafiska AB, 

Katrineholm 

DEBATT SID 4 

Var fanns Marx? 

”Analysen – med Marx i tanken – fanns inte”. 

Det är en kommentar till Byggnadsarbetarens 

temanummer om krisen. 

TEST SID 43 

Murarhammarna gör upp 

Vi korar hammarna som är bäst på 

grepp, knack och hugg. 

GREJER OCH GREPP SID 46 

Ett riktigt smörgåsbord 

Två sidor fulla av nya grejer. 

BYGGFOLK SID 48 

Så blev han 

Körslaget-Kjell 

Muraren berättar om hur 

han upptäcktes av Robert 

Wells, mitt i matlådan. 

5 MOTGÅNG 

5 MEDGÅNG SID 6 

Plattsättare 

i SM-slutspel 

Warbergs innebandytalang 

om det stora steget. 

RECEPT SID 50 SISTA ORDET SID 54 BILDKRYSSET SID 55 

NR 3 MARS 2009 BYGGNADSARBETAREN 3 

BYG 0309_s003 3 09-02-25 14.04.26

DEBATT 

FRÅGAN 

Gjorde Byggnads rätt 

som sa upp avtalen? 

Marie Nilsson, 

snickare, 28 

år, Örebro: 

– Ja, det tycker 

jag. Dels för att 

pressa Sveriges 

Byggindustrier 

lite, men framför 

allt för att förenkla avtalen 

så att alla parter förstår dem. 

Jag hoppas att facket får igenom 

kraven. 

Kjell Persson, 

46 år, 

rörmontör, 

Mullsjö: 

– Som läget var 

då var det ju 

rätt. Man kan 

inte vara efterklok. 

Någon gång måste man 

ju ta striden om ett gemensamt 

avtal. 

Jonny 

Heikki, 42 

år, snickare, 

Boden: 

– Nej, det var 

ett stort misstag 

i dessa 

tider. Facket 

har ju inga påtryckningsmedel. 

Det finns ju ingen efterfrågan 

på byggnadsarbete som läget 

ser ut just nu. Tanken att föra 

ihop två avtal var väl god, men 

tajmningen dålig. De skulle ha 

varit kalla, och väntat tills nästa 

avtalsrörelse. Jag oroar mig för 

vad vi kommer att behöva sälja 

bort nu, för att få igenom ett 

avtal. 

Fler debattinlägg på webben 

www.byggnadsarbetaren.se 

Byggnadsarbetaren glömde Marx 

● Vi ska alla bli aktieklippare – 

om inte annat genom våra egna 

val över pensionspengarnas placering. 

Vi ska vara för marknadens 

frihet bland annat genom EU. 

Och vi ska tänka liberalt – att 

det som är bra för företagen är 

bra för oss – inte vad som är bra 

för oss. 

Därför blev jag först glad, sedan 

sorgsen, över artiklarna i 

senaste Byggnadsarbetaren om 

krisens verkningar. 

Sorgsen för att ingen förklaring 

till krisens uppkomst fanns 

att läsa. Bara konstateranden om 

● Hans Tilly hävdar i sista ordet i 

Byggnadsarbetaren nr 2 att han, 

och flera, som han säger, ville 

avvakta med ratificeringen av 

Lissabon fördraget. 

Men varför krävde du inte detta 

av dina sossevänner i riksdagen, 

eller försökte påverka din ledare 

Mona Sahlin att göra det? 

Hade du agerat kraftfullt mot 

dina partivänner kunde du ha 

fått dem att säga nej till fördraget. 

Men du vågade inte gå emot 

Mona Sahlin, som beordrats av 

Vi kan många byggyrken 

● Byggnads medlemmar drabbas hårt av uppsägningar. Jag 

tycker att vi på de större företagen kan ta till exempel rivningar, 

ställningsarbete, parkettläggning och plattsättning eftersom vi 

ofta har kompetensen. På det viset kan företagen spara pengar 

och jobben gå till Byggnads medlemmar och inte till många av de 

underentreprenörer som inte är anslutna till Byggnads. 

ANDERS HANSSON 

JM BYGG 

SVAR: Ska då jag som också är medlem i Byggnads och utbildad 

ställningsbyggare vara tvungen att byta bransch? Många som 

har gått en kurs tror sig veta hur man bygger en ställning. Det är 

på grund av dem som vi har så många fall olyckor. Sluta bete dig 

som vissa arbetsgivare och visa i stället lite yrkesstolthet. 

STOLT STÄLLNINGSBYGGARE 

Margot Wallström att se till att 

sossarna röstade ja. 

Du har inte mycket att sätta 

emot när den socialdemokratiska 

politikerklassen agerar som 

de gjorde vid omröstningen om 

Lissabonfördraget. 

Sedan blir det väl magstarkt 

när du hävdar att om vi får 

vänster majoritet i EU-valet får 

vi ett ”rött” Europa. 

De 19 platser som Sverige har 

i EU-parlamentet gör inte EU 

på något sätt rött, inte ens rosa. 

att så brukar det bli. Och praktiska 

råd för den arbetslöse. 

Analysen – med Marx i tanken 

– fanns inte. Socialism eller social 

demokrati 

existerar 

inte längre 

ens i den 

så kallade 

arbetar- 

rörelsens idéer. Och därför förblir 

krisen oförklarad. 

STEFFE SLOTTIS 

SVAR: Att byggbranschen brukar 

åka berg- och dalbana är bekant 

för de flesta. När vi skildrar 

krisen har vi valt att göra det 

ur läsarnas perspektiv, inte ur 

ett teoretiskt resonemang. Vi 

tror att våra läsare främst vill 

veta vad som hänt, hur man gör 

om man blir arbetslös och vad 

staten kan göra. 

VÄNLIGEN 

KENNETH PETTERSON 

CHEFREDAKTÖR 

Vill vi inte 

tjäna pengar? 

● För få rörläggare mäter sina 

jobb. Timmarna är nu så få att 

vår lista håller på att dö ut. Vill 

vi inte ha kvar listan och våra 

mätare ? 

Nu när vi inte längre betalar 

mätnings- och granskningsavgifter 

är det bara dumt att inte 

lämna in timmarna till Byggnads. 

Ändrar vi inte på detta 

snart finns bara företagens timmar 

kvar att välja. 

JOHAN ZANDER 

BRAVIDA 

LUND 

Varför försökte du inte påverka, Hans Tilly? 

Övervägande delen av EU består 

av liberal- och högerpartier och 

det är deras politiska beslut som 

bestämmer vår vardag. 

Och du, Hans Tilly, utan Junilistan, 

som du angriper i artikeln, 

skulle vi inte vetat mycket om hur 

det verkligen går till i EU-parlamentet, 

där Jan Andersson med 

flera sossar röstat för federalistiska 

lösningar men påstår något 

helt annat här i Sverige. 

GUNNEL KINDAHL 

NORRKÖPING 

TYCK TILL DIREKT PÅ NÄTET! 

Gå in på vår hemsida /Tyck till/ 

www.byggnadsarbetaren.se. 

E-post: redaktionen@byggnadsarbetaren.se 

Faxa: 08-728 49 80 

Ring: 08-728 48 00 

Glöm inte uppge namn och 

telefonnr (som hemlighålls mellan 

dig och redaktionen om du 

använder signatur). 

4 BYGGNADSARBETAREN NR 3 MARS 2009 

BYG 0309_s004 4 09-02-25 14.12.10

ledare 

Vem törs bli 

skyddsombud? 

Sveriges förmodligen mest kände advokat, Leif Silbersky, 

har sagt att juridik inte handlar om att slå 

fast vad som är rätt eller fel, utan om vad som kan 

bevisas, oavsett om det är rätt eller fel. 

Byggnadsarbetaren har flera gånger granskat 

hur arbetsolyckor hanteras av polis, åklagare och domstol. Ibland 

har utredningar hamnat längst ner i högen och ärendena 

tagit så lång tid att de preskriberats innan de prövats i domstol. 

Men en del fall går rättsväsendet till botten med. 

Vid en rasolycka som inträffade i Umeå 2005 skadades 

en byggnadsarbetare när han höll på att gräva för en avloppsledning. 

Jorden rasade ner i diket och mannen, som 

även var skyddsombud, begravdes upp till midjan och skadade 

ett ledband. Nu har åtal 

väckts mot Peabs platschef, 

och skyddsombudet – den 

ende som skadades. Enligt 

åklagaren har skydds ombud 

större ansvar än andra, vilket 

i det här fallet även avser den 

egna säkerheten. Domstolen 

har inte avgjort fallet ännu. 

Men det har fått stor uppmärksamhet och många frågar 

sig med rätta: vem vill bli skyddsombud efter det här? 

Läs mer om rättsfallet på Byggnytt. 

Efter ett larm från ett av Byggnads tusentals skyddsombud 

ger vi i den här tidningen stort utrymme åt 

hälsoriskerna med svetsgaser. Hälsofaror som 

är okända för många rör- och ventilationsmontörer 

och andra svetsande yrkesgrupper 

på byggena. 

Inom industrin finns ofta bås med 

ventilation som suger ut svetsrök och 

gaser. På byggen svetsar man även 

om det inte finns en fläkt i närheten. 

På sidorna 16–17 möter ni rörmontören 

Hans Wirenblad. Han ådrog sig 

lungödem – samma sorts lungskador 

som orsakas av stridsgas – när han reparerade 

en vattenledning i ett dåligt ventilerat 

källarutrymme. Alla måste vara sitt 

eget skyddsombud, men det räcker inte. 

Frågan är bara, vem vill ta det ansvaret om 

man riskerar att fällas i domstol. 

Man häpnar. 

” Frågan är bara, vem 

vill ta det ansvaret 

om man riskerar att 

fällas i domstol .” 

kenneth petterson 

chefredaktör 

Nästa tidning kommer den 19 mars. 

När tillfället dyker upp. 

Var redo med en förmånlig kredit, 

för dig som är med i facket. 

Det gäller att ta tillvara vardagens möjligheter - oavsett 

om det gäller rea på skidutrustning, hyra stugan i skärgården 

eller vilka önskemål du än har. 

Med vår medlemskredit kan du låna upp till 100 000 

kronor, men betalar bara för den del du utnyttjar. Räntan 

är förmånliga 5,75 %* och du betalar inga avgifter. Läs 

mer på nordea.se 

Ansök genom att ringa 020-22 22 50 vardagar 8-20 

eller helger 10-17 så får du besked direkt. 

* Februari 2009. Den effektiva räntan är 5,90 %, beräknad 

på 100 000 kr och 5 års kredittid. 

För drevning av fönster & dörrar! 

3-C Production AB • Porsevägen 27-29 • S-311 32 Falkenberg 

Tel: +46 (0)346-587 54 • Fax: +46 (0)346-587 84 • E-mail: info@3c.nu 

5,75 % 

Förmånlig 

ränta* 

Ring för Prover! 

Expanderar 

från 2 till 30 mm! 

B1 – DIN4102 

www.3c.nu 

Nordea Bank AB (publ) 

BYG 0309_s005 5 09-02-25 15.00.33

2 

Till vem: Plattsättaren och innebandyspelaren Simon nilsson, 19 år. 

Varför: Är tillbaka i elitlaget warberg inför sm-slutspelet som snart 

drag i gång. 

”Jag tillhör ett av 

världens bästa lag” 

1 

Du gick över till Warberg 

inför årets säsong. Varför 

har du haft problem 

med att ta en plats? 

– Jag har flyttat till ett av världens 

bästa lag. Sedan har jag lämnat 

min familj, tjej och vänner på 

Öland. Här är allt nytt och det är 

inte alltid så lätt. Nu måste jag 

städa, tvätta och laga mat själv. 

2 

Har du drabbats av 

övermod efter dina 

tidigare framgångar 

och tagit för lätt på uppgiften? 

– Nej, det tror jag inte. Jag ligger i 

som förut, men konkurrensen om 

platserna i laget är stenhård. 

3 

Har ledningen i Warberg 

gjort en felsatsning? 

Du håller helt 

enkelt inte måttet? 

– Det hoppas jag inte. Jag är fortfarande 

ung och kommer att utvecklas. 

De ser nog mig som en 

investering för framtiden. 

4 

Du är ung och har flyttat 

från Öland. Hur 

tacklar du din hemlängtan? 

– När vi är lediga försöker jag 

åka hem. Men det är svårt att få 

tiden att räcka till. Därhemma 

var jag tryggare och gick spelet 

dåligt blev jag alltid uppmuntrad 

av familjen. 

5 

Det är kris i byggbranschen 

och du riskerar 

att bli arbetslös. Hur 

mycket stör den oron ditt spel i 

Warberg? 

– Inte så mycket. I första hand är 

jag här för att spela innebandy. 

Blir jag arbetslös så tror jag Warberg 

kan hjälpa till med ett nytt 

jobb. 

Simon Nilsson kämpar för att ta en plats i topplaget Warbergs A-lag. 

”Konkurrensen om platserna är stenhård”, säger innebandytalangen. 

✘ 

✘ 

✘ 

Warberg IC 

Teknik 

Buse 

Målpass 

Power play 

simon väljer 

✘ 

✘ 

✘ 

Färjestadens IBK 

Kraft 

Mes 

Mål 

Box play 

Lars-Gunnar Johansson/HALLANDS NYHETER 

1 

Du är bara 19 år och redan 

en elitspelare. Hur 

har du lyckats? 

– Jag fick börja spela i division 1 

redan när jag var 16 år. Och sedan 

dess har jag fått förtroende 

och tränat hårt. Utvecklingen har 

varit snabb för min del. 

2 

Du har redan guld i 

junior-VM. Vad talar 

för att du blir etablerad 

i A-landslaget i framtiden? 

– Jag kommer att fortsätta att 

satsa hårt. Jag är ung och lär mig 

hela tiden mer och mer. Sedan är 

det viktigt att bli mer rutinerad. 

3 

Vad har du för starka 

sidor som spelare? 

– Jag har ett bra skott. 

Och jag är stor och stark och försöker 

utnyttja min tyngd. 

4 

Varför kommer du 

om några år bli proffs 

och spela innebandy 

på heltid? 

– Jag vet inte. Men vi får se hur 

jag utvecklas framöver. Om man 

ger sig fan på att bli proffs så tror 

jag att det går att nå det målet. 

5 

Kan du ge mig namnet 

på spelaren som avgör 

VM-finalen i sudden 

mot Finland år 2012? 

– Simon Nilsson. 

cenneth nicklasson 

6 byggnadsarbetaren nr 3 mars 2009 

BYG 0903_0309s006 6 09-02-23 14.07.55

FÖRSÄKRINGSBESKED 2009 

med nyheterna 

> MEDLEMSOLYCKSFALL FRITID 

> INKOMSTFÖRSÄKRING VID ARBETSLÖSHET 

Som bilaga i det här numret av Byggnadsarbetaren får du ditt försäkringsbesked för 

Byggnads Medlemsförsäkringar 2009. Försäkringsbeskedet är en värdehandling 

som du ska spara. Beskedet ger en övergripande information om försäkringarna, 

av vilka två alltså är nya: Medlemsolycksfall Fritid och Inkomstförsäkring vid 

Arbetslöshet. 

Den nya olycksfallsförsäkringen bygger 

t.ex. på fasta ersättningsbelopp och baserar 

sig inte längre på försäkringskassans bedömning 

av en skada och dess konsekvenser. 

Inkomstförsäkringen är uppgraderad från 100 

ersättningsdagar till det dubbla - 200! 

Byggnads 

Medlemsförsäkringar 

2009 

Vänd dig till din fackliga försäkringsinformatör 

på jobbet eller din avdelning 

när du har frågor och funderingar kring 

ditt fackliga försäkringsskydd. 

www.byggnads.se 

Guideline Ljunghusen. Fotograf: Peter Ozberg. Illustration: Alex@southpaw.nu 

Inkomstförsäkring vid arbetslöshet 

Medlemsolycksfall Fritid 

Medlemsgruppliv 

Barngruppliv 

TGL Kompletteringsförsäkring 

Värdehandling: FÖRSÄKRINGSBESKED! 

BYG 0309_s007 7 09-02-25 12.41.59

AVTALSEXTRA 

Byggnads fick 

sitt röda skynke 

Nu gäller det pengarna. 

Lik förbaskat. 

Byggnads ville hålla lönerna utanför 

avtalsförhandlingarna för att kunna 

lägga all kraft på andra surdegar i avtalen. 

– För mig är bodstandarden jävligt viktig. 

Att vi minskar personalen i 

varje bod, sa byggnadsarbetaren 

Kent Johansson, när jag träffade 

honom i en trång bod i Stockholmsförorten 

Kista. 

Det var just sådant som 

Byggnads ville diskutera. Men 

taktiken spricker, om inte medlarna 

kan styra in parterna på det 

ANALYS/ 

JOHAN 

SJÖHOLM 

spåret. Arbetsgivarna håller i pengarna, 3,40 

i timmen, så länge avtalslöst tillstånd råder. 

Och även om det blir avtal så kan 3,40 vid det 

laget ha krympt avsevärt. Arbetsgivarna vill 

dra bort en peng för varje fackligt krav de anser 

fördyrar för företagen. Och just nu anser 

de att det finns gott om sådana krav. 

En traditionell löneförhandling, helt 

enkelt, om än bister som en brogjutning i 

snöstorm. 

Arbetsgivarna har självförtroende, det 

märks. De vann på poäng i Lavalmatchen 

och på knockout när det gällde granskningsavgifterna. 

Nu bäddar lågkonjunkturen 

för ytterligare offensiv. Men de löper 

samtidigt stor risk att underskatta Byggnads. 

På ett sätt var arbetsgivarnas 

beslut att dra in löneökningarna 

det bästa som 

kunde hända facket. Det kan 

vara det röda skynke som 

Byggnads behöver för att 

arbetarna ska glömma rädslan 

för att bli av med jobbet och 

sluta upp bakom organisationen. 

Ett är säkert. Du som jobbar 

ute på byggena måste snart 

bestämma dig. Båda sidor 

kommer att kräva din lojalitet. 

Men i krigstid kan man 

bara tillhöra den 

ena. ● 

”VIK INTE NE 

Byggnads kunde inte hålla lönerna 

utanför avtalsförhandlingarna, så som 

de från början tänkt. Arbetsgivarna 

meddelar att de inte betalar ut några 

löneökningar förrän avtalet är klart. Nu 

vaknar missnöjet ute i bodarna, mot båda 

parter. 

– Personligen tycker jag att det verkar vara 

åt helvete. Får vi inte höjningen speglar det 

av sig på pension, semesterpengar, alltihop, 

säger Göran Nilsson, betongarbetare från 

Uppsala. 

Han syftar på utvecklingen i de pågående 

avtalsförhandlingarna mellan Byggnads och 

arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier, 

BI. 2007 skrev de två organisationerna 

treårsavtal som skulle ge bygg- och 

anläggningsarbetarna 3,40 kronor mer i timmen 

2009. 

Nu blir det kanske inget av med det. 

Arbetsgivarna har meddelat att de inte tänker 

betala ut pengarna, eftersom Byggnads 

sa upp avtalet i höstas. Byggnads plan var 

Avtalet uppsagt. Då gäller det att strida 

ända till slutet. Även i kristider. Det anser 

Mikael Mangs, Ove Aronsson, Kent Johansson 

och Göran Nilsson, som bygger parkeringsgarage 

i Stockholmsförorten Kista. 

att hålla lönerna utanför förhandlingarna. 

Men den taktiken ser i skrivande stund ut att 

spricka. Beskedet från BI, att hålla inne pengarna, 

har gjort Byggnads så förbannade att 

utomstående medlare har blivit nödvändiga 

för att förhandlingarna ska kunna fortsätta. 

Göran Nilsson och hans kolleger, som just 

nu bygger parkeringsgarage i Kista, tycker att 

BI borde betala ut pengarna. Men de tycker 

samtidigt att det var väl blåögt av Byggnads 

att vänta sig något annat av arbetsgivarna. 

Särskilt nu när byggmarknaden kraschat och 

förhandlingsläget försämrats för facket. 

– De har gjort en miss om vi inte får våra 

3,40. Då får vi samma lön i två år, säger Mikael 

Mangs, också han betongarbetare. 

Och kollegan Ove Aronsson fyller i: 

– Det vore kul att få veta så här i efterhand, 

om de hade sagt upp avtalet om de vetat vad 

de vet nu. 

Killarna i Kista jobbar 

på tidlön. De kan inte 

förlita sig på lokala 


BYG 0309_s008 8 09-02-25 14.22.27

ER ER!” 

framgångar i ackordsförhandlingar, utan är 

beroende av att det som gjorts upp centralt 

verkligen betalas ut. 

– Vi får hoppas att Byggnads inte viker ner 

sig, säger Mikael Mangs. 

Samtidigt är killarna helt inne på 

att sluta upp bakom Byggnads om 

det skulle dra ihop sig till strejk. 

– Det sista som återstår är stridsåtgärder. 

Se på fransmännen. De kör ut dynga och sopor. 

I Sverige är det mycket snack i boden, 

men sen händer det inte så mycket, säger 

Göran Nilsson. 

JOHAN SJÖHOLM 

FAKTA DE MEDLAR I AVTALSFÖRHANDLINGARNA 

● BENGT KÅ JOHANSSON: före detta socialdemokratisk 

civilminister i regeringen Ingvar Carlsson. 

● GUNNAR A KARLSSON: före detta ordförande i Träfacket. 

Medlade 2007 mellan BI och SEKO, på Banavtalet. 

● ANDERS SANDGREN: före detta chefsjurist på 

Verkstadsföreningen. Också han medlade 2007 mellan BI 

och SEKO. 


BYG 0309_s009 9 09-02-25 14.22.29

Att svetsa i rostfritt är förenat med 

extremt stora risker. Men många 

byggnadsarbetare har inte känt till 

hur farligt det egentligen är. 


BYG 0309_s010 10 09-02-23 14.30.31

DÖDLIG RÖK 

Svetsare och rörmokare utsätts för rök som kan ge dödliga sjukdomar som 

lungödem och cancer. Och deras kvinnor löper förhöjd risk att få missfall. 

Något som varit nästan okänt på byggena. Nu slår skyddsombud i de 

största vvs-företagen larm i Byggnadsarbetaren. 

TEXTER: MARGITE FRANSSON FOTO: KERSTIN CARLSSON 


BYG 0309_s011 11 09-02-23 14.30.35

SKYDDSOMBUDEN U 

DEN FARLIGA SVETSNINGEN 

Kaj Löfwenhamn tänder lågan 

och riktar den bestämt mot 

det rostfria stålet. Ljuslågan 

är stark men det syns inte 

mycket rök. Det ser ofarligt 

ut. Men inget kan vara mer fel. 

Att svetsa i rostfritt stål är ett av byggets 

farligaste jobb. Men vidden av riskerna 

med denna och annan svetsning har 

fram tills nu varit nästan okänd ute på 

byggena. 

Byggnadsarbetaren har tagit del av 

forskning som visar att den som svetsar 

riskerar att drabbas av lungcancer, näscancer 

och allergier. Forskning från universitetet 

i danska Åhus visar att kvinnor 

som blir gravida med någon som svetsar 

regelbundet i rostfritt löper fördubblad 

risk att få missfall. 

Förklaringen till de stora riskerna 

med rostfritt är att när svetsningen hettar 

upp det rostfria stålet bildas sexvärt 

krom som är mycket aggressivt. Till det 

kommer misstankar om att partiklarna i 

luften rent allmänt misstänks ge en ökad 

’’ 

Ibland, efter att ha stått inne länge, blir 

man mosig, trött och snyter svart. 

’’ 

KEIJO KAIKKONEN 

risk för lungsjukdomen kol och hjärtinfarkt. 

Kaj Löfwenhamn som är svetsare och 

vvs-montör känner till en del av riskerna. 

– Men man tänker inte på att det är 

så farligt, eftersom det inte är så mycket 

rök och inte luktar speciellt mycket, säger 

han. 

Platsen är en undercentral i ett kontorshus 

vid Hornstull i Stockholm, där Kaj 

arbetar på ett rotjobb med konvertering 

av rör. Här pågår också andra svets- och 

lödningsarbeten som bildar farliga rökmoln 

och gaser. 

Kaj tar tag i ett t-rör av järn för att svetsa 

på en ytterligare del med hjälp av en pinnsvets. 

Det ryker rejält när han för pinnen 

mot järnet, mycket mer än vid svetsning i 

rostfritt. Snart börjar svetsröken kännas i 

näsan och lungorna och man ser dimman 

i lokalerna. Också den här röken är hälsofarlig, 

med risk för flera skador. Och något 

som förvärrar det är att svetsarna ofta står 

i trånga, dåligt ventilerade lokaler. 

– Ibland, efter att ha stått inne länge, 

blir man mosig, trött och snyter svart, säger 

Kaj Löfwenhamns kollega Keijo Kaikkonen. 

Hur stora riskerna är beror på val av metod 

och material och hur länge man utsätts 

för röken. Därför gäller det att veta hur 

man ska skydda sig i varje enskilt fall. 

– All svetsning är farlig, men vissa ämnen 

gör den än mer riskabel, säger Bengt 

Christensson. Han är arbetsmiljöexpert 

på IVL Svenska Miljöinstitutet och utreder 

riskerna med svetsning i industrin, 

men har god insyn i byggbranschen. 

– Det är alltid en risk när man svetsar 

eftersom man står så nära rökplymen som 

ofta innehåller höga halter av giftiga ämnen. 

Dessutom utsätts de som står bredvid. 

Han befarar att vvs-montörerna utsätts 

för farliga ämnen långt över alla gränsvärden. 

Men problemet är att det nästan 

aldrig mäts. 

Enligt Bengt Christensson är det nödvändigt 

att ha andningsskydd när man 

svetsar för att skydda sig från de farliga 

ämnena. Men också punktutsug och rökätare 

vid sidan av det (se faktaruta på nästa 

uppslag) för att få bort den förorenade 

luften och skydda arbetskamraterna runtomkring. 

Men medvetenheten om det har inte 

trängt ut på arbetsplatserna i landet och 

NÄSTA SIDA: 

HÄR ÄR ALLA 

RISKER 

12 BYGGNADSARBETAREN NR X XXXXXXX 2008 

– Jag fick en chock när jag insåg vilka risker vi utsätts 

för, säger Gunnar Wigenstam, huvudskyddsombud 

på vvs-företaget NVS. Nu slår han larm om riskerna 

med svets- och lödrök, tillsammans med fackliga 

kolleger på andra stora vvs-företag. 

Han har alltid misstänkt att det är risker 

med svetsröken. Men hur stora? Tillsammans 

med kollegerna Conny Widen från 

Bravida och Jan-Erik Jonsson på YIT har 

Gunnar Wigenstam satt sig in i riskerna 

med svets- och lödrök. Resultatet har gjort 

dem förskräckta. Nu vill de ut och informera 

i de egna företagen och i Byggnads 

för att få fler att ställa krav på skydd. För 

enligt skyddsombuden är det sällan skydd 

används i dag. Få använder det vid svets- 

BYG 0309_s012 12 09-02-23 14.30.41

’’ 

Man tänker inte på 

att det är så farligt, 

eftersom det inte är 

så mycket rök och 

inte luktar speciellt 

mycket. 

’’ 

kaj löfwenhamn 

”Jag visste inte 

att det var så allvarliga 

risker med 

svetsrök”, säger Kaj 

Löfwenhamn, som berättar 

att det finns alternativ 

till rostfritt. Här 

arbetar de delvis med 

plaströr. 

arbetsplatsen i Hornstull är inget undantag. 

– Nu svetsar jag inte så mycket och då 

blir det inte att jag har skydd, säger Kaj 

Löfwenhamn. 

Men när han ser Byggnadsarbetarens 

sammanställning om alla risker med röken 

är det allvarligare än han trott och 

han tycker det är viktigt att fler blir upplysta. 

En diskussion om säkerhet har startat 

på arbetsplatsen som drivs av NVS och 

i företaget. Montörerna vet att de kan få ut 

bättre skydd. 

Lagbasen och vvs-montören Mikael 

Wållberg tycker det behövs mer utbildning. 

– När man svetsar finns det ju krav på 

att man ska ha kunskaper och licens. Man 

borde ha en liknande utbildning i hälsa 

och säkerhet. Då skulle nog fler börja använda 

skydd, säger han. 

Hos Kaj har tankarna på hälsan börjat 

väckas. 

– Med åren har jag blivit mer orolig för 

hälsan, för man börjar inse att man inte är 

någon He-man. l 

utfärdar rikslarm 

ning och i stort sett ingen vid hårdlödning. 

– Både arbetsgivare och vvs-montörer 

måste skärpa sig så att folk inte blir sjuka, 

säger Gunnar Wigenstam. Han är orolig 

för hälsan. 

– Jag undrar vad jag utsatt både mig 

själv och omgivningen för under mina 20 

år i branschen, säger han och likadant resonerar 

Jan-Erik Jonsson på YIT. På hans 

företag jobbar de anställda mycket med 

svetsning i rostfritt stål. 

– Hade jag vetat det jag vet i dag hade 

jag aldrig lött och svetsat utan skydd. Nu 

när jag vet att man kan få cancer. 

Farorna berör många. Det finns cirka 

13 000 medlemmar i Byggnads i vvsbranschen 

som svetsar och löder på sitt 

jobb. Till det kommer alla andra yrkesgrupper 

som arbetar i närheten och utsätts 

för riskerna. 

– Det är viktigt att folk får veta hur jävla 

farligt det är. Verkligen får veta vad som 

händer i kroppen, säger Conny Widén. l 

nr 3 mars 2009 byggnadsarbetaren 13 

BYG 0309_s013 13 09-02-23 14.30.45


LÄKAREN: 

”SKYDDA ER!” 

– Det är viktigt att använda skyddsutrustning 

vid svetsning och lödning. 

Om man inte gör det kan det leda till 

att livet blir ganska mycket sämre, 

säger Bengt Sjögren, läkare som 

forskat om svetsning och hälsorisker i 

snart 30 år. 

Han är verksam vid Institutet för miljömedicin 

vid Karolinska institutet i Solna 

och ingår också som expert i Svetskommissionen. 

Svetsning och hårdlödning är som en 

cocktail av olika hälsorisker. Här finns hela 

spektrat risker; från det aggressiva sexvärda 

kromet i rostfritt stål som kan orsaka 

cancer, till de små fina partiklarna 

som troligen kan ge kol (kroniskt obstruktiv 

lungsjukdom). Från akuta skador som 

lungödem, till sjukdomar som tar många 

år att utveckla. Partiklar och gas i röken 

påverkar kroppen på många, olika sätt. 

En av de mest riskfyllda arbetsuppgifterna 

är svetsning i rostfritt stål. Förutom 

cancerrisken har studier till exempel visat 

en överrisk för missfall hos partnern till 

dem som svetsar rostfritt. 

– Vad det är som orsakar missfallen vet 

man inte. Om det kommer från 

det sexvärda kromet i röken 

eller från nickel som finns i dessa material, 

säger Bengt Sjögren. 

För honom har riskerna med svetsning 

och lödning länge varit kända, liksom för 

andra arbetsmiljöexperter. Men trots försök 

att informera har omfattningen av riskerna 

inte nått ut till byggarbetsplatserna. 

Hur stora riskerna är beror på val av metod 

och material och hur länge man utsätts 

för röken. 

Men det går att skydda sig. Vid svetsning 

i rostfritt stål förordar Bengt Sjögren 

en friskluftsmask i kombination med 

punktutsug, för att skydda både den som 

svetsar och de som står omkring. Samma 

skydd rekommenderar han och Svetskommissionen 

vid höglegerat manganstål, 

all svetsning i trånga utrymmen och 

vid svetsning eller skärning i belagda material. 

Men också hårdlödning, vilket sker vid 

temperaturer över 400 grader innebär risker. 

Han vill till exempel helt ha bort kadmiumlod. 

– Riskerna är så stora. På kort sikt kan 

man få lungödem, på lång sikt riskerar 

njurarna att skadas. Det bästa är att ta 

bort kadmiumlod över huvud taget. ● 

”Det behöver komma fram mer 

information om riskerna. Vet alla 

hur farligt det är, blir det inte snack 

om något annat än att använda 

skydd”, säger lagbasen och vvsmontören 

Mikael Wållberg. 

NÄSTA SIDA: 

NÄRA 

ATT DÖ 

Cancer, kol och lungödem – svetsningens alla risker 

SVETSNING I ROSTFRITT STÅL 

Risker: Lungcancer, näscancer, astma, 

kronisk bronkit. En dansk studie visade 

att det var dubbelt så vanligt med missfall 

bland kvinnor till män som svetsat i rostfritt 

stål. Ozon vid MIG-svetsning kan ge 

andningsbesvär. Misstänkt ökad risk för kol 

och hjärtinfarkt. 

SVETSNING I JÄRN, SVARTPLÅT 

Risker: Kronisk bronkit. Innehåller 

ofta legeringar, andra metaller som 

är inblandade för att ge stålet olika 

egenskaper. Till exempel mangan som 

kan ge skador på hjärna och nervsystem. 

Mangan finns även i elektroder vid 

svetsning. Stålet är ofta belagt med färg, 

som kan vara hälsoskadliga när man svetsar 

i dem. Misstänkt ökad risk för kol och 

hjärtinfarkt. 

SVETSNING MED GASSVETS 

Risker: Hettan i svetslågan gör att kvävedioxid 

bildas i luften, vilket kan ge lungödem. 

Lungödem gör att lungorna fylls 

med vätska. 

SVETSNING I GALVANISERADE RÖR 

Risker: Metallröksfeber, orsakas framför allt 

BYG 0309_s014 14 09-02-23 14.30.51

av zink och koppar. Akuta influensaliknande 

symtom. 

SVETSNING I FÄRG 

Risker: Färgen ska alltid tas bort före 

svetsning. Svetsning i polyuretanfärg 

frigör diisocyanater som kan orsaka astma. 

Upphettad blyfärg innebär en risk för 

hjärnskador och skador på foster. 

HÅRDLÖDNING 

Risker: Vid lödning med kadmiumhaltigt 

lod frigörs kadmium. Hög exponering under 

kort tid kan ge lungödem. Låg exponering 

under lång tid njurskador. Kan ge cancer. En 

byggnadsarbetare fick lungödem när han 

svetsade med kopparlod (se sid 16). 

PARTIKLAR OCH GASER 

Risker: Misstänkt ökad risk för 

lungsjukdomen kol och hjärtinfarkt. Vid 

svetsning bildas också gaser som kan vara 

skadliga för hälsan. 

MANGAN, BLY, ALUMINIUM 

Risker: Motoriska störningar vid svetsning 

i aluminium, hjärnskador och skador på 

foster vid svetsning i bly, parkinsonliknande 

nervskador vid svetsning i mangan. 

KÄLLA: BENGT SJÖGREN, LÄKARE OCH FORSKARE 

Så skyddar du dig! 

ANDNINGSSKYDD: Den som svetsar ska ha 

minst andningsskydd med p3-filter, för att 

leva upp till regelverket. Det absolut säkraste 

är friskluftsmask. Efter svetsningen tar de 

flesta av sig skyddet men de farliga ämnen 

finns kvar i luften. För att skydda svetsaren 

och de andra som jobbar i närheten behövs 

punktutsug eller rökätare för att reducera 

dammet. 

PUNKTUTSUG: Ett rör eller slang som leder 

ut röken från byggnaden. 

RÖKÄTARE: En luftrenare, en låda med filter, 

som renar farlig rök. 

● Arbetsgivaren ska planera för att undanröja 

risker och tillhandahålla skydd. 


BYG 0309_s015 15 09-02-23 14.30.55

PÅ VÄG ATT DRUN 


Vvs-montören Hans Wirenblad skulle bara göra ett rutinjobb, byta 

ventiler till vattenledningar. Det slutade med lungödem på intensiven. 

TEXT: MARGITE FRANSSON FOTO: JONAS BILBERG 

När vvs-montören Hans 

Wirenblad skulle gå de få 

stegen från arbetsplatsen 

till bilen efter några timmars 

hårdlödning förstod 

han att något var allvarligt fel. 

– Jag tappade helt kraft och måste 

sätta mig på en parkbänk. 

– Samtidigt fick jag kramper i armar, 

fingrar och ben. Fingrarna liksom vred 

sig och spretade isär. 

Han var så utmattad och medtagen 

att han satt kvar i 10–15 minuter, innan 

han släpade sig upp och åkte i väg för att 

hämta sina barn på dagis. 

Men Hans Wirenblad insåg ändå inte 

hur illa det egentligen var. Kroppen fick 

inte ut syre i blodet och lungorna höll 

på att fyllas med vätska. Orsaken var 

hans jobb, fast det handlade om arbetsuppgifter 

han gjort massor av gånger 

förut. 

Platsen var en central i källaren på 

lasarettet i Västerås, ett utrymme på 

cirka 25 kvadratmeter. Hans Wirenblad 

skulle byta avstängningsventiler 

till vattenledningar. Rören bestod av 

koppar och han använde en lödtråd av 

koppar och silver. 

Kruxet var att vattnet till delar av lasarettet 

måste stängas av. Det gjorde 

jobbet extra stressigt. 

– Det var lite extrema förhållanden. 

Trots att vattnet var avstängt fortsatte 

det att rinna en del. Det var precis på 

gränsen för att det skulle gå att löda. 

Det gjorde att han måste öka värmen 

på lågan för att få lödningen att fungera, 

vilket ledde till att det blev mycket 

mer vattenånga än normalt. Den första 

timmen fortsatte vattnet att rinna och 

han stod och lödde i den ångfyllda och 

dimmiga lokalen. 

– Jag började känna lite i luftvägarna, 

blev hostig. Så jag gick ut några minuter. 

Men det var tokstressigt och jag hade 

bara en tanke och det var att skynda 

mig, så att de skulle få tillbaka vattnet 

på lasarettet. 

Efter en timme var han klar så att 

vattnet kunde slås på igen. Då återstod 

cirka en och en halv timmes lödning. 

Under den tiden rann inget mer vatten, 

men lokalen var fylld med dimma 

och det var uppskattningsvis 35 grader 

varmt. 

– När jag var klar och skulle gå ut började 

jag känna mig riktigt dålig. Men 

jag visste inte alls varför, säger Hans 

Wirenblad. 

Efter att han hämtat barnen åkte han 

hem och vilade. 

– Innerst inne var jag orolig för jag 

blev bara sämre. På kvällen fick jag 

andnöd och flämtandades som vid en 

lunginflammation. Hela natten blev det 

värre. 

Nästa morgon åkte han till akuten. 

– Det tog max en timme där och sedan 

låg jag på intensiven. Då förstod 

jag att det var allvar. Jag hade lungödem, 

vätska i lungorna och jättedålig 

syresättning av blodet, berättar han. 

Lungödem är ett mycket allvarligt 

tillstånd. Obehandlat kan det leda 

till döden. Det är som att drunkna inifrån. 

Hans fick en mask med läkemedel och 

fick andas syrgas. Då slappnade kroppen 

av. Sedan sov han hela första dagen. 

Nästa kväll fick han lämna intensiven 

för några dagar på lungkliniken. 

– Men det tog säkert en till två veckor 

innan jag kunde andas normalt. 

Så återstod det verkliga detektivarbetet. 

Att reda ut vad han blivit sjuk av. 

Kopparrör skickades i väg för analys, 

’’ 

Jag hade lung ödem, vätska i lungorna 

och jättedålig syresättning av blodet.” 

till Previa, liksom fakta om innehållet 

i lödtråden. 

– En möjlig förklaring är att fosforsulfat 

i tråden kommit i kontakt med 

för mycket vattenånga och bildat fosforsyra. 

Det kan ha orsakat lungödemet, 

säger Roger Flodin, arbetsmiljöingenjör 

på Previa i Kista. Men han framhåller 

att det bara är en möjlig förklaring. 

Säkert vet man inte. En sak som Hans 

inte har någon förklaring alls till, är att 

arbetskläderna var rödflammiga. 

– Jag har sett det vid något tillfälle tidigare 

efter hårdlödning, säger han. 

I dag, drygt ett år efter händelsen, 

mår han bra, sånär som på konditionen 

som han inte hunnit träna tillbaka. 

Händelsen har blivit en väckarklocka 

bland Hans Wirenblads kollegor. 

– Men vi behöver få bort stressen, använda 

mer skydd och få mer information, 

säger han. ● 


BYG 0309_s016 16 09-02-23 14.31.00

NKNA INIFRÅN 

Hans Wirenblad använde ett kopparlod 

när han lödde och fick lungödem. 


BYG 0309_s017 17 09-02-23 14.31.06

BYggnads inKOMstFÖrsäKring 

- nu ersättning i 200 dagar! 

En sak kan man säga om den borgerliga regeringen, de är idogt konsekventa när det gäller att glesa 

ut maskorna i vårt gemensamma välfärdsnät; sjukförsäkringen, a-kassan med mera. Detta oavsett 

att Sverige alldeles uppenbart står inför en svår tid med hög arbetslöshet. Fackföreningsrörelsen 

gör vad den kan för att parera och mildra effekterna för sina medlemmar. I linje med den strategin 

har förbundet dubblerat ersättningstiden i Byggnads Inkomstförsäkring vid Arbetslöshet, från 

100 dagar till 200! 

Här är fyra punkter som vi särskilt vill peka på i nuläget: 

1 

2 

3 

4 

När a-kassan beviljar dig ersättning som överstiger 18.700 kr 

(men ej 35 000 kr) kan du ha rätt till ersättning från Byggnads 

Inkomstförsäkring. 

Ersättning från försäkringen grundar sig på den av a-kassan 

fastställda daglönen. 

Du som har förbrukat dina hundra dagar kommer att få (eller 

har redan fått) ett brev från Förenade Liv där det framgår att 

du kan ansöka om ytterligare ersättning om du fortfarande är 

arbetslös. 

Ansökningsblankett hittar du på www.byggnads.se. Du kan 

även få den på din avdelning. 

Välkommen till din fackliga försäkringsinformatör på jobbet eller avdelning när du har frågor och funderingar 

kring ditt fackliga försäkringsskydd. 

www.byggnads.se 

BYG 0309_s018_001 18 09-02-25 12.40.10

LÖNESPECIAL 

192, 89 

192,89 kr/tim 

Det är framför allt de stora byggjobben i Malmfälten som drivit på ackordslönerna i Norrbotten. 

NORRBOTTEN 

VINNARE 

I LÖNELIGAN 

Byggkrisen når inte ner i gruvorna i Malmfälten. 

Där är ackorden lika heta som glödande lava. 

Med en timförtjänst på 192,89 leder Norrbotten 

löneligan bland Byggnads avdelningar. 

TEXT: JOHAN SJÖHOLM FOTO: HANS-OLOF UTSI 


BYG 0903_s019 19 09-02-24 10.04.07

lönespecial 

Lönerna i hela landet 

Träarbetare 

Betong arbetare 

Murare 

Borås 

Dalarna 

Gästrikland 

Göteborg 

Halmstad 

Hälsingland 

Jämtl.-Härjed. 

Jönköping 

Kalmar 

Linköping 

Mälardalen 

Norrbotten 

Norrköping-öst 

Piteå Skellefteå 

Stockholm 

Sundsv.-Ådalen 

Syd (norra Skåne) 

Sydost 

Södra Skåne 

Umeå 

Uppland 

Värmland 

Väst 

Örebro 

Örnsköldsvik 

PRESTATIONSLÖN 

Andel 

av 

timmar 

BÄST SÄMST 

okt–dec 

2008 

(kr/h) 

Ändring 

okt–dec 

2007 

TIDLÖN 

okt–dec Ändring 

2008 okt–dec 

(kr/h) 2007 

28,9% 168,24 4,8 % 141,01 0,3 % 

27,1 % 170,33 4,1 % 140,81 2,7 % 

25,3 % 172,58 2,3 % 149,20 6,1 % 

38,8 % 168,84 2,7 % 149,84 2,7 % 

40,7 % 165,12 3,6 % 139,94 1,9 % 

4,0 % 166,45 -0,3 % 142,37 6,8 % 

41,7 % 160,90 4,5 % 130,00 1,6 % 

12,1 % 173,62 0,2 % 146,89 1,4 % 

26,8 % 172,32 6,3 % 146,06 3,7 % 

39,3 % 188,15 4,9 % 147,69 2,5 % 

38,1 % 174,58 3,6% 144,01 2,0 % 

29,7 % 192,89 12,1 % 146,63 -0,6 % 

41,0 % 182,12 3,0 % 143,06 -0,9 % 

19,1 % 177,84 4,6 % 144,17 -4,9 % 

46,1 % 183,09 3,0 % 146,07 2,5 % 

45,6 % 170,09 6,6 % 147,08 8,4 % 

33,2 % 171,87 4,0 % 143,21 2,6 % 

37,2 % 170,62 4,0 % 147,41 5,3 % 

43,1 % 174,09 1,6 % 146,28 3,8% 

46,1 % 188,45 5,2 % 146,81 1,1 % 

42,3 % 181,58 4,6 % 144,95 3,6 % 

14,4 % 162,41 0,1 % 143,64 1,4 % 

24,9 % 169,98 4,9 % 143,49 5,5 % 

38,0% 178,71 6,2 % 137, 81 2,1 % 

36,7 % 188,16 7,9 % 149,09 7,3 % 

Löner – yrke för yrke 

juli–september 2008 

TRä, Betong, Mur 

Ackord 

Övrig prestationslön 

Tidlön 

Tid- och prestationslön 

ANLÄGGNING 

Prestationslön 

Tidlön 


Pappläggare 


Tidlön 

golvläggare 


Tidlön 

maskinförare 

Lön per 

timme 

(kr) 

177,81 

162.35 

145,12 

156,17 

179,60 

147,89 

151,95 

Förändring 

okt–dec 

2007 

4,2 % 

1,5 % 

2,6 % 

5,2 % 

-0,5 % 

2,8 % 

0,2 % 

Tidlön 147,18 4,5 % 

undertaksmontör 

Tidlön 

ställningsbyggare 


Glas 


168,42 

151,66 

6,4 % 

7,7 % 

136,84 1,5 % 

185,87 

149,68 

BÄST SÄMST 

6,0 % 

5,1 % 

140,59 3,2 % 

138,72 4,9 % 

141,71 3,3% 

Andel av 

arbetade 

timmar 

32,3 % 

2,7 % 

65,0 % 

16,8 % 

83, 2 % 

8,8 % 

91,2 

11.5 % 

88,5 % 

Andel 

ackordstimmar 

3,4 % 

Andel 

ackordstimmar 

3,4 % 

Arbetslösheten bland landets 

byggnadsarbetare stiger. Men 

det gör även lönerna. På vissa 

ställen mer än andra. I Norrbotten 

sköt prestationslönerna 

uppåt med 12 procent sista kvartalet 2008 

och ligger nu i genomsnitt på 192,89, och 

med enskilda toppnoteringar på drygt 200 

kronor. 

Det är de stora jobben i Malmfälten som 

är turbon i det norrbottniska löneracet. Peab, 

Skanska och NCC sysselsätter där hundratals 

man. 

Men mätningsföreståndaren i Norrbotten, 

Torbjörn Lahti, vill nyansera bilden något: 

– Nog är det väl en förändring. Men det är 

väldigt mycket timmar i jobben i Malmfälten. 

Och totalt sett är vi ju inte så många i avdelningen. 

Så får man mycket timmar med hög 

lön på ett jobb, påverkar det ju snittet väldigt 

fort uppåt. 

Och detta gäller, påpekar Torbjörn Lahti, 

även åt andra hållet. 

– Vi har ju väldiga svängningar här. Ska 

man titta på lönerna i sådana här mindre 

avdelningar får man nästan titta på årsstatistiken. 

Sett till hela riket, är det helt klart att ackorden 

står för löneökningarna, 4,6 procent 

jämfört med sista kvartalet 2007. Den genomsnittlige 

tidlönaren fick nöja sig med 2,6 

procent. Det betyder att det skiljer över 32 

kronor i timmen mellan genomsnittliga ackordslöner 

och genomsnittliga tidlöner. 

I Norrbotten är siffran ännu högre, drygt 

46 kronor. 

Torbjörn Lahti är givetvis nöjd med att 

ackordslagen drar in pengar, men visst borde 

skillnaden vara lite mindre. 

– Det är en stor skillnad. Man får hoppas 

att det ena drar det andra. Det får aldrig bli 

för lite ackordsandel, 10 procent eller så. Då 

blir det bara en liten del av kåren som tjänar 

bra, säger han. l 


BYG 0903_s020 20 09-02-24 10.04.09

Löner i bygg och industri 

SCB:s konjunkturstatistik, genomsnittlig timlön 

exklusive övertid, i byggbranschen och i gruvor, 

mineralutvinning samt tillverkningsindustri. 

150 kr 

BYGG 

INDUSTRI 

145 kr 

140 kr 

135 kr 

130 kr 

125 kr 

November 

2007 

Februari 

2008 

Maj 

2008 

Augusti 

2008 

November 

2008 

HÅRD PRESS FÖR SÄNKTA LÖNER 

Nu ökar pressen på byggnads arbetare att 

sänka sina löner. Det bekräftar Tor björn 

Johansson, löne förhandlare på Byggnads. 

Visst steg byggnadsarbetarnas löner även 

sista kvartalet 2008, det svarta kvartalet då 

ekonomin tvärnitade. Men risken är stor att 

statistiken är en sista fläkt av den högkonjunktur 

som nu flytt. 

– De löner som vi ser nu kommer från uppgörelser 

som är träffade ett halvår eller till 

och med ett år tidigare. Det finns en eftersläpning, 

säger Torbjörn Johansson, chef för 

Byggnads förhandlingsenhet. 

Enligt Torbjörn Johansson ökar nu företagen 

pressen på de anställda att gå med på 

ackordsuppgörelser som riskerar att ge sämre 

utfall. 

– Vi vet redan att man ute i landet börjat 

med lönesänkningsförhandlingar. De spelregler 

som företagen efterfrågat och som vi 

följt under högkonjunkturen, de reglerna 

vill de absolut inte följa nu, säger Torbjörn 

Johansson. 

Tidningen Byggnadsarbetaren skrev i förra 

numret om företaget Isaksson Bygg i Göteborg, 

som begärt omförhandlingar av de anställdas 

löner. Liknande förhandlingar har 

även begärts av företag i bland annat Östergötland. 

– Men det ska vi givetvis stå emot, säger 

Torbjörn Johansson. ● 


BYG 0903_s021 21 09-02-24 10.04.11

SKYTTEGRAVS 

K 

22 BYGGNADSARBETAREN 

22 

NR X XXXX NR 3 2008 

MARS 2009 

BYG 0903_s022 22 09-02-24 10.12.30

FOTOLIA 

KRIGET 

MELLAN PEAB OCH BYGGNADS 

Peab och Byggnads möts i förhandlingar om bland annat trakasserier 

av förtroendemän samma vecka som den här tidningen kommer ut. 

Det är inte första gången. I bakgrunden ligger ett flera år gammalt 

ställningskrig. Här är hela historien. TEXT: JENNY BERGGREN 

NR 3 MARS NR X 2009 

XXX 2008 BYGGNADSARBETAREN 

23 

23 

BYG 0903_s023 23 09-02-24 10.12.47

”Ni har fullt mandat att avvisa 

honom från er arbetsplats, och jag 

vill att ni gör det också, så att vi 

har en enhetlig hantering av detta.” 

Ur mejl den 28 september 2008 från personalchef region Lund till platschefer, gällande 

att Håkan Andersson inte får besöka arbetsplatser utan att först ha fått okej från henne. 

Stränga vindar efter strejk 

Kvällen den 17 april 2007 brakar avtalsförhandlingarna 

mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier 

ihop. Nästa morgon tar Byggnads ut drygt 800 

byggnadsarbetare, alla Peabanställda, i strejk. Mbledamöterna 

Fredrik Jakob, Håkan Andersson och 

Tommi Hakala i Malmö, Lund och Helsingborg kan 

då inte ana hur det ska påverka dem. Deras arbetsplatser 

är inte ens drabbade. Men många inom Byggnads 

kommer i efterhand att se strejken, och Peabs 

ilska över den, som startskottet för ett lokalt krigstillstånd 

mellan Byggnads och Peab i södra Sverige. 

särskilt kärvt i skåne 

Ett halvår efter att strejken blåsts av strandar en 

första lokal förhandling om att Peab har motarbetat 

det fackliga arbetet i Lund. Det gäller bland annat 

nedlåtande uttalanden om mb-gruppen och negativa 

uttalanden om fackligt arbete, uteblivna samråd och 

mb-representanter som nekas att träffa nyanställda 

och lärlingar. Byggnads hävdar att särskilt den sammankallande 

mb-ledamoten Håkan Andersson har 

hindrats från att sköta sitt uppdrag. 

Det är främst i Lund, Malmö och Helsingborg som 

Byggnads upplever att klimatet hårdnar under 2007. 

Men tendensen återkommer på de flesta håll i Peabs 

södra distrikt, som sträcker sig upp i Småland. Det 

blir svårare att få ledigt för fackligt arbete. I december 

meddelar företaget att de avlönade fackmöten som utvecklingsavtalet 

ger medlemmarna rätt till fem timmar 

om året inte längre får hållas på arbetstid. 

Konflikter som i grunden handlar om annat stärker 

också känslan av ett bistert klimat för fackligt arbete. 

I Helsingborg slutar en uppsägningstvist med att 

uppsägningarna tas tillbaka. Innan dess Peab fått ta 

notan för en arbetstagarkonsult. Flera mb-ledamöter 

upplever att de inte får delta fullt ut i de här turerna. 

När konsultens uppdrag ska förhandlas måste han 

som ska justera protokollet gå efter halva tiden eftersom 

han inte fått mer ledigt. Konsulten kommer 

också att rapportera till Byggnads att han blivit illa 

bemött på Peab. 

utestängd efter dödsolycka 

Förmiddagen den 15 februari avlider en 44-årig 

arbetare på ett Peabbygge utanför Trelleborg. I samråd 

med Byggnads bestämmer sig mb-ledamoten, 

huvudskyddsombudet och arbetsmiljöhandläggaren 

Fredrik Jakob för att besöka arbetsplatsen. När han 

sätter sig i bilen i Malmö känns det självklart. Han 

räknar med att medverka i Peabs utredning och vill se 

vad som hänt. Men knappt halvvägs får en paff Fredrik 

Jakob ett samtal om att han inte är välkommen. 

24 24 BYGGNADSARBETAREN NR X XXXXXXX NR 3 MARS 2008 2009 

BYG 0903_s024 24 09-02-24 10.12.52

4 

konfrontationer 

mellan 

BYGGNADS 

och PEAB 

Protokoll från 8 april 2008 om att Fredrik Jakob nekats att 

besöka en Peabarbetsplats efter en dödsolycka. 

Ur Byggnads plädering: ”Genom att hindra huvudskydds- 

ombudet, handläggaren i arbetsmiljöfrågor och 

MB-ledamoten Fredrik Jakob att få tillträde till 

arbetsplatsen under och efter olyckan har bolaget brutit 

mot arbetsmiljölagen, förtroendemannalagen samt 

arbetsmiljöavtalet.” 

Ur Peabs plädering: 

”Det ingår ej i Fredrik Jakobs roll 

som arbetsmiljöhandläggare i MB-gruppen att delta i 

krishantering eller att besöka en arbetsplats som i det 

aktuella fallet.” 

Enligt protokollet från den följande förhandlingen var 

tonen ”allmänt kränkande”. Peabs representant ska 

bland annat ha sagt att Fredrik Jakob tar alla chanser 

att slippa jobba. Peab hävdar i förhandlingen att besöket 

saknade anledning då den omkomne var underentreprenör 

med eget företag. Förhandlingarna strandar. 

dragkamp om tiden 

Diskussionerna kärvar i början av 2008 när Byggnads 

och Peab ska enas om hur mycket tid Fredrik Jakob 

och Håkan Andersson får lägga på fackligt arbete. 

Byggnads begär tydligt avsatt tid för varje vecka. Peab 

kräver i stället att mb-ledamöterna skriver ansökningar 

med uppgifter om vad de ska göra varje gång de vill 

jobba fackligt. 

– Kontentan var att ”ni får gärna jobba fackligt, men 

vi bestämmer vad som är fackligt arbete i Peab”, säger 

Fredrik Jakob ett år senare. 

Så kallade tolkningsföreträden från Byggnads ger 

till sist Fredrik Jakob och Håkan Andersson rätt att 

avsätta 24 respektive 16 timmar i veckan till fackligt 

arbete. Sådana ensidiga beslut är ovanliga, men möjliga 

enligt förtroendemannalagen. De gäller tills arbetsgivaren 

har fått en tvist i frågan prövad. 

Det är detta som är den röda tråden i konflikterna; 

olika uppfattningar om hur omfattande rätten till 

Protokoll från förhandling 6 november 2008 om förflyttning 

av mb-ledamoten Bennet Justusson. 

Ur Byggnads plädering: 

”Avdelningen ser mycket allvarligt 

på att företaget brutit mot reglerna i FML och yrkar på 

skadestånd med 25 000 kr till Bennet Justusson och 25 000 

kr till den lokala fackliga organisationen.” 


”Således är omflyttningar ej på något 

sätt obekant för de fackliga företrädarna i företaget utan 

av rutinmässig karaktär. Ej heller har Bennet Justussons 

möjligheter att fullgöra sitt fackliga uppdrag försämrats.” 

Protokoll från förhandling 6 november 2008 om 

tolkningsföreträde som gett Tommi Hakala rätt att jobba 

fackligt på heltid. 


”Enligt arbetsgivarpartens mening 

har Byggnads, utan att kunna redovisa hur tiden använts, 

låtit Tommi Hakala ta ut betald ledig tid för fackliga 

uppgifter. /…/ Byggnadsarbetareförbundet har utövat sitt 

tolkningsföreträde enligt 9 § FML i ond tro och ådragit sig 

skadeståndsskyldighet enligt 10 § FML.” 

Ur Byggnads plädering: 

”Vi kan i efterhand konstatera att i 

den snabba nedåtgående konjunkturen så har arbetsbördan 

på Hakala varit extremt hård varför vi kraftigt motsätter 

oss uppgiften att den bedömda tidsåtgången för fackliga 

arbetsuppgifter på betald arbetstid skulle ha varit för 

vidsträckt bedömd.” 

Protokoll från förhandling 18 november 2008 om 

trakasserier av Håkan Andersson. 

Ur Byggnads plädering: ”Företaget tycks besitta en 

ofattbar kreativitet när det gäller att hitta på åtgärder 

som ska göra det omöjligt för Andersson att utöva de 

fackliga uppdrag han valts av Byggnads att utföra, som de 

kollektivavtalsanställdas fackliga företrädare i region Lund.” 

Ur företagets plädering: 

”Företaget förnekar att man på 

något sätt hindrat eller trakasserat Håkan Andersson vid 

hans fullgörande av sitt förtroendemannaarbete.” 


BYG 0903_s025 25 09-02-24 10.13.00

ledighet för fackligt arbete är. Att man tvistar om detta 

just nu är ingen slump, oberoende av strejken. Efter 

nedskärningar bland ombudsmännen på Byggnads 

avdelningar planerar förbundet för att lägga ut mer 

ansvar på mb-ledamöter och andra förtroendemän. 

Peab och andra företag kommer alltså att få betala 

för mer fackligt arbete via lönekuverten. Nu gäller 

det för både fack och företag att sätta gränserna i 

den verkligheten. Det innebär en fortsatt press från 

båda håll på mb-ledamöterna, som får svårt att göra 

någon nöjd. 

krafttaget som kom av sig 

Ett år efter strejken enas Byggnads ordförande 

och Peabs vd om att tillsätta en central arbetsgrupp. 

Gamla konflikter ska stökas undan, en gemensam 

väg framåt lysas upp. Den fjärde juni gör företaget 

och Byggnads verkligen en överenskommelse om en 

rad tvister som annars skulle ha gått till central förhandling. 

Men efter semestrarna låter Peab hälsa 

att det är svårt att jobba vidare när Byggnads drivit 

en tvist om lönesystem till Arbetsdomstolen, vidare 

hänvisar man till missnöje med hur facket skött en 

löneförhandling. 

På Byggnads upplever man att Peab söker ursäkter 

i andra frågor för att inte gå vidare. Samarbetet 

tvärnitar. 

nya trakasserier 

Bennet Justusson, mb-ledamot i Helsingborg, har 

under året samlat på sig en bra bunt med avslagna 

ledighetsansökningar. En fredag i oktober får han 

besked om att han ska jobba på ett bygge i Malmö på 

måndagen. Detta trots lagkrav på varsel två veckor 

innan när en facklig förtroendemans anställningsvillkor 

ändras. Väl i Malmö blir Bennet Justusson 

utskälld när han ringer fackliga samtal på arbetstid. 

– Det här är rena trakasserier. Peab sänker honom 

helt. De skickar i väg just en förtroendeman när flera 

andra vill åka men inte blivit tillfrågade, säger ombudsmannen 

Robert Nilsson på Byggnads avdelning 

Syd till Byggnadsarbetaren en vecka senare. 

Peab menar att sådana här utlåningar är rutin sedan 

länge och att Byggnads inte har protesterat tidigare 

när det gällt mb-ledamöter. 

Under hösten ger nya tolkningsföreträden från 

Byggnads Håkan Andersson, Fredrik Jakob och 

Tommi Hakala rätt att jobba fackligt på heltid. Peab 

bestrider tolkningsföreträdena. Dessutom är företag 

och fack oeniga om hur tiden får utnyttjas. Peab vill 

till exempel inte tillåta en checklista för arbetsmiljökontroller. 

Enligt Byggnads planer ska just listor av 

det slaget ingå i det utökade uppdraget för förtroendemän 

generellt. 

I slutet av året strandar lokala förhandlingar om 

tolkningsföreträdena, om förflyttningen av Bennet 

”... ytterligare ett led i attacker avsedda 

att försvåra för fackliga representanter 

att kunna utöva uppdrag i Peab, likaså 

ser vi detta agerande som riktat mot 

Byggnads för att skrämma medlemmar 

FRÅN att ta ett fackligt uppdrag.” 

Ur protokoll från förhandling den 6 november 2008 gällande tolkningsföreträde för Tommi Hakala. 


BYG 0903_s026 26 09-02-24 10.13.06

Justusson, om hindrande av hans fackliga arbete på 

andra sätt, om nya trakasserier och hindrande av Håkan 

Andersson – gällande bland annat hans rätt att 

göra arbetsplatsbesök. 

nytt år – samma strid 

Centrala förhandlingar om tvisterna ovan är bokade 

till veckan då denna tidning kommer ut. 

En månad in på det nya året begär ombudsmannen 

Ola Olsson i Malmö dessutom en ny lokal förhandling. 

Nu gäller det Peabs instruktioner om hur platschefer 

i Malmö och Lund ska bemöta mb-ledamöterna vid 

arbetsplatsbesök. De uppmanas bland annat att anteckna 

vilka anställda ledamöterna pratar med. 

– Är inte detta föreningsrättskränkning så vet inte 

jag var föreningsrättskränkning är, säger Leif Nyrell, 

ombudsman centralt på Byggnads. 

Lars Johansson, personalchef för Peabs division 

syd, säger att det handlar om att ha kontroll över vad 

mb-ledamöterna som jobbar i skydd av Byggnads 

tolkningsföreträden ägnar tiden åt. Detta för att sedan 

kunna hävda i de kommande 

förhandlingarna att Peab 

inte ska betala lön för all tiden. 

Var gränserna går visar 

sig möjligen första veckan i 

mars. ● 

Senaste nytt 

om konflikten på 

www.byggnads 

arbetaren.se 

PEAB SVARAR: 

”BYGGNADS försöker 

hitta sätt att gå på oss” 

Lars Johansson, personalchef inom Peab division syd 

säger så här om varför Peab och Byggnads gång på gång 

är oeniga om hur mb-ledamöternas uppdrag ser ut: 

– Vår tolkning är att förtroendemännen ska söka ledighet 

för uppdrag och få ledigt i den omfattning som varje 

tillfälle kräver. Byggnads har väl uppfattningen att man 

ska lägga en normtid. 

Ni tycker också att Byggnads i den tiden lägger in saker 

som inte ingår i mb-ledamöternas uppdrag. Vad handlar 

det om? 

– Där var till exempel något om att de skulle jobba med 

lärlingsfrågor vilket de över huvud taget inte har mandat 

till. 

Byggnads planerar ju generellt för att lägga ut mer ansvar 

på fackliga förtroendemän, som mb-ledamöter. 

– Om man ger dem utökat mandat att förhandla med 

företaget ser vi inga problem med det. 

Många inom Byggnads nämner strejken 2007 som en 

förklaring till att det har blivit fler tvister och sämre 

klimat. Har stämningen i Skåne med strejken att göra? 

– Vi ser det väl mer som att det var någon typ av startskott. 

Efter det har Byggnads försökt hitta olika sätt att gå på 

oss, av någon anledning som inte jag vet. Vi har inte ändrat 

vårt arbetssätt eller vårt sätt att se på personalen eller att 

se på den fackliga verksamheten över huvud taget. 

fakta medbestämmande 

● Mb står för medbestämmande, fackligt tillsatta 

mb-grupper byggs upp på olika nivåer i företagen. 

● Medbestämmandelagen säger att företag är skyldiga 

dels att förhandla med facket inför viktiga förändringar 

av verksamheten, dels att informera facket om den 

ekonomiska utvecklingen. Företaget ska då vända sig till 

mb-gruppernas ledamöter. 

● Enligt Peabs tolkning är mb-ledamöternas mandat 

begränsat just till dessa punkter i dag. Byggnads menar 

däremot att uppdraget är vidare, att ledamöterna ska 

förhandla om i stort sett allt utom lön. 

● Ombudsmän och mb-ledamöter inom Byggnads nämner 

delaktighet, bevakning av lagar och avtal samt arbetsmiljö 

som exempel på vad som blir lidande om 

mb-arbetet inte fungerar. 

● Enligt förtroendemannalagen får en arbetsgivare 

inte hindra fackliga förtroendemän från att fullgöra 

sina uppdrag, tvärtom ska de erbjudas praktiska 

förutsättningar så som lokal och skälig tid. 

FOTOLIA 


BYG 0903_s027 27 09-02-24 10.13.15


DFDDFAG 

Högkonjunkturen blomstrade och byggandet gick på högvarv. 

Men den ekonomiska krisen förändrade allt. Nu står lyftkranarna 

stilla, byggprojekt läggs på is och arbetslösheten stiger kraftigt. 

Krisen tränger sig allt djupare in i det isländska samhället. 

TEXT: KATARINA CONNHEIM FOTO: THORVALDUR ORN KRISTMUNDSSON 

Hej och välkommen till 

KRISLAND 

Magni, 27: 

Frågan är inte om jag 

mister jobbet, utan när. 

’’ 

’’ 


BYG 0903_s028 28 09-02-24 10.30.14


BYG 0903_s029 29 09-02-24 10.30.20


’’ 

Våra grannar kunde inte bygga 

klart sitt hus, eftersom mannens 

företag gick i konkurs. 

’’ 

GUDMUNDUR MAGNI HELGASON 

FAKTA ISLAND 

Yta: 103 020 km 2 

Huvudstad: Reykjavik 

(118 000 inv.) 

Antal invånare: 

303 000 

Statsskick: 

republik, 

enhetsstat 

Reykjavik 

Statsschef: 

president Olafur 

Grimsson 

Regeringschef: 

statsminister Johanna 

Sigurdardottir 

Reykjaviks disiga eftermiddagsljus 

övergår i skymning, i takt med att 

färden går genom det snöklädda, 

öppna landskapet. Det är nästan 

mörkt när färden avslutas i ett villaområde 

i Mosfellsbaer, en liten stad strax öster 

om Reykjavik. I området ligger halvfärdiga hus, 

omgivna av byggställningar, sida vid sida med nybyggda 

hus. Men husen står tomma. 

Tanken var att det skulle byggas 400 hus i det 

nybyggda och attraktiva området. Nu bor det bara 

människor i cirka 40 av husen. 

– Det är lugnt och vi har få grannar. Det är 

en spökstad, säger snickaren Gudmundur Magni 

Helgason. 

Han flyttade in med flickvännen Gudbjörk Benjaminsdottir 

i ett parhus strax före jul. De flesta 

som bor i området har köpt tomt och byggt huset 

själva eller med hjälp av en byggfirma. Det var 

högkonjunktur när Magni började bygga huset 

i december 2007. Tanken var att de sedan skulle 

sälja det för att tjäna pengar. 

– Sedan skulle vi köpa ett nytt hus och inte ha 

några lån, säger Magni. 

Men det blev inte som de hade tänkt sig. Huset 

är i dag halvfärdigt. På den övre våningen, som 

var tänkt att rymma tv-rum och flera sovrum, är 

det en enda stor byggarbetsplats. Inga väggar är 

uppsatta. 

Under våren 2008 började nedgången i ekonomin 

och Magni bestämde sig för att snabbt inreda 

den nedre våningen. Det var bråttom. Priserna 

steg och ibland var det var svårt att få tag 

på byggmaterial. 

– Vi skyndade oss att köpa Ikeaköket och utrustningen 

till badrummet, innan priserna gick 

upp i samband med krisen i oktober. 

Magni och Gudbjörk känner sig ändå nöjda 

med att de har hunnit bli klara med nedre våningen. 

Skräckexemplen är många runtomkring 

dem. 

– Killen, som bor intill, kunde inte slutföra sitt 

husbygge på grund av ekonomiska skulder. Våra 


BYG 0903_s030 30 09-02-24 10.30.26

’’ 

Det är lugnt och vi 

har få grannar. Det 

är en spökstad. 

’’ 

Det är många färdigbyggda hus som inte går att sälja i villaområdet i staden Mosfellsbaer, 

öster om Reykjavik. När den ekonomiska krisen kom bestämde sig Magni och 

hans sambo Gudbjörk för att vänta med att inreda övre våningen i sitt parhus. 


BYG 0903_s031 31 09-02-24 10.30.38


’’ 

Jag saknar 

att jobba. 

’’ 

ERLENDUR OLI 

SIGURDSSON, 53-årig 

snickare som blev arbetslös 

i januari, för 

första gången i sitt 

yrkesliv. 

grannar kunde inte bygga klart sitt hus, eftersom 

mannens företag gick i konkurs, berättar 

Magni. 

Den ekonomiska krisen sveper som en iskall 

polarvind över Reykjavikområdet. Och byggbranschen 

är hårt drabbad. Det finns helt inga pengar 

att bygga klart alla påbörjade bostäder. 

Utanför Reykjavik i städerna Kopavogur och 

Gardabaer, har massor av hus- och kontorsbyggen 

lämnats mitt i byggskedet. Utspridda gråa, 

tomma husskelett, ger en spöklik känsla. I många 

områden går nybyggda hus och lägenheter inte 

att sälja. 

I finanskvarteren, mitt inne i Reykjavik, har 

byggandet av flera skyskrapor nått halvvägs. Ett 

stenkast därifrån vid hamnen står lyfkranarna 

stilla kring en stor svart huskropp. Här var det 

planerat för ett exklusiv konsert- och konferensbygge. 

Intill skulle det byggas ett femstjärnigt 

hotell och en stor parkeringsplats. 

– Drömmen som skulle bli verklighet, säger 

platschefen Isleif Sveinsson och pekar på den isländska 

texten på en broschyr som handlar om 

konsertbygget. 

Efter nyår står allt stilla. Snötäckta armeringsjärn 

sticker upp mot skyn. Inuti i byggnaden är det 

tomt och ödsligt. Gipsskivor, rör och diverse annat 

byggmaterial ligger utspridda på golvet. 

Ägaren har gått i konkurs och den isländska 

banken, Landsbankir, kunde inte låna ut mer 

pengar. Huvudentreprenören IAV tvingades säga 

upp byggnadsarbetarna, mestadels från Polen. 

Hur det ska gå med bygget vet ingen. Om några 

veckor kommer stora glaspartier från Kina. 

– Det är en konstig situation. Jag hoppas att vi 

snart ska hitta en lösning, säger Isleif Sveinsson. 

Den isländska ekonomin har under decennier 

gått upp och ner, ofta beroende på om fisket var 

bra eller dåligt. Men den senaste tiden har det 

onekligen varit tvära kast. Under de senaste årens 

högkonjunktur var stämningen euforisk. Hjulen 

snurrade för fullt. För fort. Riskkapitalister investerade 

i utlandet. Bankerna lånade ut massor av 

pengar. Och islänningarna drog på sig höga lån på 

bostäder och bilar. 

För 27-årige Magni och hans flickvän Gudbjörk 

har bolånen blivit en stor börda i deras privata 

ekonomi. De har lån både i isländsk och utländsk 

valuta. Det utländska lånet, i japanska yen 

och schweiziska franc, har stigit till det dubbla. 

När de frågade på banken om att ta lån i isländsk 

valuta skrattade banktjänstemannen. 

– Han sa att ingen tar lån i isländsk valuta, alla 

tar lån i utländsk valuta, säger Magni. 

– Vi är besvikna på hur bankerna agerade. Att 

de var så korrupta, säger Gudbjörk. 

De är också besvikna på den förra regeringen, 

som avgick efter många demonstrationer i januari. 

– Det värsta är att regeringen inte erkände att 

de hade gjort fel, säger Magni. 

Ovanpå bolånen stiger också priserna för islänningarna. 

Både han och Gudbjörk, som pluggar 

till jurist, har fått lägga om livsstilen. De stor- 

Och så här är läget hos våra övriga nordiska grannar ... 

DANMARK: 

● Nästan tio procent av 

danska bygg- och anläggningsarbetare 

är nu 

arbetslösa. Det är en ökning 

med nästan 5,5 procentenheter jämfört med 

samma period förra året. 

● Bostadsbyggandet har under 2008 

sjunkit med 50 procent jämfört med 2007. 

Antalet konkurser ökar. 

● Jylland är den del av landet som är hårdast 

drabbad. 

KÄLLA: Bat-Kartellet = en facklig samarbetsorganisation 

för arbetare inom bygg-, anläggningsoch 

träindustrin. 

FINLAND: 

● Under hösten började 

investeringarna för 

byggföretagen att minska 

och bygg arbetslösheten är 

nu uppe i 20 procent. Vid samma tidpunkt 

förra året var siffran sex procent. 

● Det är nu helt stopp för bostads byggandet. 

Några affärsbyggnadsprojekt håller på att 

avslutas. Byggföretagen riktar in sig på 

renoveringsarbeten. 

KÄLLA: Rakennusliitto, finska Byggnadsförbundet. 

NORGE: 

● Arbetslösheten går från 

noll till cirka 7 procent 

bland norska bygg- och 

anläggningsarbetare. 

● Påbörjandet av bostäder har sjunkit med 41 

procent från 2007 till 2008. Det är stopp på 

bostadsbyggandet. 

● Regeringen presenterade i slutet av januari 

ett stort stimulanspaket, värt närmare 25 

miljarder svenska kronor. Hälften av pengarna 

ska gå till byggprojekt. Arbetsgivarna tror att 

20 000 byggjobb kan räddas. 

KÄLLA: Fellesförbundet, som består 

av sju förbund bland annat Norsk 

bygningsindustriarbeiderforbund. 


BYG 0903_s032 32 09-02-24 10.30.41

SCANPIX 

Islänningarnas våldsamma protester mot regeringen, som anklagades för att ha sovit medan riskkapitalister 

och banker fick härja fritt på marknaden, kulminerade i slutet av januari. 

SÅ SPRACK BUBBLAN 

Den isländska kronan har 

försvagats, inflationen är hög 

och arbetslösheten stiger 

kraftigt. Island har hamnat i en 

djup ekonomisk kris. 

Islands totala arbetslöshet är cirka 

7,5 procent, vilket är mycket 

för ett land som för några månader 

sedan hade nästan full sysselsättning. 

Krisen är koncentrerad 

till Reykjavikområdet. 

Sedan i oktober har tusentals 

islänningar protesterat mot hur 

regeringen, det borgerliga Självständighetspartiet, 

misskött landets 

finanser. 

Häftiga demonstrationer 

fram för alltingsbyggnaden i 

Reykjavik i slutet av januari 

ledde till att regeringen avgick. 

Island leds nu av en vänsterregering 

och nya val ska hållas i 

slutet av april. 

Orsaken till krisen går tillbaka 

till slutet av 1990-talet då bankerna 

privatiserades och togs över av 

ägare, som hade liten erfarenhet 

av modern bankdrift. De isländska 

bankerna lånade miljardbelopp 

i utlandet och finansbolag, 

banker och riskkapitalister köpte 

upp företag i främst Storbritannien, 

Skandinavien och USA. 

Investeringarna var flera gånger 

större än Islands BNP och bankverksamheten 

växte okontrollerat. 

Till slut hade man byggt upp 

en bankverksamhet som var tio 

gånger större än den totala isländska 

ekonomin. 

Under höstens internationella 

kris spräcktes den isländska finansbubblan. 

I oktober fick de 

tre isländska bankerna brist på 

likvida medel och kollapsade. 

Bankerna togs över av staten. 

Kritik riktas nu också mot att 

den isländska lagstiftningen inte 

var anpassad till den internationella 

bankverksamheten och 

finansmarknaden. Varken riksbanken 

eller finansinspektionen 

hade befogenheter att gripa in i 

de ekonomiska händelserna. 

Sedan i januari 2008 har den 

isländska kronan försvagats 

med nästan 80 procent. Många 

islänningar har lånat pengar i 

utländsk valuta och när den isländska 

kronan försvagas stiger 

lånen kraftigt. De isländska bolånen 

ökar med inflationen. 

– Många unga hushåll, som har 

köpt sin första lägenhet och sitt första 

hus, har nu en 

hög belåningsgrad. 

Lånet kan vara högre 

än värdet på 

fastigheten, säger 

Henny Hinz, ekonom 

på Asi (LO:s 

Henny Hinz 

motsvarighet). 

Inflationen har också ökat 

kraftigt de senaste månaderna. 

En matkorg för en vanlig familj 

har höjts med 35 procent det senaste 

året. 

De närmaste två åren ser tuffa 

ut för Island. Arbetslösheten 

väntas stiga och troligtvis börjar 

konjunkturen inte att vända förrän 

2011. Asi vill nu att regeringen 

satsar på renoveringsprojekt 

inom stat och kommun för att 

få i gång hjulen i byggbranschen 

igen. ● 


BYG 0903_s033 33 09-02-24 10.30.50


Företaget Byggs projektchef Sigurdur 

Einarsson blir själv arbetslös när företaget 

säger upp flertalet av sina anställda. 

Under tre månader har byggföretaget 

minskat från 220 till 20 anställda. 

Svårsålda lägenheter i Reykjavikområdet. 

Inne i centrala Reykjavik står byggandet av det planerade konsert- och konferensbygget 

stilla sedan ägaren gick i konkurs. Bygget kan komma i gång igen, men ingen vet när. 

Byggnadsarbetarens 

utsände på Island, 

Katarina Connheim. 

handlar en gång i veckan, går inte så ofta på bio 

och köper nästan inga kläder längre. 

– Vi kan glömma att åka utomlands i år, säger 

Magni. 

– Det värsta för oss just nu är osäkerheten, konstaterar 

Gudbjörk. 

Magni håller på att renovera en skola och har 

jobb fram till juli. Sedan vet han inte vad som 

händer. 

– Frågan är inte om jag mister jobbet, utan när, 

säger Magni som aldrig tidigare har varit arbetslös. 

Isländska byggnadsarbetare är inte vana vid arbetslöshet. 

Byggboomen i Reykjavikområdet har 

varit enorm de senaste fem åren. Efterfrågan på 

byggnadsarbetare var stor och många utländska 

byggnadsarbetare strömmade till landet. Byggbranschen 

växte från cirka 10 000 till 15 000 personer. 

Nu läggs byggprojekt på is, byggföretagen 

säger upp folk och arbetslösheten stiger. 

Det fackliga förbundet, Samidn, som organiserar 

byggnadsarbetare, metallarbetare, frisörer 

och bilmekaniker, räknar med att 20 procent i 

bygg- och anläggningsbranschen just nu är arbetslösa. 

– Inom två år kan siffran ha stigit till mellan 30 

och 40 procent. Det är otroligt mycket. Vi har inte 

någon erfarenhet av långtidsarbetslöshet, säger 

Thorbjörn Gudmundsson, generalsekreterare på 

Samidn. 

53-årige Erlendur Oli Sigurdsson har arbetat 

som snickare sedan 1978. Under denna tid har han 

alltid haft jobb och aldrig varit arbetslös. I slutet av 


BYG 0903_s034 34 09-02-24 10.31.02

Före krisen fanns det 

nästan ingen arbetslöshet 

bland byggnadsarbetare. 

Nu är 

många oroliga över 

att förlora jobbet och 

den isländska byggarbetslösheten 

är nu 

uppe i 20 procent. 

Ett nytt, stort Bauhaus 

är färdigbyggt 

i Reykjavik. Men på 

grund av kollapsen 

på byggmarknaden 

valde ägarna 

att vänta med att 

öppna. 

september blev han uppsagd och från och med 1 januari 

är han helt arbetslös. Han har sökt jobb, men 

får inga svar. För någon som har jobbat hela livet är 

det förstås ovant att inte ha något jobb att gå till. 

– Jag saknar att jobba, säger han och tittar ner 

i bordet. 

Erlendur Oli tycker ändå att han är lyckligt lottad 

i jämförelse med unga byggnadsarbetare med 

familjer som har höga lån på sina hus. 

Men han har nästan inga lån på huset och hans 

fru har jobb. Bara en son, som är funktionshindrad, 

bor kvar hemma. 

– Några av mina före detta kolleger har det inte 

så bra. Flera har nyligen köpt hus och har flera 

barn. 

Ekonomiskt är det förstås en försämring. En 

arbetslös byggnadsarbetare får a-kassa, 80 procent 

av sin inkomst i tre månader. Sedan sänks 

a-kassan ytterligare. Inkomsten blir ungefär en 

tredjedel jämfört med vad den skulle ha varit om 

Erlendur Oli hade haft kvar sitt 

jobb. Redan nu har han och hans 

fru fått göra avsteg från sin tidigare 

livsstil. 

– Förut köpte jag nästan allt 

vad jag ville och vi reste utomlands 

vartannat år; till Florida, 

Spanien och Danmark, säger 

han. 

På frågan om han är orolig inför 

framtiden rullar han tummarna och tittar ner 

i borden. 

– Nej. Jag tänker inte på framtiden. Jag tar månad 

för månad. ● 

’’ 

Inom två år kan 

byggarbetslösheten 

ha stigit till mellan 

30 och 40 procent. 

’’ 

THORBJÖRN GUDMUNDSSON 


BYG 0903_s035 35 09-02-24 10.31.12

BYGGNYTT 

5 MARS 2009 

BYGGNYTT FEBRUARI 2009 

Sparkade 

snickare snart 

i domstol 

Ronny är för frisk för sju 

Trots att han knappt kan röra armen och väntar på steloperation nekas han 

Arbetsrätt/ 

I mitten av februari kan framtiden 

klarna för de två snickarna 

i Kalmar som Peab avskedade 

i höstas. Arbetsdomstolen, 

AD, lämnar då ett tillfälligt 

beslut som gäller fram tills att 

domen är klar. 

Det är ett så kallat interimistiskt 

yrkande som AD ska ta ställning 

till den 13 februari. 

Om AD ger Byggnads rätt i 

detta yrkande får snickarna från 

Kalmar 26 000 kronor i månaden 

fram till dess att dom faller. 

Sjukförsäkring/ 

Och de får sina jobb tillbaka. 

Snickaren Ronny Marklund 

kan knappt röra 

vänsterarmen. Ändå 

anses han för frisk för 

sjukpenning, enligt de 

nya, stenhårda reglerna 

från Försäkringskassan. 

Lönen ska betalas ut från den 6 

september förra året. Byggnads 

har också krävt skadestånd till 

de båda på 150 000 kronor var. 

Men bifaller inte Arbetsdomstolen 

Byggnads yrkande får de 

vänta tills den slutgiltiga domen 

kommer. Konflikten gäller huruvida 

Peab hade giltiga skäl för 

att avskeda snickarna. Företaget 

anklagade dem för arbetsvägran 

då de bestämde sig för 

Arbetsmiljö/ 

Vd: för ett byggföretag har 

dömts till böter. Orsaken var 

bland annat avsaknad av fallsskydd 

när en snickare föll från 

ett hustak. 

Tre snickare och vd:n för Julås 

Sjukpenning/ 

Snickaren Ronny Marklund 

blev uppsagd när 

han var sjukskriven för 

en arbetsskada. När företaget 

fick in jobb igen blev 

han aldrig återanställd eftersom 

han ansågs vara för 

sjuk. 

Nu när Försäkringskassans 

regler hårdnat förlorar 

han också sin sjukpenning. 

Han anses inte vara sjuk 

nog, trots att han väntar på 

en stel operation som ska ske 

i april. Därmed förlorar han 

också trygghetsförsäkringen. 

– Jag måste ut och leta jobb 

fram till operationen. Men jag 

måste ju säga som det är, att jag 

knappt kan röra vänsterarmen 

och väntar på steloperation. 

– Och chansen att hitta jobb 

nu är väl mikroskopisk. Hade 

jag skadat mig hemma hade det 

varit en annan sak. Men det här 

hände mig på jobbet, säger Ronny 

Marklund. 

DET VAR FÖR nästan tre år sedan 

som han föll från ett tak och 

två benpipor trasade sönder hans 

handled på ett bygge i Skellefteå. 

Två operationer räckte inte för 

att bli bra. 

Förra våren varslade hans arbetsgivare 

sedan tio år tillbaka, 

byggföretaget Abrab, honom och 

tre av hans arbetskamrater. 

I somras blev han uppsagd, 

samtidigt som två av de andra 

varslade med kortare uppsägningstid 

än Ronny Marklund 

fick jobb igen. 

Bygg AB i Blekinge arbetade 

med husbygget. När det var dags 

för takarbete ställdes en ställning 

upp vid husets ena långsida. 

Vid gavlarna och den andra 

långsidan fanns inget skydd. 

Ingen använde heller lina eller 

sele. 

ARBETSRÄTT 

att åka tillbaka hem till Kalmar 

efter en tid som utlånade i Malmö. 

Enligt Byggnads har snickarna 

skött sina plikter. 

I Malmö lämnades de efter 

ett tag utan information om hur 

länge utlåningen skulle vara eller 

vilken arbetsplats de skulle 

jobba på. 

Chef dömd för takolycka 

SANDRA LUND 

”BEHANDLADE SOM DJUR” 

Björn och Lars sparkades av Peab – nu kämpar de för sin rätt 

LÄS MER 

Osäker ekonomi 

På www.byggnadsarbetaren.se 

kan du läsa mer om konflikten 

i Kalmar. 

En av snickarna, en 60-årig 

man, skulle markera var spikarna 

skulle slås in i takstolen. 

Han ställde sig på en taklucka 

Snickaren Nils Lassas Pettersson 

fick sjukpenningen indragen 

efter en höftledsoperation. 

Han bad Byggnads om 

hjälp att överpröva beslutet. 

Svaret löd: ”Det är ingen idé”. 

– Jag blev väldigt besviken. Jag 

har ändå varit medlem i 45 år. 

Man kan inte bara lägga sig 

platt. Det är ynkligt, säger Nils 

Lassas Pettersson. 

Det var i slutet av november 

som 63-årige Nils Lassas Pettersson 

fick en ny höftled. Läkaren 

sjukskrev honom i ett halvår. 

Men Försäkringskassan tyckte 

att åtta veckor räckte. De veckorna 

har nu passerat. Men han går 

fortfarande med kryckor, kan 

inte böja sig i mer än 90 grader 

och inte köra bil. 

– Jag går på sjukgymnastik 

men kan nog inte snickra före 

sommaren, säger han. 

40 BYGGNADSARBETAREN NR 2 FEBRUARI 2009 

NÄR FACKET INTE hjälpte till 

vände han sig till Bengt Persson, 

pensionerad tjänsteman från 

Försäkringskassan. De har nu 

begärt överprövning av fallet. 

Byggnads ordförande för avdelningen 

i Dalarna, Anders Ax, 

som ännu inte var fastspikad, 

och föll cirka fem meter utför 

husets kortsida. 

Snickarens ena ländryggskota 

trycktes ihop. I dag jobbar han 

kvar på företaget, men har enligt 

domen från Blekinge tingsrätt 

ont i vissa arbetsställningar. 

FALLET LEDDE TILL åtal, och 

den 27 januari kom domen. Vd:n 

döms till 70 dagsböter á 120 kronor, 

och företaget döms betala 

en bot på 50 000 kronor. 

På företaget fanns ingen delegation 

av arbetsmiljöansvaret, 

och tingsrätten anser därför att 

vd:n har haft samordningsansvar 

för arbetsmiljön. Enligt vd:n har 

känner väl till Nils Lassas Pettersson 

och det som har hänt 

honom. 

– Jo, jag svarade så. Hans läkarintyg 

är meningslöst att överklaga. 

Så ser systemet ut i dag. 

Jag sa åt honom att vända sig till 

läkaren, och få ett bättre motiverat 

intyg. 

– Det här gjorde jag på alldeles 

fel sätt. Jag skulle naturligtvis 

sett till att han verkligen vände 

sig till läkaren igen, säger Anders 

Ax lite självkritiskt. 

Enligt arbetsrättsexperten 

Kurt Junesjö kan arbetsgivaren 

göra så om en anställd inte väntas 

komma tillbaka inom rimlig 

tid, vilket enligt praxis är cirka 

en, eller ett par månader. Oavsett 

var i turordningen man står. 

NU HAR NÄSTA tunga besked 

kommit. Försäkringskassan, 

vars regler för långtidssjukskrivna 

hårdnade vid årsskiftet, 

drar in hans sjukpenning. Ronny 

Marklund anses inte längre vara 

sjuk nog. Han ska i stället ut på 

hela arbetsmarknaden. 

Därmed förlorar han också 

trygghetsförsäkringen, som träder 

in för dem med godkänd arbetsskada 

och som arbetar på ett 

företag som har kollektivavtal. 

Bara försäkringen har legat på 

utgångspunkten för arbetsmiljöarbetet 

varit att ”arbetstagarna 

ska bruka sunt förnuft och försiktighet 

vid farliga takarbeten”. 

FRÅN FÖRSVARETS SIDA hävdade 

man att takarbetet skulle 

ha tagit en halv dag att slutföra, 

medan det skulle ha tagit en hel 

dag och två man att sätta upp 

en korrekt byggställning, och 

därför inte stod i proportion till 

arbetet och kostnaderna. 

Men enligt Blekinge tingsrätts 

bedömning har vd:n och företagit 

brustit eftersom säkerhetsföreskrifter 

måste följas, och 

därmed gjort sig skyldiga till 

arbetsmiljöbrott. 

Domen kan överklagas. 

SANDRA LUND 

Fick hjälp av pensionär när facket sa nej 

Nils Lassas Pettersson på väg ut från arbetsförmedlingen i Djurås. 

I förra numret skrev vi om 

snickaren Nils Lassas Petter s son 

som efter en höftleds operation 

tvingas ut på arbetsmarknaden, 

trots kryckor. 

FÖRRA SOMMAREN blev Nils 

Lassas Pettersson arbetslös. I 

dagarna har han blivit beviljad 

a-kassa. Han förlorar cirka 2 300 

kronor i månaden före skatt på 

att få a-kassa i stället för sjukpenning 

och försäkringen från 

Afa Försäkring, som dras in så 

fort sjukpenningen gör det. 

JANNE ERIKSSON/DALARNAS TIDNINGAR 

Enligt Anders Ax får avdelningen 

i Dalarna in tre, fyra fall 

varje vecka som nästan ser exakt 

ut som Nils Lassas Petterssons. 

SANDRA LUND 

34-41_byggnytt.indd 40 09-02-20 14.38.42 

Ronny Marklund väntar på att steloperera handleden. Fram till dess förväntas han sö 

cirka 2 800 kronor i månaden 

före skatt. Tillsammans med 

sjukpenningen, som har ett högre 

inkomsttak än a-kassan, har 

Ronny Marklund kunnat få ut 

cirka 90 procent av sin lön under 

sin tid som sjukskriven. 

NU VÄNTAR A-KASSAN som ligger 

på 80 procent av inkomsttaket 

på 18 700 kronor. 

– Betalningsansvaret flyttas ju 

bara över till någon annan. Allt 

känns moraliskt väldigt, väldigt 

fel, säger han. 

SANDRA LUND 

LÄS MER UPPROP 

MOT FÖRSÄKRINGS- 

KASSAN, SIDAN 38 

s 


BYG 0309_s036 36 09-02-25 15.29.27

läs de senaste 

byggnyheterna på 

www.byggnadsarbetaren.se 

jukpenning 

sjukpenning av Försäkringskassan 

ntas han söka jobb. På bilden syns också bästa vännen hunden Rapp. 

fakta Så slår De nya reglerna 

l Vid årsskiftet, när Försäkringskassans tuffare krav trädde i kraft, 

var 79 000 personer registrerade som långtidssjukskrivna (över 

180 dagar). 

l Enligt kassans statistik som sträcker sig mellan 31/12 2008 

och 19/1 2009 avslutades sjukförsäkringen för 13 procent av de 

långtidssjukskrivna. Samma period förra året avslutades 8,7 

procent av de långtidssjukskrivnas sjukpenning. 

l Försäkringskassan vill ännu inte dra några slutsatser om hur de 

nya reglerna påverkat antalet avslutade utbetalningar. 

Camilla Degerman 

i korthet 

Byggvarslen 

duggar tätt 

Krisen/ I januari varslades 642 

personer från 48 olika byggarbetsplatser. 

Samma månad 

2008 varslades 95 personer. 

Det visar Arbetsförmedlingens 

statistik. Totalt sett över hela 

arbetsmarknaden varslades 

17 049 personer i januari. 

Peab gjorde 

miljardvinst 

Rapport/ Peab ökade sin vinst 

förra året till 1,09 miljarder från 

811 miljoner året innan. Det visar 

företagets bokslutskommuniké 

för 2008. Men det finns 

orosmoln. Tvärbromsningen i 

konjunkturen märktes tydligt i 

form av en minskad efterfrågan 

under hösten. 

Färre bostäder 

byggdes 2008 

Nyproduktion/ Antalet nybyggda 

bostäder minskade 

med 20 procent förra året jämfört 

med 2007. 22 550 lägenheter 

i småhus och flerbostadshus 

byggdes 2008. Året innan 

påbörjades 28 179 lägenheter. 

Minst byggdes det i Blekinge, 

Halland och Norrbottens län. 

Det visar nya siffror från Statistiska 

centralbyrån. 

Norge satsar 

på bygg 

Krispaket/ Den norska regeringen 

presenterade i slutet 

av januari ett stimulanspaket 

på motsvarande 25 miljarder 

svenska kronor. Hälften av 

pengarna satsar den norska staten 

på infrastruktur och energieffektiviseringar. 

Arbetsgivarna 

tror att det kan rädda 20 000 

byggjobb de närmaste åren. 

Byggpriserna 

sjunker 

Nej 

nätfrågan 

Vi frågade: Har du varit med 

om en konkurs någon gång? 

Krisen/ Det ser fortsatt mörkt 

ut för byggbranschen. Det visar 

senaste siffrorna från Konjunkturinstitutet. 

Nio av tio byggföretag 

uppger att priset på anbunden 

i branchen har blivit allt 

lägre under februari. Företagen 

tror också att priserna på byggtjänster 

kommer att fortsätta 

sjunka under månaderna som 

kommer. 

Arbetande 

medlemmar ökar 

Fackligt/ I januari ökade antalet 

hel- och deltidsarbetande medlemmar 

i Byggnads med omkring 

50 personer. Samma siffra 

i januari 2008 var ett tapp på 

638 personer. Det totala antalet 

medlemmar som hel- eller deltidsarbetar 

är nu 83 790. 

Galleriabygge 

i Falun stoppat 

Arbetsmiljö/ Arbetsmiljöverket 

stoppade i mitten av februari 

bygget av en ny galleria 

i Falun. 

Under inspektionen upptäcktes 

allvarliga brister i ställningarna 

som används för arbete på 

över två meters höjd. 

Konkurserna 

fortsätter öka 

Byggföretag/ I januari gick 30 

byggföretag inom husbyggnation 

i konkurs. Det är en ökning 

med 15 procent jämfört med 

samma månad förra året. Däremot 

har antalet aktiva företag 

blivit några hundra fler sett 

över det senaste året. I december 

2007 fanns 15 538 företag 

som bygger hus. Samma månad 

2008 hade den ökat till 15 805. 

63 % 

37 % 

Ja 

Nr 3 mars 2009 byggnadsarbetaren 37 

BYG 0309_s037 37 09-02-25 15.29.29

yggnytt mars 2009 

hallå där 

Benneth Eliasson, 

ställningsbyggare 

som uppmanat 

till läkarprotest 

mot Försäkringskassan 

när han 

fick sjukersättningen 

indragen trots att han 

går på kryckor. 

”Det är inga 

bidrag vi får, det 

är en försäkring” 

Du var nyligen dagens debattör 

på Aftonbladet.se. Där 

uppmanade du landets läkare 

att göra uppror. Vad har hänt 

sedan dess? 

– Mejl har strömmat in och 

telefonsamtal från människor 

som befinner sig i samma situation 

som jag. Sjuka människor 

som regeringen tvingar ut 

på arbetsmarknaden. Jag har 

fått brev från en man som fått 

benet amputerat och en som 

återhämtar sig efter en hjärnblödning. 

De riskerar också att 

få ersättningen indragen. 

Varför blir reaktionerna så 

starka? 

– Jag har tagit upp en fråga 

som berör många. Det är regeringen 

som har raserat vårt 

sociala skyddsnät. De verkar 

tro att Försäkringskassan ger 

bidrag. Men det är inga bidrag 

vi vår, det är en försäkring. 

Vad anser du om Försäkringskassans 

läkare? 

– Jag förstår inte hur Försäkringskassans 

läkare med bara 

ett streck kan underkänna 

sjukintyg som skrivits av specialister. 

Något liknande skulle 

aldrig hända på bygget. Där 

säger man till om man tycker 

att en kollega gjort ett dåligt 

arbete, men aldrig utan att ha 

sett jobbet själv. 

Vad anser du bör göras? 

– Jag uppmanar alla läkare 

i Sverige att säga ifrån när 

Försäkringskassans personal, 

utan att ha träffat patienten, 

drar in ett sjukintyg. 

Peter Leander 

”Det känns jävligt fel” 

Åtal mot skyddsombud väcker starka känslor 

Åtal/ 

Upprördheten är stor bland 

många skyddsombud sedan 

åklagaren åtalat ett skyddsombud 

efter en rasolycka i 

Umeå. Arbetsmiljöjuristen 

Maria Steinberg anser att det 

saknas laglig grund för att 

åtala ett skyddsombud. 

– Det är ingen som vill vara 

skyddsombud i dag och det blir 

ännu färre om det blir en fällande 

dom. Jag tror att många kommer 

att hoppa av då, säger Göran 

Rosén, kranförare på Wbm Hyrkranar 

och skyddsombud. 

Det blir ingen som orkar ta 

på sig ansvaret, tror han. Det är 

ingen utveckling han vill se. 

– Det kommer att bli fler dödsolyckor 

och andra olyckor om 

skyddsombuden minskar. 

Samma åsikt om riskerna med 

en fällande dom har kollegan 

Johan Tolinsson, skyddsombud 

på Skanska i Stockholm, en av 

de drygt 100 000 skyddsombud 

som finns i landet, varav 

3 500 i Byggnads. 

– Det känns jävligt fel och 

otrevligt att ett skyddsombud 

har åtalats. Jag tycker att åtalet 

är uppåt väggarna. Du kan aldrig 

delegera det 

rättsliga arbetsmiljöansvaret 

till ett skyddsombud. 

Däremot 

ska vi hjälpa både 

kollegerna och 

Johan 

Tolinsson 

arbetsgivaren 

genom att driva 

på om skyddet. 

Det som oroar många är att 

åklagaren valt att åtala byggnadsarbetaren 

just i egenskap av 

skyddsombud, vilket också är ett 

fackligt förtroendeuppdrag. 

– Jag har aldrig ens tänkt tanken 

att det kunde ske. Det känns 

inte bra, säger Johan Tolinsson. 

Lika frågande är Maria Steinberg, 

arbetsmiljöjurist vid Örebro 

universitet med skyddsombud 

som specialitet. 

– Jag är förvånad och förskräckt. 

Om man börjar åtala 

Kranföraren och skyddsombudet Göran Rosén är orolig över åtalet, 

som han tror kan leda till färre skyddsombud och fler olyckor. 

fakta detta har hänt 

l Bakgrunden till åtalet är en olycka i Umeå 2005, då ett ras 

inträffade i samband med arbete i en rörgrav. Rasmassorna föll 

på byggnadsarbetaren/skyddsombudet som stod nere i graven 

vilket ledde till att han skadades. 

l Arbetsmiljöverket utredde olyckan och bedömde att orsaken 

var för dåliga släntlutningar och dålig riskbedömning. 

l Åklagare Kjell Janneson valde att åtala platschefen, men 

också skyddsombudet, för arbetsmiljöbrott med underrubriken 

framkallande av fara för annan. 

l Den 14 maj blir det rättegång i Umeå tingsrätt. 

skyddsombud har vi snart inga 

kvar, säger hon. 

Maria Steinberg anser inte 

att det finns grund i Arbetsmiljölagen 

för åtal mot ett skyddsombud. 

– Ingenstans står att skyddsombud 

har ett juridiskt ansvar 

för arbetsmiljön, säger hon. 

Kammaråklagare Kjell Janneson 

anser att skyddsombudet 

skulle agerat för att hindra 

olyckan och att det är viktigt 

att pröva var gränsen går för ett 

skyddsombuds åtagande. 

– Jag kommer att utkräva det 

största ansvaret av platschefen, 

men tycker också att skyddsombudet 

skulle agerat för att hindra 

olyckan, säger han. 


Margite Franssson 


BYG 0309_s038 38 09-02-25 15.29.33

Emil blåstes på 

40 000 kronors lön 

Lönefusk/ 

Byggnadsarbetaren Emil Ferlin 

snuvades på 40 000 i lön. 

Nu försöker facket driva in 

pengarna. 

Ett trettiotal personer arbetade 

för företaget NBK i Sverige AB, 

i Åre under förra året med att 

bygga ledningsstolpar. Flera har 

inte fått ut sin lön, bland annat 

Emil Ferlin. 

– Jag hatar den här situationen. 

Den har förstört hela min 

tillvaro, säger Emil Ferlin, som 

kommer från Hofors. 

Emil berättar att han 

blivit hotad av företagaren 

när han bett att få sin lön. 

För Emil förstörde de uteblivna 

pengarna hela julhelgen. Han 

hade beställt en Thailandsresa 

men måste stanna hemma. 

Han och andra har begärt hjälp 

av Byggnads. 

– Vi har fått in lönefordringar 

från tre medlemmar och väntar 

in ytterligare sex. Men ytterligare 

ett tiotal personer som inte 

är medlemmar i facket har hört 

av sig och frågat hur de ska göra 

för att få ut sin lön, säger en representant 

för Byggnads i Gästrikland 

som vill vara anonym, 

eftersom en annan företrädare 

för Byggnads fått hot per telefon, 

i samband med ett tidigare ärende 

där företrädare för företaget 

var inblandade. 

Byggnads har lämnat ärendet 

vidare till sin advokatbyrå, 

som ska driva in pengarna.En 

företrädare för bolaget förnekar 

i Arbetarbladet anklagelser om 

hot och hävdar att han själv aldrig 

talat med Byggnads. Om de 

uteblivna lönerna säger han. 

– Det beror på att det inte finns 

några pengar. Jag är inblandad i 

en konkurs i södra Sverige, det 

har jag berättat för de här killarna. 

Byggnadsarbetaren har sökt 

företrädare för bolaget för en 

kommentar. 


i korthet 

Peabarbetare får 

behålla jobben 

Krisen/ På Peab i region Storgöteborg 

får 29 av de 30 byggnadsarbetare 

som varslades i 

december behålla jobbet. 

– Det har ramlat in jobb, framför 

allt inom byggservice, säger 

Glenn Nilsson, facklig förtroendeman 

på Peab i Göteborg. 

Tomas Emanuelsson, ordförande 

på Byggnads i Göteborg, 

tror att många företag varslade 

mer än de behövde i höstas. 

– Att man tar tillbaka uppsägningar 

kan vara ett tecken på att 

verkligheten kommit i kapp. 

Vibrationer ökar 

risken för infarkt 

Arbetsmiljö/ Den som jobbar 

mycket med vibrerande verktyg 

och maskiner löper ökad risk 

att få hjärtinfarkt. Det visar en 

ny avhandling från Umeå universitet. 

–Jag tror att vibrationerna 

stressar kroppen och ger påverkan 

på den del av nervsystemet 

som styr hjärtregleringen. Att 

något stör balansen där, säger 

yrkeshygieniker Bodil Björ som 

gjort avhandlingen. 

7 000 byggjobb 

försvinner i år 

Arbetsmarknad/ 2009 blir ett 

tufft byggår. 7 000 anställda 

inom bygg och anläggning väntas 

förlora sina jobb. Särskilt 

svårt blir det för dem som saknar 

yrkeserfarenhet, till exempel lärlingar. 

Det visar Arbetsförmedlingens 

årsrapport. 

På längre sikt, fem och tio år, 

ljusnar det. Inom flera byggyrken 

väntas stora pensionsavgångar 

samtidigt som få utbildas. 

Vvs-montörer är ett 

bristyrke redan i dag, och förväntas 

så bli. Under åren 2011 

och 2012 bedöms antalet rekryteringar 

totalt sett öka igen. 

Skyddsombud 

får stoppa inhyrda 

Arbetsmiljö/ Enligt ett nytt lagförslag 

ska skyddsombud kunna 

stoppa arbetet för inhyrd personal. 

I dag har skyddsombud bara 

rätt att stoppa farligt arbete där 

egen personal arbetar. 

Det är regeringen som lämnat 

över en remiss till lagrådet om 

förändringar i arbetsmiljöarbetet. 

Lagen väntas träda i kraft 

den första januari nästa år. 

Rekordhögt vite för bristande fallskydd på bygge 

Arbetsmiljö/ 

har vi fattat ett nytt beslut, säger 

Roger Simu som är tillsyns- 

Arbetsmiljöverket har satt ett 

vite på rekordhöga 200 000 direktör på Arbetsmiljöverket i 

kronor för en byggarbetsplats Göteborg. 

där fallskydd saknas. Något Och det nya beloppet är alltså 

som brukar kosta företagen på 200 000 kronor. Enligt Roger 

25 000–30 000 kronor. Simu har myndigheten aldrig tidigare 

satt ett så högt vitesbelopp. 

Viten är en slags varning. Om 

företaget inte åtgärdar problemen 

vänder sig myndigheten till 

domstol för att döma ut vitet. 

Det handlar om en arbetsplats 

i Partille där byggnadsarbetare 

jobbar på fem, sex meters höjd 

helt utan någon form av skyddsutrustning. 

Först stoppades bygget och det 

sattes ett vite på 50 000 kronor. 

Något som företaget Effektiv 

Bygg i Partille har struntat i. Det 

vitet ligger nu hos länsrätten, i 

väntan på utdömning. 

– Vi har länge haft problem 

med det här företaget. Eftersom 

de bröt mot det förra förbudet 

Sandra Lund 

Arbetet utan fallskydd 

fortsätter, trots viten. 

Anders Karlsson från 

Byggtolvan besökte bygget 

men blev bortkörd. 

Han hann dock ta bilder. 

Nr 3 mars 2009 byggnadsarbetaren 39 

Anders Karlsson 

BYG 0309_s039 39 09-02-25 15.29.34

yggnytt mars 2009 

26-årig snickare dog på jobbet 

Dödsolycka/ 

26-årige snickaren Sonny 

Levén omkom när lyftanordningen 

på en betongpelare 

gick sönder. Han avled efter 

att den 1,9 ton tunga pelaren 

fallit över honom på en byggarbetsplats 

i Västerås. 

– Byggnadsarbetarna höll på att 

resa en pelare. Plötsligt gick öglan 

av där lyftkranens krok satt. 

Pelaren föll då ned, säger arbetsmiljöinspektör 

Joakim Sand som 

utreder olyckan. 

Utredningar görs även av polisen 

och inom NCC. Olyckan inträffade 

den femte februari vid 

Centrallasarettet i Västerås. 

Byggnadsarbetarna höll på att 

montera och gjuta fast betongpelare 

med hjälp av kran. En 

grupp om två byggnadsarbetare 

reste pelare, och två byggnadsarbetare 

fixerade dem sedan med 

undergjutning. 

Vid olyckan hade de fått upp 

en pelare som hängde några centimeter 

över marken och höll på 

att sänkas ner till sin fixeringsplats. 

Men plötsligt gick lyftöglan 

rätt av. Pelaren vickade till och 

föll över Sonny Levén, som kom 

från undergjutningen och var på 

Här avled 26-årige Sonny Levén efter att en betongpelare fallit över honom. 

väg för att hämta ett verktyg. Han 

skadades så illa att han avled. 

– Det ska inte få hända. Nu får 

utredningen visa vad som har 

gått fel, säger Joakim Sand från 

Arbetsmiljöverket. 

Han utreder hur öglan kunde 

brista och har bland annat 

besökt tillverkaren av pelaren, 

Strängbetongs fabrik. 

Den omkomne Sonny Levén var 

anställd av NCC. 

Olyckan väckte stor förstämning. 

En omfattande krisbearbetning 

startades på arbetsplatsen 

och en minnesstund hölls 

i Tomaskyrkan i Västerås för att 

hedra byggnadsarbetaren. Dit 

var alla på NCC-arbetsplatser i 

Västerås med omnejd inbjudna, 

liksom anhöriga och fackliga företrädare. 


Peter Arwidi/SCANPIX 

Ett steg närmare nytt huvudavtal 

Ny svensk modell/ 

Vissa inskränkningar i rätten 

till sympatiåtgärder. Ny struktur 

för löneförhandlingar, med 

medlare som utses inom varje 

bransch. Det är innebörden av 

några av LO:s och PTK:s förslag 

till nytt huvudavtal. 

LO och PTK (Privattjänstemännen) 

å ena sidan och Svenskt Näringsliv 

å andra sidan förhandlar 

sedan förra året om ett nytt huvudavtal. 

Det ska ersätta Saltsjöbadsavtalet 

från 1930-talet och sätta 

ramar för samspelet mellan 

fackförbund och arbetsgivare. 

Arbetsgivarna har från början 

krävt inskränkningar i konflikträtten 

och i det avtalsförslag 

som LO och PTK nu har lämnat 

till Svenskt Näringsliv ingår 

vissa begränsningar av rätten till 

sympatiåtgärder. 

LO:s förhandlare Erland 

Olausson säger till Byggnadsarbetaren 

att LO inte går med på 

inskränkningar i själva strejkrätten, 

att detta handlar om att 

man är beredd att diskutera reglerna 

för hur de rättigheter man 

har används. 

Det gäller att sympatiåtgärder 

bara ska få tas till på uttrycklig 

begäran från det fackförbund 

som har utlyst den primära 

stridsåtgärden. 

I vissa fall måste dessutom 

sympatiåtgärder dröja i sju dagar 

från att den konfliktåtgärd som 

stöttas brutit ut. Vidare inrättas 

en så kallad huvudavtalsnämnd 

som ska bedöma om parterna, 

bland annat vid stridsåtgärder, 

följer ”god sed”. 

Från arbetsgivarsidan är 

man dock inte nöjd. Svenskt Näringslivs 

vice ordförande Jan-Peter 

Duker säger till LO-tidningen 

att facket inte har mött något 

av arbetsgivarnas centrala krav; 

om begränsad strejkrätt och om 

slopade turordningsregler vid 

uppsägningar. 

Erland Olausson pekar på 

ändrade löneförhandlingsformer 

som en viktig del av fackets 

krav. Han säger att man vill ha 

en struktur som ger mer makt 

åt andra än de industriförbund 

som i dag styr löneutvecklingen. 

Målet är att ett nytt avtal ska 

vara klart i mars. 

Jenny Berggren 


BYG 0309_s040 40 09-02-25 15.29.37

3. Ingen förankring. ställningen är inte 

förankrad i väggen. ställningsbenen 

står direkt på marken, de ska vila på ett 

underlag, en platta, för att inte sjunka ner 

i marken. 

4. skyddsräcken saknas. 

5. det är rörigt och farligt att jobba på övre 

En veckas jobb gjorde 

Thomas a-kasselös 

A-kassan/ 

Strax före jul blev ställningsbyggaren 

Thomas Nicander 

arbetslös efter arbete i Norge. 

I Sverige hoppade han på ett 

tillfälligt jobb i sju dagar. Då 

förlorade han all rätt till både 

svensk och norsk a-kassa. 

Tomas Nicander brukade jobba 

två veckor i Norge, och vara hemma 

i Sverige tre. När arbetslösheten 

blev ett faktum begärde 

han återinträde i Byggnads a- 

kassa. Under tiden i Norge har 

han betalat till den norska a- 

kassan, som är obligatorisk och 

betalas in via skatten. 

Före de tre åren i Norge arbetade 

han i Sverige och betalade i 

över 20 år avgiften till Byggnads 

a-kassa.Samtidigt som han blev 

arbetslös dök ett erbjudande om 

tillfälligt jobb i Malmö upp. Jobbet 

varade i sju dagar. När det 

var över anmälde han sig som arbetslös 

och väntade in a-kassans 

beslut. 

I BÖRJAN AV februari kom det. 

Thomas Nicander får inte bli 

medlem i Byggnads a-kassa. 

Orsaken är de sju dagarnas arbete 

på svensk mark. Något som 

a-kassan ser som hans senaste 

anställning. Då är det den anställningen 

kassan räknar på. 

För att bli medlem krävs att 

man jobbat i fyra veckor under 

en period av fem veckor, 

minst 17 timmar i veckan. 

Om han inte fått sju dagars jobb 

hade han alltså haft rätt till full 

a-kassa. 

– Signalen är att jag skulle gett 

fan i det. Jag trodde aldrig man 

skulle bli straffad för att man 

jobbar, säger Tomas Nicander. 

Eija Loijas arbetar med EU/ 

EES-ärenden på Arbetslöshetskassornas 

samorganisation, SO: 

– Tyvärr ser reglerna ut så här. 

Men det kommer antagligen att 

förändras, säger hon. 

ORSAKEN ÄR nya regler för a- 

kassan. Enligt ett lagförslag 

kommer kravet på att man ska 

ha jobbat en viss tid för att få bli 

medlem i en a-kassa slopas. Röstar 

riksdagen igenom förslaget 

träder reglerna i kraft den första 

juli i år. Vilket inte hjälper Thomas 

Nicander just nu. Han lever 

i dag på sina besparingar. 

– Det är tur att jag har sparat. 

Annars hade man ju hamnat 

helt utanför. Men sparpengarna 

var ju inte ämnade för det här 

precis. 

Thomas Nicander är inte bitter, 

utan säger främst att han 

vill varna andra från att hamna i 

samma situation. Han har begärt 

överprövning, och dessutom skrivit 

brev till arbetsmarknadsminister 

Sven Otto Littorin (M). 

SANDRA LUND 

1 300 tvingas gå från NCC 

Krisen/ 

NCC säger upp 1 300 anställda 

under det första halvåret i år. 

NCC anger att man måste anpassa 

sin organisation till marknaden. 

Samtidigt gjorde företaget 

en vinst på 1,82 miljarder . 

– Resultatet är ett av de högsta 

i NCC:s historia, säger vd Olle 

Ehrlén. 

Han säger att 2008 var ett bra 

år men att det också var då som 

hela bostadsmarknaden tvärbromsade. 

De kommande nedskärningarna 

kommer att drabba 

främst bostadsbyggandet. 

NCC har verksamhet i Sverige, 

Norge, Danmark, Finland och 

Tyskland. 

– Hur fördelningen ser ut mellan 

olika länder och yrkesgrupper 

är inte klar, säger företagets 

presschef Lovisa Lagerström 

Lantz. 

NCC sa upp 1 200 anställda i 

höstas. Då drabbades cirka 600 

personer i Sverige, varav hälften 

byggnadsarbetare. 

MARGITE FRANSSON 

Bilden 

Finn fel 

en av våra läsare, robin , har tagit denna 

bild av en livsfarlig bygg nadsställning i 

småländska alvesta i slutet av september. 

tomas Kullberg, arbetsmiljöombudsman 

på byggettan , har hittat fem allvarliga 

arbets miljöfel på bilden . Hur många hittar 

du? Vänd tidningen upp och ned för svaren . 

. 

bom lagret. Man ska kunna stå och jobba 

på ett bra och säkert sätt, det går inte här. 

– normalt sett ska man också alltid ha 

hjälm på alla byggen. Men här skulle en 

hjälm sitta i vägen och kan i sig vara en risk. 

Och här pågår inget arbete över honom, 

tillägger tomas Kullberg. 

5 

DIN BILD 

VÄND UPP OCH NER FÖR SVAREN 

8 byggnadsarbetaren nr 13 oktober 2008 

I BYGGNADSARBETAREN! 

8_bilden_13.indd 8 09-02-20 11.59.55 

■ ■ Byggnadsarbetaren kommer att starta en ny 

fast avdelning i tidningen. Vi viker en sida åt en 

spännande bild. Kanske från ett mäktigt bygge ute 

i världen, eller från en arbetsplats i Sverige. Och 

kanske är det du som har tagit bilden! 

■ ■ Vad den ska visa? Något avslöjande som i 

exemplet ovan, eller kanske är den bara komisk eller 

vacker. En bra bild helt enkelt. 

Skicka din bild till: 

p.o@byggnadsarbetaren.se. 

Publicerade bidrag belönas med en dubbeltrisslott. 

1. ställningen är felaktigt byggd. den 

lutar och ser instabil ut. den är byggd 

av icke godkänt ställningsmaterial. På 

professionella ställningar ska finnas ett 

anslag om att ställningen är godkänd. 

2. tvärbommar saknas, liksom 

tillfartsleder som exempelvis trappa 

2 


BYG 0309_s041 41 09-02-25 15.29.38

Nu är det bevisat! 

+100 

fler besvarade 

kundsamtal 

varje månad 

V 

Skaffar mobil växellösning 

Vi hjälper dig till bättre affärer 

Söker du ett enkelt sätt att minska utgifterna och öka intäkterna? 

Räkna på affärsmöjligheterna med mobila växellösningar och 

andra nyttiga tjänster på telia.se/battreaffarer 

Det här räknade vi med: Anta ett företag med 50 anställda där varje anställd i genomsnitt 

missar ett samtal i veckan när de är på språng eller jobbar hos kund. Om hälften 

av samtalen istället når fram till rätt person, innebär det totalt 100 fler besvarade 

samtal i månaden. 

Det här räknade vi inte med: Den positiva effekten av att några av de samtalen leder 

till nya affärer eller nöjdare kunder, och att man dessutom både snabbare och enklare 

kan nå varandra internt på företaget. 

BYG 0309_s042 42 09-02-25 09.14.00

TEST MURARHAMMARE 

HAMMAR- 

SLAGET 

Två murarhammare får toppbetyg i Byggnadsarbetarens 

test. Det är tungviktarna KGC Bullox 

och Estwing. Båda vet att tukta en sten, men 

den förstnämnda är betydligt snällare mot 

plånboken. TEXT: INGEMAR DAHLKVIST FOTO: ANDERS LINDH 

Kenneth Axelsson hugger i sten med Vaughans murarhammare som har ett grepp som på en 

snickarhammare. Eftersom murare mest hugger med hammaren så är skaftet bakvänt. 

NR 3 MARS 2005 BYGGNADSARBETAREN 43 

BYG 0309_s043 43 09-02-24 11.00.19

TEST MURARHAMMARE 

AMERIKANSK 

SKALLE 

AMERIKANSK 

SKALLE 

DANSK SKALLE 

KGC Bullox 

Estwing 

Hultafors stålskaft 

Pris (inkl. moms) 

609 kr 

1 102 kr 

315 kr 

Vikt 

945 g 

831 g 

728 g 

Grepp 

4 

5 

5 

Balans 

5 

4 

3,5 

Hugg 

4,5 

4,5 

3 

Knack 

4,5 

4,5 

3 

Funktion 

4,5 

4,5 

3 

Kommentarer 

● Rakaste huvudet och lagom bred 

mejsel. 

● Hammarens formel 1. 

● Byt till bättre grepp. 

● Väldigt bra grepp. 

● Smidig och välbalanserad. 

● Lite för lätt i huvudet. 

● För lätt i överdelen. 

● Klart bästa greppet. 

● Bra liten och smidig. 

● Passar till att snitsa till specialhuggning. 

Slutbetyg 

Det har gått sex år sedan Byggnadsarbetaren 

senast testade murarhammare. Då ville muraren 

Patrik Garderblad ha en svensktillverkad 

murhammare med ”dansk skalle” och 

Estwingskaft. Den kunde han tänka sig att 

betala över 1 000 kronor för redan då. 

Nu har Hultafors försökt göra den hammare han efterlyste. 

En ganska kort hammare med den breda, lite 

böjda mejseldelen försedd med en urfräsning för spikutdragning. 

Vi sökte upp Patrik Gardeblad och hans murarlag på 

nytt, för att se om han är nöjd med resultatet. 

Inte riktigt, visar det sig. 

– Hultaforshammaren är för lätt i huvudet och så 

skulle mejseldelen vara rakare, inte så där böjd. En rakare 

huggdel gör att det känns bättre i armen när man 

hugger, säger han. 

De fyra murarna i testpanelen som murar håltegelfasad 

på en industribyggnad i Spånga, nordväst om Stockholm, 

är överens om en sak, Hultafors har lyckats med 

handtaget på sin stålskaftade hammare. Det får fem 

spikar. Samma murarlag testade alltså hammare 2003. 

Då deltog en Hultaforshammare med ett handtag som 

var utformat som på en snickarhammare. Det retade upp 

murarna som gav den testets sämsta betyg. Nu är det i 

’’ 

Det är som att tillverkarna 

inte förstår att vi använder 

hammaren mest till att 

hugga sten. 

’’ 

KENNETH AXELSSON 

stället det amerikanska prestigemärket Vaughan som 

irriterar med ett obegripligt felvänt grepp. 

– Det är som att tillverkarna inte förstår att vi använder 

hammaren mest till att hugga sten, konstaterar 

Kenneth Axelsson. 

Murarna i testpanelen har särskilt kollat hur de trivs 

med en så kallad dansk skalle, med en bred, lite böjd 

huggdel, jämfört med den mer traditionella smalare 

huggmejseln. 

– Den smala är bäst, särskilt på håltegel. Det går av 

där man vill oavsett hur bred huggmejseln är, säger Kenneth 

Axelsson. 

– Men de kunde gott göra en urfräsning för spikutdragning 

på den smalare modellen. Det är ju inte i 

vägen och ibland behöver man det, säger Patrik Garderblad. 


BYG 0309_s044 44 09-02-24 11.00.24

DANSK SKALLE 

AMERIKANSK 

SKALLE 

DANSK SKALLE 

Hultafors träskaft 

Vaughan 

Bacho 

Pris (inkl. moms) 

339 kr 

533 kr 

268 kr 

Vikt 

789 g 

855 g 

810 

Grepp 

2,5 

2,5 

3,5 

Balans 

3 

4 

2,5 

Hugg 

3,5 

4 

2,5 

Knack 

3 

4 

2,5 

Funktion 

3 

4 

3 

Kommentarer 

● Skramlig som ny, håller den? 

● Farfars hammare, snygg på museum. 

● Bra tyngd, skön att hålla. 

● Plus för spikutdragaren. 

● Handtaget är felvänt vid huggning, 

gör om det! 

● För långt skaft. 

● Bra med helgjuten hammare. 

● Är den köpt på Biltema? 

● Håller den lilla skruven som fäster 

huvudet? 

● Dålig balans. 

Slutbetyg 

Kenneth Axelsson tycker inte det behövs. 

– Vill du ha såg på hammaren också? frågar han. 

Precis som vid testet 2003 får Estwings korta och 

dyra proffshammare toppbetyg. Men KGC Bullox 

betydligt billigare hammare får samma höga betyg. 

Handtaget är något bättre på Estwing medan KGC 

Bullox är bättre balanserad. Och eftersom man får 

två KGC Bullox till priset av en Estwing så vinner 

Bulloxen testet. 

– Men tillverkarna kunde gott fråga oss innan de 

lanserar nya produkter. Ungefär som byxtillverkarna 

gjort. Då blir det ju rätt, säger Patrik. 

Han efterlyser nu en hammare med Hultafors handtag 

och en helgjuten överdel med ett huvud som nästan 

ser ut som det på KGC Bullox. 

– Fast det skulle vara lite rakare och ha spår för 

spikutdragning, säger han envist. 

Frågan är hur rätt det skulle bli. För murare är uppenbarligen 

sällan överens. 

Mikael Majanmaa, som normalt använder en Estwing, 

håller nämligen Hultafors träskaftshammare 

som vinnare i testet. 

– Den är skön, säger han. 

De andra tre fnyser föraktfullt och tycker att den 

passar bäst på museum. ● 

FAKTA SÅ GJORDE VI TESTET 

URVAL 

■ Vi valde att testa ett urval av 

murarhammare som varierar i 

utformning, främst igenom olika huvud 

men också varierande längd. Testet 

omfattar inte alla tillgängliga fabrikat 

på marknaden. 

■ Vi köpte hammare i fackhandeln och 

på byggvaruhus till ordinarie pris. 

METOD 

■ Fyra murare använde samtliga 

hammarmodeller under en vecka. 

Testgruppen genomförde ett 

liknande test 2003. 

BETYG 

■ Delbetygen är ett snitt av 

testpersonernas betyg. Slutbetyget 

är en helhetsbedömning som sätts av 

redaktionen. Där vägs kommentarer 

och allmänna omdömen in. 

Murarlagbasen Patrik Garderblad 

med testvinnaren, KGC 

Bullox. 


BYG 0309_s045 45 09-02-24 11.00.29

GREJER & GREPP 



Gräv – men spara 

på handskarna 

● Patrik Alexandersson hos 

NCC i Göteborg har flera egna 

upp finningar som underlättar i 

jobbet som markanläggare. (Se 

Byggnadsarbetaren nr 14/08) 

Hand-dig kallar han de här verktygen 

som består av ett kapat 

dräneringsrör. De används som 

grävverktyg vid ändringsarbeten, 

till exempel när man behöver flytta 

ett stuprör där markstenen redan 

har lagts. Med grävverktyget blir 

skadorna på marken mindre än 

om han skulle använda skyffel. Det 

räcker med att gräva ett hål som 

är obetydligt större än stuprörets 

diameter. Och så håller handskarna 

längre när han inte behöver gräva 

med händerna. 

På Byggmaskinmässan i Göteborg i januari visade Festools Torbjörn Brusewitz det nya vacuumskruvstädet 

som inte lämnar några spår efter sig. 

Han tvingar spårlöst 

● Nu har teknikutvecklingen kommit i 

fatt även skruvstädet, hyvelbänken och 

tvingarna. Den här nya spännanordningen 

utnyttjar vakuum. 

För drygt 10 000 kronor plus moms får man 

ett vacuumspännsystem som suger fast 

arbetsstycket och inte ger några klämskador. 

Det ger en bekväm arbetsställning vid alla 

typer av arbeten där man behöver ha arbetsstycket 

fastspänt. 

Verktyget, som kommer från tyska 

Festoool, matas med en kompressor och har 

en dragfasthet på 90 kilo. Det påminner om 

ett skruvstäd och sugs antingen fast vid arbetsbordet 

eller monteras med skruvar eller 

tvingar. Vakuumplattan är ledad så att 

arbetsstycket kan vridas i 360 grader och 

vinklas i 90 grader. Arbetsstycket sugs fast 

i spänn anordningen. Finns med fyra olika 

typer av vacuumplattor. 

TIPSA GREJER & GREPP! 

Ring 08-728 49 70 


GREJER & GREPP PÅ INTERNET 

Gå in på www.byggnadsarbetaren.se 


BYG 0309_s046 46 09-02-24 14.51.48


Så pallar du 

ställningen: 

med veven 

● Fox Byggnadsställningar från finländska 

Järvenpää visade en aluminiumställning 

som inte behöver pallas upp. I stället justeras 

ställningen med en vev. Varje hörn kan 

justeras individuellt maximalt 75 centimeter. 

Diagonalstag visar när ställningen står i vågrätt 

och lodrätt. 

Spirorna kan bara låsas när ställningen justerats 

i vågrätt läge. På så sätt garanteras att 

ställningen står rätt. 

Vilsamt för golvläggare 

● Niklas Jacobsson från Atechmaskin i skånska 

Blentarp visade vad italienska golvläggare redan har: 

en vagn med mjuk sits och mjuka knästöd som skonar 

knäna och ger en bekväm arbetsställning. Vagnen 

introduceras nu i Sverige och passar till plattsättning, 

målning och andra arbeten där man normalt tvingas 

krypa på knäna. Som tillbehör finns en materialvagn 

med små hjul och som lätt kan rullas med, samt en 

sloda så att plattsättare kan stå upp och lägga ut 

golvfixet. 


BYG 0309_s047 47 09-02-24 14.51.53

BYGGFOLK 

”Tjena Kjell, det här ä 

MURARENS SANSLÖSA RESA FRÅN BYGGBODEN TI 

Under en lunchrast i höstas fick muraren Kjell 

Gunnarsson sitt livs märkligaste telefonsamtal. 

Det här är berättelsen om vad som hände sedan 

han lagt på. 

JOHAN SJÖHOLM 

TEXT: JOHAN SJÖHOLM 

Det var verkligen inget särskilt 

med den här dagen. 

Oktober var här och bygget 

av ett nytt resecentrum i Falkenberg 

närmade sig sitt slut. 

Muraren Kjell Gunnarsson satt i boden och 

hade just påbörjat lunchen när mobiltelefonen 

ringde. 

Kjell lyfte den mot örat och svarade. 

En röst sa: 

– Tjena. Det här är Robert Wells. Vi ska dra 

i gång Körslaget i TV 4. Det blir rätt mycket 

rock and roll och jag har hört att du kan ta i 

lite när du sjunger. 

Kjell Gunnarssons reaktion där över den 

halvätna matlådan var ganska självklar. 

– Vem är det som skämtar? 

Men det var inget skämt. 

Killen med Stockholmsdialekt i andra luren 

var verkligen Sveriges kändaste pianist 

och nu skulle han leda en kör från Falkenberg 

i TV 4:s stora lördagsunderhållning, Körslaget. 

Robert Wells äger ett sommarställe i den 

lilla västkuststaden och har lärt känna en 

hel del ortsbor. Från en lokal dansbandskille 

hade han hört att Kjell var grym 

på att sjunga bluesig hårdrock, särskilt 

AC/DC. För några år sedan hade han haft 

ett coverband som hette Kjells Bells, som 

bara spelade låtar av den australiensiska 

supergruppen. 

Wells, som själv är ett stort AC/DC-fan, 

blev intresserad och slog en signal. 

– Det är det absolut konstigaste som jag 

någonsin varit med om, säger Kjell Gunnarsson, 

som efter telefonsamtalet fick delta 

i två uttagningar innan han, som en av 20 

amatörsångare, fick representera Falkenberg 

i Körslaget. Och i avsnitt 2, den 27 december, 

fick han verkligen visa vad han gick för. 

När Robert Wells bestämde att körens bidrag 

skulle vara Highway to Hell av AC/DC, var 

valet av Kjell som solist självklart. 

Strax efter åtta riktades strålkastarna mot 

Kjell Gunnarsson. Klädd i en ungefär likadan 

keps som AC/DC:s sångare Brian Johnson 

brukar ha, brände han av de mest nervösa 105 

sekunderna av sitt liv. 

Så här i efterhand minns Kjell det hela lite 

som i en dimma. Han talar mest om trapporna. 

– Hela kören stod ju i en trappa som vi sen 

skulle gå ner för. Så det gällde inte bara att 

hålla reda på texten. Det gällde ju att inte 

snubbla också. På tv-bilden syns att jag kollar 

väldigt noga var jag sätter fötterna, säger 

Kjell. 

När allt var över kunde han knappt hålla 

mikrofonen. Armen darrade okontrollerat av 

all anspänning som släppte. Sms och telefonsamtal 

började hagla in och när det var klart 

att Falkenberg var en av de körer som röstats 

vidare till nästa vecka bjöd Robert Wells och 

hans fru Maria på champagne. Kjell hade 

klarat det, han var kvällens hjälte. 

Även om hela grejen med direktsändning 

i riks-tv var nytt för Kjell, var han definitivt 

ingen duvunge när det gällde att stå på 

scen, eller snarare sitta. Kjells instrument är 

trummor. Sin första spelning gjorde han som 

12-åring i skolans gympasal. 

1985 bildade han coverbandet Galta- 

Göstas, ett gäng som snabbt vann smärre 

kultstatus i hemstaden. Inte minst efter att 

de sommaren 1985 gjorde en spelning mitt i 

stan, uppflugna på en enorm, hemmabyggd, 

knallrosa gris. Med Galta-Göstas har Kjell 

i mer än 20 år rest runt i hela södra Sverige 

och spelat bluesrock på krogar och motorcykelträffar. 

Som mest gjorde bandet 70 gig 

om året. Och under några år hade han samtidigt 

Kjells Bells, ett hyllningsband till AC/ 

DC. 

– Men de roligaste spelningarna hade vi i 

min trädgård. Vi kunde ha 600 personer hemma 

på tomten. Fast vi fick sluta 

med det. Det har blivit för tättbebyggt 

runtomkring nu. 

Fyra framträdanden blev 

det för falkenbergarna i 

Körslaget innan tv-publiken 

röstade ut dem. 

– Det kändes tomt 

när det var över, säger 

Kjell Gunnarsson. 

I skrivande stund 

är det två veckor kvar 

innan AC/DC gästar 

Scandinavium. Kjell 

har inte lyckats få 

några biljetter. Till 

sommaren kommer 

de tillbaka 

för att spela på 

Ullevi. Robert 

Wells har talat 

om att han kanske 

kan fixa plåtar 

via sina kontakter 

hos konsertarrangörerna. 

Men egentligen 

har Kjell en annan 

dröm. 

– Man önskar att 

Brian Johnson blev 

tillfälligt sjuk eller något, 

så kunde jag vara 

med i stället. ● 

TV4 


BYG 0309_s048 48 09-02-26 10.16.02

är Robert Wells ...” 

TILL KÖRSLAGETS SCEN 

HÅKAN JOHANSSON 

FAKTA KJELL 

GUNNARSSON 

Ålder: 45 

Yrke: Murare på Murbiten Tegel 

och Puts 

Familj: Fru och dotter, 11 år. 

Märklig kuriosa: Kjells första band 

hette Brick Layers, det vill säga 

murare. Han bildade det när han 

var 12, och hade vid den tiden 

ingen aning om vilket yrke han 

skulle välja i framtiden. 

Roberts Wells sommarstuga i Falkenberg blev Kjell Gunnarssons lycka – och en biljett till Körslaget. 


BYG 0309_s049 49 09-02-24 14.57.20

BYGGFOLK 

Man får inte 

säga att man 

själv är bra i Sverige, 

men det gör jag. Jag 

älskar mig själv och 

tror på mig själv. Jag 

går emot jantelagen. 

Jag är nästa generation 

Grynet.” 

Isabella ”Blondinbella” Löwengrip, 

bloggarkändis (Di/weekend) 

MATS FOGEMAN 

Industriarbetarna har 

drabbats hårt av utländsk 

konkurrens och vi har alla delat på 

vinsterna i form av billigare varor. 

Jag tycker att det är ologiskt att 

ge till exempel byggsektorn ett 

skydd mot låglönekonkurrens 

som inte industrin får.” 

Lars Calmfors, ekonomiprofessor 

(TCO-tidningen) 

Tipsa oss om smått och stort, 08-728 48 00. 

SCANPIX 

Svart sten ska klä yttersidan av det V-formade hotellet. 

Stenhotellet 

Ett ovanligt byggjobb kan 

snart bli aktuellt för arbetare 

i Malmötrakten. Eller vad 

sägs om att bygga ett 60 

meter högt, svart stenhotell, 

utan några fönster i allt det 

svarta? Det planeras i Hyllie i 

södra Malmö. 

Stenen ska klä yttersidan av 

det mjukt V-formade hotellet. 

Enligt planerna ska den svarta 

fasaden putsas så att den blir 

växelvis blank och matt, ljus 

och mörk. Men det betyder 

inte att det blir mörkt som i en 

grotta för hotellgästerna. Alla 

rummen får i stället fönster 

inne i V-et, med utsikt mot 

Öresund och Köpenhamn. 

● 400 g kalvfärs 

● 3 äggulor 

● 1 msk ströbröd 

● 1 dl grädde 

● 1 msk sambal oelek 

● 1 tsk worchestershiresås 

● 1 tsk Hp sås 

● Salt och peppar 

Fänkål i apelsinsås: 

● 4 st hel färsk fänkål 

● 6 dl Tropicana apelsinjuice 

MATLÅDAN 

Den som bor på något av de 

nedre planen kommer att ha 

olika många våningar över sig 

beroende på var i korridoren 

rummet ligger. Benen på V-et 

ska nämligen slutta några våningar, 

så att hotellet blir som 

högst längst in i vinkeln. 

Det är Wingårdhs arkitektbyrå 

som planerar den spektakulära 

byggnaden. Just nu är 

detaljplanen ute på samråd i 

Malmö stad, det är alltså inte 

klart vad som blir verklighet. 

Men om byggnaden uppförs 

blir den en del av Hyllievång, 

det nya centrum som skapas 

runt Citybanans station Hyllie 

i södra Malmö. 

● 1 dl vitvinsvinäger 

● 1 påse saffran 

JENNY BERGGREN 

4 port. 

Kalvfrikadeller med fänkål i apelsinsås 

Frikadellerna: 

➊ Rör ihop alla ingredienser och 

forma stora köttbullar. 

➋ Koka försiktigt i lättsaltad 

buljong i ca 5 minuter. 

Såsen: 

➊ Dela fänkålen i 2 delar. 

➋ Koka i juice, vinäger och saffran 

tills fänkålen är mjuk (ca 20 min). 

➋ Red av juicen och servera med 

frikadellerna. 

WINGÅRDHS ARKITEKTBYRÅ AB 

MUSIK 

U2 

No line on the horizon 

Rock/ 

Så ska det låta! 

Klassiskt U2 utan 

att för den skull 

kännas som en 

upprepning. Välgjort 

rakt igenom och med 

några riktiga vidunder som står 

ut. (”Magnificient”, ”Moment of 

surrender”) U2:s bästa album 

sedan ”Achtung baby”. PÖ 

FILM 

Män som hatar kvinnor 

Michael Nyqvist, Noomi Rapace, 

Lena Endre, Peter Haber m fl. 

Thriller/ 

Så har Stieg Lars- 

sons succé blivit film. 

Grävjournalisten 

Mikael Blomkvist 

får i uppdrag att ta 

reda på vad som hände 

16-åriga Harriet som försvann 

spårlöst 1966. Till sin hjälp 

dyker superhackern Lisbeth 

Salander upp. Hon är hjärnan 

bakom de viktiga pusselbitarna. 

Ändå blir han hjälten. Som sig 

bör i en värld där män hatar 

kvinnor. 

Michael Nyqvist är fyrkantig 

i rollen som Mikael Blomkvist 

medan Noomi Rapace har 

betydligt fler uddar som den 

mörka Lisbeth Salander. För 

en gångs skull sticker svensk 

svulstig kriminalfilm ut. Åt det 

positiva hållet. 

SL 

BÖCKER 

Piraterna 

Sam Sundberg, Anders Rydell 

Reportage/ 

Det har varit mycket 

snack om fildelning i 

samband med rättegången 

mot killarna 

bakom the Pirate 

Bay. För dig som inte fattar ett 

skit om vad det handlar om, läs 

den här boken. Välskrivet och 

grundläggande. 

JS 


BYG 0309_s050 50 09-02-25 15.35.22

www.pangpang.nu 

BYT ALLA 

FÖNSTER 

PREMIUMPAKET FÖR 

PANELSPIKNING 

MONTAGEVÄSKA 

3.695:- 

+ moms 

4.996:- 

+ moms 

Många fler erbjudanden och köpställen på www.pangpang.nu 

BYGGNADSARBETAREN TESTAR TRYCKET 

Byggnadsarbetaren passar på att testa trycket 
















BYG 0309_s051_001 51 09-02-25 15.38.06

INBLICK information från ditt fackförbund 

nr 3 

redaktör: humla einarsdóttir adress: byggnads, 106 32 stockholm 

e-post humla.einarsdottir@byggnads.se tel: 08-728 48 34 www.byggnads.se 

BI:s agerande – en stridsåtgärd! 

Byggnads sade upp avtalet den 

30 september 2008 för att omförhandla 

det tillsammans med BI. 

Byggnads poängterade att vi inte 

ville föra in några lönefrågor och 

detta välkomnade BI. Byggnads 

enda syfte då var att förenkla 

och förbättra de nu gällande avtalen 

i byggbranschen för att få 

ordning och reda och rent bord 

inför avtalsrörelsen 2010. 

I en lågkonjunktur vill gärna 

arbetsgivarna tro att de har 

övertaget på arbetsmarknaden. 

Därför passar BI på att försöka 

utnyttja arbetarnas rädsla för att 

förlora jobbet och därmed bli en 

svagare part i förhandlingarna. 

Det accepterar inte Byggnads 

och ser BI: s agerande som en 

stridsåtgärd. 

• Krångliga avtal 

Till Bygg- och Anläggningsavtalen 

hör flera olika supplement 

och bilagor vilket gör att de blir 

52 INBLICK NR 3 MARS 2009 

krångliga att förstå. Trots att 

parterna är överens vid förhandlingsbordet 

kan man sedan inte 

komma överens om hur avtalen 

ska formuleras. Detta har 

resulterat i att både Byggavtalet 

och Anläggningsavtalet finns 

skrivna i två olika varianter, en 

för Byggnads och en för BI, totalt 

fyra tryck av avtalen. Det här 

är naturligtvis inte acceptabelt. 

Därför ville vi enas om ett avtal 

för båda parter. Vi vill nu slå 

ihop Anläggningsavtalet och 

Byggavtalet till ett gemensamt 

avtal. Alla kommer att tjäna på 

ett förenklat och förbättrat byggavtal, 

både Byggnads medlemmar 

och arbetsgivarna. 

• Rent bord inför 

avtalsrörelsen 2010 

Vi vet visa av våra tidigare 

erfarenheter att denna typ av 

frågor i en avtalsrörelse lätt 

hamnar i skymundan av frågor 

som lönenivåer, ackordslöner, 

traktamenten och arbetstider. 

Nu ville ha ett rent bord inför 

avtalsförhandlingarna 2010. 

• Vad Byggnads vill 

med det ”nya” avtalet 

Arbetstid och övertidsersättningar 

ska förtydligas och 

harmoniseras med varandra. 

Ackordslistorna ska moderniseras 

för de små yrkesgrupperna. 

Reglerna om ersättningar och 

arbetstid gällande underjordsarbete 

ska förenklas. Dessutom 

kräver vi att standarden på 

byggbodarna ska höjas, många 

bodar har standard anno 1970. 

• Lönenivåer 

När det gäller lönerna står vi 

bakom LO: s gemensamma 

lönesamordning, som innebär 

en löneökning på 10,2 % på tre 

år. Byggnads har inte begärt 

ytterligare löneökningar, utan 

återkommer till lönefrågan i den 

kommande avtalsrörelsen 2010. 

Vad vi däremot kräver är att 

BI följer de sedan tidigare avtalade 

löneökningarna för 2009. 

• BI har blandat in lönefrågorna 

i diskussionerna 

Byggnads tar tillvara medlemmarnas 

intressen. Oavsett högeller 

lågkonjunktur är det viktigt 

för Byggnads att driva lönefrågor 

och andra villkor som är bra 

för våra medlemmar. 

Byggnads förslag till nytt avtal 

innehåller dessutom inga förslag 

till nya lönenivåer och kommer 

därför inte påverka eller påverkas 

av rådande konjunktur. Det 

är BI som har blandat in lönefrågan 

i avtalsdiskussionerna. 

De tar därmed på sig ett stort 

ansvar och risken är därmed stor 

att avtalet kommer att leda till 

ökade kostnader. Byggnads ser 

detta som en stridsåtgärd. 

17 mars: Stå upp för kollektivavtalen 

För femte året i rad ska det hållas manifestationer 

över hela landet till stöd för kollektivavtalen. 

Fackliga samhällsbyggarna, som består av Byggnads, 

SEKO, Fastighets, Skogs- och Trä, Elektrikerna och 

Målarna, samlas till manifestation för kollektivavtalen 

på Sergels Torg. 

Kollektivavtalen är ett bra 

verktyg för oss alla. De skapar 

trygghet för alla löntagare, 

svensk som utländsk och är ett 

stöd för seriösa arbetsgivare. 

Det är genom kollektivavtalen 

vi kommer överens om lönen, 

arbetsmiljön, försäkringar 

och flera andra viktiga saker. 

Ändå fortsätter angreppen på 

kollektivavtalen. Nu riskerar de 

att urholkas och löntagarnas rättigheter 

försvagas. Nu måste vi 

stå upp för våra avtal. 

Ta med dina jobbarkompisar 

och anslut den 17 mars. 

Hör efter med din avdelning 

var närmaste manifestation ska 

hållas! 

I Stockholm samlas man 

kl.12.00 på Sergels Torg. 

Vice ordförande för Europeiska 

kommissionen Marita 

Ulvskog och Byggettans Johan 

Lindholm håller glödande tal, 

musikgruppen Malwa underhåller 

och så serveras det kaffe och 

kanelbullar. 

BYG 0309_s052 52 09-02-25 15.45.06

möten & sånt 

Avd 2, Byggnads 

Södra Skåne 

Scheelegatan 27, Malmö 

Tfn 040-669 78 00 

fax 040-97 46 30 

sodraskane@byggnads.se 

Sektion 3, Malmö: medlemsmöte 

tis den 10 mars på Folkets Hus i 

Malmö på Nobeltorget. Mat från 

kl. 16.30 i Folkets Hus’ restaurang. 

Mötet börjar kl. 17.30. På dagordningen: 

medlemsförsäkringar, 

inkomstförsäkringen, avtalspension, 

Medlem tiotusen. Föreläsare 

Robert Nilsson, avdelningens 

försäkringsombudsman. 

Avd 6, Bygg 6:an Väst 

Swedenborgs Center, 

Trollhättan 

Tfn 0520-48 92 70 

fax 0520-48 92 99 

bygg6an@byggnads.se 

svenska byggnadsarbetareför bundet 117 61 stockholm 

besöksadress: liljeholmsv. 28–32, stockholm tel: 08-728 49 00 

Lysekilsektionen: sektionsmöte 

tors den 19 mars kl 18.30 i Folkets 

Hus, Lysekil. Välkomna Niklas 

Sjölin. 

Trollhättansektionen: sektionsmöte 

tis den 17 mars kl 17.30, 

Swedenborg Center, Trollhättan. 

Välkomna Morgan Karlsson. 

Vänersborgsektionen: sektionsmöte 

tis den 10 mars kl 18.30. Nygatan 

14, Vänersborg. Avtalsläget. 

Välkomna Christer Lindgren. 

Mariestad-Törebodasektionen: 

sektionsmöte tors den 12 mars kl 

19.00. Sektionslokalen, Mariestad. 

Välkomna Sture Pettersson. 

Skövde-Tibro-Karlsborgsektionen: 

sektionsmöte tis den 10 mars kl 

17.00. Vi börjar med en bit mat på 

Parnassen i Kulturhuset Skövde kl 

17.00. Därefter möte i lokal Balder. 

På dagordningen Susanne Kroon 

från Folksam angående pensionssparande 

bl a. OBS! Tag gärna med 

dig ditt senaste ”orange kuvert”. 

OBS! Anmälan till 0500-447500 

senast den 9 mars kl 16.00. (Kocken 

vill veta hur många som kommer). 

Välkomna sektionsstyrelsen. 

Skara-Götenesektionen: sektionsmöte 

mån den 16 mars kl 18.30 i 

Folkets Hus, Lidköping. Info pension. 

Anmälan till Mattias Gustafson, 

0500-447506, senast den 11 mars. 

Välkomna Mattias Gustafson. 

Tidaholm-Hjosektionen och 

Falköpingsektionen: sektionsmöte 

tors den 19 mars kl. 18.30. Sektionslokalen 

Trinnöjegatan 27 D, Falköping. 

Välkomna Örjan Bolin. 

Lidköpingsektionen: sektionsmöte 

mån den 16 mars kl 18.30 i Folkets 

Hus, Lidköping. Info pension. 

Anmälan till Anders Fransson, 

070-3967318, senast den 11 mars. 

Välkomna Anders Fransson. 

Varasektionen: sektionsmöte tis 

den 24 mars kl 18.30. Rosa huset, 

Vara. Välkomna Jan-Erik Idsjö. 

Avd 18, Örebro 

Riagatan 51, Örebro 

Tfn 019-603 24 00 

fax 019-603 24 19 

orebro@byggnads.se 

Frövisektionen: sektionsmöte tors 

den 26 mars, kl. 18,30. Kofallsvägen 1. 

Hallsbergsektionen: sektionsmöte 

fre den 13 mars kl. 18.00, Bowling i 

Hallsberg 

Kopparbergsektionen: sektionsmöte 

tis den 24 mars, kl 18,30. 

Bångbro folkets hus. 

Kumlasektionen: sektionsmöte 

fre den 13 mars kl. 18.00 Bowling i 

Hallsberg 

Lindesbergsektionen: sektionsmöte 

mån den 23 mars, kl. 19,00. 

Folkets hus. 

Norasektionen: sektionsmöte tors 

den 5 mars, kl 18,00. Folkets hus. 

Örebrosektionen: sektionsmöte tis 17 

mars, kl. 18,30. Byggfackens hus. 


Norrbotten 

Nygatan 3, Luleå 

Tfn 0920-940 80 

fax 0920-948 79 

norrbotten@byggnads.se 

Kalixsektionen: medlemsmöte mån 

9 mars kl. 18.00. Plats: Bowlinghallen. 

Välkommen! 


Dalarna 

Wallingatan 15, Borlänge 

Tfn 0243-678 75, 0243-824 88 

dalarna@byggnads.se 

Avestasektionen: möte ons den 4 

mars kl. 19.00, Metallhuset. 

Falunsektionen: möte tis 17 mars 

kl. 17.00, Falu Folkets Hus. 

Hedemorasektionen: möte tors 

den 12 mars kl. 18.30, Restaurang 

Hyttan. 

Rättviksektionen: möte tors den 12 

mars kl. 18.30, Rättviksparken. 

Sätersektionen: möte tors den 19 

mars kl. 18.30, LO Lokalen. 

Älvdalensektionen: möte tors den 

12 mars kl. 19.00, Hotell Älvdalen. 

Vill du annonsera 

om möten eller andra 

aktiviteter? 

Mejla: asa.kemkes@byggnads.se 

Utnyttja LO:s utbildningar på nätet 

LO erbjuder gratis 

utbildningar på nätet 

för dig som är förtroendevald 

eller medlem 

i facket, främst korta 

självstudiekurser om 

facket och arbetsrätt. 

Två nya utbildningar blev 

färdiga i slutet på 2008, Facklig 

solidaritet och människosyn 

samt Vad är ett kollektivavtal. 

Facklig solidaritet 

och människosyn 

Nätutbildningen facklig solidaritet 

och människosyn handlar 

om att argumentera för facket 

och fackliga värderingar. Den 

innehåller flera olika texter och 

bilder men framför allt några 

frågeställningar att diskutera 

kring om mobbing, invandrare, 

kvinnosyn, svartarbete och att 

facket lägger sig i. 

Vad är ett kollektivavtal 

Utbildningen handlar om kollektivavtalen 

på den svenska arbetsmarknaden 

och varför de är så 

viktiga. I sex avsnitt får du testa 

dig själv vad du vet om kollektivavtal 

och den svenska modellen. 

Man går igenom områden som 

arbetstid, löneformer, föräldralön 

och sjukdom, semester, försäkringar 

och arbetsmiljö mm. 

www.lo.se 

Gå in på LO s hemsida 

www.lo.se för att öppna 

utbildningarna! 

Om du vill ha hjälp eller 

har frågor kan du ringa 

tel: 08 796 25 00 eller 

mejla: natutbildning@lo.se. 

Autogiro 

Betalar du medlemsavgift via 

autogiro måste pengar finnas 

på ditt konto senast den 26 

mars. 

A-kassan 

Ersättning från A-kassan 

betalas ut den 5, 12, 19 och 

den 26 mars. 

NR 1 JANUARI 2009 INBLICK 53 

BYG 0309_s053 53 09-02-25 15.45.07

Sista ordet 

vi vägrar lägga oss platt 

Det finns en gammal sanning som 

fortfarande gäller och det är att ingångna 

avtal skall hållas. För de flesta människor 

är detta ganska självklart. Har man 

kommit överens om något så säger både 

juridiken och moralen att man håller 

vad man lovat. Inte minst viktigt är detta 

förhållningssätt när det gäller avtal som 

berör många tusen människors trygghet. 

På svensk arbetsmarknad finns det tyvärr 

en part som tydligt struntar vanlig 

hederlighet; Sveriges Byggindustrier (BI) 

med dess vd Bo Antoni i spetsen. 

Byggnads och BI har genom kollektivavtal 

varit överens om spelreglerna i 

byggbranschen. Under de senaste åren 

har BI dock gjort allt för att slippa följa 

vårt gemensamma avtal och förstört 

mycket av det förtroende som funnits 

mellan Byggnads och BI. 

Det finns en förklaring till varför 

arbetsgivarparten beter sig på detta 

ohederliga sätt. Sveriges Byggindustrier 

har en nyliberal agenda som innebär 

att man i byggbranschen vill införa 

lönekonkurrens – dvs. sänka lönerna, 

försvaga fackföreningar och ifrågasätta 

kollektivavtalen. Självklart är Bo Antoni 

inte ensam bakom denna strategi. Här 

hittar vi Svenskt Näringsliv och dess 

marknadsliberala direktörer, som plöjer 

ner åtskilliga miljoner för att komma åt 

Sveriges löntagare. 

En strategi har varit att genom 

”Sveriges Byggindustrier 

tar på sig ett stort ansvar 

när man nu står i spetsen 

för att montera ned den 

svenska modellen. Jag är 

inte ens säker på att de 

har sina medlemsföretag 

med sig i denna mission.” 

juridiskt trixande via EU-domstolen, 

Datainspektionen och andra juridiska 

instanser ifrågasätta kollektivavtalen. 

Det man inte lyckas med i förhandlingar 

med Byggnads försöker man få igenom 

via jurister och domstolsförhandlingar. 

Ett handslag mellan mig och Bo Antoni 

är inte värt någonting längre. Det förtroende 

som en gång fanns och som gynnade 

hela byggbranschen har nu slängts 

över bord och offrats för idéer om den 

fria marknaden. Jag undrar om BI blivit 

torpeder för Svenskt Näringsliv. 

Just nu pågår förhandlingar mellan 

Byggnads och BI om ett nytt avtal 

för byggbranschen. Vi vill förenkla 

och förbättra befintliga avtal för att få 

ordning och reda. Detta är någonting 

positivt och det borde egentligen inte 

vara några problem att komma överens. 

Men i sedvanlig nyliberal anda vill nu 

BI passa på att föra in förslag som skulle 

innebära sämre löner, minskad trygghet 

och ett försvagat Byggnads. BI har till 

och med gått så långt att man tagit till en 

stridsåtgärd genom att inte stå fast vid 

överenskomna löneökningar. 

Svensk arbetsmarknad har 

genom åren byggt på förtroende mellan 

fackföreningarna och arbetsgivarna. 

Det har funnits en respekt mellan våra 

olika intressen och roller. Detta har gynnat 

alla och vi har kunnat kombinera 

framgångsrika företag och bra villkor för 

löntagarna. 

Sveriges Byggindustrier tar på 

sig ett stort ansvar när man nu står i 

spetsen för att montera ned den svenska 

modellen. Jag är inte ens säker på att de 

har sina medlemsföretag 

med sig i denna 

mission. Om BI tror 

att jag som ordförande 

i Byggnads skulle 

gå med på att ge upp 

medlemmarnas 

intresse och lägga 

mig platt för nyliberalismen 

– då 

tror de fel. 

hans tilly 

förbundsordförande 

telefon 08-728 48 10 

mobil 070-552 67 40 

e-post hans.tilly@byggnads.se 

TILLY TYCKER TILL ... 

… OM TRO 

En kristdemokrat vill att Reinfeldt ska avsluta 

sina tal med ”Gud välsigne Sverige”. Jag skulle 

önska att Bo Antoni avslutar sina tal med ”Gud 

välsigne Byggnads”. Det är kanske att tro på för 

mycket… 

54 INBLICK NR 3 MARS 2009 

… OM HÖGT I TAK 

Heléne Fritzon och Skånes socialdemokratiska 

partidistrikt har blivit anklagade för att liknas vid 

en borgerlig pr-byrå, för att man har kritiserat 

partiledningen. Jag som trodde att öppenhet och 

högt i tak var s-värderingar. 

… OM KONST 

Det är tydligen konst att vandalisera tunnelbanevagnar 

och bli inlåst på psyket. Ibland är konst 

konstigt. 

BYG 0309_s054 54 09-02-25 15.45.08

FICK FULA 

BÖLDER 

JOBBAR 

MED DÅLIGA 

DÅLIGT 

BEREDD 

PLOCKA 

BORT 

FÖRVISSAD 

ÄR JU 

LUSE- 

KOFTAN 

PÅLIT- 

GRÅ REST 

FÅS FRÅN 

TAR SIG 

FRAM 

MED STÖD 

DANSK DEL 

LIRADE 

GRENOLI I 

ÄR ETT 

AZERBAJD- 

ZJAN 

NÖT- 

SYDAFRIK- 

AN MED 

VAR LÅNG 

FÖR 

ODYSSEUS 

KAN ÄTAS 

OCH 

SITTAS PÅ 

DATOR FÖR 

ALLA 

KORT FÖR 

OM SINA 

GÄSTER 

VERKAR 

SKRÄM- 

MANDE 

KAN MAN 

BLI TILL 

SJÖSS 

LURIFAX 

ENDAST 

RÄTT- 

MÄTIG 

BLEV VÄL 

ANVÄND 

FÖR OFTA 

VULKAN 

NATRIUM 

BIKARBO- 

NAT 

GÖR TUREN 

SÄKRARE 

VÄL- 

BERGADE 

IBSENS 

PEER 

BLIR RÄTT 

MED RIS 

GOTT I 

FÄLLOR 

DÅLIG 

VANA 

RÄTTS- 

INSTANS 

SKREV OM 

DE TRE 

MUSKE- 

TÖRERNA 

SENAPS- 

ORT I 

FRANKRIKE 

SLITA 

GER OSS 

NYTT 

GOLV I 

FARTYG 

STINKER 

LUS- 

ÄGG 

BALJA 

VISSEN 

HAMMAR- 

SKJÖLD 

DRAMATI- 

SERAR 

LAGLÖSHET 

PLAGG 

ORÖRLIG 

BÅTREST 

ÄGRIS 

MAKA 

KUNDE 

ELVIS 

ANVÄNDE 

MAN FÖRR 

I BILEN 

HAR VI 

DÄR BAK 

FISK 

MINORITET 

I VÅRA 

NORRA 

DELAR 

SÄSONGS- 

BOSTAD 

DRAR 

IDROTTS- 

EVENEMANG 

VÄLDIGA 

NYING 

BIL- 

KAROSS 

KÄKADE 

STOR 

AVISA 

DUNANT- 

VERK 

GER EN 

EXTRA 

SLANT 

UTAN 

MORAL 

RYSSJA 

STRANDADE 

PÅ 

ARARAT 

INDISK 

DEL 

SKOTTE 

ÄR STORT 

HOS SJÄLV- 

UPPTAGEN 

KNYT- 

ARBETE 

HÅRD 

TÄPPTES 

TILL 

SOLID 

TENNIS- 

KLUBB 

JÄMNA 

TILL 

HÅLLS 

STÅENDE 

ÅTER- 

PREFIX 

PRICK- 

FRITT 

FYLLER PÅ 

MOSEL 

SÄTTER 

PIFF PÅ 

MATEN 

VÄRDELÖS 

SÖDER- 

KILLAR 

REP- 

SLINGA 

KYLER 

MÅTT I 

KINA 

GÅR PÅ 

ISLAND 

ALPGRUPP 

I SCHWEIZ 

JP 2009 

©PERSSON 

TRAMPAR 

MAN PÅ 

UPPRIKTIGT 

DOMNANDE 

TILLSTÅND 

AF 

GEIJER- 

STAM 

Vinnare i bildkryss 15 

Cecilia Johansson, Totebo, Benny Fredriksson, Holmsjö, Stig 

Frööjd, Skyttorp, Marianne Zegelsson, Karlskoga, Gunnar 

Larsson, Nyköping, Håkan Johansson, Halmstad, Sonja 

Jacobsson, Vessigebro, Bo Nises, Gagnef, Uno Nyström, 

KOM EFTER 

STÄLLER 

Örkelljunga, Ingemar 

P 

UPP 

TRIAS 

S LENA 

STENSSON A Å GAMMAL 

KÄRN- 

KRAFTS- K 

ORT 

K SKRAL OMKRETS 

PISK- 

SLAG V 

B E H J Ä L P L I G 

Johansson, Fritsla, Lennart 

DUNANT- 

VERK 

A N A R K I 

KUNGAÄTT 

S J U K S Y S T E R N I LÅDAN 

FÖR SMÅ S A N D 

Hjelm, Båstad, Siv Eriksson, 

S T U R E TORP- 

ARENS 

MARK 

S 

FÅREN 

A S K A KLEN 

NING 

S P Ä D 

MAT 

S L A R V S Y L T TILLÄGG 

P S 

ANOR I NL VALSPÄCK 

P C MÅNAR 

TYSK BIL 

I FÖR- 

Stockholm, Margareta Rosell, 

KORTNING M B LIGT R E L I A B E L T KÄLLAR- 

VÅNING K V 

BLOMMA 

P I O N 

Norrköping, Rune Andersson, 

TIDNING 

FOGLIGA 

E L L E STAD I 

O I R R F Ä 

POPPE 

FÖR- 

MODAT T R O T T E N B E N T A LYXBIL R R 

Bollnäs, David Fredriksson, U T D R A M DRAGET SOLO- 

NUMMER A R I A N MITT I 

SÅDD Å D 

KÄND FOND 

KAN 

SARKASTISK 

A UPPFATTAS S M Å E L A K 

SOM 

Svedala. 

ÄR JU 

NIKJÄTTE L G KUFEN E G E 

SJÖ- 

FÅGEL D Y K A N D P U S S E L KREDIT A N 

KAN 

INTRES- KIRUNABAS 

SERAR SIKTAR MOT 

SÄVLIGT 

UNDER 

VERKAR 

LEDER 

KVERU- 

ALLERGI- 

FINANS- STJÄR- 

SOM ETT 

KER BLI 

B ORD 

ISEN HÄGGLUND 

FILTER 

LERAR 

K I O S K 

J U G E N D S T I L 

M U N T R A LIGGA I 

GASSET S O L A 

A L KAMRAT- 

FÖRTRYCK 

E U R O P A 

I N G O L F G E R 

N K 

E M Å A N A M M A R 

I 

KVÄLLARNA 

S P R A L L I G Å L A 

E T BRUKAR 

MAN PÅ 

KALAS 

S A G G I G 

GAR- 

FÅR 

FUNKEL 

T I SKYNDA S E 

BYTTA 

K K KRON- 

LJUD 

PROFETERA 

S U S S VILA 

TILLÄGG HYLLNINGS- 

DIKT 

S Ö M N 

KABLAS SPÅR- 

NATRIUM 

S K R A P N O S UT BOLAG 

S U D A N E S 

S E R A L J 

E GASTROP 

ACKORD D ATTIRALJ 

FÖR 

BAGARE 

KAN OM 

N ÖRON 

I G 

FOLK 

E 

NORNA 

N S V U L L E 

HAR SMÅTT 

OCH GOTT 

N MAGMÄRKE 

HAR 

LASTER 

UNDER- 

BYXA 

Å K A R 

FORM FRÅN 

E TYSKLAND 

T R O S A PIGGA 

DEN 

GAMLE 

HAR STOR 

DUK N A N A S TENTADE K R E V CAPONE 

SÄGS EN 

DEL HA 

SETT 

G 

B I O VARNINGS- 

FÄRG 

ÄR SPOL- 

OMTALA 

G U L Å VÄRLDSDEL 

KAN DET 

BLI VID 

ADE RÖSTFUSK 

BAK- 

FLYT M I E 

MANSNAMN 

N OVANLIGT 

VÄLLING- 

O S I 

SORT 

S KLYKA LÄRO- 

SATS S Ä STÅ BEGREPP 

ATT 

M RINGLEK 

BRÖD- 

KRYDDA 

O S N KAN 

DONERAR VARA 

STÄRKT 

LÄMNAR 

MÅNGA VID 

BILKÖP 

I N B Y T E V M VANLIG 

FRÅGA 

FÖR DET 

MESTA 

O 

SVÄRSON 

V A FIN 

STEN 

OANVÄNDA 

N Y A RINNER SMÅLAND 

TAR EMOT 

ÄR SOM- 

N MAR- 

KVÄLLS- 

KVIST T N UPPSPELT 

SVARAT 

NEJ 

A F T O N RYMDFIGUR 

FÖRDELAR 

BÖRDAN 

J UPPREPAR 

SIG OFTA 

DRAR FOLK 

HÅRD- 

A 

KOKT 

R E O R H U S TITAN 

KRAMAR 

EN DEL 

A R T FIRMAFALL 

HAR SALT 

MAKA 

UNDER- 

SIDA S U L 

SPEL MED 

STICKOR 

A 

FILMJÄTTE 

ESKAPAD 

F O T S P Å R NORD- 

AFRIKAN UNG- 

HÄSTAR F Å L A R SULTAN- 

PALATS V I F T 

ZOLADAM 

DJUP SJÖ 

TUNISIEN 

TÄVLING 

KRÄLA 

bildkryss #3 

Dragning den 7 mars. 15 med rätt lösning 

vinner var sin dubbeltriss lott. Sänd lösningen 

till Bildkryss 3, Byggnadsarbetaren, Box 196 15, 

104 32 Stockholm. 

Namn........................................................................ 

Adress...................................................................... 

Postadress............................................................... 

nr 3 mars 2009 byggnadsarbetaren 55 

BYG 0309_s055 55 09-02-25 15.57.34

Behöver du fler argument? 

Bredare bälteshälla bak 

D-ring 

Mindre fickor på spikficka 

Verktygshälla på spikficka 

Hammarhank 

Cordura®-förstärkta bakfickor 

med bälg i ficka 

Två undanstoppningsbara hängande 

spikfickor, Cordura®-förstärkta 

Hammarhank 

Trippelsöm i byxsidor 

Bälg i ficka (båda sidor) 

Telefonficka och pennfickor 

Extra bred tumstocksficka med 

verktygs- och knivhängare 

Förböjda knän med extra höga 

Cordura®-förstärkta knäskyddsfickor 

WORKER PANTS (färg mullvad) 

Slitstark bomullstwill, 355 gr/m 2 

Cordura®-förstärkta kanter på 

baksidan av byxbensavslut 

www.procurator.net 

Kundservice 0200 811 000 

www.blaklader.com 

BYG 0309_s056 56 09-02-25 09.21.09 

byg0807 annonser.indd 48 07-04-30 17.31.16

Nr 3 2009 (PDF 9,5 MB) - Byggnadsarbetaren

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?